Rushen efter Arktis svarta tillgångar..

Arktis är ett land- och havsområdet runt jordens norra pol, och klassas varken som en riktig kontinent eller världsdel. Det täcker sex procent av jordens yta. En skiljelinje för arktiska förhållanden är trädgränsen. Om låglandet i norr inte är skogbevuxet så har landskap och klimat egenskaper som betecknas som arktiska. I området Arktis, bor cirka 4 miljoner människor, utspridda över flera kontinenter, och med kulturer som kan vara flera tusen år gamla. Ungefär en tiondel av regionens befolkning tillhör något av Arktis urfolk. Bland ursprungsbefolkningar återfinns inuiter, aleuter och samer.

Men snart kommer de att få mer sällskap. Det pågår en rush i det tysta, efter Arktis svarta tillgångar, oljan, mineraler, metaller som man tror kan finnas i områden som idag är täckta av is.

Den finns en stor global efterfrågan på naturresurser och idag finns ett antal mindre konflikter mellan länderna i Arktis. Men exempelvis Norge och Ryssland har skrivit under ett avtal som rör fiske, olje- och gasresurser allt för att minska risken för framtida konflikter om naturresurser. Båda länderna rustar dock militärt, för att eventuella andra intressenter skall komma in i deras intressesfär. Det finns många som vill ha det svarta guldet som finns där. Hotet för Arktis idag är (förutom klimatförändringarna) jakten på fossila bränslen. Här finns kanske mer än 10 procent av världens oexploaterade oljeförekomster och bortåt 30 procent av världens naturgasförekomster. Det kommersiella värdet är enormt. Hur kommer ursprungsbefolkningen att trivas när de multinationella företagen kommer dit och exploaterar i allt större utsträckning, i allt snabbare takt. Rushen pågår..

Ett annat exempel är att svenska rederier planerar eller kanske redan har beställt specialbyggda isbrytare för exploatering av olja och gas i Arktis. Det handlar om stora investeringar i miljardklassen från svenska privata bolag. Att Japan och Kina nu satsar pengar i Arktis är troligen bara toppen på ett isberg jämfört med vad som kan väntas ske.

Idet finns det inte någon känd teknik som klarar av sanera en större oljeolycka i de arktiska vattnen. Vintertid är det mörkt dygnet runt, minus 30 grader, snöstorm och drivande metertjock havsis. Vid oljekatastrofen i Mexikanska gulfen dunstade olja upp i luften, i vattnet fanns bakterier som ”attackerade” oljan och 27 000 personer sattes in för att bekämpa oljan. I det kalla Arktis finns inte de resurserna och dessutom lägger sig isen som ett lock ovanpå oljan. Följden är att hela ekosystem kan slås ut och därmed även urbefolkningens möjligheter till att utöva traditionella näringar. http://www.wwf.se/press/pressrum/debattartiklar/1369365-vrldsnaturfonden-svenska-fretag-rustar-i-det-frdolda-fr-oljeborrning-i-arktis

Olja och gasexploatering är endast ett av många hot som hopar sig nu när klimatförändringarna slår mot Arktis. Innan det finns bindande lagstiftning som säkrar att den fantastiska miljön och teknik som verkligen fungerar för att säkerställa naturen när olyckan är framme är det därför nödvändigt att förbjuda all ny exploatering av naturresurser.

Mer användning av fossila bränslen innebär även alltså en klimatförändring och en höjning av temperaturen. Detta leder till en minskning av havisen på Norra ishavet vilket innebär att mindre solenergi reflekteras tillbaka till rymden (eftersom öppet, mörkt vatten absorberar solljus istället för att reflektera tillbaka den, som vit is gör) vilket påskyndar uppvärmningen och alltså även isminskningen. Detta kallas för albedoeffekt. Det får effekter på permafrost  vilket leder till utsläpp av metangas. 

Vi har då nått tröskeleffekten i klimatet på jorden som vi sedan inte själva kan återställa. Stora landområden, hela länder kommer att läggas under vatten, havsnivån höjs, och medeltemperaturen ökar, hela ekosystem går under.

Kanske är det svarta guldet värt allt detta. Kanske.