Tryckandet av pengar skapar inte en enda ytterligare kokosnöt..

Utfärdande av skulder och tryckandet av pengar skapar inte välstånd. Allt de kan skapa är en tillfällig illusion av rikedom. Alla pengar kommer att försvinna upp i tomma intet och tappa sitt värde som pengar, om de inte är uppbackade av ett verkligt värde. Frågan är inte om, utan när.

Fiatvalutor har en medellivslängd på bara 27 år innan finansiella system har en tendens att kollapsa. Ingenting är nytt här under solen och allt är cykliskt.

Eftersom de exponentiella skulderna i världen har en kurva som pekar mer och mer uppåt, och kurvan alltmer närmar sig den rena vertikala, så kommer takten på hur snabbt skulderna ökar även den ständigt öka. Summan på skulden kommer tillslut att närma sig oändligheten. Naturligtvis är detta bara det slutgiltiga matematiska resultatet, men verkligheten är att systemet kollapsar långt innan denna punkt har nåtts. Men tro inte att regeringar kommer att kasta in handduken frivilligt. Om historien skall upprepa sig så är uppkomsten av en totalitär regering och styrning i Europa strax bortom horisonten.

Sedan finns det de som får rätt och fel i samma andetag. John Mauldin, sade i en KWN intervju "Tack till Europa för att ni håller värmen i USA". Mr Mauldin verkar inte förstå att vår penningpolitik bara skjuter upp problematiken i världen, för en tid, men inte mycket mer.

Ett sätt som man löser detta att pengarna blir mindre värda är att man till exempel gör förpackningar för livsmedel mindre, men säljer dem till samma pris. Detta är ett växande problem i USA och är lite av en långsam svält av dem på marginalen. De 46 miljoner amerikaner som lever på matkuponger kommer snart att se sina matkuponger bli i stort sett värdelösa.

De som hävdar att dagens kredit system inte kan gå till hyper-inflation har inte tänkt igenom exponentiella effekter på förhållandet mellan skulder och kurvornas produktivitet inom ramen för att alla pengar är skuld och det enda sättet att skapa pengar är att skuld skapas . Så småningom accelererar skuld kurvan bort ifrån produktivitets kurvan, och då produktivitetskurvan kollapsar så kollapsar allt tillsammans. Statsfinansiella kriser orsakade av att regeringarna kliver in för att försöka hålla skuldsystemet igång är det sista steget. Sedan kommer skulden att leda till en valuta kollaps.

Även om Fed tex. för närvarande slutat att trycka mer pengar, spelar det ingen roll hur mycket pengar som är värt ingenting, eller om man aldrig har haft några pengar alls. Det kommer inte spela någon roll för en svältande man om en limpa bröd kostar $ 1 miljon och han är en dollar kort, eller om det är $ 1 och han är en dollar kort.

Sedlar är en abstrakt representation av den verkliga världen.

Detta kan förklaras genom ett enkelt exempel. Om det är $ 100 i penningmängden, och $ 100 av varor och tjänster till handel, kommer en $ 1 att bytas ut mot $ 1 av varor och tjänster. Om penningmängden plötsligt ökar med $ 100,  så minskar värdet av de befintliga $ 100 till hälften, eftersom penningmängden nu är $ 200 och tillhandahållande av varor och tjänster förblir oförändrad. Därför tar det nu $ 2 till köpa vad $ 1 en gång köpte avseende varor och tjänster.

Innehavare av valutan har då sett hälften av värdet på sin valuta (vad vi kallar köpkraft) bli stulet av centralbanken som utfärdade ytterligare $ 100 av penningmängden.

Utfärdande av skulder och tryckandet av pengar skapar alltså inte välstånd. Allt de kan skapa är en tillfällig illusion av rikedom.

Här är ett annat exempel. Låt oss säga att en liten grupp strandsatta på en öde ö har ett antal kokospalmer. Varje palm producerar ett begränsat antal av kokosnötter varje säsong. För att underlätta handeln, utfärdar gruppen en valuta som representerar en kokosnöt. (Eftersom de inte har en tryckpress, så måste de mödosamt mejsla ut ett mönster på en sten för att få en symbol som visar att detta är pengar, så valutan är svår att förfalska.)

Detta system fungerar bra, eftersom valutan utfärdas motsvarande det antal kokosnötter som skördas årligen (för enkelhetens skull, låt oss säga att det är 100). 100 stycken av sten-valutan utfärdas för att matcha de 100 kokosnötter som finns i den verkliga världen. Valutan (låt oss kalla det quatloo) är en abstrakt representation av varor tillgängliga, dvs kokosnötter.

Men då inser en av de klipska killarna på ön (dvs. "centralbankschefen" på ön) att om han skriver ut ytterligare 100 quatloos så kan han och hans ena polare köpa upp alla kokosnötter och fisk utan att ha skapat några verkliga varor i den verkliga världen: abstraktionen används för att lura från människor deras verkliga kokosnötter.

De boende börjar dock märka detta att det finns för mycket pengar, och "priset" på kokosnötter stiger till 2 quatloos. Den klipska centralbankschefen försöker igen och skriver denna gång ut 1000 quatloos, och sedan börjar de göra quatloos i valörerna 1 miljon. Snart nog kostar varje kokosnöt 1 miljon quatloos. Skapandet av skuld och sedlar skapar inte riktiga varor och tjänster eller verklig rikedom.

Idag har vi blivit lovade biljoner i fiktiv valuta som förmodligen kan bytas mot biljoner avseende verkliga varor och tjänster, och köpare av obligationer har också gjort samma löfte och lovat biljoner av någon valuta av samma konstgjorda utbyte av papper för riktiga varor.

Precis som på en öde ö, släpar utvecklingen av faktiska varor i den verkliga världen efter tillväxten av pengar, dvs abstrakta representationer av verkliga varor.

Den amerikanska Central State (federala regeringen) har lånat och förslösat $ 6.000.000.000.000 under de senaste fyra åren, och den faktiska produktionen av varor och tjänster har inte ökat alls när man justerar för inflationen. Centralbanken (Federal Reserve) har också utökat balansräkningen med $ 2 biljoner.

Det är lätt att utöka penningmängden och svårt att utöka den faktiska produktionen av verkliga varor i den verkliga världen. Utöka penningmängden och utfärdande av skuld som saknar säkerhet är precis som utskrift quatloos på öde ö: du kan skriva ut en miljon quatloos, men detta skapar inte en enda ytterligare kokosnöt.
Om du skriver ut tillräckligt quatloos, då kommer människor inte längre att acceptera dem i utbyte mot kokosnötter. Du kommer faktiskt att behöva en riktig kokosnöt att byta mot en fisk.

Det är därför grekiska städer enligt uppgift återgår till byteshandel, utbyte av verkliga varor för andra riktiga varor. Vi kan förutse att silver och guld snart kommer in i byteshandel som medel för utbyte eftersom att det inte kan förfalskas eller tryckas upp i oändliga mängder (ifrån centralbankernas håll).

Vi kan också förutse att en utgivning av remburser som praxis, kan komma att återtas. Denna praxis sträcker sig tillbaka till handelsmässor i medeltida Europa. Eftersom guld fanns i ett otillräckligt utbud, var remburser utfärdade och accepterades på basis av förtroende. I slutet av de stora handelsmässorna, höll man en skriftväxling och slutbetalningen gjordes i guld eller silver. Således 99 kokosnötter kan handlas för 100 torkade fiskar via remburser och resten betalas i guld eller silver och det värdet som kanske motsvarade värdet av 1 torkad fisk - bara 1% av det totala värdet av varor utbyttes.

Detta är vad som händer när abstrakta representationer, dvs "pengar" försvinner i tomma luften. Alternativa system för utbyte av varor och tjänster uppstår. Faktiska varor utbyts via byteshandel, med påtagliga värden som inte kan förfalskas och guld och silver kan användas som ett medel för utbyte. Med remburser eller motsvarande handel och så småningom ett sätt att utbyta ("pengar") som stöds av materiella varor i den verkliga världen som man kan lita på att det verkligen representerar värdet som det handlas med, kan sedan komma in på marknaden.

Det som är "låtsaspengar" fiatvaluta kommer då att försvinna i tomma luften, medan verkliga varor och tjänster återstår att handlas med i den verkliga världen.

Därför skall man se att ha ute sina "pengar" ur det finansiella systemet innan det kollapsar.