Läste om energiförbrukning i Sverige och kom över den här (gamla) bilden från 2004. Men den var ändå tydlig och fin tycker jag. Ser att idag har vårt Oljeanvändande ökat till 37% och idag kommer över 70% av all energi i Sverige från icke förnyelsebara källor.
Med oljeberoende, och olja som försvinner som energikälla i Sverige inom 20år, samt kärnkraften som där uranet i världen räcker som längst 100 år med nuvarande förbrukningstakt, kan vi inte skapa en lösning där vi går över på kärnkraften.
Det skall till en stor utbyggnad för att täcka energibehovet av 70% av vår energi inom 100år. Men mest akut är förstås energiförbrukningen som kommer av oljeberoende. Vi ska heller inte glömma att sällsynta jordartsmetaller som vi behöver för att gå över till "gröna" energiformer, är ett hett eftertraktat byte på världsmarknaden när Kina nu mer eller mindre slutar exportera dessa, och de står som sagt för 97% av världens produktion av dessa metaller idag.
Såna här bilder gör mig lite mörkrädd. Men som sagt, kärnkraften i Sverige må stå för ca. 35% av vårt energibehov, men i världen står kärnkraften "endast" för ca. 6%. Om de ute i världen börjar bygga ut sin kärnkraft i spåren efter peak oil tar denna resurs naturligtvis slut i allt snabbare takt.
Om någon har en nyare bild att länka till får ni gärna göra det, skulle vara roligt se en mer aktuell bild. Den här bilden ovan kommer ifrån en rapport som skrevs vid KTH, 2004.
Enligt den prognosen går det att bygga en ny generation till av dagens typ av kärnkraftverk och om uranet tar slut fortare än prognosen går det att rädda deras drift och det investerade kapitalet genom att driva dem med uran och plutonium ur använt bränsle som nu planeras att slutförvaras.
SvaraRaderaUnder den tiden måste reaktorer som använder Uran 238 eller Torium utveckla, det kräver inga nya fysikkunskaper men tekniken måste provas ut med olika konstruktioner och det tar tid.
En av de få resurstillgångar som jag inte är speciellt orolig för är el, i välfungerande länder som de nordiska går det att ordna ett överflöd med el och det gör många andra problem lättare att lösa.
Tacksamt nog så har Sverige endast behov av ca. 6-8% fossila bränslen för vårt behov av elektricitet. Vi kommer alltså antagligen inte att frysa. :)
SvaraRaderaMen om uranet ändå tar slut inom 100 år så är det ju en desto större bidragande kraftkälla till vårt svenska elnät. Men kanske har vi så pass mycket mer regn och nederbörd vid det laget på grund av klimatförändringar att vi kan bygga ut vattenkraften mer?
Redin: Vi behöver inte ordna ett överflöd av el. Vi har redan ett gigantiskt överflöd med el. Det är ju bara att närma sig vilket samhälle som helst så lyser det som en landningsbana för närkontakt av 3:e graden. Datorer, tv och annan elektronik orkar ingen ens slå av utan står och bullrar. Varje hem flödar över av onödig belysning av garageportar, fönster lulllull och annat "fint". El är tydligen allt för billigt för att idas spara.
SvaraRadera/H
Det är en konstig bild. Kärnkraften ser ut att vara mycket större än vattenkraften. Visserligen går det mesta bort in spillvärme, men inte kan vattenkraften ha varit så liten i förhållande till el från kk + spillvärme.
SvaraRadera2010 var enligt Energimyndigheten våra energikällor enligt FNs definition och i TWh:
råolja och oljeprodukter 187
kärnkraft 166
biomassa 141
vatten 67
kol&koks 26
naturgas 18
stora värmepumpar 5
vind 3
import 2
Summa 616
Förluster och användning för icke energi tex utrikes sjöfart mm (Varav kärnkraft 108) 205 TWh
Slutlig användning uppdelad på energibärare 411 TWh %
el 132 32
oljeprodukter 117 28
biomassa 79 19
fjärrvärme 60 15
kol & koks 16 4
naturgas 8 2
Slutlig användning uppdelad på sektorer 411 TWh
Bostäder & service 166
Transporter 96
Industri 149
För transporter:
oljeprodukter 88
förnybart 5
naturgas 0,3
el 3
För industrin:
oljeprodukter 15
förnybart 54
naturgas 5
el 52
kol & koks 16
fjärrvärme 7
För bostäder och service:
oljeprodukter 14
förnybart 20
naturgas 2
el 77
kol & koks 0
fjärrvärme 53
Mycket siffror och sedan 2010 har exporten av el stigit kraftigt nu 17 TWH sett på 12 mån. Även vindkraften har mer än dubblats och ligger på 1725 MW 1600 idag vilket skulle bli 15 TWh om det blåste exakt lika ett helt år och inga fler torn kom i drift. Fast skulle jag ge en prognos blir den lägre.
Bygger vi ut kraftnätet kan vi exportera mer för då sjunker nätförlusterna. När prognoserna blir bättre kan också den vattenkraft vi har nyttjas bättre, dvs fler kWh.
Vänliga hälsningar
Nanotec
2010 var enligt Energimyndigheten våra energikällor enligt FNs definition och i TWh:
SvaraRaderaråolja och oljeprodukter 187
kärnkraft 166
biomassa 141
vatten 67
osv.
Här ser det ju ut som att olja och kärnkraft är våra största kraftkällor? :) de toppar ju listan. Sedan är den där bilden som sagt sedan 2004, så kan hända vattenkraften byggdes ut sedan dess, men ändå oroväckande stor del som skall "ersättas" inom närtid...
Vattenkraft har inte byggts ut så mycket, men det blev 67 TWh el 2010. Kärnkraft blir 108 TWh spillvärme ut i havet och 58 TWh el. Förmodligen användes en del olja till elproduktion och fjärrvärme. Idag har importen av el bytts till en stor export 2878 TW kl 1150 idag motsvarande allt från reaktorerna O1, O2, O3, R2 och lite till. Om exporten såg ut så här i ett helt år skulle det bli 25 TWh vilket är ungefär hälften av kärnkraften.
RaderaVänliga hälsningar
Nanotec
Om det är så mycket spillvärme av kärnkraftverken som går rakt ut i havet, hur kommer det sig att de inte kör fjärrvärme från kärnkraftverken? :)
RaderaFörmodar att "de" tänkt. En gång för länge sedan när kärnkraft sågs som enbart gott försörjdes Farsta av fjärrvärme från Ågestareaktorn.
RaderaTar ett citat från Strålskyddsmyndigheten: "Sveriges första kärnkraftverk där ändamålet inte bara var forskning eller utbildning var Ågestaverket. Ågesta ligger söder om Stockholm. Verket var i drift 1964–1974. Verket levererade el och försörjde förorten Farsta med fjärrvärme. Ågesta var en tungvattenreaktor som använde naturligt, oanrikat uran som bränsle. Ågestaverkets reaktor hade ursprungligen en total (termisk) effekt på 65 MW, men effekten höjdes i början av 1970 till 80 MW. Den elektriska nettoeffekten var 10 MW.
Rivningen av reaktorn vid Ågesta är planerad att starta tidigast 2020 och den beräknas ta cirka sju år."
Det är inte så lätt att sanera. Nu har Ågesta strålat i 38 år (givetvis totalt ofarligt åtminstone i jämförelse med Barsebäck, för bränslet är omlokaliserat). Ågesta planeras inte vara sanerad och bortforslad till slutförvar förrän 2027. Sedan ska de resterna förvaras en liten tid innan de anses helt ofarliga.
Vänliga hälsningar
Nanotec
bajsa på dig
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera