Att sitta med höga bostadslån som man inte amorterar är alltså en oerhörd risk som man tar. Detta då en eller ett pars procentenheters höjning inte alls är osannolikt i framtiden, samt att i en recession finns alltid risken för arbetslöshet. Vad gör ditt hushåll om den plötsligt tappar en stor andel av hushållets inkomst på grund av arbetslöshet, föräldraledighet, eller sjukdom? Man bör alltså amortera i de tider som räntorna är låga eller då man har resurser i form av hög lön då det alltid kan komma sämre tider då man står utan arbete eller på grund av andra orsaker i livet gör att man får ut en lägre inkomst. Sjukdom, arbetslöshet, föräldreledighet. Till exempel även barns sjukdom, annan närstående, eller egen ohälsa. Man bör försöka förbereda sig på alla livets faser då de flesta får gå igenom sådana tider vi vet bara inte när de kommer.
Om huset är högt belånad till nära hela marknadsvärdet. Vilken del av huset är det egentligen som du har betalat för så här långt? Småhus idag har ofta en verklig amorteringstid på 100-år, bostadsrätter amorteras på en ännu längre tid, upp till 200 år. Se rapport sid 13.
Men med tanke på hur stora kostnader som bostadslånens räntebetalningar utgör så hoppas jag att alla dels försöker jämföra bankernas villkor och eventuellt flytta sitt s.k. bolån till en bank med bättre räntevillkor. Generellt kan gälla att ju större bank, ju sämre räntor om man inte är en stor kund hos banken. Förhandla alltid med banken om din erbjudna ränta. Man kan också se vad för ränta som andra kunder har fått: http://www.svd.se/naringsliv/sag-din-ranta/
Om du sitter i en situation där du är kraftigt överbelånad och har svårt att klara dagens räntenivåer behöver du överväga att byta din bostad och minska dina omkostnader. Detta då man inte skall behöva förvänta sig att ett mirakel räddar ens hushållsekonomi. Det får inte vara så lite luft i ekonomin att man knappt håller sig flytande. I det här läget saknas även resurser till att amortera ned skulden.
Bostadslånen utgör 75% av hushållens skuldsättning. Detta säger oss att det finns 25% ytterligare skulder fördelade på andra smålån och krediter. Bli även skuldfri ifrån dessa skulder som du kanske har, då detta ger dig större möjligheter i din totala ekonomi. Dessa övriga skulder motsvarar förmodligen ännu dyrare räntekostnader då det ofta handlar om så kallade blanco-lån utan säkerhet.
Vi måste alla sluta använda dessa korta krediter och små lån till dyra kostnader. Många svenskar ondgör sig exempelvis över grekernas situation samtidigt som det alltså inte ser mycket bättre ut här hemma om man ser på skuldsättningsnivån i Sverige. Om vi inte alla gör vad vi kan nu så sitter vi snart i samma situation.
Självklart ska man amortera, allt annat är vansinne.
SvaraRaderaMen jag tror inte att 1 procentenhets höjning av räntan är så farlig för genomsnittsskulden.
7000 kr med ränteavdraget blir dryga 400 kr / månad.
Vilket jag inte tycker är en chockerande summa, inbillar mig att de flesta med en genomsnittskuld klarar detta.
De som förlånat sig, och då helst med rörlig ränta - det är en annan historia.
Extra tråkigt att svensken skuldsatt sig mer i mars i år än i fjol =(
Se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5087699