Ryssland i skärgården...

Så det har varit mycket skriverier om Rysslands ubåt i svenska skärgården. Hittade den här bilden:

Finns ju misstankar om att den är fejkad...

Men oavsett så går vi in i en ny tid som är kampen om naturresurser, Ryssland är först ut och på hugget och kommer att försöka ta fler landområden. Inte bara för att de drömmer om sin stormaktstid utan för att de också behöver dammsuga fler områden för att få värdefulla ämnen.

Tyvärr är det ju så att även om de tar över hela världen så är det bara för att slösa upp de övriga naturresurserna. Alla som nu går på krigsstigen och med galen blick i ögonen drömmer om mer olja i Arktis och att köpa upp andra landområden i andra länder för att utvinna mineraler och metaller. Så har jag inte hört någon enda prata om hur de sedan ska använda dessa ämnen för att få en mer hållbar utveckling i sitt land och klara övergången till ett oljefritt samhälle. Utan allt erövrande och materialutvinnande ska bara leda till att fortsätta det liv man redan har som i dagsläget är helt ohållbart.

Så lite karma finns det såklart, fortsätter man göra något av ren girighet fast man vet att det leder till vår undergång då är det såklart, så att vi har förtjänat det. Därav inte sagt att jag vill börja studera ryska riktigt än...så förhoppningsvis hittar Ryssland andra fina landområden än Svea Rike, men Gotland ligger som vanligt dåligt till. Mest för att det är ett sådant fantastiskt fint strategiskt läge.

Chokladbrist...

Jordens resurser krymper. På lite sikt blir det brist på choklad. Experter har varnat för att världen officiellt kommer att drabbas av brist på kakaobönor den 2 oktober 2020 på grund av den ständigt växande globala efterfrågan. 

http://www.dnaindia.com/world/1899859/report-world-to-officially-run-out-of-chocolate-on-october-2-2020

Det finns inte tillräckligt med kakao plantager runt om i världen. Vi skulle behöva 2,3 jordklot behövs för att tillgodose människans behov av choklad. Det utrymme som användes för kakaoplantagerna finns inte längre, eftersom gårdarna och odlingarna läggs ned och förvandlas till gummi plantager som de får en bättre avkastning på och då får bönderna mer betalt för sin produkt. Samt att de västafrikanska länder som sedan länge odlar kakao, har drabbats av svår torka. En tredje faktor är att vi har blivit fler som vill ha dessa produkter.

Rimligen kan marknadspriset för kakaoprodukter pila uppåt. Och medan priset stiger, sjunker kakaohalten och kakorna krymper. I framtiden så kommer det därför att finnas mindre chokladbitar, fyllda med fler kex, russin och nötter i framtiden, eftersom de då blir billigare att producera. Chokladen blir också ljusare, eftersom tillsatsen av socker, nötter och smakämnen ökar, när andelen choklad minskar.

Choklad är ju bara ett exempel av alla sorters produkter där vi måste anpassa oss till den ökade efterfrågan. Vi kan inte leva som att vi har flera jordklot, eftersom vi trots allt bara har ett.

Hälften av världens mat slängs...

Ett annat exempel på världens slösande av sina resurser, är att en forskningsrapport beräknar att hälften av världens mat slängs. En brittisk rapport beräknar att uppemot två miljarder ton per år. Storhandlande och petiga konsumenter är ett skäl till slöseriet.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/halften-av-varldens-mat-kastas

Jag har inte läst ursprungsrapporten, men känt är ju även att större matproducenter, dumpar stora mängder vete eller annan mat, när det finns överskott. Då de hellre tar ett högre pris än att för stora mängder skulle driva ned priset.

Jag hittade dock en annan spännande rapport från samma institut, som skriver om den kommande befolkningsexplosionen och hur vi skall lösa utmaningar med mat, resurser, energi, färskvatten mm. till denna enorma ökning av antal människor på planeten.
http://www.imeche.org/Libraries/2011_Press_Releases/Population_report.sflb.ashx

Befolkningsexplosionen kommer att kräva att vi lär oss hushållla med resurser, och där mat är en del av det hela. Det är inte acceptabelt att vi kastar så här stora mängder mat samtidigt som vi utarmar matjordar, använder upp grundvatten för konstbevattning och människor svälter.

Bara olika matvaru affärer kastar man för massor av miljarder.100 000 ton per år, mat som har ett värde av 2 miljarder kastas bara här hemma i Sverige (siffra från 2009). Dessa 100 000 ton når inte ens våra kylar hemma, då de sorteras ut och kastas redan i affären. Matvaror med kort datum, grönsaker med skönhetsfläckar mm. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=3118008

FN förutspår att det kommer att finnas ytterligare 3 miljarder munnar att mätta år 2075, när jordens befolkning växt till 9,5 miljarder. Kommer vi lyckas minska på det här slöseriet, eller kommer det alltid vara så att den rika delen av världen lever i överflöd och kastar, sliter och slänger, medan den andra delen lider och svälter?

Ekosystemtjänster...

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Det är tjänster vi får "gratis" av naturen som till exempel vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas. Skogen som även binder koldioxid, exemplen är många.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekosystemtj%C3%A4nster

På senare tid har man mer och mer börjat räkna ekonomiskt på detta vad en ekosystemtjänst kan vara värd i kronor och ören och då får man en bättre bild av varför det är värt att spara biologisk mångfald och bevara naturen omkring oss.

En del anser att det är oetiskt att se naturen som något som är till för att stödja människan, medan de som förespråkar modellen menar på att om vi ser naturen som något separat som skall sparas för sin egen skull så kommer detta att ske endast i isolerade tillfällen, att se naturen som något människan behöver och värdera denna därefter kan vara enda sättet som vi tar hänsyn till miljön omkring oss.

Hos naturskyddsföreningen finns skrifter som stöd till kommuner som vill räkna ut vad värdet är på ekosystemtjänster i deras närmiljö. 

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/press/rakna_med_ekosystemtjanster.pdf

Ekosystemtjänster är de tjänster som ekosystemen förser oss med, dvs den nytta människor har direkt eller indirekt av ekosystemfunktioner. Ekosystemtjänster upprätthåller och förbättrar människans levnadsvillkor och är många gånger en förutsättning för vår överlevnad. Ekosystemtjänster, eftersom naturen "alltid" har funnits där för oss, så är de gratis och tas därför ofta för givet. http://nyfikengron.com/tjanster/ekosystemtjanster

Det finns fyra olika sorters ekosystemtjänster:

- Reglerande funktioner: Skydd mot skadlig kosmisk strålning (UV), reglering av atmosfärens kemiska sammansättning, koldioxidupptag, reglering av sediment osv.

- Bärande funktioner: Ger utrymme/underlag för mänsklig bebyggelse och bosättningar, jordbruk och vattenbruk, energiomvandling osv.

- Produktionsfunktioner: Syre, vatten, mat och näringsrika drycker, osv.

- Informationsfunktioner: Estetiska upplevelser, andlig och religiös information, historisk information (arvsvärde) osv.

Även vår regering har upptäckt värdet av att försöka värdera dessa ekosystemtjänster och lämnade i uppdrag till naturvårdsverket att sammanställa detta under året. 

"Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthållande. Uppdraget ska utföras i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt efter samråd med Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriet, Trafikverket, Boverket och Sveriges lantbruksuniversitet.

Naturvårdsverket ska senast den 31 maj 2012 lämna en delredovisning som beskriver myndigheternas ansats och preliminära resultat och senast den 31 oktober 2012 lämna en slutredovisning till Regeringskansliet (Miljödepartementet) .

http://www.regeringen.se/sb/d/15767/a/184948

Det betyder att vi under slutet av det här året kanske kan ta del av preliminära resultat över vad vår närmiljö kan tänkas vara värd.

Ett mycket gott exempel från idag är här på bilden ifrån Kristianstad, där man bevarat våtmarker utanför staden då dessa fungerar som betesmark för naturkött, som en "tvättsvamp" som kan suga upp stigande vattenflöden och förhindra översvämning inne i staden, och som också renar vatten på ett naturligt sätt när vattnet passerar dessa våtmarker. Här är man medveten om värdet av detta, och har valt att bevara den naturliga miljön omkring och utanför staden.

Jag tycker det är ett otroligt spännande tankesätt och förhoppningsvis är det fler som utvecklar detta koncept som ursprungligen kom via ett internationellt forskningsprogram som stöddes av FN, nämligen "Millenium Ecosystem Assessment 2001-2005". Systemet för att räkna på naturens värde kallas TEEB eller The Economics of Ecosystem and Biodiversity om ni vill söka på mer information omkring detta.

Jag tror absolut detta är ett tänkande vi måste utveckla till framtiden, då vi allt för länge levt som att vi ej behöver naturen, medan vi snart kommer till den punkt där det kommer visa sig hur beroende av vår natur vi faktiskt är. 

Rethink, Reduce, Reuse, Recycle, Respect & Restore.

Rethink, Reduce, Reuse, Recycle, Respect & Restore handlar om ett koncept för att minska vår miljöpåverkan och (över) utnyttjandet av våra begränsade resurser.

Rethink:

Har den här varan något annat ytterligare användningsområde som jag inte tänkt på. Kan jag använda den till något annat? Innan du kastar bort något fundera en extra gång på om det inte är något som någon kan ha någon nytta av? Kan du bygga något annat av det här materialet?

Reduce:

Minska förpackningar och onödigt emballage. När du skall åka på utflykt, lämna alla onödiga förpackningar hemma så har du mindre skräp som du senare måste bära hem. Minska överblivna matrester. Köp inte mer än du tänker förbruka, detta minskar även hushållets kostnader. Se till att använda allt i förpackningen och kasta inte i onödan. Behöver du uppgradera din mobil så ofta som du gör? Eller andra elektriska produkter, har de verkligen använts så länge som möjligt? Genom att behålla dina tekniska saker som förmodligen är fullt fungerande behöver vi inte producera nya varor till kostnader på vår miljö, fullt lika ofta.

Reuse:

Återanvänd. Om inte du själv har nytta av den här soffan du inte längre har plats för. Lämna hela och fungerande saker till en återvinningsmarknad. Eller ring dem så kommer de ofta och hämtar dina hela saker, så slipper du själv frakta bort dem.

Recycle:

När saker är utnötta och du inte kan använda dem mer, då är det dags att återvinna dem. Sortera allt skräp noggrant och se till att saker hamnar i rätt återvinning för det materialet.

Respect & Restore:

Kasta aldrig något på marken. Varför skall vi stanna och städa upp det senare? Ta hand om vår närmiljö. Om du campat ute i naturen, byggt en eldstad och ett läger så skall du även släcka elden ordentligt när du är klar och har ni plockat ihop stenar så skall ni sprida era spår så att det inte efteråt skall synas att man varit där. Återställ naturen till hur det såg ut innan du och dina ligistkompisar kom dit och levde rövare!;) Elda aldrig sopor det bildar giftiga gaser. Ta med allt skräp hem som du orkade bära dit. Om du använde principen reduce så bör du ha tänkt över innan du åkte ut så att du inte tog med en massa onödigt emballage och förpackningar. Återställ i samma skick du hittade det.

Sluta överkonsumera, då behöver inte allt det du köpt i din överkonsumtion passera alla de här stadierna. Du sparar resurser avseende vår miljö, men även på din plånbok!

Rushen efter Arktis svarta tillgångar..

Arktis är ett land- och havsområdet runt jordens norra pol, och klassas varken som en riktig kontinent eller världsdel. Det täcker sex procent av jordens yta. En skiljelinje för arktiska förhållanden är trädgränsen. Om låglandet i norr inte är skogbevuxet så har landskap och klimat egenskaper som betecknas som arktiska. I området Arktis, bor cirka 4 miljoner människor, utspridda över flera kontinenter, och med kulturer som kan vara flera tusen år gamla. Ungefär en tiondel av regionens befolkning tillhör något av Arktis urfolk. Bland ursprungsbefolkningar återfinns inuiter, aleuter och samer.

Men snart kommer de att få mer sällskap. Det pågår en rush i det tysta, efter Arktis svarta tillgångar, oljan, mineraler, metaller som man tror kan finnas i områden som idag är täckta av is.

Den finns en stor global efterfrågan på naturresurser och idag finns ett antal mindre konflikter mellan länderna i Arktis. Men exempelvis Norge och Ryssland har skrivit under ett avtal som rör fiske, olje- och gasresurser allt för att minska risken för framtida konflikter om naturresurser. Båda länderna rustar dock militärt, för att eventuella andra intressenter skall komma in i deras intressesfär. Det finns många som vill ha det svarta guldet som finns där. Hotet för Arktis idag är (förutom klimatförändringarna) jakten på fossila bränslen. Här finns kanske mer än 10 procent av världens oexploaterade oljeförekomster och bortåt 30 procent av världens naturgasförekomster. Det kommersiella värdet är enormt. Hur kommer ursprungsbefolkningen att trivas när de multinationella företagen kommer dit och exploaterar i allt större utsträckning, i allt snabbare takt. Rushen pågår..

Ett annat exempel är att svenska rederier planerar eller kanske redan har beställt specialbyggda isbrytare för exploatering av olja och gas i Arktis. Det handlar om stora investeringar i miljardklassen från svenska privata bolag. Att Japan och Kina nu satsar pengar i Arktis är troligen bara toppen på ett isberg jämfört med vad som kan väntas ske.

Idet finns det inte någon känd teknik som klarar av sanera en större oljeolycka i de arktiska vattnen. Vintertid är det mörkt dygnet runt, minus 30 grader, snöstorm och drivande metertjock havsis. Vid oljekatastrofen i Mexikanska gulfen dunstade olja upp i luften, i vattnet fanns bakterier som ”attackerade” oljan och 27 000 personer sattes in för att bekämpa oljan. I det kalla Arktis finns inte de resurserna och dessutom lägger sig isen som ett lock ovanpå oljan. Följden är att hela ekosystem kan slås ut och därmed även urbefolkningens möjligheter till att utöva traditionella näringar. http://www.wwf.se/press/pressrum/debattartiklar/1369365-vrldsnaturfonden-svenska-fretag-rustar-i-det-frdolda-fr-oljeborrning-i-arktis

Olja och gasexploatering är endast ett av många hot som hopar sig nu när klimatförändringarna slår mot Arktis. Innan det finns bindande lagstiftning som säkrar att den fantastiska miljön och teknik som verkligen fungerar för att säkerställa naturen när olyckan är framme är det därför nödvändigt att förbjuda all ny exploatering av naturresurser.

Mer användning av fossila bränslen innebär även alltså en klimatförändring och en höjning av temperaturen. Detta leder till en minskning av havisen på Norra ishavet vilket innebär att mindre solenergi reflekteras tillbaka till rymden (eftersom öppet, mörkt vatten absorberar solljus istället för att reflektera tillbaka den, som vit is gör) vilket påskyndar uppvärmningen och alltså även isminskningen. Detta kallas för albedoeffekt. Det får effekter på permafrost  vilket leder till utsläpp av metangas. 

Vi har då nått tröskeleffekten i klimatet på jorden som vi sedan inte själva kan återställa. Stora landområden, hela länder kommer att läggas under vatten, havsnivån höjs, och medeltemperaturen ökar, hela ekosystem går under.

Kanske är det svarta guldet värt allt detta. Kanske.

Statliga konflikter kommer att öka..

Argentinas beslut om att förstatliga oljebolaget YPF är fientligt, sade Spaniens regering idag och varnade samtidigt för kraftfulla motåtgärder. Det spanska oljeföretaget Repsol meddelar att man kommer kräva minst 10 miljarder dollar i kompensation för förstatligandet.
 http://di.se/Artiklar/2012/4/17/264576/Argentinskt-forstatligande-uppror/
Fast ingen tror att de kommer att se röken av några pengar.

EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barosso säger att han är "verkligt besviken" över Argentinas beslut. De samtal mellan EU-kommissionen och Argentina som skulle äga rum senare i veckan har skjutits upp och kommissionen ser nu över vilka åtgärder som ska vidtas. "EU förväntar sig att de argentinska myndigheterna kommer att upprätthålla internationella åtaganden och förpliktelser", säger Barosso.

Den spanska regeringen varnade alltså för 'konsekvenser " och då menar de både ekonomisk och politisk. Konsekvenserna blir alltså att mobilisera stöd från Europeiska unionen, som alltså är en betydande stor handels- och investerings partner för Argentina och hela Latinamerika.  http://blogs.ft.com/beyond-brics/2012/04/17/ypf-as-bad-as-it-gets/#axzz1sJIQBvvj

När kampen om befintliga naturresurser hårdnar så blir den naturliga konsekvensen att intressekonflikterna mellan olika stater och folk allt tydligare. Jag förväntar mig att se mycket mer av detta i kölvatten efter Peak Oil men också kamp om andra naturresurser, inte bara energi, men även vatten, om matproduktionen samt andra naturtillgångar som metaller och mineraler. Frågan är då om det hjälper att liksom Kina, köpa upp naturresurser  över hela planeten då de kanske inte kan försvara dessa när väl börjar krisa. Då kanske respektive stat helt enkelt bara tar tillbaka naturtillgångarna?

Vatten kommer även det att bli en bristresurs i en nära framtid. Det kommer mitt nästa inlägg att handla om.

Norrbotten går som tåget..

SCB släppte nyligen sin småhusbarometer som sträcker sig fram till mars2012. Dessa är dock preliminära siffror och kan komma att justeras så småningom.(http://www.scb.se/Pages/PressRelease____331954.aspx)

Norrbotten toppar där överraskande ligan med +4%, följt av mitt gamla hem-län Västerbotten, 2% ökning och samma för Gävleborg +2%. Gotland rasar med -8% och Stor-Göteborg -5%, samma för Skåne. Tydligen ser man bostädernas värdeökning som en temperaturmätare för hela samhället och hur det ska gå för Sverige i framtiden. Bostadsbubblan är vår största skräck, eftersom hushållen i Sverige är så kraftigt överbelånade och när marknaden viker ned är risken de dels inte klarar framtida förhöjda räntor på sina bostadslån, men också att de tvingas flytta från hus och hem, med följden att de inte blir av med alla skulder då det gamla lånet är på högre än vad bostaden är värd.

Spännande är att fundera kring varför Norrbotten ligger så bra till? Jo här går fortfarande industrin bra, gruvnäringen, stålproduktion, pappersbruk mm. Varuexporter.. Man ser att den svenska exporten ökat överlag men mest så ökade exporten från Norrbottens län, i alla fall i procent räknat. Siffror från SCB visar att att länets export år 2010 ökade med 43 procent jämfört med 2009. (http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=5897367)

I sin förra prognos i december trodde Exportrådet att exporten av varor och tjänster skulle öka med 7 procent under 2011 och 6 procent under 2012. Men samtidigt finns dessa orosmoln på himlen såsom ständigt ökande energipriser, protester i Arabvärlden och skuldsituationen i flera euroländer. Risken är att exporten snabbt kan börja vika nedåt. Än så länge är vi alltså här uppe i norr inte berörda ännu av världsläget, samtidigt är vi ingen ö i oss själva utan beroende av de andra ländernas ekonomiska situation, när tempot på världsmarknaden skruvas ned i recessionens spår vet vi inte hur vi kommer att drabbas här uppe.

Umeå i Västerbotten är till exempel en av stad på väldigt snabb tillväxt. Staden växer med ca. 1% per år. I Sverige pågår fortfarande urbaniseringen i hög takt.(http://www.sydsvenskan.se/sverige/urbaniseras-snabbast-i-eu)

I länder som Irland, Spanien och Grekland har lågkonjunkturen fått urbaniseringen att komma av sig. Så jag antar att recessionen kommer att få urbaniseringen att avstanna när det inte längre finns lika stor möjlighet att få arbete i staden jämfört med landsbygden så väljer folk att stanna där de är.

För framtiden är det dock en ljuspunkt att vi har gott om naturresurser här uppe, för de kommer behövas i omställningsfasen efter Peak Oil. Kanske kommer skogen att behövas till metanol-framställning för framtida transporter? Det är tur att Sverige har så mycket naturresurser i relation till befolkningsstorleken, här ligger vi långt före våra europeiska grannar, en risk är dock att vi av solidaritet till EU-projektet tvingas dela med oss med våra mindre bemedlade kusiner i södra europa som redan avverkat sina skogar.