Sköna maj välkommen..

Första maj är den klassiska dagen för arbetarrörelsen. Deras internationella högtidsdag som firas sedan 1890 på initiativ av Andra internationalen, bland annat till påminnelse av Haymarketmassakern 1886. http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_maj

Arbetarrörelsens förstamaj-demonstrationer var från början tätt förknippat med kampen för åtta timmars arbetsdag. Idag har vi i det närmaste glömt bort detta. I maj 1886 höll en grupp lokala anarkister, bland andra August Spies, ett möte i Chicago där bland annat krav på åtta timmars arbete framfördes. I slutet av detta möte, som ägde rum på Haymarket Square, kastades en bomb mot polisen som öppnade eld mot demonstranterna, detta kom senare att omnämnas som Haymarketmassakern. Efter mötet greps ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och flera av dessa fängslades eller avrättades. De tre som dömdts till fängelse benådades av guvernör John Peter Altgeld 1893, då han ansåg samtliga åtta ha dömts på otillräckliga grunder. Det har inte kunnat fastställas vem som kastade bomben. Till ”Chicagomartyrernas” minne och för att samordna kampen för åtta timmars arbetsdag internationellt utropade Andra internationalen två år senare 1 maj till den internationella generalstrejkens dag på den amerikanska delegationenens förslag.

Denna dag firas runt om i världen av olika vänsterorganisationer, partier, fackföreningar med demonstrationer och möten.

Sköna maj, välkommen även kallad "Majsång" skrevs av Johan Ludvig Runeberg och tonsattes av Lars Magnus Béen. Sången hör till valborgsmässofirandets traditionella sångnummer. Här framförd vid valborgsmässofirande i Umeå 2007. http://www.youtube.com/watch?v=gDIpdycJPig

I Sverige upplever jag att förstamajtågen har tunnats ut de senaste åren, trots att många är lediga ifrån sina arbeten just för möjligheten att kunna delta i demonstrationer och politisk kamp. Har vi verkligen inga mål som vi behöver sträva efter längre? Har vi det för bra? Med världen full av orättvisor hoppas jag att så många som möjligt tar och utnyttjar möjligheten att komma ned på våra torg i våra städer och stödja kampen mot ett jämlikare, rättvisare samhälle. För att inte tala om ekonomiska och sociala orättvisor och oro som stormar fram över Europa. Att kämpa för ett bättre, rättvisare samhälle är även ett vackert budskap att möta våren med som också blir en symbol för en ljusare, bättre framtid.

Vad tänker du själv? Har du tänkt gå i något första maj tåg det här året?

Rethink, Reduce, Reuse, Recycle, Respect & Restore.

Rethink, Reduce, Reuse, Recycle, Respect & Restore handlar om ett koncept för att minska vår miljöpåverkan och (över) utnyttjandet av våra begränsade resurser.

Rethink:

Har den här varan något annat ytterligare användningsområde som jag inte tänkt på. Kan jag använda den till något annat? Innan du kastar bort något fundera en extra gång på om det inte är något som någon kan ha någon nytta av? Kan du bygga något annat av det här materialet?

Reduce:

Minska förpackningar och onödigt emballage. När du skall åka på utflykt, lämna alla onödiga förpackningar hemma så har du mindre skräp som du senare måste bära hem. Minska överblivna matrester. Köp inte mer än du tänker förbruka, detta minskar även hushållets kostnader. Se till att använda allt i förpackningen och kasta inte i onödan. Behöver du uppgradera din mobil så ofta som du gör? Eller andra elektriska produkter, har de verkligen använts så länge som möjligt? Genom att behålla dina tekniska saker som förmodligen är fullt fungerande behöver vi inte producera nya varor till kostnader på vår miljö, fullt lika ofta.

Reuse:

Återanvänd. Om inte du själv har nytta av den här soffan du inte längre har plats för. Lämna hela och fungerande saker till en återvinningsmarknad. Eller ring dem så kommer de ofta och hämtar dina hela saker, så slipper du själv frakta bort dem.

Recycle:

När saker är utnötta och du inte kan använda dem mer, då är det dags att återvinna dem. Sortera allt skräp noggrant och se till att saker hamnar i rätt återvinning för det materialet.

Respect & Restore:

Kasta aldrig något på marken. Varför skall vi stanna och städa upp det senare? Ta hand om vår närmiljö. Om du campat ute i naturen, byggt en eldstad och ett läger så skall du även släcka elden ordentligt när du är klar och har ni plockat ihop stenar så skall ni sprida era spår så att det inte efteråt skall synas att man varit där. Återställ naturen till hur det såg ut innan du och dina ligistkompisar kom dit och levde rövare!;) Elda aldrig sopor det bildar giftiga gaser. Ta med allt skräp hem som du orkade bära dit. Om du använde principen reduce så bör du ha tänkt över innan du åkte ut så att du inte tog med en massa onödigt emballage och förpackningar. Återställ i samma skick du hittade det.

Sluta överkonsumera, då behöver inte allt det du köpt i din överkonsumtion passera alla de här stadierna. Du sparar resurser avseende vår miljö, men även på din plånbok!

Bostadslånen motsvarar 75% av hushållens skulder..

Bostadslånens totala storlek är idag cirka 2 100 miljarder kronor, och antalet bolånetagare i Sverige ligger kring tre miljoner. Med en genomsnittsskuld på cirka 700.000 kronor utgör skillnaden mellan en procentenhets räntehöjning, en årlig skillnad på en extra 7000 kronor i räntebetalningar. Effekten blir även mycket större än så för de låntagare, som sitter på större lån än 700 000 kronor.

Att sitta med höga bostadslån som man inte amorterar är alltså en oerhörd risk som man tar. Detta då en eller ett pars procentenheters höjning inte alls är osannolikt i framtiden, samt att i en recession finns alltid risken för arbetslöshet. Vad gör ditt hushåll om den plötsligt tappar en stor andel av hushållets inkomst på grund av arbetslöshet, föräldraledighet, eller sjukdom? Man bör alltså amortera i de tider som räntorna är låga eller då man har resurser i form av hög lön då det alltid kan komma sämre tider då man står utan arbete eller på grund av andra orsaker i livet gör att man får ut en lägre inkomst. Sjukdom, arbetslöshet, föräldreledighet. Till exempel även barns sjukdom, annan närstående, eller egen ohälsa. Man bör försöka förbereda sig på alla livets faser då de flesta får gå igenom sådana tider vi vet bara inte när de kommer.

Om huset är högt belånad till nära hela marknadsvärdet. Vilken del av huset är det egentligen som du har betalat för så här långt? Småhus idag har ofta en verklig amorteringstid på 100-år, bostadsrätter amorteras på en ännu längre tid, upp till 200 år. Se rapport sid 13.

http://www.bkn.se/upload/Marknadsrapport/Marknadsrapport_feb11.pdf

Men med tanke på hur stora kostnader som bostadslånens räntebetalningar utgör så hoppas jag att alla dels försöker jämföra bankernas villkor och eventuellt flytta sitt s.k. bolån till en bank med bättre räntevillkor. Generellt kan gälla att ju större bank, ju sämre räntor om man inte är en stor kund hos banken. Förhandla alltid med banken om din erbjudna ränta. Man kan också se vad för ränta som andra kunder har fått: http://www.svd.se/naringsliv/sag-din-ranta/

Om du sitter i en situation där du är kraftigt överbelånad och har svårt att klara dagens räntenivåer behöver du överväga att byta din bostad och minska dina omkostnader. Detta då man inte skall behöva förvänta sig att ett mirakel räddar ens hushållsekonomi. Det får inte vara så lite luft i ekonomin att man knappt håller sig flytande. I det här läget saknas även resurser till att amortera ned skulden.

Bostadslånen utgör 75% av hushållens skuldsättning. Detta säger oss att det finns 25% ytterligare skulder fördelade på andra smålån och krediter. Bli även skuldfri ifrån dessa skulder som du kanske har, då detta ger dig större möjligheter i din totala ekonomi. Dessa övriga skulder motsvarar förmodligen ännu dyrare räntekostnader då det ofta handlar om så kallade blanco-lån utan säkerhet.

Vi måste alla sluta använda dessa korta krediter och små lån till dyra kostnader. Många svenskar ondgör sig exempelvis över grekernas situation samtidigt som det alltså inte ser mycket bättre ut här hemma om man ser på skuldsättningsnivån i Sverige. Om vi inte alla gör vad vi kan nu så sitter vi snart i samma situation.

Ha en trevlig valborg!

Valborg är ett tillfälle att fira vårens ankomst. Som kronan på verket tänder vi den traditionella majbrasan. Många passar även på att grilla på valborgsmässoaftonen! Sjunga vårens sånger eller lyssna till en finstämd kör. Äta god mat i goda vänners lag.

Det finns dock en del saker att tänka på innan man börjar elda. Glöm inte att ha respekt för elden!

- Det absolut viktigaste är att ha brandsläckare eller vatten till hands ifall något skulle hända och att någon alltid bevakar elden.

- Tänk på vad det är du eldar. Elda bara grenar, kvistar och ris om du inte eldar t.ex. kol i din grill eller ved i en av kommunen färdig eldstad.

- Gör inte upp en eld om det blåser hårt!

- Elda inte på torvmark eller i mossa. Även i jordig skogsmark är risken för bränder extra stor. Elden kan ligga och pyra nere i marken lång tid för att sedan flamma upp. Undvik också att elda nära myrstackar eller stubbar. Gör inte upp eld direkt på eller intill berghällar. De missfärgas och kan spricka sönder.

- När du släcker elden, kolla att det inte finns glöd kvar och täck sedan askhögen med jord eller vatten.

På vissa ställen runt om i landet smälls det även fyrverkerier på valborg. Den som handskas med dessa måste vara nykter, alkohol och fyrverkerier kan sluta riktigt illa. Tänk även på att inte böja dig över en antänd pjäs och skulle en pjäs inte fungera vänta med att gå fram till den och försök aldrig att tända om en pjäs som inte funkade.

Se även: http://xn--dinskerhet-t5a.se/brandriskute som hjälper dig hålla koll på när det är brandrisk i markerna omkring där du bor när sommaren kommer.

Kontrollera alltid så att det inte råder eldningsförbud! Många kommuners eller länsstyrelsers webbplatser kan ge information om eldningsförbud eller aktuell brandrisk. Du kan också få besked hos kommunens räddningstjänst samt på campingplatser och turistbyråer.

Upplever Storbritanien och USA en ekonomisk depression?

I Storbritannien kallas det att de nu är i den första dubbel-dip recessionen sedan 1970-talet. "Storbritanniens ekonomi gled in i sin andra lågkonjunktur sedan den ekonomiska krisen efter att officiella uppgifter visade en nedgång i produktionen under de tre första månaderna av 2012." Reuters, April 25 2012.

Storbritanniens byggsektor hade sin största nedgång på tre år. Tjänstesektorn har varit svag. Det har varit en nedgång i industriproduktionen.

Storbritannien och USA brukar följas åt gällande sin ekonomi, så därför väntar man att den amerikanska ekonomin skall gå samma väg. USA har redan förlorat nästan hälften av sin tillverkning avseende arbetstillfällen sedan 1979. Den brantaste förändringen startade efter 2000. Se diagrammet:

Elliotwave.com  hävdar att ekonomin aldrig riktigt har återhämtat sig från en depression. Deras analys av läget är: "Tjurarna säger att ekonomin är i en svag återhämtning. Björnarna säger att det är en "double dip" recession. Men som vi ser det: Den ekonomiska nedgången i 2007-2009 var inte en recession, och det andrum vi har upplevt är inte början på en ny ekonomisk expansion, och ekonomin kommer inte att "dippa" in i en till recession. Vi anser att ekonomin har övergått in i en depression. Med början år 2000."

Förutom förlusten av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin och andra ekonomiska indikatorer, så kan ni även se detta diagram:

Här är det senaste angående USA:s ökande antal matkuponger:

Congressional Budget Office uttalade sig "45 miljoner människor fick matkuponger under 2011. Nutrition Assistance Program, hade en 70%-ig ökning ifrån 2007. Antalet människor som är beroende av detta stöd, av matkuponger, kommer att fortsätta växa fram till 2014." Wall Street Journal, 14 april 2012.

http://www.elliottwave.com/freeupdates/archives/2012/04/25/Great-Britain--Double-Dips--Is-The-United-States-Next.aspx?utm_campaign=slider

Är det bara en tidsfråga innan både USA och Storbritannien erkänner att ordet "depression" är mer passande än uttrycket "double-dip recession"?

Lyxfällan slog till...

I bästa Lyxfällan stil har jag liksom säkert många andra har haft, vanan att köpa saker på avbetalning. En TV till exempel som jag köpte för några år sedan, tog ett år att betala av. Eller en dator jag köpte förra sommaren, tog ett par månader att betala bort. Jag kunde även handla på nätet och ange betala med Klarna och det kunde löpa på så. Ett par skor eller andra småsummor låg alltid för betalning till nästkommande månad.

Det här är naturligtvis bara bristande planering. När man köper något på avbetalning lånar man från sin framtid istället för att vara långsiktig och spara från idag det du vet att du vill köpa imorgon. Följden av detta blir att även i de bästa exemplen så kommer du att ha betalat onödiga ränteavgifter, administrativa avgifter och uppläggningsavgift för avbetalningen.

Från några år tillbaka har jag nog det största skelettet i min garderob av onödiga kostnader. Vid förhandlingar kring bostadslån, då vi lånade till huset vi höll på att bygga lyckades bankens försäljare vid dessa samtal även lura på mig något som de kallade "kreditkonto". Ett slags konto med krediten redan innestående så att man ser det som ett saldo på ett konto. Man kan sedan ta ut dessa pengar, och använda och i slutet av månaden få en faktura och det skall betalas. Bankens försäljare bedyrade att alla hade ett sådant här konto. Att det var så populärt. Jag kunde även få prova eländet gratis.

Här fick jag någon slags hjärnblödning tror jag. Fast jag lyckades säga att jag inte behövde ett sådant konto så försökte försäljaren berätta om dess förträfflighet i flera omgångar så det var som att jag misslyckades att säga nej, och fick med mig detta konto "på prov".

Detta har varit något som jag skämdes för i åratal, att jag misslyckades att säga nej, hur kan det vara så svårt i vissa situationer?

I höstas när jag tog tag i och ordnade min ekonomi och ökade amorteringstakten så tog jag naturligtvis bort det här kontot som jag haft i flera års tid och jag vill inte ens veta vad jag betalat i kortavgifter och räntor till det här kontot. För naturligtvis när jag väl hade kontot använde jag det varje månad ändå. Nu när jag tagit bort det här kontot saknar jag det inte och har inte behövt det. Det var dock inte så lätt som man kan tro att ta bort det här kontot med en minimal summa innestående. 2000kr, man tycker det borde ha kunnat gå att avsluta direkt. Men först var månaden tvungen att löpa ut så sista fakturan skulle komma. Sedan månaden efter för att lägga in kontot för avslut och sedan en månad efter det för ett faktiskt avslut. 2,5 månad tog det att bli av med det här kontot som låg som en black om min fot.

Det jag har lärt mig av den här historien, är att jag har blivit mycket bättre på att säga nej till saker jag inte behöver. 

Jag började även spara till mig själv, det första jag gör varje månad. Samtidigt som jag amorterar med ca. 5000 kr per månad, tidigare amorterade jag endast runt 1100kr. En stor förändring till det bättre, varje månad ser jag räntekostnaden minska på lånet.

Av någon anledning känner jag inte att jag saknar dessa pengar heller. Dessa 2000kr på kreditkontot. Eller pengarna som nu går till sparande, eller till amorteringar. När man har en bättre struktur och pengarna inte bara rinner iväg dit man inte har någon aning. Så räcker pengarna längre, och man kan koncentrera sig på att öka sin buffert.

Så om jag skall sammanställa vad jag uppnått sedan föregående år; betalat bort skuld till advokat 18.000kr (familjerättsmål), 2000kr till kreditkontot, 7210kr till Klarna. Sparat motsvarande en netto månadslön till buffertkontot. Sparat ytterligare 20.000kr i investeringar, amorterat i år med totalt 19.608kr eller 4902kr per månad. (Samt 13.904kr extra för 2011, då jag annars skulle amorterat endast 1100kr per månad). Inte tagit några nya krediter. Sparar ytterligare (en liten struntsumma) av ca. 600kr/månad då jag i första hand alltså koncentrerar mig på att ha en hög amorteringtakt. Ett helt år har inte gått sedan jag lade om min ekonomi och jag tycker jag redan hunnit uträtta en hel del.

Om man tittar på skillnaden på min privatekonomi sedan tidigare då jag alltså slösade bort alla de här pengarna jag nu har lyckats spara sedan augusti förra året, och jag inte har någon aning om vart pengarna då brukade gå. Så är det ju en himmelsvid skillnad. Därför tror jag att alla andra också kan förbättra sin ekonomi även om ni kanske inte varit lika slösaktiga som jag brukade vara. Jag hade många onödiga utgifter.

Det är ju rent av pinsamt eller oansvarigt att jag lät alla de här pengarna bara försvinna ut i intet tidigare. Nu är flödet stoppat och pengarna stannar hos mig istället i en mycket högre utsträckning. Varje månad blir jag lite rikare än tidigare.

Det mesta handlar om prioriteringar, men med en ordnad ekonomi så kan pengarna räcka både till allt man vill göra i nuet, och i framtiden.

Kommunanställda klara med löneförhandling..

På måndag löper löneavtalen ut för 350 000 anställda inom kommuner och landsting. Förhandlingar har pågått hela helgen– och nu är fackförbund och arbetsgivare överens. Avtalet innehåller en löneökning på 650 kronor.

Klockan tio i dag höll Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal gemensam presskonferens för att presentera färdiga löneökningar för Kommunal, akademikerförbundet SSR och Vision, som tillsammans innefattar cirka 350 000 anställda.

Allt som allt blir det 3 procent i lönelyft, 650 kronor mer i månaden. Även lägstalönerna höjs med 650 kronor, vilket motsvarar 4 procent, och villkoren för visstidsanställda har också förbättrats.

Avtalet innebär att arbetsgivaren får ha en person visstidsanställd i max tre år. Kommunal och SKL har också enats om att förbättra reglerna kring trygghetsförsäkringar rörande arbetsskador (TFA). Den tidigare självrisken är borttagen och försäkringen gäller från första dagen.

Avtalet gäller från den 31 mars 2012 till den 31 maj 2013.

Jag är själv medlem i Vision och får konstatera att löneökningen är över förväntan, och över vad jag själv skulle rekommenderat, med 0.4% "för mycket" i kassan. Samtidigt finns många som är lågt betalda inom kommunala verksamheter så det kan vara ett välkommet lönelyft för många.

Hyper Reports, nyhetsbevakning i högt tempo..

HyperReports bevakar oljepriset, guld och andra viktiga prisförändringar. De täcker den pågående finanskrisen  med de viktigaste nyheterna som kommer att påverka oss alla. Formatet är enkelt att ta till sig, och har ofta bra beskrivande bilder och grafer som förklarar.

http://www.youtube.com/watch?v=Pg9GcMbyr40 Nyheter från 20120425,  Mexiko och Ryssland bygger upp sitt guldlager. Cispa har nu blivit igenomröstad, och kommer vara värre än det tidigare förslaget SOPA som inte gick igenom.

http://hyperreport.org/2012/04/16/120416/ Nyheter från 20120416, Hur illa är det när FED och ECB talar om kvantitativa lättnader samtidigt?

http://www.youtube.com/user/HyperReport   Följ hyperreports regelbundet då de ger de viktigaste nyheterna i ett snabbt tempo så att du inte slösar bort något av din viktiga tid.

Please prepare now for the escalating economic and social unrest!

Alla blir inte fattigare under en recession, de rika fortsätter att bli rikare..

Storbritanniens rikaste människor har trotsat double-dip recessionen för att bli ännu rikare under det senaste året, enligt den årliga Sunday Times Rich List. 
http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/public/richlist/?CMP=KNGvccp1-sunday+times+rich+list 

Tidningens forskning avslöjar att det kombinerade värdet av landets 1.000 rikaste personer är £ 414bn och alltså är deras totala värde upp med 4,7%. Det innebär att deras gemensamma förmögenhet har passerat den nivå som senast sågs under 2008, innan den finansiella kraschen, och att de har därmed har satt ett nytt rekord.

Topplaceringen för åttonde året i rad hålls av indiska stålmagnaten Lakshmi Mittal, 61, med £ 12.7bn.

Det finns nu 77 miljardärer på listan. Den rikaste miljardären av dem alla, herr Mittal, behåller sin ställning trots att 27% av hans familjs förmögenhet utplånas under de senaste 12 månaderna på grund av en nedgång i aktiekursen av deras stålproducerande verksamhet.

Mittal Familjen har haft första platsen på listan sedan 2005. (på bild)

Storbritanniens rikaste topp 10:

Lakshmi Mittal med familj - £ 12.7bn.
Alisher Usmanov - £ 12.3bn.
Roman Abramovich - £ 9.5bn.
Sri och Gopi Hinduja - £ 8,6 miljarder.
Leonard Blavatnik - £ 7.58bn.
Ernesto och Kirsty Bertarelli - £ 7,4 miljarder.
Hertigen av Westminster - £ 7.35bn.
David och Simon Reuben - £ 7.08bn.
John Fredriksen och familj - £ 6,6 miljarder.
Galen och George Weston och familj - £ 5,9 miljarder.

En annan person som gjort pengar på metallindustrin, är Arsenals aktieägare Alisher Usmanov, som alltså ligger som nummer två på listan, med £ 12.3bn, medan Chelsea ägaren och olja baronen Roman Abramovich är trea med £ 9.5bn, trots att han också tappat runt £ 800m sedan förra året.

Den rikaste kvinnan är fd Miss England Kirsty Bertarelli, som delar en £ 7,4 miljarder förmögenhet med sin man Ernesto, medan hertigen av Westminster fastighetsbestånd gör honom värd £ 7,3 m.

Diamant återförsäljaren Laurence Graff välstånd har stigit till £ 3.300 m medan Sir Anthony Bamford, ägare av JCB, ett jordförflyttnings maskin företag, han har sett sin förmögenhet gå upp till £ 3.150.

Inventor Sir James Dyson, som skapade den påslösa dammsugaren har också sett sin förmögenhet öka till £ 2.650 m.

Sir Paul McCartneys bröllop med arvtagerskan Nancy Shevell gör att han ökar sin position i listan, hon är dotter till en amerikansk biltransport-magnat, detta bröllop gör att han nu blir den tredje rikaste mannen i brittisk musik, eftersom deras sammanlagda förmögenhet nu är £ 665 m.

Harry Potter skaparen JK Rowlings värde har ökat med £ 30m under det senaste året till £ 560, det sätter henne först på den 148:e platsen på listan, och ett nytt tillägg till listan är London-baserade grundaren av Spotify's webbplats Daniel Ek, rankad 395:e med en förmögenhet på £ 190m - lika mycket som David och Victoria Beckham. http://www.bbc.co.uk/news/uk-17883101

Det är alltså hårda tider även för de rika, då många har sett sina förmögenheter minska med hisnande belopp. De är dock fortfarande rikare än oss andra, och behöver nog inte äta vatten och bröd än på en tid. Men sammanlagt har alltså de rikare blivit rikare under den här perioden av marknadsnedgångar..

Metallpriserna och konjunkturen..

Som följande diagram ifrån Morgan Stanley visar, är att metallpriserna tenderar att vara en god förutsägande indikator på den globala industriproduktionen. 

Slutsatsen ifrån dessa grafer är att på ett år så ser man att över årsbasis har metallpriser gått ned väsentligt för första gången sedan den stora finanskrisen, vilket innebär att global industriproduktion kommer att följa efter.

Detta i sin tur innebär att den kommande negativa industriproduktionen kommer påverka alla marknader i övrigt, då IP tenderar att korrelera väl till Global Manufacturing (PMI) data. Ännu viktigare, så tenderar PMI att korrelera ganska nära till globala aktier.

http://www.zerohedge.com/news/what-do-metal-prices-tell-us-about-future-stock-market

Med andra ord, för dem som fortfarande tror på logiska, orsakssamband (även i en tid av staternas starka centralplanering av ekonomin) om inte något drastiskt driver den grundläggande efterfrågan på metaller högre, kan man säga att utsikterna för aktier inte heller ser bra ut.

Det är inte troligt att Kina på egen hand kommer att kunna hålla uppe världens industriproduktion. Ironiskt nog är det just de tillgångsbubblor som skapas av monetära myndigheter som spiller över till Kina och tvingar dem att försöka hålla uppe den yttersta efterfrågan då även Kina är beroende av världsekonomin i övrigt.

Vi fortsätter att långsamt se på världsekonomin som mest påminner om en trafikolycka, som kraschar i slowmotion...

Jag tror det är dags för popcorn och en film! Ha en trevlig lördagskväll!

Bankerna flyr finansmarknaden, mot räddningsbåtarna..

Det har gått över två år sedan Europeiska centralbanken, ECB inledde sin öppna hjärtkirurgi av euroområdets anemiska ekonomi. Hittills har förfarandet inkluderat ett aldrig tidigare skådat 3000000000000 $-plus i räddningsaktionerna, monetära transfusioner, och "giftiga" transplantations skulder.

Men fortfarande skulle ekonomierna i hela dammen självdö på några sekunder, utan ständigt livsuppehållande krishjälp.

http://www.elliottwave.com/freeupdates/archives/2012/04/20/European-Central-Bank-%E2%80%9CGreat-White-Fear%E2%80%9D-Takes-A-Bite-Out-of-Recovery.aspx&articleid=3081

Den April 18, 2012, skriver Wall Street Journal:

"Europa blöder igenom refinansieringstransaktionens Band-Aid" och avslöjar också att Europas banksektor har gått ner motsvarande samma summa som dessa tre års långsiktiga refinansieringstransaktioner på den korta tiden av under fyra månader.

Vad gick fel? Om vi backar några år så var det år 2010 som Europeiska centralbanken och företag bestämde sig att släppa rescue-paketet Kraken via en $ 1000000000000 räddningsaktion för Grekland och  att på en fullfjädrad skala, inleda med LTRO.

Den 10 maj 2010, skrev man att:

"EU-paketet eliminerar risken att Greklands skulder kommer att ricochera genom EU: s alla banker. "(USA Today)

"Detta bör vara mer än tillräckligt för att stabilisera marknaderna, förhindra panik och stänga risken för smitta till andra områden." (Bloomberg BusinessWeek)

I juli 2010 Global Market Perspective skrev dock en del analytiker om en olycklig brist i planen:

- Den första delen var bra: Den europeiska centralbanken (ECB) köpte paket av skulder och sålde dem vidare till mindre banker på en historiskt låg ränta.

- Den andra delen av planen är mindre bra: Istället för att dessa lån sedan förs vidare till små företag för att stimulera investeringar, omlagrade bankerna medlen hos ECB. Riffing från den berömda "Hajen" filmen hördes nu i bakgrunden tillsammans med citatet ("Vi kommer att behöva en större båt"). Detta fångade i juli 2010 Global Markets perspektiv på rädslan hos bankerna för utlåning till sektorn via följande tabell vilken visade kommersiella bankernas användning av ECB: s Deposit anläggningen och de skrev även: 

"Diagrammet visar ungefär vilken utsträckning bankerna fruktar för varandras insolvens. Bankerna ligger under marknadsräntorna på sina ECB insättningar, så de brukar i allmänhet avsky att föra över de stora pengarna dit. Samtidigt som marknadens oro växer dock så gör även bankernas inlåning i anläggningen, främst på grund av deras önskan om adekvat avkastning ger vika för det mer väsentliga behovet att skydda sig "... 

Eftersom konjunkturnedgången fortfarande är ny så kommer insättningar i ECB  sannolikt att stiga. Man drar sig ur aktiemarknaden, till vanliga bankinsättningar vilket visar på ett massivt skifte i marknadens agerande.

Man kan likställa detta med när privatpersoner gör bankruns. Detta är dock bankerna själva som flyr marknaden med sitt kapital. Detta innebär att bankerna själva kan utlösa det som de själva fruktar. Kollapsen av finansmarknaden.

Banktjänster i tredje världen, skulle hjälpa utvecklingsländerna och motverka fattigdomen..

Tre fjärdedelar av världens fattiga har inget bankkonto och många är beroende av informella långivare som ibland tar höga marginaler. De hindras av det fysiska avståndet ifrån bankerna och byråkratiska hinder, enligt en rapport från Världsbanken. 

Totalt i världen lever cirka 2,5 miljarder vuxna utan konton på reguljära banker, och de allra flesta av de ”banklösa” bor i utvecklingsländer.





I en undersökning av 150.000 vuxna i 148 länder, gjord av Världsbanken, 2011, fann man att mer än 75% av de vuxna som tjänar mindre än 2 dollar per dag har inget bankkonto, eller har tillgång till ett formellt finansinstitut.

Av 70.000 tillfrågade utan ett bankkonto, som citeras 65% har inte tillräckligt med pengar för att använda ett som den viktigaste orsaken. Andra främsta anledningarna inkluderat kostnaden att öppna ett bankkonto är för dyrt och en brist på förtroende för banker. Även i utvecklingsländer finns skillnader mellan olika grupper, endast 37% av kvinnorna har ett bankkonto jämfört med 46% av alla män som håller sina besparingar hos finansiella institutioner.

En bank-konto kan förbättra ekonomiska möjligheter bland de fattiga, som sparande och upplåning kan ge dem möjlighet att starta ett företag eller investera i utbildning. Istället de ofta är beroende av enskilda långivare som har ett avgiftssystem med höga avgifter, säger Världsbanken.

"Att tillhandahålla finansiella tjänster till de 2,5 miljarder människor som saknar tillgång till banktjänster, skulle kunna öka den ekonomiska tillväxten och möjlighet för världens fattiga", säger Världsbanken koncernchef Robert B. Zoellick.

Världens fattigaste bor i Afrika söder om Sahara regionen, med nästan 70% av de vuxna som lever på mindre än 2 dollar om dagen. I Sydasien, nästan 60% av befolkningen och drygt 50 procent i Mellanöstern och Nordafrika lever på mindre än 2 dollar per dag, enligt Världsbankens rapport. Andelen varierar kraftigt mellan olika utvecklingsländer och olika världsdelar. I Östasien har över hälften av de vuxna något bankkonto, men i Afrika och Mellanöstern rör det sig om mindre än en fjärdedel. http://edition.cnn.com/2012/04/19/business/poor-bank-accounts/index.html

• Bankkonton är betydligt vanligare bland högutbildade och stadsbor än bland lågutbildade och landsbygdsbor.

• Bara en liten minoritet av de vuxna i utvecklingsländerna använder formella konton för att ta emot löner, privata betalningar eller bidrag från myndigheterna. Vanligast är det i Latinamerika och Östasien.

• Sparandet i utvecklingsländerna är högst i Östasien och Afrika söder om Sahara, där 40 procent av de vuxna uppger att de lade undan pengar under de senaste tolv månaderna, antingen i formella konton eller på annat vis. Sparklubbar är ett vanligt alternativ, särskilt i Afrika.

• Bara 7 procent av de vuxna i utvecklingsländerna har kreditkort. Andelen är dock betydligt högre i Latinamerika, inte minst i Brasilien.

• När människor ska låna pengar vänder man sig främst till släkt och vänner, särskilt i Afrika och Mellanöstern men också i Central- och Östasien. Många har också krediter hos butiksägare medan cirka 5 procent anger att de använder diverse informella långivare. I en del länder – särskilt Bangladesh, Sri Lanka, Thailand och Bolivia – spelar mikrokreditinstitut och kooperativ en betydande roll.

• Totalt 17 procent av de vuxna i utvecklingsländerna betalar hälso- och sjukvårdsförsäkringar. Andelen är bara 3 procent i Afrika söder om Sahara och 5 procent i Sydasien, mot 37 procent i Östasien. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/3-av-4-fattiga-saknar-konto_7115695.svd

Som en ljuspunkt ser Världsbanken utvecklingen av ”mobila pengar”, alltså att fattiga använder mobiler för transaktioner. Detta sprider sig särskilt snabbt i Afrika, där 16 procent av de vuxna uppgav att de använt en mobil under de senaste tolv månaderna för att betala räkningar eller ta emot pengar med hjälp av textmeddelanden. I Kenya var andelen så hög som 68 procent.

Mobiler som alternativ till traditionella banker ser Världsbanken som en lovande utveckling för fattiga som har svårt att öppna bankkonton på grund av långa avstånd, krångliga procedurer eller höga kostnader. http://edition.cnn.com/2012/04/19/business/poor-bank-accounts/index.html

Skulle du själv klara dig utan ett bankkonto? Bankkontot som nästan är en förutsättning för modern infrastruktur, vad vi än tycker om att bankerna oreglerat har lånat ut för mycket pengar de 

senaste årtiondena..

Luleå skärgård, världens enda bräckvattens skärgård..

Luleå skärgård är en del av den kust som sträcker sig från den västerbottniska gränsen i söder till den finska i nordost. Med sina över 1312 stycken öar tillhör Luleå skärgård en av de vackraste i landet och erbjuder ett rikt och annorlunda växt- och fågelliv. På många öar har Luleå kommun uppfört raststugor, bastu, bryggor, toaletter mm. 

Eftersom Luleå är min hemkommun måste jag göra lite reklam för Luleå då och då. Men Luleå skärgård är ett väldigt trevligt utflyktsmål på sommaren.

Den finns till exempel 28 småbåtshamnar och mer än 3000 båtplatser i världens enda bräckvattens skärgård. Reguljära turer ut i skärgården går under sommaren till Klubbviken, Junkön, Kluntarna, Småskär, Brändöskär och Hindersön med turbåten M/S Kungsholm.

Bild på Sandön

 

Bild på Klubbviken

Bild på Junkön

Bild på Rödkallen


Luleå skärgård i siffror

Skärgårdens medelbredd från fastland till de yttersta öarna: 3,54 km (avståndet Luleå centrum till de yttersta öarna är ca. 25 km)

Antal öar större än 20 km²:                        1312
Medelvattendjup:                                       9,0 m
Maximalt vattendjup:                                 100 m
Arealtillskott per år:                                   2,25 km²
Antal farleder:                                           4
Antal fasta sjömärken:                              50
Antal flytande sjömärken:                          61
Antal meter bryggor:                                 700
Antal raststugor:                                        8
Antal bastu:                                               6
Antal grillplatser:                                       26
Antal toaletter:                                          30
Antal m3 ved/år:                                       150
Antal m3 sopor/år:                                    210

För att läsa mer om skärgårdens öar: http://www.bottenviken.se/lulea/oar/index.html

Om ni finns i närområdet här uppe i norr, varför inte ta en utflykt och besöka öarna nu under sommaren?


Tillägg: ..och njuta av Midnattssolens ljus!

Meanwhile in Norrland..

Så här års är det dags för snöröjning av Stekenjokkvägen..

Det är med snigelfart cirka 1-2 kilometer i timmen som snöröjningen går efter Vildmarksvägen mellan Stekenjokk och Klimpfjäll. Med snömängder på 3,5 meter på vissa ställen konstaterar Jonas Eliasson att det är speciella förutsättningar för snöröjarna.

- Det är lite speciellt att skotta här. Man vet inte alltid var vägen går så man får gissa sig fram, säger fotografen och tillika snöröjare Jonas Eliasson från Saxnäs.

Han och hans kollegor snöröjer med en Volvo L70E som har en norsktillverkad slunga som drivs med separat motor. Och arbetet går inte direkt i 190.  Snarare 1-2 kilometer/timme. Den sex kilometer långa sträckan brukar ta cirka 40 timmar att snöröja. "Man måste beta av lager efter lager, det brukar bli tre skikt med slungan."

Stekenjokkvägen eller Vildmarksvägen som den också kallas ska vara öppen den sjätte juni.
http://www.vk.se/622367/snorojaren-man-far-gissa-var-vagen-ar

Det är bara att konstatera att medan det är vår på många platser i Sverige, och snart valborgsmässofirande så har vi här uppe i norra delarna av landet, många platser där våren fortfarande inte är i sikte..

USA lyckas stimulera tillväxten i Asien med sina kvantitativa lättnader..

Vad man än tänker om de praktiska konsekvenserna av Kalecki ekvationen verkar det som att den har en viktig följd : varje ökande dollar av skuld skapad på offentlig nivå under en tid av stagnerande tillväxt (såsom Q1 2012 ) borde kompensera en dollar av skuldavveckling inom den privata sektorn. (http://en.wikipedia.org/wiki/Micha%C5%82_Kalecki)

I sin tur bör detta underlätta tillväxten av privata företag inom Amerika så det kan så småningom ta tillbaka skulden ifrån den offentliga sektorn (och skenbart även hjälpa den att minska, även om det skulle innebära ett överskott i bytesbalansen - något USA bara har gjort bara en gång i efterkrigstiden).

Denna tillväxt skulle visa sig direkt, tänkte man, genom att anställningen skulle öka av amerikaner, i amerikanska företag, små, medelstora och stora, som i sin tur, tack vare sin nyfunna jobbsäkerhet, skulle gå och spendera, och sakta men säkert starta om de frysta tillgångarna  på pengar som i sin tur skulle driva inflation, tillväxt, offentlig sektorskuldavveckling, och alla de andra saker vi lär oss om i ekonomins grundkurs 1.01.

Samtliga av det ovanstående fungerar i teorin. Men visar sig fungera sämre i praktiken. Eftersom att Wallstreet Journal nu visar statistik på just detta. Under perioden 2009-2011, så har USA: s största multinationella företag: De som gynnats mest av att den offentliga sektorn ökat sin skuld / BNP sedan andra världskriget (och därmed de vem som borde återgälda tjänsten genom att anställa amerikanska arbetare). Istället anställt tre gånger så många utländska arbetare i andra länder, jämfört med hur många amerikaner som de har anställt.

Man skulle kunna säga att USA numera fungerar som en hävstång för att finansiera utländskt inflytande, och utländsk sysselsättning.http://www.zerohedge.com/news/us-companies-are-furiously-creating-jobs-abroad

Trettiofem stora USA-baserade multinationella företag skapade jobb mycket snabbare under den här perioden än andra amerikanska arbetsgivare, under de senaste två åren. Men problemet är att nästan tre fjärdedelar av dessa jobb var utomlands, enligt en Wall Street Journal analys.

De företag, som omfattar Wal-Mart Stores Inc., International Paper Co, Honeywell International Inc. och United Parcel Service Inc. har exempelvis förstärkt med anställningar i USA med 3,1% eller 113,000 jobb, mellan 2009 och 2011. Men de har också lagt till mer än 333,000 jobb i deras avlägsna och snabbare växande utlandsverksamheter.

Data visar att globala företag, med hjälp av utländska intäkter, mår bättre än rent inhemska företag under den ekonomiska återhämtningen. Nästan 60% av intäkterna i tillväxten mellan 2009 och 2011 i företag, såg man i Wallstreet Journals analys, att de kom från utanför USA.

Dessa företag, som omfattas av ZIRP (Zero interest rate policy) i USA, fungerar som en exportör av inflation, och därmed stigande priser och löner i resten av världen. De kan finansiera sina utländska verksamheter inom landet till praktiskt taget utan kostnad, med hjälp av de amerikanska skattebetalarna och sparare, som drar det korta strået med en sparkvot på 0,001%. Dessa företag som bara fokuserar på sin egen avkastning på eget kapital och avkastningen till aktieägarna, kommer i sin tur dra fördel av detta, och hyra billig arbetskraft globalt, dit där USA: s skuld utgivning har mest marginella, men indirekta effekter.

Med andra ord, i en perfekt värld, så skulle amerikanska företag med goda balansräkningar, återgälda tjänsten till den offentliga sektorn, och hyra amerikanska medborgare men man kan inte klandra företag för att göra det som är mest effektivt för dem själva, vilket är att anställa människor i andra länder, eller de som inte behöver lida av konsekvenserna av ZIRP.

Ekonomer som studerar globala arbetsmarknadens mönster säger att företagen skapar arbetstillfällen utanför USA. "Om du vill ta marknadsandelar i Kina, kommer du att behöva anställa massor av lokalbefolkningen", säger Arie Lewin, professor vid Duke University Fuqua School of Business, som har studerat outsourcing och offshoring. "Du bara inte kan exportera det där."

Att amerikanska företag skapar arbetstillfällen är en het politisk fråga. President Barack Obama har föreslagit skattelättnader för företag om de skapar arbetstillfällen i USA, och påföljder med skatt för dem med stora verksamhet i andra länder. Hans skatteöversyns plan som inte har någon chans att klara kongressen detta år skulle kräva för första gången, att amerikanska företag som är verksamma utomlands betalar skatt på sina utländska inkomster. Republikaner, inklusive presumtiva presidentkandidat Mitt Romney, säger överdrivna skatter och regleringar driver jobb utomlands. Mr Romney har föreslagit en sänkning av landets 35% bolagsskatt, som han kallar "bland de högsta i den industrialiserade världen", till 25%, lägre än de 28% som Obama har föreslagit.

Försäljningen i USA och Europa under 2011 var nästan oförändrad jämfört med 2008. Men intäkterna från Asien mer än fördubblades under perioden till 1,8 miljarder dollar. I själva verket, som tabellen ovan visar är avkastningen från den extra kostnaden av USA:s skuld ungefär 3 till 1 i förmån för andra länder jämfört med USA.

Till slut kommer dock pengarna att så småningom sippra ned till realekonomin. Men de enda i väst som kommer att gynnas är de som är aktieägare i stora multinationella företag. När pengarna så slutar deponeras så kommer de spenderas men inte i USA, men kanske i Taiwan, Singapore och Hong Kong.

Övertidsarbetet ökar trots att arbetslösheten är stor..

Samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög verkar de som har arbete jobba mer och mer. Övertidsuttaget har ökat med tio procent sedan 2010. På samma tid har sysselsättningen bara växt med 3,1 procent, enligt en ny rapport från tjänstemannaorganisationen TCO. 

Bild visar orsaker till arbetslöshet.

Övertidsarbetet har alltså ökat i en högre grad än sysselsättningen i övrigt. Ökad efterfrågan i ekonomin slår inte ut i nyanställningar lika snabbt idag som tidigare. Det tar längre och längre tid i varje konjunkturupp­gång för sysselsättningen att börja tillväxa. Det tyder på ett gradvis ökat behov av en flexibel arbetstidsanvändning i företagen, oavsett konjunkturläge.

I genomsnitt jobbar var sjätte anställd över, enligt rapporten. Bland akademiker är siffran högre. Var femte av Saco-förbundens medlemmar arbetar övertid, enligt TCO-rapporten. Och i toppen finns ingenjörerna. I en löneenkät som genomförts av fackförbundet Sveriges Ingenjörer svarar hela 68 procent av medlemmarna att de jobbar övertid. I snitt handlar det om 12 timmar i veckan.

Drygt sjutton procent av alla anställda arbetade övertid under 2011. Fyra procent arbetade övertid utan ersättning. Övertiden upptog 3,7 procent av den totala arbetstiden. Knappt en procent av arbetstiden utgjordes av övertid som inte ersattes.

Övertidsuttaget under en normalvecka uppgick till 4,6 miljoner arbetstimmar, vilket teoretiskt motsvarar cirka 115 000 heltidsjobb. Man ser också att män arbetar mer övertid i jämförelse med kvinnor samt privatanställda arbetar mer övertid i jämförelse med offentliganställda. 

Det är möjligt att spekulera i orsakerna bakom denna grupps överskott av övertidsarbete. Det kan bero på att rollen som småbarnsförälder samman­faller med den tid som man etablerar sig på arbetsmarknaden och att man då också är benägen att gå med på arbetsledningens krav på övertid, till exempel för att man har en osäker tillfällig anställning i botten. Den annan orsak kan hänföras till inkomsteffekten. Den ökade försörjningsbörda som barn innebär gör arbetstagare mer benägna att arbeta övertid av inkomst­skäl. Det är också möjligt att vi här ser en motsvarande effekt som när det gäller den skeva fördelningen av uttag av föräldraledighet mellan män och kvinnor. I stora drag så blir denna fördelning jämnare bland arbetstagar­grupper ju högre inkomsten är och ju högre utbildningsnivån är.

Nästan sju av tio ingenjörer arbetar övertid. Förra året uppgick den samlade övertiden för medlemmarna i Sveriges Ingenjörer till 67 200 timmar. Det motsvarar 400 heltidstjänster för ingenjörer.  

Studien visar att obetalt övertidsarbete är ett fortsatt ofta förekommande fenomen, som är koncentrerat till främst tjänstemannagrupperna.

http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs%20webbplats/Publikationer/rapporter/TCO-granskar/2012/0312%20%C3%96vertiden%202011_w.pdf

Arbetsgivare har idag rätt att ta ut 200 timmars övertid (allmän övertid) per år, dock inte mer än 50 timmar per kalendermånad. Önskar arbetsgivaren ta ut mer övertid än så, är det möjligt genom kollektivavtal med facklig organisation alternativt genom ett dispensförfarande via Arbetsmiljöverket om kollektivavtal saknas. I regeringens pågående regelförenklingsarbete ingår att detta dispenskrav skall upphöra, vilket i realiteten innebär att en arbetsgivare kan lägga ut 350 timmars övertid per år utan att behöva moti­vera detta. Erfarenhetsmässigt vet vi att den normering som sker i lagstift­ning efterhand påverkar de kollektivavtalade nivåerna.

Två bilder tonar fram. Den första vi­sar att professionella och välutbildade tjänstemän som i en individualiserad arbetsorganisation upplever alltmer flytande gränser mellan arbetsliv och privatliv. Bortavtalad övertidsersättning ökar osäkerheten om vilken tid som man kan ta betalt för. Den andra bilden visar ett fortfarande kollektivt organiserat industriarbete, där företaget önskan om att tillfälligt öka pro­duktionen förhandlas med det lokala fackklubben som vet att, å arbetsta­garnas vägnar, ta betalt för varje övertidstimme enligt en avtalad prislista. Övertidsuttaget bland småbarnsföräldrar, avslutningsvis, är något min­dre än för de som inte har småbarn, såväl vad gäller andelen som arbetar övertid som övertidens andel av arbetad tid.

De som redan har arbete, arbetar alltså mer och mer, samtidigt som antalet arbetslösa ökar. Här finns alltså 115.000 arbetstillfällen gömda i endast övertidsarbetet. Men hur får vi företagen att vilja anställa fler personer?

Folket låter pengarna rulla..

Mars var ännu en stark månad för detaljhandeln. När det första kvartalet summeras står det klart att svenskarna efter ett svagt 2011 åter öppnat plånboken. Omsättningen för detaljhandeln mätt i löpande priser ökade med 5,2 procent mellan mars 2011 och mars 2012. Dagligvaruhandeln ökade med 5,8 procent och sällanköpsvaruhandeln ökade med 4,7 procent. Detaljhandelns försäljningsvolym ökade med 0.2 procent mellan februari 2012 och mars 2012.  http://www.hui.se/statistik-rapporter/index-och-barometrar/dhi och  http://www.scb.se/Pages/PressRelease____333007.aspx

Bäst fart var det i sko- och sporthandeln, med ökningar på 17,9 respektive 15,3 procent. Förklaringen är enligt HUI att våren kom tidigare i år än i fjol.

Även i februari ökade omsättningen i detaljhandeln kraftigt. Även om januari inte var lika stark har ändå omsättningen under det första kvartalet ökat med 1,7 procent från det sista kvartalet i fjol. I jämförelse med första kvartalet 2011 är ökningen 4,5 procent. Branschen andas därmed lite välbehövlig morgonluft efter ett fjolår som var det sämsta på 15 år.

HUI Research kommenterar:

Den starka marsförsäljningen har bidragit till att årets första kvartal har överträffat alla förväntningar. Förklaringen ligger i allt mer optimistiska hushåll tack vare en minskad oro för finanskris i kombination med låga räntor och en stabilare bostadsmarknad. Varsel, till följd av svag efterfrågan i Europa, är fortfarande ett orosmoment, men den värsta varselvågen har hittills uteblivit. Hushållens optimism återspeglas kraftigt i detaljhandeln och efter ett tungt 2011 har nu 2012 fått en bra inledning.

Skohandeln och sporthandeln fortsätter att gå bra och sticker ut med höga utvecklingstal även denna månad, 17,9 respektive 15,3 procent. Detta beror till stor del på att våren kom tidigare 2012 än 2011 – i mars 2011 låg snön fortfarande kvar. HUI tror på en bra vår liksom en bra höst för detaljhandeln och med denna inledning på året kommer försäljningsutvecklingen 2012 att kunna bli betydligt bättre än 2011. http://www.hui.se/statistik-rapporter/index-och-barometrar/dhi

Min egen kommentar:

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur upplevelsen av rikedom har ett klart samband till konsumenternas köpbeteenden. Att bostadsmarknaden inte börjat dyka (ännu), och att finansmarknadens börshandel fortfarande ligger lite + för i år på OMX Stockholm gör att folket andas ut och blåser faran över. Eftersom köpkraften på marknaden har ett sådant tydligt samband med konjunkturen borde de förbereda sig inför den kommande nedgången i ekonomin, istället för att spendera så fort utsikterna tillfälligt ljusnar lite.

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/formogenhetens-paverkan-pa-konsumtion.html

Konsumenternas förtroende (eng. consumer confidence) är en ekonomisk indikator som mäter graden av optimism kring vad konsumenterna tycker om det allmänna läget i ekonomin och deras personliga finansiella situation. Hur säkra människor känner sig angående stabiliteten av sina inkomster bestämmer deras utgifter och tjänar därför som en av de viktigaste indikatorerna för den övergripande trenden i ekonomin. I huvudsak om ekonomin expanderar ger det ett högre konsument förtroende, och konsumenterna kommer då att göra fler inköp. 

Å andra sidan, om ekonomin är i dåligt skick, är förtroendet lägre och konsumenterna tenderar att spara mer och spendera mindre. En månad till månad trendförändring i konsumenternas förtroende tyder på att i det nuvarande tillståndet i ekonomin i stort även håller på att förändras. Om handeln faller så visar det på att de flesta konsumenter har en negativ syn på sin förmåga att hitta och behålla bra jobb. Nu är de alltså positiva, mer positiva än samma tid förra året.

Själv tycker jag man skall ta möjligheten i denna återhämtning till att öka sin buffert och betala av lån istället för kortsiktig konsumtion. Att faktiskt öka sin rikedom istället för att leva på upplevelsen av densamma. Säg den fest som varar för evigt?

Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi..

Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut av den 30.6.2009. Denna handlingsplan kom som bilaga till regeringsbeslut 2010-06-23, I27, Dnr 2010/742/E (delvis) 2009/7789/E.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/90/23/968a6b5e.pdf

Riksdagen har på förslag från regeringen beslutat att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska samtidigt vara minst 10 procent. Målet till år 2020 ska också ses i ljuset av regeringens långsiktiga ambition att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Riksdagen beslutade även att ett mål om 20 procent effektivare energianvändning sätts upp till år 2020. 

Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan åren 2008–2020. För att nå målet om minst 50 procent förnybar energi till år 2020 har regeringen bland annat föreslagit att elcertifikatsystemet för förnybar elproduktion vidareutvecklas. Det tidigare målet på ny förnybar el (dvs. att åstadkomma en ökning med 17 TWh mellan åren 2002–2016) har reviderats och ett nytt mål om en ökning med 25 TWh till år 2020 har beslutats av riksdagen.

Det totala förväntade bidraget från varje enskild teknik för energi från förnybara energikällor för att nå de bindande målen för 2020 och det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor avseende el, värme och kyla, samt transporter.

Prognosen bygger på att målet för elcertifikatsystemet om 25 TWh ny certifikatberättigade produktion till år 2020 jämfört med år 2002 kommer att uppnås. Den enskilda teknikens bidrag till att uppfylla detta mål beräknas i modellen utifrån bedömda produktionskostnader och kan därför komma att revideras i framtida prognoser. I prognosen har inga bedömningar gjorts för småskalig vattenkraft, pumpkraft, biogas och flytande biobränslen. Detta anses inte påverka måluppfyllelse negativt utan är ett konservativt antagande. Vad det gäller värme och kyla, har inga bedömningar gjorts för solvärme och flytande biobränslen. Detta anses inte påverka måluppfyllelse negativt utan är ett konservativt antagande.

Energimyndighetens prognos för scenariot ”extra energieffektivitet” tar inte fullständig hänsyn till samtliga effektiviseringsåtgärder som kommer ske från och med 2009 till och med år 2020, eftersom myndigheten i sin prognosmetodik utgår ifrån redan fattade beslut om styrmedel och åtgärder. Dessutom togs många av förutsättningarna för prognosen fram både innan den ekonomiska krisen inträffat och innan regeringens ökade satsningar på energieffektivisering var kända. Referensscenariot å andra sidan, som ska försöka räkna bort alla effektiviseringsinsatser från och med 2009, leder till en väldigt hög total energianvändning.

Energimyndigheten har därför gjort ett enkelt räkneexempel som utgår ifrån en bibehållen total energianvändning (från 2005 års nivå). I räkneexemplet är det endast nämnaren som förändras, medan täljaren (dvs. använd förnybar energi) hålls konstant för respektive sektor. Detta är givetvis en grov förenkling, men utfallet i förnybara andelar för sektorerna kan illustrera betydelsen av energieffektivisering som medel för att uppnå mål för förnybar energi.


Tabell: Enkelt räkneexempel över effekten på andelen förnybar energi vid
förändringar av slutanvändningen (här anges slutanvändning i TWh)


Extra energieffektivitet                                            2020                                      2020 (TWh)

Andel förnybara energikällor                                   50,2%        Total slutlig energianvändning  456
Förnybara energikällor inom värme och kyla            62,1%       Tot. användn. värme och kyla   197
El producerad från förnybara energikällor                62,9%       Total elanvändning                   154
Förnybara energikällor inom transport                     13,8%       Total användn. inom transport   94


Referensscenariot                                                   2020                                     2020 (TWh)

Andel förnybara energikällor                                   44,5%       Total slutlig energianvändning  516
Förnybara energikällor inom värme och kyla            53,7%       Tot. användn. värme och kyla   228
El producerad från förnybara energikällor               55,8%        Total elanvändning                   174
Förnybara energikällor inom transport                    12,6%        Total användn. inom transport  103


Bibehållen energianvändning (2005 års nivå)           2020                                    2020 (TWh)

Andel förnybara energikällor                                 52,5%        Total slutlig energianvändning  436
Förnybara energikällor inom värme och kyla          64,8%        Tot. användn. värme och kyla   189
El producerad från förnybara energikällor              64,4%        Total elanvändning                   151
Förnybara energikällor inom transport                   14,9%        Total användn. inom transport   87


Regeringen gav i uppdrag till Energimyndigheten att ta fram underlag till Sveriges handlingsplan om förnybar energi. Energimyndigheten har använt ett brett samrådsförfarande i framtagande av underlaget till handlingsplanen. Regeringen har remissbehandlat flertalet av de myndighetsutredningar som tagits fram under 2009-2010. Bland inbjudna organisationer som deltagit i Energimyndighetens samråd fanns länsstyrelserna, företrädda av Länsstyrelsen i Dalarna, samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utöver på annan plats nämnda myndigheter, som Energimyndigheten samrått med, har även de flesta relevanta branschorganisationer bidragit med underlag till Energimyndigheten. Vid en hearing som genomfördes den 11 januari 2010 deltog ett 40-tal personer från olika myndigheter och organisationer.

Regeringen remitterade Energimyndighetens underlag till 93 instanser den 1 februari 2010. Remissvar inkom under april 2010. Av dessa har 70 instanser inkommit med ett svar. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (N2010/742/E).Ytterligare tre instanser har på eget initiativ inkommit med synpunkter. Under regeringens beredning av Energimyndighetens underlag har ett möte hållits med de svenska representanter för REPAP2020 (Renewable Energy Policy Action Paving the Way towards 2020) projektet.

 
Länsstyrelserna har ansvar för att ta fram regionala energi- och klimatstrategier. Dessa omfattar även förnybar energi. Lokalt arbetar en stor majoritet av landets kommuner med frågorna. Energimyndigheten har getts i uppgift att ha ett samlat ansvar för att ta fram underlag i enlighet med förnybartdirektivet.

Uppföljning av utvecklingen på energiområdet och statistik för detta är Energimyndighetens ansvar. EG:s energistatistikförordning reglerar dessutom att statistik ska överlämnas till Eurostat. Energimyndigheten har därutöver årligen återkommande uppdrag om att ta fram indikatorer för energiområdet. Se exempelvis Energiindikatorer 2008, ET 2008:08, som hade tema förnybar energi.

Rapporten konstaterar att det inte räcker med att i högre utsträckning börja använda förnybar energi utan att vi även måste effektivisera dagens energianvändande, när de har räknat ifrån 2005 års nivå.

Ett hållbart samhälle handlar framför allt om att man inte slösar med samhällets resurser i onödan.

Hurra, idag betalar jag alla räkningar!

Lönedagen är för många en dag när man är glad och man firar att man fått pengar genom att gå ut och göra av med pengar.

Detta är inte hur jag firar min lönedag.

Jag brukar använda lönedagen till att se att min prognos för månaden har hållit. Att hushållsbudgeten för nästa månad ser bra ut. Att sparande och investeringar fortlöper som planerat. Att amorteringen kommer att minska min skuld till banken. Jag för in allt detta i mina beräkningar och känner mig nöjd över att varje månad kommer jag lite närmare mitt mål att bli skuldfri och att öka mitt kapital inför framtiden. Det känns som en vinst varje gång min budget har stämt bra eller över förväntningarna!

Jag följer den plan som jag gjort upp för mig själv genom att följa mina råd i det här inlägget:
http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/hur-du-tar-kontroll-over-din.html
Hur du tar kontroll över din hushållsekonomi.

Hur gör du själv vid löningsdagen? Är det en dag till slösande eller sparande? Löningsdagen har även en tendens att leda till Lönehelg. Utgång? Festande? Det är absolut tillåtet att ha roligt. Om man också har en plan för mer långsiktig hållbarhet, så att inte pengarna är slut på måndag!

Arbetsförmedlingens prognoser kring svensk arbetsmarknad..

Arbetsförmedlingens nya prognos visar att arbetsgivarna har blivit mer försiktiga i sina framtidsbedömningar. Arbetslösheten beräknas stiga från 7,6 procent år 2011, till 7,9 procent 2012 och 8,5 procent 2013. Sysselsättningen kommer att försvagas och vända till en minskning med 25 000 jobb år 2013. 

I slutet av mars var 396 000 personer öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd, 8 000 fler än för ett år sedan.

I år, 2012 beräknas sysselsättningen öka med endast 5 000 personer, jämfört med att den ökade med drygt 90 000 år 2011. År 2013 kommer sysselsättningen att minska med 25 000 personer. Tillgången på jobb minskar inom många yrken och i större delen av landet.

För data- och teknikyrken, alltså dataspecialister och de flesta ingenjörsyrken väntas en fortsatt god arbetsmarknad även om tillskottet av nya jobb mattas av. Bristen på arbetskraft kommer att vara utbredd inom dessa yrken. Men det gäller främst utbildad och erfaren arbetskraft, medan nyutexaminerade får svårare att hitta ett arbete.

Hushållens försiktiga konsumtion gör att efterfrågan på yrken inom handel, hotell, restaurang och även övriga serviceyrken minskar. Tillgången på arbetssökande blir än större under det kommande året när arbetslösheten stiger. Men utbudet av jobb är stort på grund av hög personalomsättning. Konkurrensen om jobben ökar eftersom det är fler arbetssökande.

Arbetslösheten ökar inom administrativa och finansiella yrken. Det betyder att konkurrensen om jobben förblir stor för samhällsvetare och humanister. Tillgången på ekonomer blir god, undantaget revisorer och redovisningsekonomer där det kan vara brist på arbetskraft. Gymnasieutbildad administrativ personal ökar i antal med hög arbetslöshet som följd.

Störst brist på arbetskraft under 2012

Civilingenjör, elektronik och teleteknik
Civilingenjörer, elkraft
Mjukvaru- och systemutvecklare
IT-arkitekter
Byggnadsplåtslagare
Civilingenjörer, bygg och anläggning
Läkare
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
Testare och testledare, IT
Operationssjuksköterskor
Förskollärare
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård
Civilingenjörer, maskin
Lastbilsmekaniker
Kockar
VVS-ingenjörer
Barnsjuksköterskor
Barnmorskor
Geriatriksjuksköterskor
Verktygsmakare

Störst tillgång på arbetskraft under 2012

Marknadsanalytiker och marknadsförare
Friskvårdskonsulent (friskvård)
Montörer, metall, gummi och plast
Språkvetare, översättare och tolkar
Montörer, el- och teleutrustning
Elevassistent
Truckförare
Köks- och restaurangbiträden
Administratör/sekreterare
Journalist Undersköterskor
Parkarbetare
Personliga assistenter
Städare/lokalvårdare
Lagerarbetare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Försäljare, dagligvaruhandel
Fotograf Barnskötare
Vårdbiträde
Matroser

Framtidsprognos:

Tillgången på lediga jobb kommer att minska under åren 2012 och 2013 och minskningen berör de flesta yrkesområden. Det gör att arbetssökande får svårare att snabbt hitta ett arbete och att konkurrensen om jobben blir större. 

Sysselsättningen minskar tydligast i industritunga län i Syd- och Mellansverige, som Västmanland och länen i Småland. Männens sysselsättning och arbetslöshet påverkas mer negativt än kvinnornas år 2012. Försämringen för kvinnorna blir tydlig först 2013.

Drygt 70 procent av de totalt inskrivna arbetslösa öppet arbetslösa har minst gymnasieutbildning. 30 procent har en utbildning som motsvarar högst grundskola.

Bland de 34 000 nyanlända har drygt hälften en utbildning som motsvarar minst gymnasieskola och övriga har en utbildning som motsvarar högst grundskola. Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ökar från 86 000 personer till 110 000 år 2013. Antalet totalt inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga stiger från 68 000 till 80 000 år 2013.

Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utom-europeiskt födda, funktionsnedsatta som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre mellan 55-64 år samt de med högst förgymnasial utbildning bedöms öka till 260 000 personer vid slutet av år 2013. Nivån kommer att mer än fördubblas på fem år (2008-2013) och är bland de högsta i historien, jämförbart med krisåren i början av 1990-talet.

Andelen företag som anger brist på arbetskraft bedöms sjunka och bristen kommer därför liksom under det senaste starka konjunkturåret inte att ge några nämnvärda effekter på löneutvecklingen eller på ekonomin i stort.

De yrken som har brist på efterfrågad arbetskraft blir allt färre. Men på fem till tio års sikt förutses brist på arbetskraft inom allt fler yrken.

http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser.html

Konsekvenser efter LTRO?

LTRO (Long-term refinancing operations) i slutet på februari 2012 innebar att ECB kastade ut 530 miljarder euro, alltså en enorm summa med kvantitativa lättnader på marknaden. (Förutom då i december 2011 när man även lånade ut 489 miljarder euro).

På bekostnad av oprioriterade småsparare gav man bankerna "gratis" krediter att låna till minimal ränta (1%), som de under 3-års tid alltså fick placera i vilka investeringar som de ville och nästan omöjligt kan få en mindre avkastning på sin investering än vad den låga räntan är, till vilken ECB lånade ut. Men den sorgliga verkligheten är att redan nu ser vi att effekterna av LTRO är helt borta och att den massiva "injektion" av nytryckta pengar inte gjorde någonting för den reala ekonomin.

I själva verket, som Barclays noterar i dessa diagram från ECB där de följer upp en enkätundersökning om bankernas utlåning, så har det blivit en svagare efterfrågan på kredit. Konsumenterna själva drar tillbaka sina låneförfrågningar och är inte längre intresserade av att låna mer. Detta som tidigare har drivit världsekonomin att hela tiden sätta sig i större skulder, verkar nu ha nått ett tak, för hur mycket de vanliga konsumenterna vill belåna sig. När bankerna räknar på sin utlåning i sina balansräkningar så är trenden tydligt nedåtgående. Men bankerna själva har även infört stramare kreditvillkor (detta minskar även det efterfrågan) vilket alltså egentligen ger den exakta motsatsen till vad ECB hade i åtanke.

Det finns bara ett undantag till denna onda cirkel - tyska fastighetsbolag har haft en ökande efterfrågan på lån som tas upp i en blygsam hastighet. Jämfört med tyska bostadsmarknaden under de senaste 15 åren så är de extremt låga. 

Kreditvillkoren, för företag under de senaste tre månaderna, fortsatte att stramas åt avsevärt i Cypern, Italien och Portugal. Svag efterfrågan på företagslån var en ganska utbredd trend i Europa under april, i Österrike, Cypern, Tyskland, Spanien, Nederländerna och särskilt Italien (-38% netto diffusion balans).

http://www.zerohedge.com/news/ltro-fail-2-european-credit-supply-and-demand-fading-fast 

Det var även en svag efterfrågan på bostadslån också i Österrike, Cypern, Spanien, och särskilt i Italien (-44%), Nederländerna (-42%) och Portugal (-70%)

Man kan alltså se en ganska stor skillnad mellan den tyska konjunkturcykeln och resten av Europa. Dock kan man tänka sig att Tyskland på sikt inte kan undvika effekterna av vad som händer i resten av Europa även om man kan fortsätta handla med t.ex. handelspartners Ryssland och Kina.

Frågan är: Vad kommer ECB att ha som sin nästa åtgärd när det visar sig att detta inte har fungerat? Hur skall man då tänka sig att "dra igång" världsekonomin?

Varning för rasande vägar..

Under de senaste åren har flera stora vägras inträffat i övre Norrland. Risken för nya ras är stor. Det finns 350 platser nära vägar i Norrbotten och Västerbotten där risken för ras är stor, enligt en inventering som Trafikverket gjort.

Varje dag färdas tusentals fordon på de svenska vägarna. Det är både privatbilister och godstransporter. Större olyckor, med till exempel farligt gods kan få stora konsekvenser för samhället. 

På de mest trafikerade vägarna är kraven högst ställda på underhåll. På vägar med mindre trafik är kraven lägre. Extrema väderleksförhållanden kan dock innebära att entreprenören har svårigheter att uppfylla krav rörande vägarnas framkomlighet.

Ett exempel på en större trafikstörning är vägraset vid Småröd 2006. Då rasade ett flera hundra meter långt och brett område. Raset drabbade nya och gamla E6:an samt Bohusbanan. Vägraset fick till följd att bilarna fick köra långa omvägar. Ersättningsbussar sattes in för lokaltågen på Bohusbanan. Haverikommisionen skrev en rapport om denna händelse:  http://www.havkom.se/virtupload/reports/ro2009_01.pdf 

Jordskred uppkommer då jordens/jordmaterialets hållfasthet överskrids och marken inte längre är i jämvikt utan börjar röra på sig för att återställa jämvikten. Rörelserna kan ske med olika hastigheter. Händelseförloppet kan i vissa fall ske på ett sätt som tydligt kan observeras. I andra fall är förloppet mer utdraget och långsamt. Jordskred förekommer i finkorniga jordarter såsom silt och lera. Liknande händelser kan ske i jordarter som sand eller grus, men benämns då "ras". Ofta är ett inträffat skred en kombination av flera orsaker. Ökat marktryck på grund av t.ex. människans påverkan genom uppfyllning med jordmassor, bebyggelse, dynamisk belastning från tunga fordon etc. ökar de krafter som försämrar jämvikten. Erosion, som t.ex. kan ske i strandkanten till åar och bäckar, minskar de krafter som håller emot marken ovanför stranden, vilket medför ökad risk för skred. Ökat vattentryck i marken försämrar markens hållfasthet och kan därigenom medverka till skred.

Under de senaste åren har vägar dragits med ras i samband med skyfall och höga vattenflöden. Under flera år har en landsomfattande undersökning gjorts och här i region Norr har vi nu en bra bild över vilka vägsträckor där problem kan uppstå, säger Niklas Thun, geotekniker på Trafikverket. På flera av de mest akuta ställena planerar Trafikverket att bygga en helt ny vägsträckning.
– Det är bland annat i Vännäsby som vi vill lägga om vägen i en ny kilometerlång sträcka.
En liknande situation finns i Nystrand, Sikfors och vid Kalix i Norrbotten samt längs Borgafjällsvägen i Västerbotten. I höstas inträffade ett vägras vid Kisån utanför Älvsbyn.
– Där satte vi akut i en flytbar bro för att klara trafiken under tiden som en helt ny bro byggs, säger Niklas Thun.

Rasrisken är speciellt stor där vägen går tätt intill branta sluttningar eller längs älvar och åar. Den största risken för ras i landet är det i Göta älvdal. Dessa problem har dokumenterats i en särskild rapport. Särskilt stor rasrisk är det även för vägar längs Ångermanälven och Klarälven.http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=6872911

Ett skred kan dra med sig hus eller hela bostadsomsråden, skära av vägbanor eller järnvägar till stora kostnader för samhället. Tuveskredet 1977 är exempel på ett skred med stora konsekvenser. Skredområdet var delvis bebyggt och nio personer omkom. 65 hus förstördes och över 400 personer blev bostadslösa. Riskerna för skred och ras kan aldrig förebyggas helt eftersom naturen är i ständig förändring. Däremot har kunskapen om ras och skred ökat och möjligheten att bedöma riskerna har blivit bättre sedan det stora skredet i Tuve.
http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____72888.aspx

I Sverige är det störst risk för skred i de delar av landet som låg under havets yta efter den senaste istiden. Störst risk för skred är det i ler- och siltområden, särskilt nära vattendrag, sjöar och kusten. Knappt fem procent av Sveriges landyta är lermarker. Skredens fördelning inom det området är ojämn, men vissa regioner, som Västra Götaland, Värmland, Östergötland och Västernorrland är hårdare drabbade än andra.
http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____11201.aspx

De förväntade klimatförändringarna kommer att påverka olika delar av Sverige på olika sätt. I vissa delar av landet följs de troligen av kraftigt ökad nederbörd och ökade flöden i vattendrag, liksom höjda och varierande grundvattennivåer. Detta i sin tur ökar risken för ras och skred. De ökade riskerna uppstår framför allt i områden där risken är hög redan i dag.  https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Naturolyckor/Ras--skred/

Detta är precis vad som händer just nu, att nederbörden i Sverige redan ökat med 10% ser vi utifrån SMHI:s sammanställda siffror. http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/klimatforandringarna-visar-sig-i.html Man kan gissa sig till att detta gör att en del vägbanor kommer att drabbas i högre utsträckning än tidigare.

Samt att om du själv bor inom ett ras- eller skredkänsligt område kan du kontakta din kommun för att få information. Det finns karteringar av markens stabilitet i bebyggda områden och för översvämningshotade områden samt undersökningar kring var det finns ras- och skredrisk. Kommunen kan redogöra för planer på att säkra instabila områden. Tillsammans med kommunen kan du också avgöra om din fastighet kan säkras eller om du bör flytta. Ibland händer det att vägar skärs av vid ett skred eller ras. Om du bor utanför tättbebyggt område kan det innebära att du få svårt att ta dig in till centralorten. Därför är det bra om du förbereder dig genom att se till att du har färskt vatten och mat i reserv hälsar myndigheterna.
http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____11204.aspx

Learn Liberty..

Learn Liberty har gjort ett par filmer som jag tycker är väldigt informativa. Det här är en av dem. "Varför trycker staten inte bara mer pengar?"
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=ZkyBnaYCUhw

Du kan även ser mer av dem på:  http://www.learnliberty.org/  De driver ett fritt online lärcentra som dedikerar sig till att utveckla idéer för det fria samhället. Här finns också mängder av andra av deras filmer som är väldigt lärorika. Ofta är de bara ett par minuter långa så oavsett hur mycket du har att göra i övrigt så har du nog tid att ta en paus och se någon av deras filmer.

Jag rekommenderar dem varmt. Det här är en annan av mina favoriter hos dem:

http://www.learnliberty.org/videos/funding-government-minute den visar USA:s statsskuld och varför det inte räcker att bara skära ned alla offentliga utgifter. För att även om de tar bort all statlig verksamhet, så har de fortfarande ett underskott i sin budget.

Läget för svensk ekonomi..

Industriproduktionen ökade med 3,6 procent i januari jämfört med föregående månad. Ökningen kom efter två månaders nedgång i indexet och någon tydlig trend går inte att utläsa. Fortfarande är industriproduktionen inte uppe i samma volymer som vi hade före finanskrisen.

Tjänsteproduktionen backade med 0,8 procent i januari jämfört med december. Perioden av återhämtning och tillväxt som inleddes efter de värsta effekterna av finanskrisen ebbade ut under 2009, har ersatts av en period med stagnerande tillväxt.

I februari uppgick varuexporten till 98,8 miljarder kronor. Mätt i löpande priser var detta en i stort sett oförändrad nivå jämfört med februari 2011. Jämfört med motsvarande månad 2008 har varuexporten minskat med över sex procent.

I februari uppgick arbetslösheten till 7,8 procent. Även om detta är lägre än när situationen var som värst under 2009, är det historiskt sett en hög nivå. Jämfört med februari 2008 är arbetslösheten idag 1,7 procentenheter högre.

I februari uppgick sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15-74 år till 65,4 procent, uttryckt i säsongsrensade tal. Detta är lägre än före finanskrisen, men ligger trots stora pensionsavgångar i åldersgruppen 65-74 år ändå i närheten av ett mer långsiktigt medelvärde.

I slutet på mars låg börsen på ungefär samma nivå som gällde i slutet av förra månaden. Det i stort sett oförändrade läget innebär att börsen fortfarande är lägre värderad än den var våren 2011 och över 15 procent lägre värderad än våren 2007, alltså före finanskrisen.
http://www.ekonomifakta.se/Documents/LIE_12_mar.pdf

Vad gäller nyföretagande i Sverige så startades lika många företag mellan år 2010-2011 som mellan 2003-2010. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Antal-foretag-i-Sverige/