Idag börjar Lyxfällan sin 13:e säsong...

Med hösten börjar alla våra käraste tv-serier om igen, och idag är det dags för säsongspremiären av TV3:s succéserie "Lyxfällan". Jag tror att jag har sett nästan varje avsnitt av den här serien, som nu är inne på sin 13:e säsong.

I dagens avsnitt så måste Magnus Hedberg och Patrick Grimlund "lägga i en överväxel för att försöka stoppa Mettes och Karls skenande konsumtion". Smygtitta på det första avsnittet av Lyxfällan säsong 13 här:
http://www.tv3.se/lyxfallan/smygtitt-har-spranger-de-miljonvallen

Det här är ju en av mina favoritserier som går på TV just nu (jag ser i princip inte på tv) så jag kommer att titta på det här när det kommer ut på Tv3 Play. Förhoppningvis är det ett spännande och bra avsnitt.

Jag tror att en del av programmets popularitet beror till viss del på igenkännande faktor, då det nog finns många i samhället som lever så här på ständiga krediter. Den andra gruppen som ser serien, är de som ser dessa människor som några slags "ufon". Samma anledning varför man ser andra serier som exempelvis "Outsiders". Man är nyfiken på hur andra människor lever sina liv, som kan vara vitt skilda från hur man lever sitt egna liv.

Jag gillar att se hur man får människor som det har gått så pass långt för, att ändå ta tag i sin situation, göra en budget och att de kan rädda upp mycket av situationen när de får hjälp och stöd. Jag tycker serien därför har ett positivt budskap. Samt att det även kan inspirera en själv till att förbättra sin egen ekonomi ständigt för att detta ändå är ett varnande exempel för hur man inte vill att det skall gå.

Man hade ju även kunnat hoppas på att program som detta skulle upplysa svenska folket och göra folk i allmänhet mer medvetna om riskerna och kostnaderna med krediter och lån. Men ändå så verkar det inte vara så att vi lär oss av andras misstag och svenska privatpersoners skulder är ständigt ökande, trots ekonomisk oro i omvärlden...

Det verkar inte som att vi kan lära oss av andras misstag, eller historien, utan helt enkelt är dömda att upprepa dem.

Lyxfällan slog till...

I bästa Lyxfällan stil har jag liksom säkert många andra har haft, vanan att köpa saker på avbetalning. En TV till exempel som jag köpte för några år sedan, tog ett år att betala av. Eller en dator jag köpte förra sommaren, tog ett par månader att betala bort. Jag kunde även handla på nätet och ange betala med Klarna och det kunde löpa på så. Ett par skor eller andra småsummor låg alltid för betalning till nästkommande månad.

Det här är naturligtvis bara bristande planering. När man köper något på avbetalning lånar man från sin framtid istället för att vara långsiktig och spara från idag det du vet att du vill köpa imorgon. Följden av detta blir att även i de bästa exemplen så kommer du att ha betalat onödiga ränteavgifter, administrativa avgifter och uppläggningsavgift för avbetalningen.

Från några år tillbaka har jag nog det största skelettet i min garderob av onödiga kostnader. Vid förhandlingar kring bostadslån, då vi lånade till huset vi höll på att bygga lyckades bankens försäljare vid dessa samtal även lura på mig något som de kallade "kreditkonto". Ett slags konto med krediten redan innestående så att man ser det som ett saldo på ett konto. Man kan sedan ta ut dessa pengar, och använda och i slutet av månaden få en faktura och det skall betalas. Bankens försäljare bedyrade att alla hade ett sådant här konto. Att det var så populärt. Jag kunde även få prova eländet gratis.

Här fick jag någon slags hjärnblödning tror jag. Fast jag lyckades säga att jag inte behövde ett sådant konto så försökte försäljaren berätta om dess förträfflighet i flera omgångar så det var som att jag misslyckades att säga nej, och fick med mig detta konto "på prov".

Detta har varit något som jag skämdes för i åratal, att jag misslyckades att säga nej, hur kan det vara så svårt i vissa situationer?

I höstas när jag tog tag i och ordnade min ekonomi och ökade amorteringstakten så tog jag naturligtvis bort det här kontot som jag haft i flera års tid och jag vill inte ens veta vad jag betalat i kortavgifter och räntor till det här kontot. För naturligtvis när jag väl hade kontot använde jag det varje månad ändå. Nu när jag tagit bort det här kontot saknar jag det inte och har inte behövt det. Det var dock inte så lätt som man kan tro att ta bort det här kontot med en minimal summa innestående. 2000kr, man tycker det borde ha kunnat gå att avsluta direkt. Men först var månaden tvungen att löpa ut så sista fakturan skulle komma. Sedan månaden efter för att lägga in kontot för avslut och sedan en månad efter det för ett faktiskt avslut. 2,5 månad tog det att bli av med det här kontot som låg som en black om min fot.

Det jag har lärt mig av den här historien, är att jag har blivit mycket bättre på att säga nej till saker jag inte behöver. 

Jag började även spara till mig själv, det första jag gör varje månad. Samtidigt som jag amorterar med ca. 5000 kr per månad, tidigare amorterade jag endast runt 1100kr. En stor förändring till det bättre, varje månad ser jag räntekostnaden minska på lånet.

Av någon anledning känner jag inte att jag saknar dessa pengar heller. Dessa 2000kr på kreditkontot. Eller pengarna som nu går till sparande, eller till amorteringar. När man har en bättre struktur och pengarna inte bara rinner iväg dit man inte har någon aning. Så räcker pengarna längre, och man kan koncentrera sig på att öka sin buffert.

Så om jag skall sammanställa vad jag uppnått sedan föregående år; betalat bort skuld till advokat 18.000kr (familjerättsmål), 2000kr till kreditkontot, 7210kr till Klarna. Sparat motsvarande en netto månadslön till buffertkontot. Sparat ytterligare 20.000kr i investeringar, amorterat i år med totalt 19.608kr eller 4902kr per månad. (Samt 13.904kr extra för 2011, då jag annars skulle amorterat endast 1100kr per månad). Inte tagit några nya krediter. Sparar ytterligare (en liten struntsumma) av ca. 600kr/månad då jag i första hand alltså koncentrerar mig på att ha en hög amorteringtakt. Ett helt år har inte gått sedan jag lade om min ekonomi och jag tycker jag redan hunnit uträtta en hel del.

Om man tittar på skillnaden på min privatekonomi sedan tidigare då jag alltså slösade bort alla de här pengarna jag nu har lyckats spara sedan augusti förra året, och jag inte har någon aning om vart pengarna då brukade gå. Så är det ju en himmelsvid skillnad. Därför tror jag att alla andra också kan förbättra sin ekonomi även om ni kanske inte varit lika slösaktiga som jag brukade vara. Jag hade många onödiga utgifter.

Det är ju rent av pinsamt eller oansvarigt att jag lät alla de här pengarna bara försvinna ut i intet tidigare. Nu är flödet stoppat och pengarna stannar hos mig istället i en mycket högre utsträckning. Varje månad blir jag lite rikare än tidigare.

Det mesta handlar om prioriteringar, men med en ordnad ekonomi så kan pengarna räcka både till allt man vill göra i nuet, och i framtiden.

Fredagsmys..

Var det någon som såg Lyxfällan igår? Det handlade som vanligt om en familj i ekonomiska svårigheter. Men vad jag fastnade för var att de hade obetalda elräkningar, och elen skulle snart komma att stängas av. Men ändå prioriterade de fredagsmyset då detta var heligt för dem.

Man kan se det som en sammanfattning av ett problem många har, inte bara privatpersoner utan även hela samhällen. Att prioritera den kortsiktiga njutningen över det långsiktigt hållbara. Om man har en hållbar budget och mål med att göra sig skuldfri, att spara och sedan spendera sina pengar. Då tror jag att njutningen dessutom blir större, då den inte återföljs av dåligt samvete, oro eller ångest över det som man skulle använt pengarna till istället.

Så om ni missade Lyxfällan igår, kan ni se det avsnittet via TV3 Play, gratis och alldeles lagligt. Mina favoriter är dock de tidigare säsongerna med Mattias och Charlie. Men även de finns att se här:  http://www.tv3play.se/program/lyxfallan