Nederländerna gör cykelväg av solpaneler...

I kategorin dummaste investering jag sett i år sätter sig Nederländerna på en ohotad förstaplats just nu med sin cykelväg gjord av solpaneler. Man får kanske se detta mer som ett jippo och kanske mer som marknadsföring för landet istället för något som de faktiskt tänkt sig ha nytta av för annars är det bara så att mänskligheten inte vet några gränser för sin dumhet.

Alla tyckte säkert det här var en rent av LYSANDE idé på ritbordet. Men tyvärr är återbetalningstiden för det här projektet någonstans mellan 1000 och 1500 år. Då har man visserligen inte räknat med ökande energipriser under den tiden, men man har samtidigt inte räknat med slitage på cykelbanan heller.

De som orkar kan se de här filmerna för att hänga med i uträkningen kring kostnaderna. Men den totala kostnaden för byggnationen av den här cykelbanan är $3.75 miljoner eller (€3 miljoner) då tar man sig hela 70 meter. Fantastiskt. Nästa år tror man att den kan vara hela 100 meter lång. I svenska pengar handlar det alltså om närmare 35 miljoner.
http://gizmodo.com/the-worlds-first-solar-road-is-a-bike-path-in-the-nethe-1655037144

Så slutsatsen är väl att vi inte kommer att cykla runt eller köra bil på solpanelsvägar any time soon...

Svar från Näringsdepartementet...

Jag skickade ett brev tidigare i höst med frågor till Näringsdepartementet Anna-Karin Hatt om hur de tänker sig framtidens energipolitik efter Peak Oil. Jag lobbade sedan lite för andra nya energikällor. Bland annat Thorium som då jag personligen tycker är väldigt intressant, men att Sverige behöver forska på nya energikällor och möjligheter och därför ge anslag till Universitet för att vi ska kunna utveckla ny teknik och vara världsledande också när det gäller omställningen som kommer. Här är Näringsdepartementets svar:

Dnr: N2014/3310/BREV

Hej Helene!

Tack för det brev som du skickade till Näringsdepartementet i början av augusti. Jag jobbar på Näringsdepartementets kommunikationssekretariat och hjälper statsrådet Anna-Karin Hatt att hantera en del av alla de brev hon får.

Jag vill återkomma och berätta att vi har läst och tagit del av dina tankar om thorium som energikälla. Tack för att du tog dig tid att skriva.

Om du är intresserad av att läsa mer om regeringens energipolitik kan jag rekommendera följande webbplats som en utgångspunkt:

http://www.regeringen.se/sb/d/2415

Med vänlig hälsning,

Mattias Österlind

Departementssekreterare

Regeringskansliet

Näringsdepartementet

103 33 Stockholm

08-405 10 00

n.registrator@regeringskansliet.se

www.regeringen.se

Ett relativt allmänt hållet brev, men jag kommer läsa lite på deras hemsida även om jag inte tycker så här preliminärt att det står något där heller som är så särskilt specifikt vad gäller hur energipolitiken kommer att utvecklas i för riktning i framtiden eller hur Sverige ska lösa energi-krisen som väntar. Vi får helt enkelt vänta och se vad som kommer att hända. Kanske tar den politiska viljan fart ju mer av en kris som utvecklas.

Själv tycker jag att vi har all rätt att ta direkt kontakt med våra makthavare när det gäller frågor som vi vill påverka. Man ska inte tänka att politik och vår möjlighet att påverka samhället stannar när vi har röstat i valet. Vi har alltid en möjlighet att försöka påverka på även andra sätt! 

Ett sätt är att uttrycka våra åsikter, i ett brev till makthavarna eller till exempel på en blogg som denna. Alltid når våra åsikter någon!

Sveriges energibehov...

Läste om energiförbrukning i Sverige och kom över den här (gamla) bilden från 2004. Men den var ändå tydlig och fin tycker jag. Ser att idag har vårt Oljeanvändande ökat till 37% och idag kommer över 70% av all energi i Sverige från icke förnyelsebara källor.

Med oljeberoende, och olja som försvinner som energikälla i Sverige inom 20år, samt kärnkraften som där uranet i världen räcker som längst 100 år med nuvarande förbrukningstakt, kan vi inte skapa en lösning där vi går över på kärnkraften.

Det skall till en stor utbyggnad för att täcka energibehovet av 70% av vår energi inom 100år. Men mest akut är förstås energiförbrukningen som kommer av oljeberoende. Vi ska heller inte glömma att sällsynta jordartsmetaller som vi behöver för att gå över till "gröna" energiformer, är ett hett eftertraktat byte på världsmarknaden när Kina nu mer eller mindre slutar exportera dessa, och de står som sagt för 97% av världens produktion av dessa metaller idag.

Såna här bilder gör mig lite mörkrädd. Men som sagt, kärnkraften i Sverige må stå för ca. 35% av vårt energibehov, men i världen står kärnkraften "endast" för ca. 6%. Om de ute i världen börjar bygga ut sin kärnkraft i spåren efter peak oil tar denna resurs naturligtvis slut i allt snabbare takt. 

Om någon har en nyare bild att länka till får ni gärna göra det, skulle vara roligt se en mer aktuell bild. Den här bilden ovan kommer ifrån en rapport som skrevs vid KTH, 2004.

Historisk tillbakablick, teknikoptimism 2010...

Ibland när man surfar kommer man över gamla nyheter, och om nyheterna är tillräckligt underhållande kan de ju vara värda att nämna även om de är gamla.

"Redan 2030 kan vindkraft täcka 80 procent av Englands elbehov enligt en ny rapport, skriver nyhetsbrevet ENDS Daily."Enligt rapporten kan England minska sina växthusgasutsläpp med 90 procent till 2030 och resterande del kan klaras genom koldioxidsänkor.

http://www.zerocarbonbritain.org/  här verkar orginalrapporten finnas, fortfarande i fullt bruk.

För att klara målet krävs enligt rapporten ingen användning av kärnkraft. Värme- och elanvändning halveras genom till exempel bättre isolering. Transporternas energibehov minskar med 63 procent, till exempel genom att gå över från bensin eller diesel till elbilar. Det krävs också att djurproduktionen minskar med 80 procent.
http://www.idg.se/2.1085/1.328041/vindkraft-kan-tacka-80-procent-av-englands-elbehov

Dock har det visat sig i studier publicerade i september 2010 att småskalig vindkraft inte lönar sig: http://www.theoildrum.com/node/6954

Teknikoptimism ur rapporten:

"The blueprint is divided into three key areas: mass insulation of homes and offices, smaller easier-to heat rooms, electric or biofuel vehicles, much less flying and driving and more public transport should cut energy from buildings and transport by 57%; generating a lot more renewable electricity using a range of clean sources, especially off-shore wind, but no nuclear power, should cut another huge tranche and generate millions of new jobs; and a "revolution" in diets would cut out a huge source of methane from livestock and free up land to grow biofuels and crops which "sequester" the remaining emissions from industry, soil degradation and other harder to eliminate sources."

http://www.guardian.co.uk/environment/2010/jun/16/centre-for-alternative-technology-eliminate-carbon-emissions

När vi tittar åter på idéhistoria för den här perioden och ser hur människor resonerade och tänkte kring omställningsprocessen kommer sådana här perioder av teknikoptimism och framtidshopp att vara en del av den utvecklingen.

Sådana här rapporter har en tendens att över-simplifiera händelser och skeenden. I en perfekt värld, där alla hus hade perfekt isolering, skulle elanvändningen för uppvärmning av kalla, dragiga engelska hus naturligtvis vara en bråkdel av den de har idag. De har till och med ofta enkelglas på husen, i bästa fall dubbla glas men sällan treglasfönster som vi i Sverige haft som byggstandard länge. Man har dålig isolering i tak, väggar, golv, kring fönster, ja överallt. Så visst, i den bästa av världar behöver ju bara england bygga om alla sina hus och värmeförlusterna i husen skulle vara ett minne blott.

Lika enkelt byter de över från bensin till el. Samt att djuproduktionen måste minska med 80% är ju egentligen enklast, det är bara att slakta alla djur nu på en gång och sen när djuren är borta måste människorna äta det som finns kvar i form av annan, vegetarisk mat, och då är även det problemet löst.

Nu, så här 2 år senare kan vi konstatera att den här rörelsen och de här tankarna ännu inte fått någon större spridning över den engelska gröna ön, men kanske om vi bara har lite tålamod så kommer förändringen, de har ju trots 18 år kvar till sin deadline.

Mer teknikoptimism:

"There are changes, however, some invisible, many more obvious. Cars will be electric, and instead of owning them many drivers will borrow from car clubs or lease them. Airlines will no longer fly short distances, and long-haul trips will be a rare treat. Workers from more traditional heavy-energy industries like steel or cement will need to retrain to work in insulating millions of buildings or back on the land, possibly involving big social upheavals. Dinner might be a roast, but poultry or pork because lamb or beef rearing would take up too much land and emit too many greenhouse gases; while mango and bananas will be a luxury as food imports have been halved. And the very landscape of Britain will look different too: instead of green and pleasant fields with grazing Fresian cattle there will be millions more acres of vegetables and grain to eat, and trees for biofuels or buildings."

http://www.guardian.co.uk/environment/2010/jun/16/centre-for-alternative-technology-eliminate-carbon-emissions

Idéhistoria handlar just om idéers framväxt och förändring från antiken till våra dagar. Det handlar om alla idéer vi haft och förkastat igenom historien i vår utveckling inom alla områden, vetenskap, medicin, teknik, filosofi, politik. Inte bara stora ledares idéer utan även folkets. Kontexten är viktig, samhällstiden som idéerna är knutna till. Vår teknikoptimism är definitivt en del i vår utveckling och väl förankrat när man ser hur utvecklingen har gått tidigare. 

Teknik och innovation har kunnat lösa alla möjliga av världens problem så länge som vi alltid haft "oändlig" energi att tillgå. Men aldrig förr har vi i modern tid stött på just "tillväxtens gränser". De samtida ekonomiska och samhälleliga förhållanden är alltså avgörande. När ekonomin och samhället börjar förändras mer drastiskt kommer nog andra idéer. Men hittils är det alltså teknikoptimism och hopp om att marknadskrafterna löser detta åt oss som är den rådande idén.

Detta är en del av hur vi människor fungerar och alltså fullt naturlig del av vår utveckling att vi måste gå igenom den här fasen, därför vill jag dokumentera även detta, då det snart är en del av en historisk epok. Vår framtid måste alltid byggas på det som varit, och samhällets föränderlighet kommer som sagt med en växelverkan mellan utveckling inom alla olika områden. Teknik, medicin, filosofi, vetenskap, politik, kultur, konst med mera.

Bränsle från luft?

Framtiden gör sig återigen påmind genom att man hittar på innovativa eventuella lösningar på den kommande energikrisen. Eller kommande och kommande, krisen är redan här, men den kommer att förvärras när tiden går.

Den här gången har man en första prototyp på att framställa bränsle genom att ta koldioxid ur luften. En helig graal för grön ekonomi och framväxt.
http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/exclusive-pioneering-scientists-turn-fresh-air-into-petrol-in-massive-boost-in-fight-against-energy-crisis-8217382.html

"We've taken carbon dioxide from air and hydrogen from water and turned these elements into petrol"

"We don't have any of the additives and nasty bits found in conventional petrol, and yet our fuel can be used in existing engines. It means that the existing infrastructure for transport can be used."

Som vanligt är ju denna lösning bara en prototyp och för närvarande naturligtvis inte kommersiellt gångbar eller ens särskilt kostnadseffektiv. Samtidigt är forskarna positiva och tänker sig att priset skulle kunna sjunka med tiden, med mer kostnadseffektiv framställning genom att använda förnyelsebar energi för den här omvandlingsprocessen. Fördelen är kanske att man kan spara elektricitet som ett bränsle som går att flytta eller lagra, men samtidigt är processen alldeles för energislukande i sig själv.

För närvarande kostar det ca. £400 för att fånga ett ton av koldioxid och utvinna det ur luften vilket knappt räcker någonstans samt att även en fullskalig industri som hela tiden försökte sig på den här omvandligsprocessen som mest skulle kanske framställa 1 ton bränsle/dag som även det i det stora hela är en droppe i havet.

Fördelen med en sådan här lösning skulle vara att det även motarbetar den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgaser och skulle göra ett mer ekologiskt kretslopp då man hela tiden kan utvinna koldioxid ur det som förbränns vid transporter.

Naturligtvis är det en lång väg att gå tills en sådan här lösning skulle bli kostnadseffektiv nog för att tas i bruk, som vanligt handlar det nog mer om en process där man kanske skulle ta reda på industriell avfallsprodukt som redan skapas i form av koldioxid, men att tänka sig att fånga koldioxiden ur luften det tror jag inte på. Hur som helst så är alla framtidens idéer alltid välkomna och vi måste noggrant överväga alla ideér som dyker upp då vi kommer behöva mängder av lösningar för att nå framåt med vårt mångfacetterade energiproblem.
http://rymdiz.blogspot.se/2012/09/framtidens-ideer.html

Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi..

Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut av den 30.6.2009. Denna handlingsplan kom som bilaga till regeringsbeslut 2010-06-23, I27, Dnr 2010/742/E (delvis) 2009/7789/E.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/90/23/968a6b5e.pdf

Riksdagen har på förslag från regeringen beslutat att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska samtidigt vara minst 10 procent. Målet till år 2020 ska också ses i ljuset av regeringens långsiktiga ambition att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Riksdagen beslutade även att ett mål om 20 procent effektivare energianvändning sätts upp till år 2020. 

Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan åren 2008–2020. För att nå målet om minst 50 procent förnybar energi till år 2020 har regeringen bland annat föreslagit att elcertifikatsystemet för förnybar elproduktion vidareutvecklas. Det tidigare målet på ny förnybar el (dvs. att åstadkomma en ökning med 17 TWh mellan åren 2002–2016) har reviderats och ett nytt mål om en ökning med 25 TWh till år 2020 har beslutats av riksdagen.

Det totala förväntade bidraget från varje enskild teknik för energi från förnybara energikällor för att nå de bindande målen för 2020 och det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor avseende el, värme och kyla, samt transporter.

Prognosen bygger på att målet för elcertifikatsystemet om 25 TWh ny certifikatberättigade produktion till år 2020 jämfört med år 2002 kommer att uppnås. Den enskilda teknikens bidrag till att uppfylla detta mål beräknas i modellen utifrån bedömda produktionskostnader och kan därför komma att revideras i framtida prognoser. I prognosen har inga bedömningar gjorts för småskalig vattenkraft, pumpkraft, biogas och flytande biobränslen. Detta anses inte påverka måluppfyllelse negativt utan är ett konservativt antagande. Vad det gäller värme och kyla, har inga bedömningar gjorts för solvärme och flytande biobränslen. Detta anses inte påverka måluppfyllelse negativt utan är ett konservativt antagande.

Energimyndighetens prognos för scenariot ”extra energieffektivitet” tar inte fullständig hänsyn till samtliga effektiviseringsåtgärder som kommer ske från och med 2009 till och med år 2020, eftersom myndigheten i sin prognosmetodik utgår ifrån redan fattade beslut om styrmedel och åtgärder. Dessutom togs många av förutsättningarna för prognosen fram både innan den ekonomiska krisen inträffat och innan regeringens ökade satsningar på energieffektivisering var kända. Referensscenariot å andra sidan, som ska försöka räkna bort alla effektiviseringsinsatser från och med 2009, leder till en väldigt hög total energianvändning.

Energimyndigheten har därför gjort ett enkelt räkneexempel som utgår ifrån en bibehållen total energianvändning (från 2005 års nivå). I räkneexemplet är det endast nämnaren som förändras, medan täljaren (dvs. använd förnybar energi) hålls konstant för respektive sektor. Detta är givetvis en grov förenkling, men utfallet i förnybara andelar för sektorerna kan illustrera betydelsen av energieffektivisering som medel för att uppnå mål för förnybar energi.


Tabell: Enkelt räkneexempel över effekten på andelen förnybar energi vid
förändringar av slutanvändningen (här anges slutanvändning i TWh)


Extra energieffektivitet                                            2020                                      2020 (TWh)

Andel förnybara energikällor                                   50,2%        Total slutlig energianvändning  456
Förnybara energikällor inom värme och kyla            62,1%       Tot. användn. värme och kyla   197
El producerad från förnybara energikällor                62,9%       Total elanvändning                   154
Förnybara energikällor inom transport                     13,8%       Total användn. inom transport   94


Referensscenariot                                                   2020                                     2020 (TWh)

Andel förnybara energikällor                                   44,5%       Total slutlig energianvändning  516
Förnybara energikällor inom värme och kyla            53,7%       Tot. användn. värme och kyla   228
El producerad från förnybara energikällor               55,8%        Total elanvändning                   174
Förnybara energikällor inom transport                    12,6%        Total användn. inom transport  103


Bibehållen energianvändning (2005 års nivå)           2020                                    2020 (TWh)

Andel förnybara energikällor                                 52,5%        Total slutlig energianvändning  436
Förnybara energikällor inom värme och kyla          64,8%        Tot. användn. värme och kyla   189
El producerad från förnybara energikällor              64,4%        Total elanvändning                   151
Förnybara energikällor inom transport                   14,9%        Total användn. inom transport   87


Regeringen gav i uppdrag till Energimyndigheten att ta fram underlag till Sveriges handlingsplan om förnybar energi. Energimyndigheten har använt ett brett samrådsförfarande i framtagande av underlaget till handlingsplanen. Regeringen har remissbehandlat flertalet av de myndighetsutredningar som tagits fram under 2009-2010. Bland inbjudna organisationer som deltagit i Energimyndighetens samråd fanns länsstyrelserna, företrädda av Länsstyrelsen i Dalarna, samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utöver på annan plats nämnda myndigheter, som Energimyndigheten samrått med, har även de flesta relevanta branschorganisationer bidragit med underlag till Energimyndigheten. Vid en hearing som genomfördes den 11 januari 2010 deltog ett 40-tal personer från olika myndigheter och organisationer.

Regeringen remitterade Energimyndighetens underlag till 93 instanser den 1 februari 2010. Remissvar inkom under april 2010. Av dessa har 70 instanser inkommit med ett svar. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (N2010/742/E).Ytterligare tre instanser har på eget initiativ inkommit med synpunkter. Under regeringens beredning av Energimyndighetens underlag har ett möte hållits med de svenska representanter för REPAP2020 (Renewable Energy Policy Action Paving the Way towards 2020) projektet.

 
Länsstyrelserna har ansvar för att ta fram regionala energi- och klimatstrategier. Dessa omfattar även förnybar energi. Lokalt arbetar en stor majoritet av landets kommuner med frågorna. Energimyndigheten har getts i uppgift att ha ett samlat ansvar för att ta fram underlag i enlighet med förnybartdirektivet.

Uppföljning av utvecklingen på energiområdet och statistik för detta är Energimyndighetens ansvar. EG:s energistatistikförordning reglerar dessutom att statistik ska överlämnas till Eurostat. Energimyndigheten har därutöver årligen återkommande uppdrag om att ta fram indikatorer för energiområdet. Se exempelvis Energiindikatorer 2008, ET 2008:08, som hade tema förnybar energi.

Rapporten konstaterar att det inte räcker med att i högre utsträckning börja använda förnybar energi utan att vi även måste effektivisera dagens energianvändande, när de har räknat ifrån 2005 års nivå.

Ett hållbart samhälle handlar framför allt om att man inte slösar med samhällets resurser i onödan.