Tips: SVT Dokumentär om Sveriges sista svältår, år 1867...

Det är lätt att glömma att Sverige inte alltid har haft det lika rikt och bra som vi har det nu. Sverige har också en gång varit ett fattigt land som behövt hjälp ifrån omvärlden...

Detta är en dokumentärfilm. Filmen handlar om det sista svältåret i Sverige, nödåret 1867 i Ångermanland. Det är en berättelse om människor som for illa, men också om ansträngningar från omvärlden för att hjälpa u-landet Sverige ur krisen. SVT:s dokumentärfilmare Olle Häger gick bort i november 2014. Vi minns honom genom att visa några av hans uppskattade filmer under sommaren. Denna film gjorde Olle Häger tillsammans med Hans Villius. 

Rekommenderas!

Källa: http://www.svtplay.se/video/3147900/ett-satans-ar/ett-satans-ar-avsnitt-1

Kan ses till 30 jan 2016 (177 dagar kvar)

Medborgarlön...

Verkar som att en ny spännande motion är på gång, vad tror ni?

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigt-dokument/Utredning-om-garanterad-inkoms_H2022526/

Motion till riksdagen
2014/15:2526
av Annika Lillemets m.fl. (MP)

Förslag till riksdagsbeslut
1) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda hur ett system med garanterad inkomst kan introduceras.
2) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur försök med garanterad inkomst kan utformas.

Bakgrund

Allt färre kan producera allt mer. Det är hög tid att börja dra politiska slutsatser av detta förhållande. En arbetslinje utan arbeten i tillräcklig mängd, hotar att urarta till disciplineringsinstrument. När, vid konstant befolkning, arbetsproduktiviteten i ett land växer snabbare än BNP så minskar med nödvändighet den tillgängliga lönearbets­volymen. Just detta tillstånd kännetecknar flertalet av dagens industriländer. Den store 1900-talsekonomen John Maynard Keynes förutsåg denna utveckling och höll det för troligt att 15 timmars arbetsvecka skulle räcka för att hans barnbarn i början av det tjugoförsta århundradet skulle producera det samhälleligt nödvändiga arbetet. Vi är snabbt på väg in i ett teknikskifte. Robotar istället för människor utför allt mer av produktion och tjänster. Detta kan delvis kompenseras med kortare arbetstid. Därutöver behövs helt nya grepp för att hantera den nya situationen.

Basinkomst (på engelska basic income), även kallat medborgarlön, är i sin typiska form en regelbundet utbetalad summa pengar, från staten till samtliga medborgare (eller invånare) i landet. Medborgarna, eller invånarna, får penningsumman helt ovillkorligt och det är en lika till alla princip som gäller (men barn får oftast en lägre summa, och ibland även pensionärer). Basinkomst är i denna typiska form ett förslag på ett nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet utan byråkrati och kontroll.
(källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Basinkomst Wikipedia)

Klicka på bilden för en större bild:

114 miljarder kostar det att införa medborgarlön i Sverige.
http://www.etc.se/analys/granskning-sverige-har-rad-med-medborgarlon

Det är en spännande tanke och skulle skapa ett helt nytt samhälle. Vad kommer politiken att svara på denna motion? 

Barnfattigdom i Sverige...

Under Socionomdagarna i Stockholm lyssnade jag även till ett annat intressant pass som jag fortfarande går och tänker på. Det var Karin Fyrk ifrån Rädda Barnen som höll en föreläsning om Barnfattigdom i Sverige. De har även en bok som går att ladda hem på deras hemsida som .pdf. "På marginalen" bakom statistiken, om barns röster och konsekvenser av barnfattigdom. Jag rekommenderar alla som kan att läsa den. Den förklarar så mycket om hur dessa barn i ekonomisk utsatthet uppfattar sin situation.

250 000 människor får försörjningsstöd i Sverige av dessa är 115 000 människor arbetslösa. De med försörjningsstöd är dock inte de enda som omfattas av begreppet barnfattigdom utan de finns även låginkomsttagare som även de lever på marginalen.

Barnkonventionen skrevs av FN och Sverige har skrivit under på denna den bygger på fyra grundprinciper:
- Icke-diskriminering
- Barnets bästa
- Liv och utveckling
- Inflytande

Det står även i artikel 4 att när föräldrarna inte förmår att sörja för barnens behov vad gäller rätten till social, kulturell utveckling så är detta ländernas ansvar. "Till det yttersta av landets tillgängliga resurser" skall detta prioriteras. Ett väldigt stort långtgående ansvar har alltså vårt land för de här barnen.

Ett barn berättar om konsekvensen, att inte kunna köpa saker, också gör att man inte kan vara delaktig i de sociala sammanhangen därför att om man inte vet något om spelen på mobil eller dator så får man inga vänner. Det är inte sakerna i sig som är det viktiga, men de beskriver konsekvenserna i övrigt. Att man står utanför och inte kan prata om det som andra pratar om.

Barnfattigdom påverkar:
- Hälsa (3 gånger så stor risk för våld i hemmet)
- Utbildning (dubbelt så hög risk för mobbning)
- Fritid
- Socialt utanförskap

Bland annat ser man att 89% av gymnasieelever överlag klarar att slutföra gymnasiet med godkända gymnasiebetyg. Men i vissa områden såsom Rosengård, är det bara 50% av ungdomarna som slutför gymnasiet och i området Rinkeby är siffran 60%. En markant skillnad alltså. Inom skolan pratar man också om "obetydliga avgifter". Detta kan vara att man tar ut avgifter för utflykter, eller att man vill att föräldrarna skall köpa frukt eller skicka med matsäck till barnen. Detta leder till att vissa barn inte kan delta på utflykterna då föräldrarna med små marginaler helt enkelt inte har 20kr, 50kr eller 100kr över.

Samhällsekonomiskt ser man att fattiga barn:
- Löper risk att lämna skolan tidigt
- Ha en högre arbetslöshet som vuxna
- Bli låginkomsttagare
- Bli socialt icke-rörliga.

242 000 barn i Sverige levde i fattigdom 2010, eller 12,7%. Under den värsta perioden 90-talet så levde över 20% i fattigdom. Nu under 2000-talet pendlar siffran runt 12-13%.

Man ser att det finns mycket stora skillnader mellan grupper av barn och klyftorna växer mellan de rikaste och fattigaste tiondelarna. Mellan rika och fattiga kommuner och mellan rika och fattiga familjerna. Mellan ensamstående och sammanboende föräldrar.

1 : 3,51. De rikaste familjerna med inkomster kan försörja 3,5 av de fattigaste familjerna.

Riskgrupper är att ha utländsk bakgrund. man ser att 6% av barn till svenska föräldrar lever i fattigdom medan runt 30% av barn med utländska föräldrar. Att vara barn till en ensamstående förälder är även det samma risk runt 30%. Sammantaget riskfaktorer:
- Ensamstående förälder samt utrikes född 50%
- Ensamstående svensk förälder 20%
- Sammanboende svenskfödda föräldrar 3%
- Sammanboende utländska föräldrar 40%

Utvecklingen i storstäderna så ser man att inom exempelvis Malmö och Göteborg är skillnaderna enorma mellan fattiga och rika områden. Inom Rosengård, Bergsjön och Rinkeby är 60-70% av barnen kan räknas som fattiga. I Torslanda, Bromma, Limhamn/Bunkeflo är det under 10%.

Man kan även se att skolmatsalen lagar mer mat runt måndagar och fredagar och maten går åt. Då barnen måste äta extra inför och efter helgen. Maten hemma är inte alltid så bra. Att vi har gratis skolmat är oerhört viktigt för många familjer. Samt i dessa områden är det oerhört viktigt med fritidsaktiviteter som inte kostar något. Att det finns fritidsgårdar så att barn kan delta i sociala sammanhang utan att alltid stå utanför när de inte kan delta i idrotts- och föreningslivet.

Fakta om klassamhället...

En del tänkvärda fakta: https://www.facebook.com/FaktaOmKlassamhallet

En gång i tiden fanns ett politiskt ideal om att försöka utjämna skillnader mellan olika klasser i vårt svenska samhälle. Utifrån att ett mer jämlikt samhälle är mer välmående än ett med stora klasskillnader.
Se även: http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/ojamlikhet-skapar-stora-halsorelaterade.html  och
http://rymdiz.blogspot.se/2013/03/sociala-orattvisor-ger-okad-ohalsa-och.html

I framtiden ser det ut som att trenden kommer att fortsätta och skillnaderna öka mellan fattig och rik. Jag upplever att skolväsende tidigare haft en utjämnande funktion i att barn som växer upp i familjer med föräldrar som inte själva har hög utbildning. Hade en möjlighet att ändå ha stora möjligheter att lyckas i skolan och läsa vidare på universitet och högskola. Men med en allt mer urholkad välfärd där vi inte längre satsar lika mycket pengar på skolan så fortsätter dessa skillnader att öka.

Vilken utbildning vi får, påverkar sedan vilka arbeten vi kan söka på arbetsmarknaden. Utvecklingen har även lett till en otrygg anställningsform som anställning via bemanningsföretag. Detta är något som gagnar ägare av stora företag som inte längre behöver ta ansvar för sina anställda. I samband med detta urholkades även tryggheten på arbetsmarknaden för de svagare grupperna. Med bemanningsföretagen minskade även säkerhetstänkande och nu är det högre risk än tidigare att man skall dö eller skadas på sin arbetsplats, än det var tidigare då man var direkt anställd på det företag man arbetade åt.

Tänkvärt...

Barnfattigdom i Sverige...

Senaste tiden har det även rasat i media angående eventuell barnfattigdom i Sverige. Det är som att Sveriges media med Uppdrag Granskning i spetsen gav sig ut på ett slags korståg för att bevisa att det inte fanns några fattiga barn i Sverige. 
http://www.svt.se/ug/barnfattigdomen-i-sverige-kraftigt-overdriven

Kanske var det inte det som var syftet, men tyvärr blev det lite av effekten. Man förstörde helt enkelt en del av det förtroende som välgörenhetsorganisationer i Sverige vilar på. Röda Korset, Rädda Barnen, Majblomman och andra organisationer som verkar för barnens rättigheter. En otroligt okänslig vinkling i media som sedan etsat sig fast som en slags "sanning".

För visst har vi fattiga barn i Sverige. Även om fattigdomen i Sverige inte tar sig samma uttryck som fattigdom i delar av världen som har det sämre ställt så betyder det inte att barnen som växer upp under strikta villkor och färre möjligheter inte lider av detta, även i Sverige. Att inte ha det lika bra som andra. Att få stå på sidan om och titta på, medan andra barn har råd att ta barnen och åka slalom, resa, utöva fotboll, eller någon annan sport mm. En del barn saknar många saker som andra barn skulle ta för givet att få. En egen cykel, skridskor, tv-spel, utflykter till badhus eller nöjespark, bio mm.

Att det finns stora grupper barn som har föräldrar som går på långvarigt försörjningsstöd eller "skälig levnadsnivå" gör att de i mina ögon hamnar i en grupp som motsvarar fattigdom. Bara för att fattiga i Sverige inte har det lika dåligt som fattiga i en del andra länder, ger inte uppdrag granskning rätt att helt såga fenomenet och vinkla det så att det låter som att ingen har det dåligt här i Sverige, världens mest lagom land.

Barn som växer upp i fattigdom har helt enkelt inte samma möjligheter i livet som barn i mer välställda familjer. De får inte samma möjlighet till fritidsutövande, eller tillgång till teknik såsom datorer och mobiler som allt mer förutsätts för skolundervisning mm. Med föräldrar som sliter, jobbar hårt, vänder på varje krona. Kanske har lågavlönade arbeten med tungt kroppsligt arbete som även gör föräldrarna mer utarbetade, trötta och slitna. Barn som alltid har trasiga skor, eller saknar saker som de egentligen behöver. Det är klart att även om det går att köpa billigare kläder och skor på Myrorna och Röda Korset så är det klart det känns att inte kunna leva som andra gör. Ha föräldrar som kanske jobbar dåliga arbetstider och gör familjelivet lidande. Barn som måste vara för länge i kommunal barnomsorg för att pendlande med tåg och buss inte går lika fort som att köra egen bil. Det är klart olikheterna kommer visa sig på många sätt mellan rika och fattiga familjer.

Rädda Barnens tionde årsrapport om barnfattigdom i Sverige är nu publicerad. Rapporten utgår från 2010 års statistik och visar att 242 000 barn levde i ekonomisk utsatthet under 2010. Det är en minskning på 0,3 procentenheter jämfört med 2009 års siffror. (Ekonomisk utsatthet kanske inte är samma sak som utfattig, men det visar på en känslighet då familjer som saknar marginaler blir känsliga för plötsliga saker som händer. Olyckor som om bilen, cykeln, tvättmaskinen, eller tv:n går sönder, om någon blir sjuk, anhörig, eller i familjen. Vid arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet).

http://www.rb.se/press/pressmeddelanden/Pages/Barnfattigdomen_i_Sverige_pa_fortsatt_hoga_nivaer.aspx?gclid=COrY46u7-bQCFUdZ3godSyYAuQ

Från rapporten: 

http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Svenska%20rapporter/Barns-ekonomiska-utsatthet-i-Sverige-2012-2_.pdf

Skillnaderna är fortsatt stora beroende på var i landet man bor, om barnet växer upp med ensamstående eller sammanboende föräldrar eller om föräldrarna är födda utomlands eller i Sverige. Skillnaderna är finns även mellan kommuner, och mellan storstädernas stadsdelar.

Barn i ekonomiskt utsatta familjer är fortsatt överrepresenterade när det gäller risk för sämre hälsa, ökad risk att utsättas för våld samt sämre möjligheter att klara skolan med godkända resultat. Rädda Barnen ser i sina verksamheter i storstädernas mest ekonomiskt utsatta stadsdelar att skolor stänger, vårdinrättningar läggs ned och bankkontor flyttar, samtidigt som trångboddheten ökar och föräldrar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är en oroande situation som riskerar att påverka den grundläggande tilliten till det samhälle vi lever i.

Det ökade välståndet under åren 1997-2007 kom inte alla barnfamiljer till del. Stora strukturförändringar skedde under 1990-talets kris. Sverige hade fram till dess en relativt jämn inkomstfördelning, men under och efter krisen etablerades ett nytt mönster med vidgade ekonomiska skillnader mellan de fattigaste och de rikaste hushållen. I synnerhet är det barn i familjer med utländsk bakgrund som halkat efter och inte fått del av det ökade välståndet. De ekonomiska skillnaderna har fortsatt att vidgas under hela 2000-talet och under de senare åren ser vi att barnfattigdomen ökar mer bland barn till ensamstående föräldrar än i andra grupper. Här finns ett strukturellt problem och en utmaning för den ekonomiska fördelnings- och familjepolitiken.

Stockholm, Göteborg och Malmö har haft en särställning med mycket stora ekonomiska skillnader inom städerna och med en barnfattigdom på över 50 procent i de fattigaste stadsdelarna. De senaste åren har den utvecklingen varit mer gynnsam i framförallt Stockholm, som inte längre hör till de 30 kommuner som har högst barnfattigdom. Barnfattigdomen har minskat tydligt även i kranskommuner som tidigare haft hög barnfattigdom, exempelvis Botkyrka. Malmö är den stad i Sverige som har högst barnfattigdom – 32,7 procent under 2010.

Minskningen av barnfattigdomen mellan år 2009 och 2010 har skett bland barn till sammanboende föräldrar. Motsatt trend gäller för barn till ensamstående föräldrar, där barnfattigdomen istället har ökat, med 0,3 procentenheter, under samma period. Sedan år 2007 har barnfattigdomen ökat med 4,7 procentenheter bland de barn som bor med en av sina föräldrar. I denna grupp var barnfattigdomen mer än tre gånger så hög (28,5 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,6 procent) år 2010.

• Det finns stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (31,2 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 6,0 procent av barn till föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund.

• Bland barn med utländsk bakgrund har andelen i ekonomisk utsatthet minskat med 0,7 procentenheter mellan 2009 och 2010. Antalet barn med utländsk bakgrund som lever under knappa ekonomiska omständigheter har dock blivit något fler (cirka 1 000 barn). Att andelen minskar samtidigt som antalet ökar hänger samman med att det totala antalet barn med utländsk bakgrund har ökat mellan 2009 och 2010.

• Att ha utländsk bakgrund och att ha en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra och ett mycket tydligt mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften av alla barn (54,1 procent) till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i ekonomisk fattigdom 2010, men endast 2,4 procent av alla barn som bodde med båda sina svenskfödda föräldrar.

• Barnfattigdomen varierar starkt mellan Sveriges kommuner, från 4 procent (Täby) till 32,7 procent (Malmö). Mellan storstädernas stadsdelar är variationen än större. I Göteborg är andelen barn som lever i ekonomisk fattigdom lägst i Torslanda (1,7 procent) och högst i Bergsjön (58,3 procent). Motsvarande ekonomiska klyftor inom städerna finns även i Malmö och Stockholm.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter får inget barn diskrimineras, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation. Trots det har barn som växer upp i familjer med knapp ekonomi ofta inte samma möjligheter och förutsättningar som andra barn. De löper högre risk att bli mobbade, få sämre resultat i skolan, sämre hälsa och de har färre möjligheter till en meningsfull fritid.

Reinfeldts svar här nedan låter lite som journalisterna i "Uppdrag granskning" resonerade:

Risken att "drabbas av fattigdom" verkar även hänga samman med olika områden. Är det då bara att flytta till ett mer välbärgat område för att få mer och bättre hjälp? Tyvärr är det ju inte så. Fattigdomen är strukturell och går inte att "fly" från genom att komma till ett annat område. Man flyr inte så lätt ifrån den situation man hamnat i, kanske med lägre utbildningsnivå, nu med barn, kanske ensamstående. Hur skall man då kunna studera, få ett mer välbetalt arbete? Med mindre förutsättningar för sina barn i sin tur finns en stor risk att även barnen får sämre start i livet, och kanske inte heller kommer vidare till högre studier. Då blir det verkligen klassuppdelning. Man föds in i en klass och sedan lämnar man den inte. 

Klyftorna ökar i det svenska samhället och också då mellan just "infödda" svenskar och invandrare. Får vi då två olika sorts Sverige? Skall inte alla som bor här ha samma möjligheter?

Det finns stora skillnader inom gruppen barn med utländsk bakgrund. En del barn är nyanlända till Sverige från krigshärjade länder, andra är födda i Sverige och har föräldrar som levt i Sverige i årtionden. Inget talar för att skillnader i barnfamiljers ekonomi beror på var barnen eller föräldrarna är födda. De ekonomiska villkoren avgörs av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet.

Läs gärna Rädda Barnens rapport i sin helhet, eller sammanfattningen här: 

http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Svenska%20rapporter/Barnfattigdomsrapporten_2012_2_Sammanfattning.pdf

SPENT - ett simuleringspel: överlev fattigdom och hemlöshet i USA...

Fattigdomen ökar i USA. Tror du att du skulle kunna leva på en "minimi lön"? Här kan man spela en simulering av många av de utmaningar som låginkomsttagare i USA möter dagligen. Spelet går relativt snabbt att spela igenom och visar hela tiden med faktarutor hur det faktiskt är för många som möter dessa utmaningar dagligen. Väldigt lärorikt.

http://playspent.org/

"SPENT is an online game about surviving poverty and homelessness created by ad agency McKinney for pro bono client Urban Ministries of Durham (UMD), whose mission "is to provide food, clothing, shelter and supportive services to neighbors in need".

Players must make the difficult decisions necessary to live for one month on $1,000, often having to choose between equally disagreeable options. The dilemmas they face represent those that bring people to places like UMD: Do you make a healthy meal or keep the lights on? Cover the minimum on your credit cards or pay the rent? Hope your sick daughter gets better on her own or risk your job by leaving early to take her to the doctor? Let your son play in the after-school sports league or save the money needed for his uniform?

The game ends when players either run out of money before the end of the month or make it through with money left over."

Följ länken här: http://playspent.org/

Förbud för att ge mat till hemlösa, växer i antal över hela USA..

Att ge mat till hemlösa har förbjudits i många stora städer över hela USA. Andra städer som inte har förbjudit det helt och hållet har lagt så många krav på dem som vill mata hemlösa (att förvärva dyra tillstånd, att de skall ta kurser om tillagning av livsmedel osv) så att ge mat till de hemlösa har blivit "omöjligt" för de flesta vanliga människor. Vissa städer gör dessa saker eftersom de är oroliga om "hälsoriskerna" av den mat som distribueras av vanliga "välgörare". 

Andra städer har dessa lagar, eftersom de inte vill att hemlösa samlas i stadens centrum där de vet att de kommer att matas. Men i en tid då fattigdomen och regerings beroendet stigit till oöverträffade nivåer, är det verkligen en bra idé att förbjuda folk från att hjälpa dem som behöver hjälp? http://theeconomiccollapseblog.com/archives/the-u-s-economy-soul-crushing-total-system-failure

Det är inte så att regeringen själva har räddat dessa hemlösa. Övernattningshem för hemlösa över hela USA får skicka bort folk varje natt eftersom de får slut på utrymme. http://theeconomiccollapseblog.com/archives/feeding-the-homeless-banned-in-major-cities-all-over-america   

Följande är några av de stora amerikanska städer som har förbjudit eller försökt att förbjuda matdistibution till de hemlösa:

Philadelphia

Borgmästare Nutter har nyligen förbjudit utfodring av hemlösa människor i många delar av Philadelphia, där hemlösa är kända för att samlas... http://philadelphia.cbslocal.com/2012/03/14/nutter-announces-ban-on-outdoor-feeding-of-homeless/

Michael Nutter har meddelat ett förbud mot utfodring av ett stort antal hemlösa och hungriga människor i ställen på och i närheten av Benjamin Franklin Parkway.

Borgmästare Nutter säger att förbudet gäller mot all utomhus matdistribution som tidigare har skett till ett stort antal människor i stadens parker, bland annat Love Park och Ben Franklin Parkway, dit det inte är ovanligt att uppsökande grupper kommer för att erbjuda gratis mat.

Nutter säger att de här matningarna saknar både sanitära förhållanden och värdighet.

Orlando

I juni förra året, alltså 2011, så var det en grupp av aktivister nere i Orlando, Florida som greps av polisen för att de matade hemlösa i strid mot en av stadens förordningar... http://www.huffingtonpost.com/2011/06/10/orlando-food-not-bombs-arrests_n_874840.html

Under mars 2012 har tolv medlemmar av en grupp livsmedelsaktivister gripits i Orlando för att ge gratis mat till grupper av hemlösa människor i en central park. De agerade i strid mot denna kontroversiella stads förordning som förbjuder grupper som distribuerar mat till stora grupper i parker inom två kilometer ifrån City Hall om de inte har ett särkilt tillstånd. Varje grupp får endast två tillstånd per park per år, och gruppen som kallade ssig "Livsmedelsberedningar, inte Bomber" hade redan överskridit sin gräns. De satte upp sin vegetariska buffé i Lake Eola fast de visste att de sannolikt skulle bli arresterade som följd.

Houston

Nere i Houston, var det en grupp kristna som nyligen förbjudits att distribuera mat till de hemlösa, och de fick veta att de förmodligen inte skulle beviljas tillstånd att göra det i framtiden även om de ansökte om ett...

http://www.chron.com/news/houston-texas/article/Houston-permit-rule-stops-couple-s-effort-to-feed-1611603.php

Bobby och Amanda Herring har tillbringat mer än ett år ger mat till hemlösa i centrala Houston varje dag. De utfodrar de som behöver, utan att orsaka nedskräpning i området och kunde dela ut varm mat fredligt utan att ett enda brott begås, säger Bobby Herring. De var tvugna att sluta med denna insats under mars månad 2012, då staden stängede denna "Mata en vän" insats i brist på tillstånd. Stadens tjänstemän har redan sagt att paret sannolikt inte kommer att kunna få ett.

Dallas

Dallas har också antagit en lag som kraftigt begränsar möjligheten för individer och exempelvis religiösa samfund från att mata hemlösa... http://blog.chron.com/believeitornot/2011/11/homeless-ministry-says-dallas-food-ordinance-restricts-their-religious-freedom/

En sådan grupp har redan bestämt att de skall stämma staden för denna livsmedel förordning som begränsar gruppen från att ge mat till de hemlösa.

Domstolen avfärdade Dallas "begäran om en summarisk dom förra veckan", som pastorn Don Hart säger att denna lag, kan vara ett brott mot fria utövandet av religion, som skyddas av Texas religionsfrihet i den så kallade Restoration Act.

I tingsrätten, sade kyrkans företrädare att deras kristna tro åläggs att dela måltider med hemlösa (Jesus gjorde detsamma) Och att kravet på att även kyrkor och välgörenhetsorganisationer är att erbjuda tillgång till toaletter, handfat, utbildad personal och att samtycke saknas ifrån staden och hindrar dem från att att göra detta.

Las Vegas

För några år sedan blev Las Vegas den första stora amerikanska stad att specifikt anta en lag som förbjuder utfodring av hemlösa... http://www.nytimes.com/2006/07/28/us/28homeless.html?_r=1&pagewanted=all

Las Vegas, vars hemlösa befolkning har fördubblats under det senaste decenniet till cirka 12.000 människor i och runt staden, har fattat detta beslut som även lett till att flera andra städer i hela landet har infört eller antagit förordningar för att begränsa distributionen av välgörenhets måltider i parker. De flesta har begränsat tid och plats för sådant, i hopp om att avskräcka hemlösa människor från att samlas i staden. Stadens syn är att de hemlösa förstör arbetet med att försköna innerstäderna och bostadsområden.

Men Las Vegas förordning tros vara den första att explicit göra det straffbart att mata de hemlösa.

Denna lag har sedan dess blockerats av en federal domare, och sedan dess har många städer i USA också varit mycket noga med att inte nämna "den fattige" eller "hemlösa" vid namn i de lagar som de passerar som är avsedda att förbjuda matandet av hemlösa.

New York

New York City har förbjudit alla matdonationer till de styrande som driver shelters för hemlösa eftersom byråkraterna säger att det finns oro över att den donerade maten inte kommer att vara "nyttig" nog.

Administrationen tar nu termen "mat polis" till nya djup, genom att blockera matdonationer till alla statliga anläggningar som betjänar stadens hemlösa.

I samarbete med borgmästarens arbetsgrupp och hälsoavdelningen började Department of Homeless Services nyligen tillämpa nya näringskrav för livsmedel som serveras på stadens härbärgen. Eftersom DHS inte kan bedöma näringsinnehållet av donerad mat, så måste shelters vägra ta emot gåvor från goda samariter.  http://nation.foxnews.com/michael-bloomberg/2012/03/19/nanny-bloomberg-bans-food-donations-homeless-shelters-too-salty

En kyrka i Louisiana har nyligen förpliktas att sluta ge ut vatten eftersom de inte hade ett tillstånd. http://radio.foxnews.com/toddstarnes/top-stories/church-ordered-to-stop-giving-away-free-water.html

Skulle du vägra att ge ett glas vatten till någon som behövde det, för att du saknade tillstånd?

Detaljstyrandet fortsätter att få övertaget i USA. Bara i januari 2012 började 40.000 nya lagar träda i kraft över hela Amerika. Politikerna fortsätter att skapa våg efter våg av regler och lagar utan slut i sikte.

http://www.msnbc.msn.com/id/45819570/ns/us_news-life/t/new-laws-toughen-rules-abortions-immigrants-voters/#.T6Z5aKuyyuJ

Lite fakta om fattigdomen som växer i USA:

# 1 Enligt US Census Bureau, ökade andelen "mycket fattiga" i 300 av de 360 ​​största storstadsområdena under 2010.

# 2 Förra året sjönk ytterligare 2,6 miljoner fler amerikaner ned i fattigdom. Det var den största ökning som man har sett sedan den amerikanska regeringen började föra statistik på detta tillbaka i 1959.

# 3 Det är inte bara antalet av "mycket fattiga" som stiger. Antalet som bara anses vara "fattiga" ökar snabbt också. Tillbaka i år 2000 var det 11,3% av alla amerikaner som levde i fattigdom. Idag är 15,1% av alla amerikaner under fattigdomsstrecket.

# 4 Andelen fattiga barn som lever i USA ökade till 22% år 2010.

# 5 Det finns 314 kommuner i USA där minst 30% av barnen står inför en osäker livsmedelsförsörjning.

# 6 i Washington DC, är "barn som upplever livsmedelsbrist" 32,3%.

# 7 Mer än 20 miljoner amerikanska barn förlitar sig på skolmåltidsprogram för att inte gå hungriga.

# 8 En av sex äldre (pensionerade) amerikaner lever nu under den federala fattigdomsgränsen.

# 9 I dag finns över 45 miljoner amerikaner på matkuponger.

# 10 Enligt Wall Street Journal, så lever nästan 15 procent av alla amerikaner är nu på matkuponger.

# 11 År 2010 var 42 procent av alla ensamstående mödrar i USA på matkuponger.

# 12 Antalet amerikaner på matkuponger har ökat 74% sedan 2007.

# 13 Vi får höra att ekonomin återhämtar sig, men antalet amerikaner på matkuponger har vuxit med ytterligare 8 procent under det senaste året.

# 14 Just nu är ett av fyra amerikanska barn på matkuponger.

# 15 Det är beräknat att cirka 50 procent av alla amerikanska barn kommer att finnas på matkuponger någon gång i sitt liv innan de når 18 års ålder.

# 16 Mer än 50 miljoner amerikaner är nu på Medic-aid. Tillbaka i 1965 var endast en av varje 50 amerikanerna på Medic-aid. Idag är ungefär en av varje 6 amerikanerna på Medic-aid.

# 17 En av alla sex amerikaner är nu inskriven i minst ett statligt anti-fattigdoms program.

# 18 Antalet amerikaner som kommer till soppkök har ökat med 46% sedan 2006.

# 19 Det beräknas att upp till en halv miljon barn för närvarande kan vara hemlösa i USA.

http://theeconomiccollapseblog.com/archives/extreme-poverty-is-now-at-record-levels-19-statistics-about-the-poor-that-will-absolutely-astound-you

Med tanke på den senaste tidens utveckling så är det antagligen snart även förbjudet att spela sången "Another day in paradise" av Phil Collins...

Dokumentär tips: Om det fattiga USA...

POOR AMERICA heter denna dokumentär ursprungligen sänd på BBC.

1,5 miljon amerikanska barn är nu hemlösa. Reportern Hilary Andersson träffar skolbarn som får gå hungriga i det "rikaste landet" på jorden. Hon intervjuar de som bor under Las Vegas, till tältstäderna som växer upp som svampar ur jorden runt om i USA. För att ta reda på hur de fattiga överlever i Amerika och frågar sig frågan vad hände egentligen med staten USA och de som styr landet. De som hade en vision för välfärd för hela USA.

Ursprungligen sänt; 13:e februari, 2012.

http://www.youtube.com/watch?v=suJCvkazrTc

Banktjänster i tredje världen, skulle hjälpa utvecklingsländerna och motverka fattigdomen..

Tre fjärdedelar av världens fattiga har inget bankkonto och många är beroende av informella långivare som ibland tar höga marginaler. De hindras av det fysiska avståndet ifrån bankerna och byråkratiska hinder, enligt en rapport från Världsbanken. 

Totalt i världen lever cirka 2,5 miljarder vuxna utan konton på reguljära banker, och de allra flesta av de ”banklösa” bor i utvecklingsländer.





I en undersökning av 150.000 vuxna i 148 länder, gjord av Världsbanken, 2011, fann man att mer än 75% av de vuxna som tjänar mindre än 2 dollar per dag har inget bankkonto, eller har tillgång till ett formellt finansinstitut.

Av 70.000 tillfrågade utan ett bankkonto, som citeras 65% har inte tillräckligt med pengar för att använda ett som den viktigaste orsaken. Andra främsta anledningarna inkluderat kostnaden att öppna ett bankkonto är för dyrt och en brist på förtroende för banker. Även i utvecklingsländer finns skillnader mellan olika grupper, endast 37% av kvinnorna har ett bankkonto jämfört med 46% av alla män som håller sina besparingar hos finansiella institutioner.

En bank-konto kan förbättra ekonomiska möjligheter bland de fattiga, som sparande och upplåning kan ge dem möjlighet att starta ett företag eller investera i utbildning. Istället de ofta är beroende av enskilda långivare som har ett avgiftssystem med höga avgifter, säger Världsbanken.

"Att tillhandahålla finansiella tjänster till de 2,5 miljarder människor som saknar tillgång till banktjänster, skulle kunna öka den ekonomiska tillväxten och möjlighet för världens fattiga", säger Världsbanken koncernchef Robert B. Zoellick.

Världens fattigaste bor i Afrika söder om Sahara regionen, med nästan 70% av de vuxna som lever på mindre än 2 dollar om dagen. I Sydasien, nästan 60% av befolkningen och drygt 50 procent i Mellanöstern och Nordafrika lever på mindre än 2 dollar per dag, enligt Världsbankens rapport. Andelen varierar kraftigt mellan olika utvecklingsländer och olika världsdelar. I Östasien har över hälften av de vuxna något bankkonto, men i Afrika och Mellanöstern rör det sig om mindre än en fjärdedel. http://edition.cnn.com/2012/04/19/business/poor-bank-accounts/index.html

• Bankkonton är betydligt vanligare bland högutbildade och stadsbor än bland lågutbildade och landsbygdsbor.

• Bara en liten minoritet av de vuxna i utvecklingsländerna använder formella konton för att ta emot löner, privata betalningar eller bidrag från myndigheterna. Vanligast är det i Latinamerika och Östasien.

• Sparandet i utvecklingsländerna är högst i Östasien och Afrika söder om Sahara, där 40 procent av de vuxna uppger att de lade undan pengar under de senaste tolv månaderna, antingen i formella konton eller på annat vis. Sparklubbar är ett vanligt alternativ, särskilt i Afrika.

• Bara 7 procent av de vuxna i utvecklingsländerna har kreditkort. Andelen är dock betydligt högre i Latinamerika, inte minst i Brasilien.

• När människor ska låna pengar vänder man sig främst till släkt och vänner, särskilt i Afrika och Mellanöstern men också i Central- och Östasien. Många har också krediter hos butiksägare medan cirka 5 procent anger att de använder diverse informella långivare. I en del länder – särskilt Bangladesh, Sri Lanka, Thailand och Bolivia – spelar mikrokreditinstitut och kooperativ en betydande roll.

• Totalt 17 procent av de vuxna i utvecklingsländerna betalar hälso- och sjukvårdsförsäkringar. Andelen är bara 3 procent i Afrika söder om Sahara och 5 procent i Sydasien, mot 37 procent i Östasien. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/3-av-4-fattiga-saknar-konto_7115695.svd

Som en ljuspunkt ser Världsbanken utvecklingen av ”mobila pengar”, alltså att fattiga använder mobiler för transaktioner. Detta sprider sig särskilt snabbt i Afrika, där 16 procent av de vuxna uppgav att de använt en mobil under de senaste tolv månaderna för att betala räkningar eller ta emot pengar med hjälp av textmeddelanden. I Kenya var andelen så hög som 68 procent.

Mobiler som alternativ till traditionella banker ser Världsbanken som en lovande utveckling för fattiga som har svårt att öppna bankkonton på grund av långa avstånd, krångliga procedurer eller höga kostnader. http://edition.cnn.com/2012/04/19/business/poor-bank-accounts/index.html

Skulle du själv klara dig utan ett bankkonto? Bankkontot som nästan är en förutsättning för modern infrastruktur, vad vi än tycker om att bankerna oreglerat har lånat ut för mycket pengar de 

senaste årtiondena..