I sin tur bör detta underlätta tillväxten av privata företag inom Amerika så det kan så småningom ta tillbaka skulden ifrån den offentliga sektorn (och skenbart även hjälpa den att minska, även om det skulle innebära ett överskott i bytesbalansen - något USA bara har gjort bara en gång i efterkrigstiden).
Denna tillväxt skulle visa sig direkt, tänkte man, genom att anställningen skulle öka av amerikaner, i amerikanska företag, små, medelstora och stora, som i sin tur, tack vare sin nyfunna jobbsäkerhet, skulle gå och spendera, och sakta men säkert starta om de frysta tillgångarna på pengar som i sin tur skulle driva inflation, tillväxt, offentlig sektorskuldavveckling, och alla de andra saker vi lär oss om i ekonomins grundkurs 1.01.
Samtliga av det ovanstående fungerar i teorin. Men visar sig fungera sämre i praktiken. Eftersom att Wallstreet Journal nu visar statistik på just detta. Under perioden 2009-2011, så har USA: s största multinationella företag: De som gynnats mest av att den offentliga sektorn ökat sin skuld / BNP sedan andra världskriget (och därmed de vem som borde återgälda tjänsten genom att anställa amerikanska arbetare). Istället anställt tre gånger så många utländska arbetare i andra länder, jämfört med hur många amerikaner som de har anställt.
Man skulle kunna säga att USA numera fungerar som en hävstång för att finansiera utländskt inflytande, och utländsk sysselsättning.http://www.zerohedge.com/news/us-companies-are-furiously-creating-jobs-abroad
Trettiofem stora USA-baserade multinationella företag skapade jobb mycket snabbare under den här perioden än andra amerikanska arbetsgivare, under de senaste två åren. Men problemet är att nästan tre fjärdedelar av dessa jobb var utomlands, enligt en Wall Street Journal analys.
De företag, som omfattar Wal-Mart Stores Inc., International Paper Co, Honeywell International Inc. och United Parcel Service Inc. har exempelvis förstärkt med anställningar i USA med 3,1% eller 113,000 jobb, mellan 2009 och 2011. Men de har också lagt till mer än 333,000 jobb i deras avlägsna och snabbare växande utlandsverksamheter.
Data visar att globala företag, med hjälp av utländska intäkter, mår bättre än rent inhemska företag under den ekonomiska återhämtningen. Nästan 60% av intäkterna i tillväxten mellan 2009 och 2011 i företag, såg man i Wallstreet Journals analys, att de kom från utanför USA.
Dessa företag, som omfattas av ZIRP (Zero interest rate policy) i USA, fungerar som en exportör av inflation, och därmed stigande priser och löner i resten av världen. De kan finansiera sina utländska verksamheter inom landet till praktiskt taget utan kostnad, med hjälp av de amerikanska skattebetalarna och sparare, som drar det korta strået med en sparkvot på 0,001%. Dessa företag som bara fokuserar på sin egen avkastning på eget kapital och avkastningen till aktieägarna, kommer i sin tur dra fördel av detta, och hyra billig arbetskraft globalt, dit där USA: s skuld utgivning har mest marginella, men indirekta effekter.
Med andra ord, i en perfekt värld, så skulle amerikanska företag med goda balansräkningar, återgälda tjänsten till den offentliga sektorn, och hyra amerikanska medborgare men man kan inte klandra företag för att göra det som är mest effektivt för dem själva, vilket är att anställa människor i andra länder, eller de som inte behöver lida av konsekvenserna av ZIRP.
Ekonomer som studerar globala arbetsmarknadens mönster säger att företagen skapar arbetstillfällen utanför USA. "Om du vill ta marknadsandelar i Kina, kommer du att behöva anställa massor av lokalbefolkningen", säger Arie Lewin, professor vid Duke University Fuqua School of Business, som har studerat outsourcing och offshoring. "Du bara inte kan exportera det där."
Att amerikanska företag skapar arbetstillfällen är en het politisk fråga. President Barack Obama har föreslagit skattelättnader för företag om de skapar arbetstillfällen i USA, och påföljder med skatt för dem med stora verksamhet i andra länder. Hans skatteöversyns plan som inte har någon chans att klara kongressen detta år skulle kräva för första gången, att amerikanska företag som är verksamma utomlands betalar skatt på sina utländska inkomster. Republikaner, inklusive presumtiva presidentkandidat Mitt Romney, säger överdrivna skatter och regleringar driver jobb utomlands. Mr Romney har föreslagit en sänkning av landets 35% bolagsskatt, som han kallar "bland de högsta i den industrialiserade världen", till 25%, lägre än de 28% som Obama har föreslagit.
Försäljningen i USA och Europa under 2011 var nästan oförändrad jämfört med 2008. Men intäkterna från Asien mer än fördubblades under perioden till 1,8 miljarder dollar. I själva verket, som tabellen ovan visar är avkastningen från den extra kostnaden av USA:s skuld ungefär 3 till 1 i förmån för andra länder jämfört med USA.
Till slut kommer dock pengarna att så småningom sippra ned till realekonomin. Men de enda i väst som kommer att gynnas är de som är aktieägare i stora multinationella företag. När pengarna så slutar deponeras så kommer de spenderas men inte i USA, men kanske i Taiwan, Singapore och Hong Kong.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar