Artificiellt hållna låga räntor förlorar alla på, utom staten..

Västvärldens stater är mer intresserade av att hitta sätt att leva med de stora skuldbördorna än av att dra ned på dem. För att klara av det ägnar sig staterna åt ”finansiell repression”. Det innebär i korthet att staten riggar finansmarknaderna så att staten ska kunna finansiera sig till låg kostnad. ”Staten tränger sig före i kreditkön”.

 

Ett exempel på finansiell repression är centralbankernas stödköp av statspapper, som håller nere räntenivåerna på ett artificiellt sätt och möjliggör för staterna att rulla sina skulder vidare. Förlorar gör spararna. Ett annat är nya regler som tvingar bankerna att hålla en större andel likvida tillgångar, i praktiken statspapper.

”Om det innebär en större andel statsobligationer så betyder det att det blir mindre tillgång på krediter för andra, exempelvis företag”. Problemet är att bristen på krediter håller tillbaka investeringar som skulle kunna öka tillväxten. Det, snarare än inflation, är det stora orosmolnet. 

Japan är ett exempel på ett land som trots enorm och växande statsskuld haft låga räntor och obefintlig inflation under lång tid. ”Om staterna väljer att inte ta itu med underskotten kommer de efterhand att lägga beslag på en allt större andel av resurserna”.

http://di.se/Artiklar/2012/4/25/265498/HSBC-Finansiell-repression-statens-nya-giv/