Reporäntan slog i golvet...

Lägre än så här blir inte det berömda "räntevapnet", nu är den på noll, i golvet och kan inte sänkas mer än så här. Den sista stimulansen till en döende ekonomi kan man kalla den. Trots detta kommer inte ekonomin att ta fart, motorn håller på att dö ut. (Eller ok. den kan sänkas till negativt värde men det gissar jag på att man inte kommer att göra).

Riksbanken har nu sagt att reporäntan ligger still fram till 2016. Bankerna kan nu för första gången låna pengar till en historiskt låg ränta. Pengarna är alltså i stort sett gratis och har inte längre något värde.
http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/repor%C3%A4ntan-s%C3%A4nks-till-0-procent-historiskt-544f5562c459484ad800010e

Hushållen förväntas nu låna mer till sitt boende, vi som redan har en av de största bostadsbubblorna i världen och den bara fortsätter stiga, stiga mot skyn.

Förväntningarna på en räntesänkning fick nytt bränsle för bara två veckor sedan, då konsumentprisindex visade att priserna föll oväntat mycket i årstakt i september. Inflationstakten i Sverige har varit negativ under sju av de nio första månaderna i år och inflationen har inte varit uppe i närheten av inflationsmålet på 2 procent på över tre år. I Sverige fortsätter konjunkturen att förbättras uppger Riksbanken på sin hemsida. Och den är framför allt driven av en god tillväxt i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna. Exporten, som har hämmats av den relativt svaga ekonomiska utvecklingen i omvärlden, ökar snabbare framöver när aktiviteten stiger i de länder Sverige handlar med. Arbetsmarknaden stärks ytterligare de kommande åren och arbetslösheten sjunker tydligt.

Men samtidigt, hur länge kan då detta hålla ekonomin flytande? Trots upprepade sänkningar har ekonomin ändå inte tagit fart utan rör sig som bäst i sidled. Stagnerande ekonomi.Ohälsosamt är vad det är, som att försöka ge knarkare bara ytterligare lite knark till medan de redan ligger ned utslagna på golvet. Knarkarna i det här fallet är vi konsumenter.

Kan vi sluta överkonsumera så länge "knarket" finns tillgängligt. Kan vi frivilligt försöka bromsa karusellen? Kan vi börja amortera utan att det är av tvång ifrån banker eller stat?

Samtidigt som det ser ut just nu så är vi på sista versen i vår kära marknadsekonomi och ingen säger det bättre än pjäsen ÄGD. Henrik Schyffert och Fredrik Lindström slog verkligen huvudet på spiken när de satte upp den här pjäsen. Likt Romarriket går vi mot vår undergång, festen är nu som en dålig efterfest, klockan är 04.00 och du önskade egentligen att du skulle gått hem redan kl 02.00. Nu är det några olidliga timmar kvar, sen måste du möta gryningsljuset vare sig du vill eller inte.

Sverige äger över en miljon studsmattor i sina villaträdgårdar. Är det inte bara ett av alla domedagstecken? Liksom på Titanic är musiken igång och spelar medan vi alla sjunker i ishavet och fortsätter ta det lugnt. Ingen vill liksom stressa till livbåtarna...

Turnéplan ÄGD: Örebro 31/10, Örnsköldsvik 7/11, Gävle 8/11, Linköping 14/11, Jönköping 15/11, Västerås 20/11, Karlstad 21/11, Luleå 27/11, Umeå 28/11, Halmstad 5/12, Malmö 6/12.

Bara ett tips så här i väntans tider på den stundande ekonomiska kollapsen. Se till att ha en stabil ekonomi och minska redan nu dina fasta utgifter och eventuella överkonsumtion. Andra tider kommer!

Själv går jag helt mot strömmen och satsar på att helt amortera bort mitt bostadslån. Utveckling i omvärlden gör mig helt säker på att det är rätt stund att kliva av en karusell som bara snurrar fortare och fortare och fortare...

Att sprida kunskap...

Om vi vet något som vi tror andra behöver veta, så tycker jag att vi har ett ansvar att dela med oss av den kunskapen. Det kan vara på en arbetsplats, det kan vara till andra i ens närhet. 

Om man ser någon skapa en lösning som man direkt tänker "det där kommer aldrig att gå", så kanske det är ens ansvar att stanna till och ta sig tid att säga lite kring hur man tänker. Många gånger är vi oroliga, vill inte lägga oss i sådant som inte angår oss, eller skapa problem. Tänk om den vi försöker hjälpa tycker att vi är snorkiga och "vet bättre"? Ibland låter vi bli att säga något fast vi tänker mycket. Ibland går det på tok precis som vi som sitter på sidobänken trodde det skulle gå. "Det visste vi väl att det skulle gå så där" tänker man då. Men kanske skulle samhället se annorlunda ut om vi tog ett högre ansvar kollektivt för saker som vi ändå anser är fel?

Många som läser den här bloggen, är otroligt pålästa och kan mycket. Brukar ni diskutera med de som finns omkring er? Hur sprider ni er kunskap och ert vetande?

Om ungefär en månad ska jag hålla en föreläsning om Peak oil och framtidens utmaningar på min arbetsplats, för min arbetsgrupp. Just nu jobbar jag lite på en power-point presentation till min föreläsning. Jag tänker mig att en del kanske inte kommer att ta till sig budskapet, eller för att om det var ett sådant allvarligt samhällsproblem skulle staten redan ha sagt något om det? Vem är jag att komma och säga att kejsaren är naken? Förhoppningsvis tar de trots allt till sig budskapet på ett bra sätt trots att jag inte är en auktoritär person som kommer med kunskapen.

Jag höll en liknande presentation förra året för min förra arbetsgrupp och de blev lite chockerade över vad jag sa, men så här ett år senare tror jag att de lyckats glömma bort sin oro.

Jag tycker det ibland kan vara svårt att säga sådant som ifrågasätter den rådande normen, och att "tro" på peak oil, gör verkligen att hela ens tankesätt med automatik förändras. Sammanhanget med dagens ekonomi och framtidsutsikter blir mycket klarare tycker jag. Vad man kan förvänta sig och vad som kommer att hända, till viss del.

Om ni har några förslag på "måsten" som man bör få med i en sådan föreläsning (jag har kanske 45min på mig att prata) så får ni gärna komma med förslag! Jag hoppas på att göra en så bra föreläsning som möjligt så därför tar jag gärna emot alla tips! :)

Hur nära är vi en ny djup ekonomisk depression?

Sakta börjar medias ton förändras till att förut kallats "en tillfällig dip i ekonomin" till "recession", "dubbel-dip-recession" till att nu även ordet "depression" börjar användas. http://www.cnbc.com/id/48193471

Faktum är att alla de ekonomiska stimuli vi hittils har använt för att hålla ekonomin flytande inte är något som på längre sikt räddar ekonomin då vi inte kan få en tillväxt som ökar i samma fart som skulderna gör. Därmed är det enda som händer, att man drar ut på det nuvarande läget längre. Kanske kan världens ekonomiska hjul snurra några varv till med lite mer smörjmedel men ändå har de börjat saktas ned och till slut kommer de till att stanna. Problemet med att fortsätta rulla framåt är även att vi riskerar bli hängande utför ett stup eller att störta helt nedför stupet.

Själv tror jag att ju längre den nuvarande fasen får pågå desto djupare blir hålet som vi sedan kommer att bli tvungna att klättra ur. Vi använder upp mer av jordens resurser och tillgångar och samtidigt uppstår hela tiden en mättnad i systemet. Hur många platt-tv apparater kan ett hushåll i västvärlden ha? Hur många datorer? Man ser en kraftig nedgång i försäljningen av elektroniska hushållsprodukter då det helt enkelt finns en "mättnad". Vi kan inte skapa en konstlad efterfrågan när ekonomin kommer till ett stillastående, men ändå så är det vad vi försöker göra. Ju längre som man får människor att ta billiga krediter och sätta sig i skuld desto längre tid tar det även att få dessa människor att betala av sina skulder. En billig kredit i dagsläget är en skuld och minskad köpkraft i framtiden. Samma sak händer med statsskulder. Om vi bränner av räddningsaktioner nu så finns dessa krediter och pengar inte i framtiden och måste alltså med nödvändighet innebära en minskad köpkraft för hela det landet.

Så hur långt borta är detta "stup"? Hur lång tid har vi på oss? Hur länge kan vi hålla vargarna ifrån dörren? För mig personligen så skulle det vara bra om vi inte går in i en djup ekonomisk depression förrän om några år då jag gärna sett att jag helt hunnit betala av mina bostadslån. Jag tror dock inte vi har så många år på oss. Men jag är inte helt förberedd ännu.

Vad tror ni själva? Pratar vi om ett, två eller tre år bort? Någonstans tycker jag mig även ha hört att en depression varar lika länge som den senaste boomen. Vi har haft en enorm tillväxt de senaste 20-30 åren, betyder det att en global depression varar lika länge?

Jag tror dock att det är oundvikligt att vi kommer att komma till en punkt där vi inte kan fortsätta använda alla tillgångar vi har såsom både råvaror, energi och en ekonomi som skall stimulera användningen av de båda andra. Med tanke på utvecklingen kring skuldkrisen, peak oil, peak naturtillgångar, avtagande tillväxt eller nolltillväxt, som alla hänger samman så pekar allt på att vi kommer att komma till ett plötsligt stopp. Gruset har redan fastnat i maskineriet och snart kan den inte drivas längre framåt då det gnisslar och klagar i hjulen.

Jag väntar med spänning på vad som kommer att hända när makthavarna kommer åter ifrån sina politiska semestrar. Kommer förnekelsen att fortsätta eller kommer det att starta en riktig debatt snart om vad som skall hända eller göras?

Ännu ett tecken på Kinas växande, kontra västvärldens krympande industrier...

2 500 nya flygplan redan inom tre år och 5 000 fram till år 2030 med uppskattat värde av 4 500 miljarder. Det kinesiska passagerarflyget växer i rekordfart just nu. Medan många flygbolag i västvärlden brottas med stora ekonomiska problem och där fyra företag gått i konkurs bara i år så upplever Asien en flygboom.

Malaysia-baserade Air Asia, det största lågprisbolaget i Sydostasien, har beställt hela 300 nya Airbus 320-plan, men allra mest växer passagerarflyget i Kina. Enligt kinesiska nyhetsbyrån Xinhua krävs därför att landets flygbolag köper 2 500 nya flygplan fram till 2015. Då skulle den samlade flygplansflottan i landet bestå av över 4 500 jetplan.

Fram till 2030 beräknas hela 5 000 nya plan behövas för att möta efterfrågan, när allt fler kineser får råd att flyga. Totalt handlar det om investeringar på hisnande 600 miljarder dollar (cirka 4 500 miljarder kronor), enligt kinesiska flygplanstillverkaren Commercial Aircraft Corporation of China.

Ökningen kommer mot bakgrund av det faktum att 2,1 miljarder människor reste med inrikesflyg i Kina förra året, sa en talesperson för bolaget under ett flygforum i Peking i fjol.

Kinas framtidsplaner kommer dock inte bara giganterna Airbus och Boeing tillgodo. Kinesiska bolag kan istället komma att välja det kinesiska inhemska jetplanet C919, som beräknas sättas i trafik 2014. http://www.aftonbladet.se/resa/flyg/article14881528.ab

Detta är även det ett tydligt tecken på skillnaden i tillväxtfasen. När vi i Europa redan haft vår peak och nu är på en nedtrappning och avvecklings sluttning där vi måste minska vårt beroende av fossila bränslen och minska på vår konsumtion och förbrukning. Där skulder från förr måste betalas och medelklassen urholkas. Där har vi inte längre råd till exklusiva dyra resor med flyg utan kanske får återgå till att ta tåget istället.

Här håller istället Kinas medelklass precis på att växa sig stark. Man vill kunna flyga, konsumera, köra bil och framtiden ser ljus ut. Detta märks i alla konsumtionsmönster. De har nu även byggt upp ett sådant stort kapital och med nya handelsmönster där de kanske blir mindre beroende av exporten till västvärlden utan kan handla direkt med BRIC länderna.

Jag har tidigare skrivit en del om Kina bland annat här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/kina-varldens-storsta-ekonomi-redan.html och här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/forvantade-lonelyft-i-kina-under-aret.html

Även om västvärlden redan haft sin peak är det därför möjligt att Kina kan hålla igång sin marknad under lång tid framöver.

Tillväxt till döds..

http://www.youtube.com/watch?v=0cpWX6061B0 Tillväxt till döds med Stellan Tengroth. Del 1 av 3 - En udda fågel. 2 minuter för den som inte har tid med 20 minuters föreläsningen nedan!

http://www.youtube.com/watch?v=fMk9IZMQxOo&feature=relmfu 20 minuters föreläsning.
Stellan Tengroth pratar om Tillväxten och Peak Oil.

Paralleller med tillväxt i naturen visar att både mördarsniglar, människor och tumörer måsta ha en snabb tillväxt, men en viktig lärdom är att tillväxt i naturen alltid bryts på ett eller annat sätt. Är det troligt att BNP skulle vara den udda fågel som bryter detta mönster?

Ett enkelt räkneexempel visar att svensk BNP fyrdubblas på en mansålder och att den kinesiska ekonomin på samma tid blir tusen gånger så stor. 

Även om detta aldrig kan duga som bevis borde det vara ett övertydligt indicium på att vi har med något orimligt att göra. 

En deciliter olja innehåller lika mycket energi som muskelarbetet från en stark och uthållig man under en lång arbetsdag. I skenet av detta är oljan mycket billig. Att bryta oljeberoendet är svårt, men i skenet av peak-oil har vi inget val. En bild över upptäckter av oljekällor och vår oljekonsumtion visar att vi idag lever på det som uppäcktes för 50 år sedan.

Bungyjump är en illustration av att det inte står i strid med naturlagarna att tänja gränserna, men det visar också att man aldrig kan leva över ramarna som naturen sätter upp annat än ett kort ögonblick. Man dras alltid tillbaka till jämviktsläget. WWF:s redovisning av ekologiskt fotavtryck säger att vårt gummiband är tänjt nära bristningsgränsen.

I en uppdelning i kategorierna "predikament" och "problem" hamnar peak-oil på halvan som det gäller att acceptera. Det som kan gå att åtgärda är hur vi får energi till transporter, mat och värme. Och, ännu viktigare, hur mycket kan vi förbruka? Hur ser lågenergisamhället ut?

På samma sätt måste vi ta till oss att tillväxten faktiskt är omöjlig. Problemet är att få ett så bra liv som möjligt utan en växande BNP. I sanning en utmaning, men att sticka huvudet djupt ned i sanden har aldrig löst några problem. Istället för att fråga oss hur rekordet från förra årets julhandel skall överträffas borde frågan vara: hur får vi glada barn med färre julklappar.

Varför västvärlden inte kommer få den tillväxt de efterfrågar...

Hela den globala ekonomin står inför ett strukturellt överskott på arbetskraft och brist på avlönat arbete. Här är den kritiska bakgrunden till den globala lågkonjunkturen och varför centralbanker och stater överallt frågar efter "ekonomisk tillväxt". Eftersom 2008 års globala finansiella härdsmälta har finansierats av statspapper och " gratis pengar "spunnet av centralbanker, inte organisk tillväxt baserat på stigande förvärvsinkomster. Tar man bort spekulationer gjorda beroende av "gratis pengar" och de globala stimulanserna av stora mängder skulder, och hur mycket "tillväxt" skulle då vara kvar?

De branscher som snabbt ökar produktiviteten och vinsten gör så genom att eliminera jobb och behovet av arbetskraft. Internet i sig tar industri efter industri, utplånar hela sektorer som en gång stödde hundratusentals arbetstillfällen samtidigt som det skapas några tusen nya jobb som kräver hög nivå på kompetens och rörlighet.

Robotar ersätter fabrikens arbetskraft i hela världen - ja, även i "lågavlönade" Kina. I Kina år 2000, var det många enkla lager fyllda med långa bord där arbetare samlade och förpackade billiga armaturer för hand. Andra hade robotiserade maskiner som byggde kretskort som sedan för hand ihop till monitorer etc. 

Maskiner ersätter i hög grad manuellt arbete i Kina. Mycket är gjort av "brist på arbetskraft" i vissa södra städer, men vad det egentligen innebär råder brist på unga arbetstagare (överväldigande föredra framför äldre arbetstagare genom tillverkarna) villig att arbeta för låga löner. Maskiner går heller inte i strejk, deras löner stiger inte, de ringer inte och sjukanmäler sig och de behöver mindre tillsyn. I själva verket blir det billigare att arbetstagare ersätts av kapitalet investerat i robotteknik och programvara.

Kina är exempelvis redan utbyggt. Flygplatser, järnvägsstationer, järnvägar linjer, tunnelbanor, motorvägar, arenor, jätte gallerior och tiotals miljoner lägenheter de är redan över-byggda. Ingen vågar erkänna det, men Kina är redan till den grad att nybyggnationen är antingen "broar till ingenstans", dvs överflödiga eller marginell och endast finansieras som ett jobbprogram, eller byte av byggnader som ofta är mindre än 25 år gammal, eller spekulativa byggnader som är mest tomma och kommer så förbli. De kommer inte att bygga mer infrastrukturprojekt i dagsläget.

Ett svindlande antal komplexa företagstjänster är tillgängliga för låg kostnad via internet, vilket gör att en person att utföra arbete som enbart 15 år sedan krävde en halv dussin människor. Alla pratar om offshoring som den primära orsaken till jobb är sällsynta i västvärlden, men mycket större kraften är teknik i form av Web-aktiverade program.

Den andra trenden är kostnaden för arbetskraft i den utvecklade västvärlden så ökar kostnaden för lönerna utan att produktiviteten ökar. Arbetare i västvärlden ser därför nu bara att deras löner stagnerar. Problemet med tillväxten som världen efterfrågar är helt enkelt, att vi inte kan skapa arbetstillfällen på samma sätt som vi utbildar människor. Om vi utbildar civilingenjörer så kommer inte arbeten för dem att skapas samtidigt.

USA lyckas stimulera tillväxten i Asien med sina kvantitativa lättnader..

Vad man än tänker om de praktiska konsekvenserna av Kalecki ekvationen verkar det som att den har en viktig följd : varje ökande dollar av skuld skapad på offentlig nivå under en tid av stagnerande tillväxt (såsom Q1 2012 ) borde kompensera en dollar av skuldavveckling inom den privata sektorn. (http://en.wikipedia.org/wiki/Micha%C5%82_Kalecki)

I sin tur bör detta underlätta tillväxten av privata företag inom Amerika så det kan så småningom ta tillbaka skulden ifrån den offentliga sektorn (och skenbart även hjälpa den att minska, även om det skulle innebära ett överskott i bytesbalansen - något USA bara har gjort bara en gång i efterkrigstiden).

Denna tillväxt skulle visa sig direkt, tänkte man, genom att anställningen skulle öka av amerikaner, i amerikanska företag, små, medelstora och stora, som i sin tur, tack vare sin nyfunna jobbsäkerhet, skulle gå och spendera, och sakta men säkert starta om de frysta tillgångarna  på pengar som i sin tur skulle driva inflation, tillväxt, offentlig sektorskuldavveckling, och alla de andra saker vi lär oss om i ekonomins grundkurs 1.01.

Samtliga av det ovanstående fungerar i teorin. Men visar sig fungera sämre i praktiken. Eftersom att Wallstreet Journal nu visar statistik på just detta. Under perioden 2009-2011, så har USA: s största multinationella företag: De som gynnats mest av att den offentliga sektorn ökat sin skuld / BNP sedan andra världskriget (och därmed de vem som borde återgälda tjänsten genom att anställa amerikanska arbetare). Istället anställt tre gånger så många utländska arbetare i andra länder, jämfört med hur många amerikaner som de har anställt.

Man skulle kunna säga att USA numera fungerar som en hävstång för att finansiera utländskt inflytande, och utländsk sysselsättning.http://www.zerohedge.com/news/us-companies-are-furiously-creating-jobs-abroad

Trettiofem stora USA-baserade multinationella företag skapade jobb mycket snabbare under den här perioden än andra amerikanska arbetsgivare, under de senaste två åren. Men problemet är att nästan tre fjärdedelar av dessa jobb var utomlands, enligt en Wall Street Journal analys.

De företag, som omfattar Wal-Mart Stores Inc., International Paper Co, Honeywell International Inc. och United Parcel Service Inc. har exempelvis förstärkt med anställningar i USA med 3,1% eller 113,000 jobb, mellan 2009 och 2011. Men de har också lagt till mer än 333,000 jobb i deras avlägsna och snabbare växande utlandsverksamheter.

Data visar att globala företag, med hjälp av utländska intäkter, mår bättre än rent inhemska företag under den ekonomiska återhämtningen. Nästan 60% av intäkterna i tillväxten mellan 2009 och 2011 i företag, såg man i Wallstreet Journals analys, att de kom från utanför USA.

Dessa företag, som omfattas av ZIRP (Zero interest rate policy) i USA, fungerar som en exportör av inflation, och därmed stigande priser och löner i resten av världen. De kan finansiera sina utländska verksamheter inom landet till praktiskt taget utan kostnad, med hjälp av de amerikanska skattebetalarna och sparare, som drar det korta strået med en sparkvot på 0,001%. Dessa företag som bara fokuserar på sin egen avkastning på eget kapital och avkastningen till aktieägarna, kommer i sin tur dra fördel av detta, och hyra billig arbetskraft globalt, dit där USA: s skuld utgivning har mest marginella, men indirekta effekter.

Med andra ord, i en perfekt värld, så skulle amerikanska företag med goda balansräkningar, återgälda tjänsten till den offentliga sektorn, och hyra amerikanska medborgare men man kan inte klandra företag för att göra det som är mest effektivt för dem själva, vilket är att anställa människor i andra länder, eller de som inte behöver lida av konsekvenserna av ZIRP.

Ekonomer som studerar globala arbetsmarknadens mönster säger att företagen skapar arbetstillfällen utanför USA. "Om du vill ta marknadsandelar i Kina, kommer du att behöva anställa massor av lokalbefolkningen", säger Arie Lewin, professor vid Duke University Fuqua School of Business, som har studerat outsourcing och offshoring. "Du bara inte kan exportera det där."

Att amerikanska företag skapar arbetstillfällen är en het politisk fråga. President Barack Obama har föreslagit skattelättnader för företag om de skapar arbetstillfällen i USA, och påföljder med skatt för dem med stora verksamhet i andra länder. Hans skatteöversyns plan som inte har någon chans att klara kongressen detta år skulle kräva för första gången, att amerikanska företag som är verksamma utomlands betalar skatt på sina utländska inkomster. Republikaner, inklusive presumtiva presidentkandidat Mitt Romney, säger överdrivna skatter och regleringar driver jobb utomlands. Mr Romney har föreslagit en sänkning av landets 35% bolagsskatt, som han kallar "bland de högsta i den industrialiserade världen", till 25%, lägre än de 28% som Obama har föreslagit.

Försäljningen i USA och Europa under 2011 var nästan oförändrad jämfört med 2008. Men intäkterna från Asien mer än fördubblades under perioden till 1,8 miljarder dollar. I själva verket, som tabellen ovan visar är avkastningen från den extra kostnaden av USA:s skuld ungefär 3 till 1 i förmån för andra länder jämfört med USA.

Till slut kommer dock pengarna att så småningom sippra ned till realekonomin. Men de enda i väst som kommer att gynnas är de som är aktieägare i stora multinationella företag. När pengarna så slutar deponeras så kommer de spenderas men inte i USA, men kanske i Taiwan, Singapore och Hong Kong.

Peak Oil föreläsning, om ekonomi och tillväxt

En annan av mina favorittalare Chris Martenson, håller här ett föredrag angående Peak Oil och varför det ekonomiska systemet ej kan upprätthållas i sin nuvarande form. Han är väldigt informativ, och en duktig talare så jag tycker han är intressant att lyssna till.
http://www.youtube.com/watch?v=8WBiTnBwSWc

Eftersom alla våra pengar lånas ifrån framtiden som en skuld, så tvingas vår ekonomi att växa exponentiellt. Martenson visar att vår faktiska tillväxtkurvan för de senaste 40 åren är en exponentiell kurva. Om vi fortsätter på den inslagna vägen, skulle vår skuldbelastning fördubblas igen under de närmaste 10 åren. Genom att kontinuerligt öka vår skuld i förhållande till BNP gör vi ett antagande att vår framtid alltid kommer att vara rikare än vårt förflutna.

Martenson förklarar till exempel hur exponentiell tillväxt fungerar och varför det är ohållbart att vår ekonomi bygger på den. I ett exempel illustreras hur ofattbart snabbt saker och ting snabbare mot slutet av en exponentiell kurva. Exponentiella diagram finns i var och en av de tre "E: s" till exempel i BNP-tillväxten, oljeproduktion, vattenanvändning eller hur alla arter utrotas. På grund av naturliga begränsningar på resurserna, kommer Martenson till slutsatsen att vi står inför en allvarlig energikris.Mängden olja, liksom kvaliteten på oljan är på tillbakagång. Oljeupptäckterna i USA nådde sin kulm redan 1964 och oljeproduktionen nådde sin topp 40 år senare. Avkastningen på investerad energi minskar även den snabbt. De "billiga och enkla" oljefälten har redan utnyttjats. År 1930 var energi avkastningen för olja 100:1 eller mer. Idag är det redan ner till 3:1 och nyare teknik, såsom majs-etanol bara ge ett 1,5:1 avkastning.

Inte bara olja utan även andra naturresurser håller också på att snabbt förbrukas. I denna takt av användning, så kommer kända reserver för många metaller och mineraler vara borta inom de närmaste 10 till 20 åren. Den energi som behövs för att få dessa icke-förnybara resurser ur marken växer exponentiellt vilket gör det även allt kostsammare att utvinna dessa metaller. Så vi lever i en värld som måste växa, men kan inte växa och är föremål för utarmning. Slutsatsen av allt detta är att våra pengar systemet är dåligt utformat och att vi måste tänka hur vi gör saker och ting så snabbt som möjligt.

Chris Martenson svarar även kort på frågor om en ökning av effektivitet, alternativa tekniker och oljepriser. Han svarar också på frågor om el, skiffergas, guld, silver, platina, palladium, och uran och jakt på globala resurser.

Denna video spelades in den 16 november på Gold & Silver Meeting 2011 i Madrid.

Chris Martenson driver även en egen hemsida http://www.chrismartenson.com/ där han bland annat har en "Crash Course" där han går igenom tre E; Energy, Economy, Enviroment som alla är sammankopplade och avgörande för framtiden.

Sverige in i lågkonjunktur..

Regeringen spår att Sveriges BNP växer med endast 0,4 procent i år, med vidare prognoser 3,3 procent 2013, 3,7 procent 2014, 3,6 procent 2015 samt 3,2 procent 2016. Det framgår av finansplanen i den ekonomiska vårpropositionen. http://www.e24.se/business/borg-spar-mager-tillvaxt_3370227.e24

Konjunkturinstitutet (KI) räknade i sin senaste prognos, som publicerades i mars, med en tillväxt på just 0,4 procent 2012 och 2,5 procent 2013. De har även en spännande publikation som handlar om ett scenario fram till år 2035 där de menar att Sverige i snitt kommer att ha en tillväxt på runt 2% ökad BNP årligen. "Ökad efterfrågan på tjänster, både offentliga och privata, gynnar tjänstebranschen och sammanfattningsvis påvisas en ökad tjänsteproduktion medan andelen varuproduktion minskar i ekonomin."
http://www.konj.se/download/18.1fc8315a135cb03b5592943/Specialstudie+nr+30.pdf
Ska vi i framtiden skall ägna oss mindre åt överkonsumtion av varor och istället ägna tiden åt rådgivning för varandra? Ändå skall detta räknas som en ökning av BNP även om det på inget sätt ökar vår levnadsstandard. Ökad livskvalité kanske? Men troligtvis inte.

Att Sverige så snabbt skulle återhämta sig, och sin export när tillväxten globalt är fallande, verkar minst sagt osannolikt. De flesta siffror är uppskattade prognoser eller önskedrömmar. Ifrån politiskt håll finns ett starkt incitament för att "prata upp" ekonomin. De måste höja folks förväntningar på den framtida ekonomiska utvecklingen för att folk skall ta risker, låna pengar, investera, konsumera. Om människor håller i sina pengar och istället sparar så stannar maskineriet av ytterligare. Pengar är ju trots allt "hitte-på", vi kan egentligen inte konsumera mer än vi producerar just nu. Om någon sparar sina pengar, faller priserna på producerade varor just nu och produktionen dras ned. När personen senare vill använda sina pengar, ökar priserna för att då är utbudet kanske mindre. Dock gör kanske inte människor exakt lika hela tiden, så priserna sjunker naturligtvis inte för att en person inte handlar, men om alla skulle göra lika skulle det ha en sådan effekt.

Men vad gäller konjunkturinstitutets framtidsscenario fram till 2035 så skulle vi inte ens klara en 2% BNP ökning sett över tid. Det innebär ändå en fördubbling av hur mycket resurser vi skulle förbruka årligen, vid år 2050. Även produktion av tjänster använder en viss del naturresurser, om tjänsten förs via internet eller telefon måste det ändå finnas ett sådant nätverk, elektricitet osv. Globalt sett klarar inte vårt jordklot en ständig fördubbling av hur mycket naturresurser vi använder. Ett hållbart samhälle skulle globalt sett behöva innebära en nära nolltillväxt.

Det är underhållande att se hur svenska politiker trots allt försöker ge en optimistisk syn på framtiden för Sverige, samtidigt som det nu är rekorddyrt att försäkra spanska statspapper mot risken för betalningsinställelse. http://di.se/Artiklar/2012/4/16/264364/Spanien-Kostnad-for-att-forsakra-statspapper-pa-ny-rekordniva/ Spanska räntor är åter i nivå med vad de var innan LTRO i december 2011. När Spaniens kris fördjupas, finns ej resurser för att täcka upp hålen i ekonomin. Spanien är världens tolfte största ekonomi.
(Se även: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/spanskfrossa-och-fallande-bors.html)
Detta kommer få världen att snurra in i en global lågkonjunktur, Storbrittanien befinner sig redan i en recession, shadowstats visar på hur USA egentligen befunnit sig i en recession sedan 2001, m.fl.

Men det är inget ovanligt, alla BNP prognoser oavsett om de ges av banker, finansinstitut, eller regeringen har en historia av att alltid vara fel. Det är helt enkelt i stort sett omöjligt att förutsäga hur ett komplext system som ekonomin skall utveckla sig.

Swedbanks chefsekonom, Cecilia Hermansson säger "Det är en rimlig prognos för 2012, men en märklig prognos för 2013. Den känns orimligt hög", "Det är stora problem i Europa som inte kommer att klaras av på ett år. Det är få andra prognosmakare som har en så stark tillväxt" som svar till regeringens BNP prognos.

SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist säger "Anders Borgs tillväxtprognos är väl optimistisk från 2013 och framåt. Man blir lite förvirrad när man lyssnar på Anders Borg. Han försöker flagga för att vi ska vara försiktiga och i år är vi inne i ett lågkonjunkturår med låg tillväxt. Det håller jag med om. Men bedömningen om så hög tillväxt som runt 3,5 procent från 2013 och fyra år framåt betyder att Sverige väldigt snabbt går in i en högkonjunktur."

Minnen från Sveriges senaste finanskris på 90-talet gör sig påmind.  Fastighetspriserna sjönk då kraftigt under hösten 1990 och den svenska ekonomin avmattades kraftigt med fallande industriproduktion, ökad arbetslöshet och stigande korta räntor. I dagsläget med så många överbelånade svenskar är frågan om vi har råd med att räntorna börjar stiga. Samtidigt som artificiellt låga räntor riskerar att blåsa upp bubblan ytterligare så att den kollapsar med en ännu större kraft senare.

Det enda som kan hålla uppe den globala efterfrågan och konsumtionen nu är mer kvantitativa lättnader, artificiellt låga räntor och det leder till en mer uppblåst kreditbubbla som tar en ännu större del av samhällets strukturer när den väl kollapsar.

Kina - världens största ekonomi, redan inom 5 år

Kina har i dag på världens största valutareserv, nära 3 200 miljarder dollar som kan användas för att behålla och utöka makt i världen. Peking äger runt halva USA:s utlandsskuld vilket motsvarar en tiondel av dess enorma statsskuld. USA behöver nu, fortsatta lån från Kina för att kunna fortsätta betala räntor på sin statsskuld. Europa har på samma sätt början efterfråga nödlån till skuldsatta länder i Europa.

Kina öser in pengar i kol och olja i Afrika och andra delar av tredje världen. Samtidigt är deras statliga och privata kinesiska företag ute på en global investerings- och uppköpsrunda. (Geelys köp av Volvo är bara ett litet exempel). Lagom till andra advent i fjol skapade Kinas centralbank två nya investeringsfonder för satsningar i Europa och USA. Sammanlagt shoppingkapital: 2 100 miljarder kronor. Kinas ekonomi har vuxit rekordsnabbt och är i dag världens andra största efter USA. Enligt beräkningar från IMF tar Kina över tätplatsen inom fem år.
http://www.e24.se/analys/kina-kopplar-greppet-och-varlden-blundar_3368823.e24

Samtidigt är deras marknad extremt överhettad men väntas ändå inte tappa fart. Man tror att Kinas behov av olja kommer att fördubblas mellan 2010 och 2035. Bara i år väntas landet investera minst 60 miljarder dollar i globala olje- och gastillgångar för att minska importbehovet. En stor anledning till det skriande behovet av olja är den strukturella förändring som pågår i samhället. Inte minst är den tydlig inom fordonsbranschen. I år väntas kineserna handla 20 miljoner bilar men fram till och med 2020 väntas efterfrågan snarare att komma att ligga på cirka 30 miljoner. 8 av 10 konsumenter är för övrigt förstagångsköpare och enbart 1 av 10 tar lån för att kunna få igenom sitt köp, enligt uppgifter från analysfirman JD Powers. I ett försök att dämpa efterfrågan på just olja höjde man för två veckor sedan bensinpriset med 7 procent i ett endaste svep. Det var den högsta justeringen på närmare tre år och innebar att priset landade på strax över 7 kronor litern.
http://www.e24.se/business/ravaror/kina-pa-oljetronen_3368253.e24
De kan idag själva producera 40% av sitt behov av olja, men eftersom efterfrågan hela tiden ökar, måste de alltså dämpa tillväxten kraftigt.

Kina har trots enorma ekonomiska jättekliv ändå inte tagit samma kliv vad gäller deras syn på de mänskliga rättigheter. Det senaste året har brotten mot mänskliga rättigheter i Kina rent av ökat enligt svenska Amnesty. Samma slutsats drogs i november i den årliga rapporten från CECC, Congressional Executive Commission on China, USA:S officiella organ för att utvärdera Kinas mänskliga rättigheter och lagar. Man tror att det är den asiatiska varianten på den arabiska våren som är på väg. Nu är den kinesiska diktaturen rädd att kraven på demokrati ska sprida sig och de har därför slagit till i stor skala mot hundratals nätaktivister och människorättsadvokater. Denna rapport finns även att läsa här:
http://www.cecc.gov/pages/annualRpt/annualRpt11/AR2011final.pdf

Minst 676 personer avrättades runt om i världen, men det inkluderar inte de tusentals avrättningar som genomfördes i Kina, fler än resten av världen tillsammans. I Kina är statistiken över avrättningar en statshemlighet. http://www.amnesty.se/vad-gor-vi/dodsstraffet/dodsstraffet-i-varlden/

Dock så är både Europa och USA i dagsläget beroende av Kina, och kan ej ställa krav på demokrati, eftersom de behöver ekonomiskt stöd från Kina. Det är en oroväckande utveckling att för första gången kan alltså en diktatur vara den ekonomi som styr världen - rent ekonomiskt, och så snart som redan inom 5 år!

Peak Oil och Tillväxtens gränser..

http://www.youtube.com/watch?v=VOMWzjrRiBg

Här är 35 välspenderade minuter med allt som du behöver veta om Peak Oil och Tillväxtens gränser,
samt varför nästkommande 30 år i världshistorien kommer att vara väldigt annorlunda mot vad vi hittils upplevt.

Med energikris, finanskris, skuldkris, miljöproblem och annalkande kollaps finns det bara ett ord för vad man måste göra - vidta förberedelser. På det personliga planet och för samhället vi lever i.