Det blev ändå så att jag köpte mig en sommarstuga. I oansenliga Nordmalingsområdet som kanske inte ser mycket ut för ögat. Mitt emellan Umeå och Örnsköldsvik ligger detta lilla samhället som kanske mest kännetecknas av de många olika småbyarna i kringsamhället.
Orsaken till att man söker sig hit är nog oftast en lokal anknytning till orten, i mitt fall genom att min mammas föräldrahem låg i en av alla dessa småbyar och att vi fortfarande har mammas släkt på orten. Efter byvägar där tiden delvis har stått stilla, men samtidigt har en del nya barnfamiljer tillkommit. Men dessa är själva också uppväxta i byn.
Så stugan då, orsaken var då att jag har släkt i närområdet, sedan var det nog främst huset jag föll för. Att det hade de funktioner som jag letade efter. Förhoppningsvis kommer jag också att trivas där och få stor användning för stugan.
Fördelen med Nordmaling är också att fastighetspriserna här fortfarande är väldigt låga. Samtidigt som man har tillgång till en viss kommunservice såsom kommunalt vatten och avlopp vilket jag tycker är bra.
Känns roligt att få ett hobbyprojekt att fixa och greja med, för även om det inte var så mycket jobb inomhus till att börja med så fanns det en hel del att göra på tomten, så nästa sommar lär det bli en hel del måla, skrapa och fixa...
En blog om:
Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.
Visar inlägg med etikett Privatekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Privatekonomi. Visa alla inlägg
lördag 9 maj 2015
måndag 20 april 2015
Sommarstugejakt....
Kanske är det ett tecken på att man börjar komma upp i åren när man plötsligt börjar känna längtan efter en egen täppa. Ett sommarhus dit man kan åka på semester och vila upp sig, långt bort från alla krav och istället med nya krav på gräsklippning, kratta löv, klippa buskar, måla hus, fixa och dona.
Men kanske är det ändå sommarstugans enkelhet som gör att vi mår rätt gott i det där vardagliga arbetet när vi jobbar åt oss själva och det inte är arbetsplatsens krav som gör sig gällande?
Vad är det då i drömmen vi drömmer om? Vatten? Öppna ängar? Att sitta mitt i skogen i en timmerstuga eller högst upp på det kala fjället och höra vråken skrika över nejden?
Själv drömmer jag om att återvända till min mammas hembys trakter, att åter hinna träffa gamla släktingar som man annars kanske inte hinner stanna till för att träffa. Att återuppleva en del av barndomen kanske? Göra de där sakerna som man själv gjorde som barn och som känns välbekant och hemtamt?
Kanske en mötesplats där man träffar vänner eller släkt på andra sätt än vad som annars blir. Kanske man kan ta med sig vänner och få dem att bo in sig i stugan och ta en stug-helg. Med lite bastu och sådant som hör sommaren till, grillen och en fisketur?
Det är klart att det blir en del kostnader för en stuga, allt från underhåll, till löpande kostnader som uppvärmning, vatten, sophämtning, skorstensfejning, och vad det nu än månde vara. Men samtidigt är det något speciellt med att veta att en stuga alltid står där och väntar på en. Ett hotellrum eller vandrarhem blir aldrig samma sak, även om många vill peka på att hur många hotellnätter blir det inte för det priset?
Jag hoppas snart att jag hittar min drömstuga, även om det inte blir i tid till denna sommar så kanske till nästa?
Men kanske är det ändå sommarstugans enkelhet som gör att vi mår rätt gott i det där vardagliga arbetet när vi jobbar åt oss själva och det inte är arbetsplatsens krav som gör sig gällande?
Vad är det då i drömmen vi drömmer om? Vatten? Öppna ängar? Att sitta mitt i skogen i en timmerstuga eller högst upp på det kala fjället och höra vråken skrika över nejden?
Själv drömmer jag om att återvända till min mammas hembys trakter, att åter hinna träffa gamla släktingar som man annars kanske inte hinner stanna till för att träffa. Att återuppleva en del av barndomen kanske? Göra de där sakerna som man själv gjorde som barn och som känns välbekant och hemtamt?
Kanske en mötesplats där man träffar vänner eller släkt på andra sätt än vad som annars blir. Kanske man kan ta med sig vänner och få dem att bo in sig i stugan och ta en stug-helg. Med lite bastu och sådant som hör sommaren till, grillen och en fisketur?
Det är klart att det blir en del kostnader för en stuga, allt från underhåll, till löpande kostnader som uppvärmning, vatten, sophämtning, skorstensfejning, och vad det nu än månde vara. Men samtidigt är det något speciellt med att veta att en stuga alltid står där och väntar på en. Ett hotellrum eller vandrarhem blir aldrig samma sak, även om många vill peka på att hur många hotellnätter blir det inte för det priset?
Jag hoppas snart att jag hittar min drömstuga, även om det inte blir i tid till denna sommar så kanske till nästa?
Etiketter:
Ekonomi,
Misc,
Privatekonomi,
Sommar,
Traditioner
fredag 27 mars 2015
70% rabatt...
Så idag fick jag lön, en härlig känsla. Samtidigt passade jag på att göra några fynd genom att sportaffärerna på många ställen just nu har rea där de rear ut förra årets mode innan de kommer att fylla på med årets...
Hittade bland annat skaljackor (med förra årets färg) så passade på att köpa vårjacka och sommarjacka till min son till 50% samt 70% rabatt. Det lönar sig alltid att handla på off-season och om han nu är 7 år gammal så kanske han överlever att ha "förra årets färg" på jackan! (Vet att vissa är känsliga för sådant!)
Bra den här månaden var också att jag fick lön från mitt förra arbete samtidigt som jag fick lön för mitt nya vilket alltid är lysande så den här månaden fick jag ut 34.582 kr efter skatt var dragen. Man tackar för det och det blir till att lägga undan en slant till sommarsemester och andra utgifter som kommer senare.
Noterar även att bensinskatten nog kommer att höjas, men med 55 öre mer i kostnad så blir det inte mer än 22 kr per vecka trots att jag pendlar rätt långt, så man får väl se det som överkomligt att skatten höjs och jag tror inte ens att jag kommer märka av höjningen. Möjligtvis kan man spara in den summan på något annat samt att jag trots allt just fått en löneförhöjning i och med att jag bytte jobb.
Svårigheten med höjningen är väl främst att det slår hårt mot bönderna eftersom att de redan driver sina företag på marginalen. Jag hoppas att vi får se ytterligare stöd till bönderna ifrån staten eller att man ifrån mjölk-kartellens sida godkänner en höjning av priserna på mejeriprodukter!
Men mitt tips för dagen är helt enkelt att det är läge att spana in alla sportaffärer som säkert kör liknande deals att de rear ut förra årets sportskor, jackor och annat som är beroende av mode där det kommer nya färger i år!
Genom att vara förutseende kan man spara mycket pengar som sedan kan användas till annat!
Hittade bland annat skaljackor (med förra årets färg) så passade på att köpa vårjacka och sommarjacka till min son till 50% samt 70% rabatt. Det lönar sig alltid att handla på off-season och om han nu är 7 år gammal så kanske han överlever att ha "förra årets färg" på jackan! (Vet att vissa är känsliga för sådant!)
Bra den här månaden var också att jag fick lön från mitt förra arbete samtidigt som jag fick lön för mitt nya vilket alltid är lysande så den här månaden fick jag ut 34.582 kr efter skatt var dragen. Man tackar för det och det blir till att lägga undan en slant till sommarsemester och andra utgifter som kommer senare.
Noterar även att bensinskatten nog kommer att höjas, men med 55 öre mer i kostnad så blir det inte mer än 22 kr per vecka trots att jag pendlar rätt långt, så man får väl se det som överkomligt att skatten höjs och jag tror inte ens att jag kommer märka av höjningen. Möjligtvis kan man spara in den summan på något annat samt att jag trots allt just fått en löneförhöjning i och med att jag bytte jobb.
Svårigheten med höjningen är väl främst att det slår hårt mot bönderna eftersom att de redan driver sina företag på marginalen. Jag hoppas att vi får se ytterligare stöd till bönderna ifrån staten eller att man ifrån mjölk-kartellens sida godkänner en höjning av priserna på mejeriprodukter!
Men mitt tips för dagen är helt enkelt att det är läge att spana in alla sportaffärer som säkert kör liknande deals att de rear ut förra årets sportskor, jackor och annat som är beroende av mode där det kommer nya färger i år!
Genom att vara förutseende kan man spara mycket pengar som sedan kan användas till annat!
fredag 9 januari 2015
Medborgarlön...
Verkar som att en ny spännande motion är på gång, vad tror ni?
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigt-dokument/Utredning-om-garanterad-inkoms_H2022526/
Motion till riksdagen
2014/15:2526
av Annika Lillemets m.fl. (MP)
Förslag till riksdagsbeslut
1) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda hur ett system med garanterad inkomst kan introduceras.
2) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur försök med garanterad inkomst kan utformas.
Basinkomst (på engelska basic income), även kallat medborgarlön, är i sin typiska form en regelbundet utbetalad summa pengar, från staten till samtliga medborgare (eller invånare) i landet. Medborgarna, eller invånarna, får penningsumman helt ovillkorligt och det är en lika till alla princip som gäller (men barn får oftast en lägre summa, och ibland även pensionärer). Basinkomst är i denna typiska form ett förslag på ett nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet utan byråkrati och kontroll.
(källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Basinkomst Wikipedia)
Klicka på bilden för en större bild:
114 miljarder kostar det att införa medborgarlön i Sverige.
http://www.etc.se/analys/granskning-sverige-har-rad-med-medborgarlon
Det är en spännande tanke och skulle skapa ett helt nytt samhälle. Vad kommer politiken att svara på denna motion?
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigt-dokument/Utredning-om-garanterad-inkoms_H2022526/
Motion till riksdagen
2014/15:2526
av Annika Lillemets m.fl. (MP)
Förslag till riksdagsbeslut
1) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda hur ett system med garanterad inkomst kan introduceras.
2) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur försök med garanterad inkomst kan utformas.
Bakgrund
Allt färre kan producera allt mer. Det är hög tid att börja dra politiska slutsatser av detta förhållande. En arbetslinje utan arbeten i tillräcklig mängd, hotar att urarta till disciplineringsinstrument. När, vid konstant befolkning, arbetsproduktiviteten i ett land växer snabbare än BNP så minskar med nödvändighet den tillgängliga lönearbetsvolymen. Just detta tillstånd kännetecknar flertalet av dagens industriländer. Den store 1900-talsekonomen John Maynard Keynes förutsåg denna utveckling och höll det för troligt att 15 timmars arbetsvecka skulle räcka för att hans barnbarn i början av det tjugoförsta århundradet skulle producera det samhälleligt nödvändiga arbetet. Vi är snabbt på väg in i ett teknikskifte. Robotar istället för människor utför allt mer av produktion och tjänster. Detta kan delvis kompenseras med kortare arbetstid. Därutöver behövs helt nya grepp för att hantera den nya situationen.
Allt färre kan producera allt mer. Det är hög tid att börja dra politiska slutsatser av detta förhållande. En arbetslinje utan arbeten i tillräcklig mängd, hotar att urarta till disciplineringsinstrument. När, vid konstant befolkning, arbetsproduktiviteten i ett land växer snabbare än BNP så minskar med nödvändighet den tillgängliga lönearbetsvolymen. Just detta tillstånd kännetecknar flertalet av dagens industriländer. Den store 1900-talsekonomen John Maynard Keynes förutsåg denna utveckling och höll det för troligt att 15 timmars arbetsvecka skulle räcka för att hans barnbarn i början av det tjugoförsta århundradet skulle producera det samhälleligt nödvändiga arbetet. Vi är snabbt på väg in i ett teknikskifte. Robotar istället för människor utför allt mer av produktion och tjänster. Detta kan delvis kompenseras med kortare arbetstid. Därutöver behövs helt nya grepp för att hantera den nya situationen.
Basinkomst (på engelska basic income), även kallat medborgarlön, är i sin typiska form en regelbundet utbetalad summa pengar, från staten till samtliga medborgare (eller invånare) i landet. Medborgarna, eller invånarna, får penningsumman helt ovillkorligt och det är en lika till alla princip som gäller (men barn får oftast en lägre summa, och ibland även pensionärer). Basinkomst är i denna typiska form ett förslag på ett nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet utan byråkrati och kontroll.
(källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Basinkomst Wikipedia)
Klicka på bilden för en större bild:
114 miljarder kostar det att införa medborgarlön i Sverige.
http://www.etc.se/analys/granskning-sverige-har-rad-med-medborgarlon
Det är en spännande tanke och skulle skapa ett helt nytt samhälle. Vad kommer politiken att svara på denna motion?
Etiketter:
Ekonomi,
Etik,
Fattigdom,
Lagstiftning,
Medborgarlön,
Privatekonomi,
Rikedom,
Rättvisa,
Sverige
lördag 20 december 2014
Ny bil innan jul...
Så började min gamla Saab sjunga på sista versen. Sången kom sig av en skramlande kamkedja som jag har väntat på skulle börja låta mer. Bilen var en 9-5:a av 2000 årsmodell. Den hade gått lite mer än 17000 mil men stor del de sista åren i enbart stadskörning och det hade dessvärre slitit hårt på den gamla bilen.
Jag visste själv att den var på väg att gå sönder för jag hade gjort ett medvetet val av att inte lägga pengar på reparationer av kamkedja, styrled som var lite slö i styrningen och diverse el-fel. Bland annat stolsvärmen på förarstolen, och nu sista veckan lade motorvärmaren av. Motorvärmare behövs på dessa breddgrader så nu när jag såg att bilens huv inte hade smällt snön på morgonen kunde man ju lätt avgöra att något även hade blivit fel på cirkulationen i motorn. Antingen nått mer mekaniskt fel eller elfel.
Så sista veckan har jag bara sett bilen brytas ned och det gick rätt snabbt på slutet. När jag igår rullade ned "vraket" till bilhandlaren som jag kontaktat gick bilen inte att gasa upp över 50km/h. Så den hade verkligen nått slutstationen.
Snälla bilhandlaren tog dock ändå emot den och sa att eventuellt tar de den direkt till bilskroten, så då fick jag 2000 kr för den ändå trots dess usla skick. Eftersom jag inte kan vara utan bil valde jag därför snabbt att byta till en nyare Saab, 9-3:an av 2006 årsmodell.
FUNKTIONER:
ABS bromsar, ACC/Klimatanläggning, Airbag förare & passagerare
Antispinn, Avtagbar dragkrok, C-lås, CD-stereo
Elhissar fram och bak, Elspeglar, Elstol förare
Farthållare, Fjärrstyrt c-lås, Komplett ifylld servicebok, Multifunktionsratt
Regnsensor, Servostyrning, Sidoairbag, Skinnklädsel, Stolvärme fram
Svensksåld, Vinterhjul - dubb, Xenonstrålkastare, Yttertemperaturmätare
Huvudsaken den rullar och med 14k mil körda så kommer den säkert klara sig några år till. Vilken skillnad det var att köra en bil som man inte behövde vara rätt för att den skulle bryta ihop nere på motorvägen! och motorljudet var såklart som natt och dag jämfört med min gamla.
Jag behöver även en bil för att pendla till mitt jobb i Boden så då ville jag ha en medelstor bil för säkerhetens skull. SAAB är den bästa bil som någonsin gjorts enligt mig, ingen annan bil har så bekväma säten och skön förarmiljö. Mycket bil för pengarna, betalade 60k för denna. Enda nackdelen med att byta bil var att just denna bil hade manuell växellåda och min gamla automatväxellåda så nu måste jag lära mig att växla igen!
Nu blir det jul i år igen och jag slipper oron för bilen ett tag framöver. Skönt!
Jag visste själv att den var på väg att gå sönder för jag hade gjort ett medvetet val av att inte lägga pengar på reparationer av kamkedja, styrled som var lite slö i styrningen och diverse el-fel. Bland annat stolsvärmen på förarstolen, och nu sista veckan lade motorvärmaren av. Motorvärmare behövs på dessa breddgrader så nu när jag såg att bilens huv inte hade smällt snön på morgonen kunde man ju lätt avgöra att något även hade blivit fel på cirkulationen i motorn. Antingen nått mer mekaniskt fel eller elfel.
Så sista veckan har jag bara sett bilen brytas ned och det gick rätt snabbt på slutet. När jag igår rullade ned "vraket" till bilhandlaren som jag kontaktat gick bilen inte att gasa upp över 50km/h. Så den hade verkligen nått slutstationen.
Snälla bilhandlaren tog dock ändå emot den och sa att eventuellt tar de den direkt till bilskroten, så då fick jag 2000 kr för den ändå trots dess usla skick. Eftersom jag inte kan vara utan bil valde jag därför snabbt att byta till en nyare Saab, 9-3:an av 2006 årsmodell.
FUNKTIONER:
ABS bromsar, ACC/Klimatanläggning, Airbag förare & passagerare
Antispinn, Avtagbar dragkrok, C-lås, CD-stereo
Elhissar fram och bak, Elspeglar, Elstol förare
Farthållare, Fjärrstyrt c-lås, Komplett ifylld servicebok, Multifunktionsratt
Regnsensor, Servostyrning, Sidoairbag, Skinnklädsel, Stolvärme fram
Svensksåld, Vinterhjul - dubb, Xenonstrålkastare, Yttertemperaturmätare
Jag behöver även en bil för att pendla till mitt jobb i Boden så då ville jag ha en medelstor bil för säkerhetens skull. SAAB är den bästa bil som någonsin gjorts enligt mig, ingen annan bil har så bekväma säten och skön förarmiljö. Mycket bil för pengarna, betalade 60k för denna. Enda nackdelen med att byta bil var att just denna bil hade manuell växellåda och min gamla automatväxellåda så nu måste jag lära mig att växla igen!
Nu blir det jul i år igen och jag slipper oron för bilen ett tag framöver. Skönt!
Etiketter:
Bil,
Biltillverkning,
Privatekonomi,
SAAB,
Sverige
lördag 13 december 2014
Nytt år, Nytt jobb, Nya utmaningar...
Som många andra kände jag att jag nått en punkt i mitt arbetsliv där jag inte längre utvecklades i arbetet. Jag kunde mina arbetsuppgifter och inte mycket nytt kom i min väg. Under en period provade jag att söka eventuella interna uppdrag inom vår förvaltning och även inom verksamheten vad gäller processarbete och projekt. Men möjligheterna var små och vid senaste medarbetarsamtalet framkom att inte mycket nytt är inom synhåll men att de naturligtvis noterade mitt intresse.
Så jag gjorde det där ganska svåra valet man gör när man börjar se sig om efter nya arbetsuppgifter utanför sin egna organisation. Ja till och med utanför kommunen.
Under de här året som jag arbetat åt Luleå Kommun, så har jag varit över 10 år inom samma förvaltning, arbetsmarknadsförvaltningen. Även den tanken skrämde mig lite för faktiskt är våra liv inte så långa och det finns så mycket i världen man ska hinna med.
Tidigare hade en kollega som arbetat på samma arbete som jag arbetat på nu, redan gjort överflyttningen och börjat arbeta åt Socialtjänsten i Boden Kommun. Hon har hela tiden sedan hon slutade hos oss sagt att jag borde söka mig till Boden och komma och jobba för dem. Naturligtvis var det även en god väg in att min kollega kunde lägga ett gott ord för mig eftersom att hon arbetat med mig i flera års tid tidigare så var det en bra referens att ha. Det är inte oviktigt att ha nätverk och kontakter!
Samtidigt hade jag även ansökt till Luleå Kommun som familjehemssekreterare, tyvärr framkom vid intervjun att de har väldigt mycket resor och deras upptagningsområde omfattade hela Norrland ända ned till Sundsvall så det är sannolikt att jag skulle tillbringat stora delar av min tid med att resa kort och tvärs i landet. Med min nuvarande familjesituation tycker jag inte det skulle vara helt lämpligt så jag var tillbaka på ruta noll igen.
Arbetsmarknaden i Luleå Kommun är också väldigt trög. De som har arbete har fast anställning och långa anställningsperioder. Det råder ingen stor rörlighet och vid intervjuer råder också stor konkurrens då alla har extrem lång erfarenhet och kompetens. Det är ett nålsöga att passera igenom som på många ställen och små marginaler som skiljer ifrån att man får tjänsten eller ej.
Men så valde jag då istället att gå andra vägen och ansöka till Bodens Kommun. Vad hade jag att förlora? Det är många pusselbitar som ska på plats men ansöka kunde jag ju alltid göra!
Det första som slog mig var vilken skillnad i mottagande jag fick. Redan i intervjusituationen såg de bara möjligheter för mig att använda min kompetens inom deras organisation och att jag skulle kunna passa i flera olika positioner. Många fler än det som jag hade sökt. Jag kände mig uppskattad redan vid intervjun och väl emottagen.
I slutändan pitchade de mig för en helt annan tjänst än den som jag hade sökt och det var också den tjänsten jag sedan kom att erbjudas. Enda kruxet var då detta att det var en tjänst som jag inte hade sökt och att de skulle förhandlas med facket om de kunde flytta över min ansökan till denna tjänst. Senare skulle det även visa sig att de annonserat för denna tjänst en gång tidigare men inte hittat rätt kompetens för tjänsten.
Men slutet gott allting gott och i slutändan godkände facket denna lösning vid förhandlingen och mitt löneanspråk gick igenom utan så mycket som ett höjt ögonbryn. I och med detta fick jag en löneökning med +6000 kr / månad vilket också känns bra. Jag var tyvärr väldigt underbetalad på den tjänst jag hade tidigare, vilket också bidrog till att jag behövde söka nytt arbete. Ingen kan jobba gratis (?).
Har nu varit på mina första introduktionsdagar vid Socialtjänsten i Bodens Kommun och är så nöjd. Visar sig dessutom som grädde på moset att mina framtida arbetskollegor dessutom är mycket trevliga, har god sammanhållning och är oerhört välkomnande. De har ett stödjande förhållningssätt gentemot varandra och ett gott arbetsklimat. Cheferna är otroligt trevliga och tar sig tid att prata med medarbetarna i det dagliga arbetet.
Förändringar är alltid ansträngande och tar mycket energi i omställningsprocessen. För mig tog det den mesta energin fram till det att jag faktiskt tagit beslutet att tacka ja till det här nya arbetet och acceptera alla nya utmaningar som nu följer med!
Nu känner jag en trygg förvissning inför det nya året och även om det också kommer att komma många nya utmaningar i mitt nya arbete så ser jag på det nya året med tillförsikt att det kommer att bli ett spännande år!
Här finns jag även på LinkedIn för er som vill lägga till mig i ert professionella nätverk:
https://www.linkedin.com/pub/helene-%C3%B6hman/5b/753/bb6
Så jag gjorde det där ganska svåra valet man gör när man börjar se sig om efter nya arbetsuppgifter utanför sin egna organisation. Ja till och med utanför kommunen.
Under de här året som jag arbetat åt Luleå Kommun, så har jag varit över 10 år inom samma förvaltning, arbetsmarknadsförvaltningen. Även den tanken skrämde mig lite för faktiskt är våra liv inte så långa och det finns så mycket i världen man ska hinna med.
Tidigare hade en kollega som arbetat på samma arbete som jag arbetat på nu, redan gjort överflyttningen och börjat arbeta åt Socialtjänsten i Boden Kommun. Hon har hela tiden sedan hon slutade hos oss sagt att jag borde söka mig till Boden och komma och jobba för dem. Naturligtvis var det även en god väg in att min kollega kunde lägga ett gott ord för mig eftersom att hon arbetat med mig i flera års tid tidigare så var det en bra referens att ha. Det är inte oviktigt att ha nätverk och kontakter!
Samtidigt hade jag även ansökt till Luleå Kommun som familjehemssekreterare, tyvärr framkom vid intervjun att de har väldigt mycket resor och deras upptagningsområde omfattade hela Norrland ända ned till Sundsvall så det är sannolikt att jag skulle tillbringat stora delar av min tid med att resa kort och tvärs i landet. Med min nuvarande familjesituation tycker jag inte det skulle vara helt lämpligt så jag var tillbaka på ruta noll igen.
Arbetsmarknaden i Luleå Kommun är också väldigt trög. De som har arbete har fast anställning och långa anställningsperioder. Det råder ingen stor rörlighet och vid intervjuer råder också stor konkurrens då alla har extrem lång erfarenhet och kompetens. Det är ett nålsöga att passera igenom som på många ställen och små marginaler som skiljer ifrån att man får tjänsten eller ej.
Men så valde jag då istället att gå andra vägen och ansöka till Bodens Kommun. Vad hade jag att förlora? Det är många pusselbitar som ska på plats men ansöka kunde jag ju alltid göra!
Det första som slog mig var vilken skillnad i mottagande jag fick. Redan i intervjusituationen såg de bara möjligheter för mig att använda min kompetens inom deras organisation och att jag skulle kunna passa i flera olika positioner. Många fler än det som jag hade sökt. Jag kände mig uppskattad redan vid intervjun och väl emottagen.
I slutändan pitchade de mig för en helt annan tjänst än den som jag hade sökt och det var också den tjänsten jag sedan kom att erbjudas. Enda kruxet var då detta att det var en tjänst som jag inte hade sökt och att de skulle förhandlas med facket om de kunde flytta över min ansökan till denna tjänst. Senare skulle det även visa sig att de annonserat för denna tjänst en gång tidigare men inte hittat rätt kompetens för tjänsten.
Men slutet gott allting gott och i slutändan godkände facket denna lösning vid förhandlingen och mitt löneanspråk gick igenom utan så mycket som ett höjt ögonbryn. I och med detta fick jag en löneökning med +6000 kr / månad vilket också känns bra. Jag var tyvärr väldigt underbetalad på den tjänst jag hade tidigare, vilket också bidrog till att jag behövde söka nytt arbete. Ingen kan jobba gratis (?).
Har nu varit på mina första introduktionsdagar vid Socialtjänsten i Bodens Kommun och är så nöjd. Visar sig dessutom som grädde på moset att mina framtida arbetskollegor dessutom är mycket trevliga, har god sammanhållning och är oerhört välkomnande. De har ett stödjande förhållningssätt gentemot varandra och ett gott arbetsklimat. Cheferna är otroligt trevliga och tar sig tid att prata med medarbetarna i det dagliga arbetet.
Förändringar är alltid ansträngande och tar mycket energi i omställningsprocessen. För mig tog det den mesta energin fram till det att jag faktiskt tagit beslutet att tacka ja till det här nya arbetet och acceptera alla nya utmaningar som nu följer med!
Nu känner jag en trygg förvissning inför det nya året och även om det också kommer att komma många nya utmaningar i mitt nya arbete så ser jag på det nya året med tillförsikt att det kommer att bli ett spännande år!
Här finns jag även på LinkedIn för er som vill lägga till mig i ert professionella nätverk:
https://www.linkedin.com/pub/helene-%C3%B6hman/5b/753/bb6
Etiketter:
Arbete,
Arbetsintervju,
Arbetsmarknad,
Boden,
Ekonomi,
Luleå Kommun,
Privatekonomi
måndag 1 december 2014
Jul-stress-panik?
Så slog 1:a advent till och redan är vi inne i december månad. Slutet på året och allt som nu skulle göras är det dags att göra klart. Klockan tickar ned. Ring klocka ring...
Ett av mina bostadslån blev färdigbetalat så jag var in på banken idag och flyttade över amorteringen till ett nytt lån, eftersom detta tydligen inte skedde av sig självt. Jag funderade en stund på om jag istället för att amortera borde börja slösa upp pengarna som tidigare. Men så vann samvetet och jag fortsätter amortera som tidigare, även om räntekostnaden sjunkit något.
Tick, tack, tick, tack. Funderar på detta med framtiden och andra möjligheter inom arbetslivet. Är det dags att ta steget och prova något annat? Få andra utvecklingsmöjligheter kanske högre lön? Samtidigt vet man ju var man har men inte vad man får.
Det finns fortfarande saker man borde ha gjort. Kanske fixat en del saker i lägenheten och i bilen, sorterat ut det gamla och fått plats med det nya. December kommer gå fortare än man tror, det gör den alltid. Bara tre veckor och några dagar så är det julafton! Har skaffat en julkalender med lego figurer till min 7-åring. Han älskar att bygga lego så nu gäller det att hålla dem igång ända fram till jul. För barnen verkar det som en lång väntan fast för oss vuxna swischar tiden fram.
Lite nervös för att det känns som att det var något ytterligare som jag skulle ha gjort. Har jag glömt något? Kunde jag ha gjort mer privat, för vännerna, för släktingarna, för jobbet, för kunderna, för hemmet, för miljön, för ekonomin, för framtiden? Klockan tickar på...
Skriver några julkort och skickar till nära och kära långt borta och nära. Många som är gamla släktingar som mamma brukade hålla kontakten med. Men eftersom min mamma gått bort känner jag att det faller på mig att skicka julkort till gamla tanter och farbröder som fortfarande sitter där ute på landet i små röda stugor med vita knutar. Där tiden står stilla och både påsk och jul passerar utan större väsen.
Dags att julpynta klart hemma och förbereda för julens ankomst, kanske baka något med saffran i? En smaskig saffranskaka?
Tick, tack, tick tack. Var det något jag skulle ha gjort?
Ett av mina bostadslån blev färdigbetalat så jag var in på banken idag och flyttade över amorteringen till ett nytt lån, eftersom detta tydligen inte skedde av sig självt. Jag funderade en stund på om jag istället för att amortera borde börja slösa upp pengarna som tidigare. Men så vann samvetet och jag fortsätter amortera som tidigare, även om räntekostnaden sjunkit något.
Tick, tack, tick, tack. Funderar på detta med framtiden och andra möjligheter inom arbetslivet. Är det dags att ta steget och prova något annat? Få andra utvecklingsmöjligheter kanske högre lön? Samtidigt vet man ju var man har men inte vad man får.
Det finns fortfarande saker man borde ha gjort. Kanske fixat en del saker i lägenheten och i bilen, sorterat ut det gamla och fått plats med det nya. December kommer gå fortare än man tror, det gör den alltid. Bara tre veckor och några dagar så är det julafton! Har skaffat en julkalender med lego figurer till min 7-åring. Han älskar att bygga lego så nu gäller det att hålla dem igång ända fram till jul. För barnen verkar det som en lång väntan fast för oss vuxna swischar tiden fram.
Lite nervös för att det känns som att det var något ytterligare som jag skulle ha gjort. Har jag glömt något? Kunde jag ha gjort mer privat, för vännerna, för släktingarna, för jobbet, för kunderna, för hemmet, för miljön, för ekonomin, för framtiden? Klockan tickar på...
Skriver några julkort och skickar till nära och kära långt borta och nära. Många som är gamla släktingar som mamma brukade hålla kontakten med. Men eftersom min mamma gått bort känner jag att det faller på mig att skicka julkort till gamla tanter och farbröder som fortfarande sitter där ute på landet i små röda stugor med vita knutar. Där tiden står stilla och både påsk och jul passerar utan större väsen.
Dags att julpynta klart hemma och förbereda för julens ankomst, kanske baka något med saffran i? En smaskig saffranskaka?
Tick, tack, tick tack. Var det något jag skulle ha gjort?
onsdag 26 november 2014
Black Friday 28/11...
Black Friday kallas i USA den dag som infaller dagen efter Thanksgiving (som är den fjärde torsdagen i november). Det är USA:s största shopping- och readag. Det är traditionellt även dagen då julhandeln inleds, och många amerikaner börjar juldekorera och shoppa.
Alla butiker har öppet väldigt tidigt, vissa redan öppet från midnatt, andra oftast från klockan 5 eller 7 på morgonen, samt stänger väldigt sent, oftast vid 23-tiden. Trots att Black Friday inte är någon officiellt ledig dag i USA är alla skolor och många arbetsplatser stängda, för att möjliggöra en fyra dagar lång ledighet med Black Friday som så kallad klämdag.
Alla butiker har öppet väldigt tidigt, vissa redan öppet från midnatt, andra oftast från klockan 5 eller 7 på morgonen, samt stänger väldigt sent, oftast vid 23-tiden. Trots att Black Friday inte är någon officiellt ledig dag i USA är alla skolor och många arbetsplatser stängda, för att möjliggöra en fyra dagar lång ledighet med Black Friday som så kallad klämdag.
Här i Sverige ser vi exempelvis CDON som kör erbjudanden:
De kommer även köra erbjudanden via Facebook varje timme:
Men det är bara ett exempel, många andra elektronikaffärer hakar på detta! Så kolla gärna runt innan du handlar något.
Den uppmärksamhet som Black Friday fick i Sverige under 2013 resulterade i att försäljningen för näthandeln ökade med 100 procent jämfört med en vanlig fredag. Det som handlades mest i Sverige under Black Friday var böcker, datorspel och filmer. Men det var inte bara den svenska marknaden som upplevde en ökad näthandel, i Finland ökade näthandelsförsäljningen med 258 procent jämfört med en vanlig fredag och i Norge var motsvarande ökning 143 procent.
Traditionen har tidigare inte haft något fäste i Sverige, men 2013 uppmärksammade flera svenska butikskedjor och e-handelsföretag dagen med specialerbjudanden. Innnan Black Friday 2014 har redan över 45 butiker meddelat att de kommer ha erbjudanden.
Vi får nya konsumtionsmönster även här hemma i Sverige. Det är logiskt att handla den här helgen, utifrån att alla har fått sin lön och det går in i December, julshoppingens magiska månad.
Den uppmärksamhet som Black Friday fick i Sverige under 2013 resulterade i att försäljningen för näthandeln ökade med 100 procent jämfört med en vanlig fredag. Det som handlades mest i Sverige under Black Friday var böcker, datorspel och filmer. Men det var inte bara den svenska marknaden som upplevde en ökad näthandel, i Finland ökade näthandelsförsäljningen med 258 procent jämfört med en vanlig fredag och i Norge var motsvarande ökning 143 procent.
Traditionen har tidigare inte haft något fäste i Sverige, men 2013 uppmärksammade flera svenska butikskedjor och e-handelsföretag dagen med specialerbjudanden. Innnan Black Friday 2014 har redan över 45 butiker meddelat att de kommer ha erbjudanden.
Vi får nya konsumtionsmönster även här hemma i Sverige. Det är logiskt att handla den här helgen, utifrån att alla har fått sin lön och det går in i December, julshoppingens magiska månad.
Etiketter:
Black Friday,
Ekonomi,
Konsumtion,
Konsumtionsvanor,
Misc,
Privatekonomi,
Shopping,
Sverige,
Teknik,
USA
torsdag 31 juli 2014
Vi sover en tredjedel av livet...
Svårt att tänka sig egentligen, att någon som levt närmare hundra år alltså varit sovande i 30 år. Nästan som Törnrosa alltså. Men så mycket tid blir det alltså om man varje natt sover ca. 8h (en tredjedel av dygnet). Jag hade inte tänkt satsa på en ny säng just nu egentligen men efter att ha krockat med min sängram ytterligare en gång så tänkte jag att kanske jag ändå kan slösa pengar på något så 'onödigt' som en ny säng. Den här har ingen hård sängram så kanske man slipper ytterligare obehag.
Nu är jag ju nästan den snålaste (mest ekonomiska) i världen. Så jag hittade den här som jag tycker verkar ha ett bra pris. Det viktigaste för mig är att den är lite fast i madrassen, då jag avskyr mjuka sängar. En hård säng blir även den mjuk i fjädrarna med tiden och tycker man det går för långsamt kan man alltid låta barnen hoppa lite i sängen så tar det problemet hand om sig självt. Att det inte var den dyraste säng jag sett gör ju också att man istället kan byta säng lite oftare.
I övrigt vet jag inte om det hade funnits en bättre säng någon annanstans. Men priset var svårslaget enligt mig eftersom frakten också ingick och de levererar till min gård. Osäker på om de faktiskt bär upp den också men annars får man väl göra det själv!
http://www.furniturebox.se/sv/artiklar/romance-180-kontinentalsang-sangpaket.html
Sen finns det knep om man vill få sin fina dyra säng att klara sig längre, så ska man varje halvår vända på madrasser (huvudända till fotända), samt de vändbara madrasserna ska man både rotera genom att vända och genom att då ändra på vilken del som är åt huvud eller fotända. Detta avlastar fjädrarna och får dem att nötas jämnare och leva längre så att säga. Även en övermadrass kan med fördel vändas och roteras på.
Jag har alltid önskat mig en kontinentalsäng just av den anledningen att man kommer upp lite i höjd. Bekvämt att kliva i och ur sängen. Så nu får vi också se om det var ett bra köp. Den bör levereras redan imorgon så om ett tag när jag hunnit utvärdera den mer så kanske jag blir en bättre trevligare, mer utvilad människa? Kanske jag då lär mig att gå och sova i tid?
Drömma går ju...
Nu är jag ju nästan den snålaste (mest ekonomiska) i världen. Så jag hittade den här som jag tycker verkar ha ett bra pris. Det viktigaste för mig är att den är lite fast i madrassen, då jag avskyr mjuka sängar. En hård säng blir även den mjuk i fjädrarna med tiden och tycker man det går för långsamt kan man alltid låta barnen hoppa lite i sängen så tar det problemet hand om sig självt. Att det inte var den dyraste säng jag sett gör ju också att man istället kan byta säng lite oftare.
I övrigt vet jag inte om det hade funnits en bättre säng någon annanstans. Men priset var svårslaget enligt mig eftersom frakten också ingick och de levererar till min gård. Osäker på om de faktiskt bär upp den också men annars får man väl göra det själv!
http://www.furniturebox.se/sv/artiklar/romance-180-kontinentalsang-sangpaket.html
Sen finns det knep om man vill få sin fina dyra säng att klara sig längre, så ska man varje halvår vända på madrasser (huvudända till fotända), samt de vändbara madrasserna ska man både rotera genom att vända och genom att då ändra på vilken del som är åt huvud eller fotända. Detta avlastar fjädrarna och får dem att nötas jämnare och leva längre så att säga. Även en övermadrass kan med fördel vändas och roteras på.
Jag har alltid önskat mig en kontinentalsäng just av den anledningen att man kommer upp lite i höjd. Bekvämt att kliva i och ur sängen. Så nu får vi också se om det var ett bra köp. Den bör levereras redan imorgon så om ett tag när jag hunnit utvärdera den mer så kanske jag blir en bättre trevligare, mer utvilad människa? Kanske jag då lär mig att gå och sova i tid?
Drömma går ju...
tisdag 4 mars 2014
Instabilitet i världen...
Händelserna som utspelats den sista veckan i Ukraina visar med all tydlighet hur skört det politiska läget är i världen. Det är enkelt att tänka att det har varit fred i Sverige så länge att här behöver vi inget försvar. Men samtidigt kan det alltså vara andra länder i vår region som alltså inte är så stabila som vi är och vars ledning kan fatta mycket hastiga beslut.
I dagsläget skulle Ryssland mycket väl kunna ställa upp trupper på Gotland om de kände behov av det för att trygga sina nationella intressen och vi skulle inte kunna göra mycket för att hindra dem. De känns även lite impulsiva eller opportunistiska vad man nu ska kalla det. När de går in på Krim för att de tycker att tillfälle uppstod då de kanske kunde göra det. I det sammanhanget bryr sig Ryssland inte om vad omvärlden tycker om dem.
Faktum är dessutom att ju längre ekonomin glider nedåt och skapar mer motsättningar i världen när länder, företag och privatpersoner får det allt sämre. Så ökar också risken för nationella och internationella konflikter. Det är inte orimligt att anta att med mer oro och instabilitet i världen så finns det även möjlighet att vi kommer att få se ett tredje världskrig innan oljan tar slut. Kanske kommer man att lägga de sista resurserna vi har på att kriga om de brödbitar som finns kvar så att säga.
I framtidens värld kommer det inte finnas olja och drivmedel, resurser för att ha en sådan stor militärmakt som det finns idag så kanske finns det länder som vill känna att de "använder" sin militära resurs medan de har en sådan kvar. Ryssland särskilt som står med den största militärmakten i Europa. Kanske vill de ta tillbaka kontrollen över en del landytor, t.ex. Baltikum och Vitryssland, länder som har en stor rysk population till att börja med. Men det är inte omöjligt heller att de skulle ta kontroll över landytor för att skydda framtida intressen i Arktis-regionen.
2030 kommer oljan att vara "slut" iallafall vår tillgång till den och teknologin i övrigt ser inte ut att utveckla sig så snabbt så att det blir en smidig övergång. Det innebär att vi kommer att se en ordentlig krasch någonstans mellan 2020-2030 när priser skenar iväg och ekonomin borde ha fått sig en ordentlig knäck. Kanske kommer det vara rea på allt de närmaste 10 åren vilket känns positivt just nu. Men medan många industrier och företag går under, så ökar arbetslöshet, fattigdom och social misär. Samtidigt som det kanske finns ett överskott av vissa typer av varor som "ingen" vill ha. Överflödet och mättnaden på marknaden när vi de senaste 30 åren översvämmats av alla billiga produkter tillverkade i Asien.
Vi befinner oss mitt i kollapsen som det så vackert heter (http://davidjonstad.se/bocker/kollaps-livet-vid-civilisationens-slut/) och samtidigt måste samhället genomgå en enorm omställningsprocess under tiden. Livet måste snabbt förändras. Vi bör alltså inte köpa saker som är på rea, utan istället investera i sådant som vi verkligen behöver.
Men min oro just nu gäller alltså de gamla länder (som Ryssland) som inte förändrats och moderniserats när andra länder har gått framåt så är man i Ryssland fortfarande fast i ett gammalt sätt att tänka och gamla strukturer. En risk finns då att de även kommer att påtvinga omvärlden, sitt sätt, i framtiden. Dessutom i framtiden kan det krävas ännu mer globala lösningar och samarbete om vi skall kunna göra den här omställningen som behövs. Alla behöver ändra på sitt handlingssätt och istället tänka lokalt och regionalt. Ryssland är ett sådant land som jag istället ser handla enbart globalt och som satsar mycket mindre på förändringar som faktiskt måste ske inom det egna landet.
Med alla kostnader som kommer till den globala omställningen så tar det ju emot att alla länder nu känner sig tvingade att avsätta allt mer kostnader till sina egna försvar. I det här läget hade man ju önskat att det inte var militärmakt vi behövde.
I dagsläget skulle Ryssland mycket väl kunna ställa upp trupper på Gotland om de kände behov av det för att trygga sina nationella intressen och vi skulle inte kunna göra mycket för att hindra dem. De känns även lite impulsiva eller opportunistiska vad man nu ska kalla det. När de går in på Krim för att de tycker att tillfälle uppstod då de kanske kunde göra det. I det sammanhanget bryr sig Ryssland inte om vad omvärlden tycker om dem.
Faktum är dessutom att ju längre ekonomin glider nedåt och skapar mer motsättningar i världen när länder, företag och privatpersoner får det allt sämre. Så ökar också risken för nationella och internationella konflikter. Det är inte orimligt att anta att med mer oro och instabilitet i världen så finns det även möjlighet att vi kommer att få se ett tredje världskrig innan oljan tar slut. Kanske kommer man att lägga de sista resurserna vi har på att kriga om de brödbitar som finns kvar så att säga.
I framtidens värld kommer det inte finnas olja och drivmedel, resurser för att ha en sådan stor militärmakt som det finns idag så kanske finns det länder som vill känna att de "använder" sin militära resurs medan de har en sådan kvar. Ryssland särskilt som står med den största militärmakten i Europa. Kanske vill de ta tillbaka kontrollen över en del landytor, t.ex. Baltikum och Vitryssland, länder som har en stor rysk population till att börja med. Men det är inte omöjligt heller att de skulle ta kontroll över landytor för att skydda framtida intressen i Arktis-regionen.
2030 kommer oljan att vara "slut" iallafall vår tillgång till den och teknologin i övrigt ser inte ut att utveckla sig så snabbt så att det blir en smidig övergång. Det innebär att vi kommer att se en ordentlig krasch någonstans mellan 2020-2030 när priser skenar iväg och ekonomin borde ha fått sig en ordentlig knäck. Kanske kommer det vara rea på allt de närmaste 10 åren vilket känns positivt just nu. Men medan många industrier och företag går under, så ökar arbetslöshet, fattigdom och social misär. Samtidigt som det kanske finns ett överskott av vissa typer av varor som "ingen" vill ha. Överflödet och mättnaden på marknaden när vi de senaste 30 åren översvämmats av alla billiga produkter tillverkade i Asien.
Vi befinner oss mitt i kollapsen som det så vackert heter (http://davidjonstad.se/bocker/kollaps-livet-vid-civilisationens-slut/) och samtidigt måste samhället genomgå en enorm omställningsprocess under tiden. Livet måste snabbt förändras. Vi bör alltså inte köpa saker som är på rea, utan istället investera i sådant som vi verkligen behöver.
Men min oro just nu gäller alltså de gamla länder (som Ryssland) som inte förändrats och moderniserats när andra länder har gått framåt så är man i Ryssland fortfarande fast i ett gammalt sätt att tänka och gamla strukturer. En risk finns då att de även kommer att påtvinga omvärlden, sitt sätt, i framtiden. Dessutom i framtiden kan det krävas ännu mer globala lösningar och samarbete om vi skall kunna göra den här omställningen som behövs. Alla behöver ändra på sitt handlingssätt och istället tänka lokalt och regionalt. Ryssland är ett sådant land som jag istället ser handla enbart globalt och som satsar mycket mindre på förändringar som faktiskt måste ske inom det egna landet.
Med alla kostnader som kommer till den globala omställningen så tar det ju emot att alla länder nu känner sig tvingade att avsätta allt mer kostnader till sina egna försvar. I det här läget hade man ju önskat att det inte var militärmakt vi behövde.
Etiketter:
Ekonomi,
Miljö,
Olja,
Privatekonomi,
Ryssland,
Världen,
Västvärlden
fredag 28 februari 2014
Räkningar betalda...
Så har vi kommit en bit på väg in i år 2014, julens eskapader och överkonsumtion ligger nu långt bakom oss och de som hade årets fattigaste månad, januari, har nu även tagit sig igenom februari och de flesta bör nog se sina ekonomier stabiliseras och man kan känna förhoppningar inför sommarens semesterperiod. Vi går mot ljusare tider sägs det.
Reorna har avlöst varandra under den senaste tiden, sportkläder, möbelrea, mitt i allt är ju även årets bokrea men den kan man nog se undantaget ifrån den här värre rea-trenden. Som kommer sig av att företag inte går så bra. Jag har själv ingen lust att handla mer på reorna. Det känns sorgligt, tycker jag, när jag ser rea skyltar och reklam eftersom det nästan är mer regel än undantag. Glad blir jag när jag ser stabila företag med sund ekonomi som inte behöver rea sina varor för att folk handlar ändå. Bokrean har jag dock tänkt utnyttja för att köpa några fler böcker, främst barnböcker då jag tycker att det är särskilt viktigt för barn att läsa mycket. Jag läser alltid minst en barnbok per kväll tillsammans med min sexåring innan han ska sova.
Ekonomiskt så gläds jag bland annat åt att ha fått en god februarilön och betalat av månadens alla räkningar, med mer pengar kvar än normalt trots mitt aggressiva amorterande. Att även se skulderna minska för att jag inte har tittat på dem på några månader känns också bra. Jag var lite lockad en period att minska på amorteringstakten för att det är ju så låg ränta just nu. Men sedan har jag tänkt till lite mer och nu är jag återigen nöjd med takten på återbetalning. Det är ju bara några år av betalning kvar, sedan är jag ju skuldfri.
Imorse hörde jag förresten den här Lendo reklamen igen på radion och de har bytt text nu gick den något i stil med:
Jag skulle flytta hemifrån
och då ta mig ett lån
fick nej ifrån min bank
men då fick jag ett tips från morbror Frank
Lendo, lendo, sparar du tusentals spänn på! (fast i mitt huvud hörde jag mer "sparar du tusentals spänn då?"
Samt att det bekymrar mig att han sjunger nått i stil med att han inte orkar kolla runt med en massa olika banker (för det vore ju jobbigt att ta reda på lånevillkor mm). Samt att han litar på nån udda släkting som skall ge honom sunda finansiella råd. Vad vet vi om den här "Frank" egentligen. Språket i texten är även mycket i stil med arbetarklass-eller-förorts-slang vad man nu ska kalla den. Språket är signifikant för att signalera klasstillhörighet och jag vill nog påstå att språkbruket är ifrån en svagare grupp.
Jag är grymt less på alla former av låne-reklam, då jag under en period tycker mig ha fått minst ett brev i veckan från olika långivare. Nu har jag både NIX anmält min adress för direktadresserad reklam, och NIX-anmält mitt mobilnummer. Men för att åter citera Lendo-reklamen:
"Jag gick till banken för å låna lite deg,
räntan var kass fick jag veta med besked.
Jag gick till nästa bank å det var likadant,
Men då så ropade en tant.
Lendo! Lendo!
Sparar du tusentals spänn på!
Lendo.se kan ge en bättre deal!
Lendo! Lendo!
Sparar du tusentals spänn på!
Lendo.se, hurra! hurra!"
Det måste vara symptomatiskt att vi är på skuldbubblornas topp med tanke på att det är sådan skrikig reklam för att låna pengar. Det måste vara så att skulderna nu nått en sådan nivå att det kan aldrig vara sunt att det skall vara ett ideal att sträva efter att vi ska vara obrydda, inte kolla upp våra lånevillkor utan själv bara vara passiva (lata) konsumenter som inte ens orkar kolla upp sådant på egen hand. Vi tar det alltså inte på allvar, säger den här sången mig.
Med månadens räkningar betalda, är jag glad att ha så lite lån som möjligt. Jag ser fram emot den dag då jag även är helt skuldfri på bostaden.
Reorna har avlöst varandra under den senaste tiden, sportkläder, möbelrea, mitt i allt är ju även årets bokrea men den kan man nog se undantaget ifrån den här värre rea-trenden. Som kommer sig av att företag inte går så bra. Jag har själv ingen lust att handla mer på reorna. Det känns sorgligt, tycker jag, när jag ser rea skyltar och reklam eftersom det nästan är mer regel än undantag. Glad blir jag när jag ser stabila företag med sund ekonomi som inte behöver rea sina varor för att folk handlar ändå. Bokrean har jag dock tänkt utnyttja för att köpa några fler böcker, främst barnböcker då jag tycker att det är särskilt viktigt för barn att läsa mycket. Jag läser alltid minst en barnbok per kväll tillsammans med min sexåring innan han ska sova.
Ekonomiskt så gläds jag bland annat åt att ha fått en god februarilön och betalat av månadens alla räkningar, med mer pengar kvar än normalt trots mitt aggressiva amorterande. Att även se skulderna minska för att jag inte har tittat på dem på några månader känns också bra. Jag var lite lockad en period att minska på amorteringstakten för att det är ju så låg ränta just nu. Men sedan har jag tänkt till lite mer och nu är jag återigen nöjd med takten på återbetalning. Det är ju bara några år av betalning kvar, sedan är jag ju skuldfri.
Imorse hörde jag förresten den här Lendo reklamen igen på radion och de har bytt text nu gick den något i stil med:
Jag skulle flytta hemifrån
och då ta mig ett lån
fick nej ifrån min bank
men då fick jag ett tips från morbror Frank
Lendo, lendo, sparar du tusentals spänn på! (fast i mitt huvud hörde jag mer "sparar du tusentals spänn då?"
Samt att det bekymrar mig att han sjunger nått i stil med att han inte orkar kolla runt med en massa olika banker (för det vore ju jobbigt att ta reda på lånevillkor mm). Samt att han litar på nån udda släkting som skall ge honom sunda finansiella råd. Vad vet vi om den här "Frank" egentligen. Språket i texten är även mycket i stil med arbetarklass-eller-förorts-slang vad man nu ska kalla den. Språket är signifikant för att signalera klasstillhörighet och jag vill nog påstå att språkbruket är ifrån en svagare grupp.
Jag är grymt less på alla former av låne-reklam, då jag under en period tycker mig ha fått minst ett brev i veckan från olika långivare. Nu har jag både NIX anmält min adress för direktadresserad reklam, och NIX-anmält mitt mobilnummer. Men för att åter citera Lendo-reklamen:
"Jag gick till banken för å låna lite deg,
räntan var kass fick jag veta med besked.
Jag gick till nästa bank å det var likadant,
Men då så ropade en tant.
Lendo! Lendo!
Sparar du tusentals spänn på!
Lendo.se kan ge en bättre deal!
Lendo! Lendo!
Sparar du tusentals spänn på!
Lendo.se, hurra! hurra!"
Det måste vara symptomatiskt att vi är på skuldbubblornas topp med tanke på att det är sådan skrikig reklam för att låna pengar. Det måste vara så att skulderna nu nått en sådan nivå att det kan aldrig vara sunt att det skall vara ett ideal att sträva efter att vi ska vara obrydda, inte kolla upp våra lånevillkor utan själv bara vara passiva (lata) konsumenter som inte ens orkar kolla upp sådant på egen hand. Vi tar det alltså inte på allvar, säger den här sången mig.
Med månadens räkningar betalda, är jag glad att ha så lite lån som möjligt. Jag ser fram emot den dag då jag även är helt skuldfri på bostaden.
Etiketter:
Ekonomi,
Lendo,
Lån,
Privatekonomi,
Skuldkrisen,
Sverige
tisdag 7 januari 2014
Bostadspriser i Sverige...
http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article18062356.ab
I de länder som haft stora prisuppgångar på bomarknaden och som rasat är det nu bara Sverige, Norge och Kanada kvar.
I de länder som haft stora prisuppgångar på bomarknaden och som rasat är det nu bara Sverige, Norge och Kanada kvar.
Norge har haft en längre period med kraftigt sjunkande priser, en mer utmanande situation än Sverige. Oljesektorn har varit motorn länge, med höga löner som följd, men nu har det vänt. Norge är på väg in i en ekonomi som bromsar in. Än är inte botten nådd i Norge. Bankerna i Norge räknar med en nedgång på 15-20 procent de kommande två åren De hamnar då på ungefär samma nivå som 2010. Norge sägs befinna sig längre in i farozonen än Sverige, med högre skuldsättning och bostadspriser i förhållande till inkomsterna. Till skillnad mot Sverige sköt även villapriserna i höjden, medan det här varit en mer måttlig uppgång för husen. Nu inför man bland annat skuldtak i Norge för att försöka minska risken för nya låntagare att hamna i samma skuldfälla.
Frågan är ju hur ekonomin i Sverige kommer att utvecklas i framtiden. Kan vi fortsätta öka export och välfärd i en omvärld som i bästa fall går sidledes? Med en allt mer vikande global ekonomi bör det vara endast en tidsfråga innan bostadspriserna rasar även här.
Dessvärre trivs jag själv alldeles för bra i mitt boende för att vilja kliva av bostadskarusellen. Jag kan helt enkelt inte tänka mig att sätta mig i en hyreslägenhet i dagsläget eftersom min bostadsrätt kommit att kännas som mitt hem.
Hur tänker ni andra? Sitter ni stilla i båten?
Etiketter:
Bostadsbubbla,
Bostadslån,
Ekonomi,
Norge,
Privatekonomi,
Sverige,
Världen
lördag 19 oktober 2013
Leva utan pengar?
Irländaren Mark Boyle försökte leva ett år utan inkomst av lön. Dessutom utan att använda banktjänster och inte ha några utgifter. Hur gick det då?
http://worldobserveronline.com/2013/10/04/man-lives-without-money/
För sju år sedan, berättar Mark. Så jobbade han sitt sista år på ett företag. Planen då var fortfarande att få ett "bra" jobb , tjäna så mycket pengar som möjligt och köpa grejer som skulle visa samhället att han lyckats. Han var fast som alla andra i ekorrhjulet. För ett tag så fungerade det. Han hade ett fantastiskt jobb, var nationalekonom i grunden och hanterade ett stort ekologiskt mat-bolag. Själv hade han en god inkomst, ett gott hem, en egen yacht i hamnen. Jämför han med idag så har han de senaste femton månaderna inte haft ett enda öre i inkomst.
Förändringen i livsväg kom en kväll på båten samtidigt som han filosoferade med en vän över ett glas merlot . Han hade själv påverkats av förebilder som Gandhi och Mahatma citat såsom "var själv den förändring du vill se i världen". Men de båda vännerna hade ingen aning om vad denna förändring skulle vara. Mark och hans vän pratade om alla världens frågor såsom miljöförstöring, krig om naturresurser, lantgårdar som drevs som fabriker, slavarbete inom andra fabrik- och industriverksamheter mm.
De undrade båda vilken av dessa frågor som det skulle vara bäst att ägna tiden till. Inte för att de kände att de kunde göra någon skillnad. De båda vännerna skulle tillsammans, oavsett vad de gjorde. Så skulle de bara vara som två små droppar i ett mycket förorenat hav..
Men den kvällen säger Mark, så nådde han en insikt. Att dessa frågor var inte oberoende - de hade en gemensam grundorsak. Mark sa att han för sitt inre, såg de direkta återverkningar våra inköp har på människor, miljö och djur. Att de samverkar och att det finns en faktor som förenar dessa problem. De grader av separation som finns i världen, mellan konsumenten och det konsumerade. Har ökat så mycket att det nu innebär att vi är helt omedvetna om de nivåer av förstöring och lidande som kommer från "saker" vi köper. Mycket få människor vill faktiskt orsaka lidande för andra. De har bara inte någon aning om att de är direkt sammanlänkade. Det som har möjliggjort denna separation är pengar, särskilt i dess globaliserade format.
- Om vi odlade vår egen mat , skulle vi inte slösa bort en tredjedel av det som vi gör idag .
- Om vi gjorde våra egna bord och stolar , skulle vi inte kasta ut dem det ögonblick vi tröttnade på dem.
- Om vi var tvungna att rengöra och själv hämta in vårt eget dricksvatten , skulle vi förmodligen inte smutsa ned det och förstöra det.
Så för att vara den förändring Mark berättar att han ville se i världen, så var han tvungen att ge upp pengar. Mark tog beslutet att prova leva ett år utan pengar. Han ville odla sin egen mat, använda byteshandel och använda avfallet som skulle bli av hans leverne. Mark ville leva i sitt eget kretslopp med naturen och världen omkring honom.
Större delen av året åt han sina egna grödor. Han lagade mat utanför sitt hem i ur och skur på en spis han ställde utanför. Han komposterade allt avfall och höll sig utanför elnätet. Han fick använda ved i en braskamin. Han badade i floden. Vart han skulle så cyklade han och hade en släpvagn för att kunna ta med sig varor.
Mark berättar att många människor säger att han är anti-kapitalistisk. Men Mark säger att även om han tror att kapitalismen kräver en oändlig tillväxt på en ändlig planet , så vill han inte kalla sig anti någonting . Han vill kalla det pro - natur, pro - gemenskap och pro - lycka . Och att det är det han inte får - om han följer det vanliga mönstret av konsumtion och miljöförstöring.. Trots att vi har det så bra materiellt så ökar t.ex. psykisk ohälsa såsom nedstämdhet - depression , kriminalitet, psykisk sjukdom, fetma, självmord och så vidare. De är alla på uppgång. Mer pengar ger inte mer lycka.
Ironiskt nog berättar Mark så anser han själv att det här året har varit det lyckligaste i hans liv . Med fler vänner i sitt samhälle än någonsin , han har inte varit sjuk sedan det började. Mark berättar att han upptäckte att för honom var vänskap, inte pengar, en verklig säkerhet. Fattigdomen i den västliga delen av världen är den andliga. Självständighet är egentligen ett verkligt beroende. Beroende av det kapitalistiska systemet.
Kan vi alla leva så här i morgon? frågar sig Mark. Nej, det skulle vara en katastrof säger han vidare, vi är alltför beroende av både det nuvarande systemet och den billiga energin som vi har lyckats bygga en hel global infrastruktur kring detta .
Människor brukar fråga Mark vad han saknar jämfört med hans gamla värld av vinster och affärer. Han brukar svara: Stress , Trafikstockningar , Kontoutdrag och Elräkningar...
http://worldobserveronline.com/2013/10/04/man-lives-without-money/
http://worldobserveronline.com/2013/10/04/man-lives-without-money/
För sju år sedan, berättar Mark. Så jobbade han sitt sista år på ett företag. Planen då var fortfarande att få ett "bra" jobb , tjäna så mycket pengar som möjligt och köpa grejer som skulle visa samhället att han lyckats. Han var fast som alla andra i ekorrhjulet. För ett tag så fungerade det. Han hade ett fantastiskt jobb, var nationalekonom i grunden och hanterade ett stort ekologiskt mat-bolag. Själv hade han en god inkomst, ett gott hem, en egen yacht i hamnen. Jämför han med idag så har han de senaste femton månaderna inte haft ett enda öre i inkomst.
Förändringen i livsväg kom en kväll på båten samtidigt som han filosoferade med en vän över ett glas merlot . Han hade själv påverkats av förebilder som Gandhi och Mahatma citat såsom "var själv den förändring du vill se i världen". Men de båda vännerna hade ingen aning om vad denna förändring skulle vara. Mark och hans vän pratade om alla världens frågor såsom miljöförstöring, krig om naturresurser, lantgårdar som drevs som fabriker, slavarbete inom andra fabrik- och industriverksamheter mm.
De undrade båda vilken av dessa frågor som det skulle vara bäst att ägna tiden till. Inte för att de kände att de kunde göra någon skillnad. De båda vännerna skulle tillsammans, oavsett vad de gjorde. Så skulle de bara vara som två små droppar i ett mycket förorenat hav..
Men den kvällen säger Mark, så nådde han en insikt. Att dessa frågor var inte oberoende - de hade en gemensam grundorsak. Mark sa att han för sitt inre, såg de direkta återverkningar våra inköp har på människor, miljö och djur. Att de samverkar och att det finns en faktor som förenar dessa problem. De grader av separation som finns i världen, mellan konsumenten och det konsumerade. Har ökat så mycket att det nu innebär att vi är helt omedvetna om de nivåer av förstöring och lidande som kommer från "saker" vi köper. Mycket få människor vill faktiskt orsaka lidande för andra. De har bara inte någon aning om att de är direkt sammanlänkade. Det som har möjliggjort denna separation är pengar, särskilt i dess globaliserade format.
- Om vi odlade vår egen mat , skulle vi inte slösa bort en tredjedel av det som vi gör idag .
- Om vi gjorde våra egna bord och stolar , skulle vi inte kasta ut dem det ögonblick vi tröttnade på dem.
- Om vi var tvungna att rengöra och själv hämta in vårt eget dricksvatten , skulle vi förmodligen inte smutsa ned det och förstöra det.
Så för att vara den förändring Mark berättar att han ville se i världen, så var han tvungen att ge upp pengar. Mark tog beslutet att prova leva ett år utan pengar. Han ville odla sin egen mat, använda byteshandel och använda avfallet som skulle bli av hans leverne. Mark ville leva i sitt eget kretslopp med naturen och världen omkring honom.
Större delen av året åt han sina egna grödor. Han lagade mat utanför sitt hem i ur och skur på en spis han ställde utanför. Han komposterade allt avfall och höll sig utanför elnätet. Han fick använda ved i en braskamin. Han badade i floden. Vart han skulle så cyklade han och hade en släpvagn för att kunna ta med sig varor.
Mark berättar att många människor säger att han är anti-kapitalistisk. Men Mark säger att även om han tror att kapitalismen kräver en oändlig tillväxt på en ändlig planet , så vill han inte kalla sig anti någonting . Han vill kalla det pro - natur, pro - gemenskap och pro - lycka . Och att det är det han inte får - om han följer det vanliga mönstret av konsumtion och miljöförstöring.. Trots att vi har det så bra materiellt så ökar t.ex. psykisk ohälsa såsom nedstämdhet - depression , kriminalitet, psykisk sjukdom, fetma, självmord och så vidare. De är alla på uppgång. Mer pengar ger inte mer lycka.
Ironiskt nog berättar Mark så anser han själv att det här året har varit det lyckligaste i hans liv . Med fler vänner i sitt samhälle än någonsin , han har inte varit sjuk sedan det började. Mark berättar att han upptäckte att för honom var vänskap, inte pengar, en verklig säkerhet. Fattigdomen i den västliga delen av världen är den andliga. Självständighet är egentligen ett verkligt beroende. Beroende av det kapitalistiska systemet.
Kan vi alla leva så här i morgon? frågar sig Mark. Nej, det skulle vara en katastrof säger han vidare, vi är alltför beroende av både det nuvarande systemet och den billiga energin som vi har lyckats bygga en hel global infrastruktur kring detta .
Människor brukar fråga Mark vad han saknar jämfört med hans gamla värld av vinster och affärer. Han brukar svara: Stress , Trafikstockningar , Kontoutdrag och Elräkningar...
http://worldobserveronline.com/2013/10/04/man-lives-without-money/
Etiketter:
Filosofi,
Privatekonomi,
Självhushållning,
Världen,
Västvärlden
tisdag 15 oktober 2013
REA!
Jahaja så den här veckan var det utförsäljning hos Åhléns här i Luleå. Jättetrevligt. Jag gillar rea. Särskilt gillar jag slutreor. När man flera gånger har satt ned priset på en vara, för att i slutändan dumpa priserna totalt med -50% på alla röda lappar.
Det slutade naturligtvis med att jag köpte en hel mängd saker, förhoppningsvis även att jag kommer använda dessa någon gång. Annars är det naturligtvis ett mycket dåligt inköp om man inte har tänkt använda det..
Lite exempel:
- Linne, 129kr, nu 10kr, bleklila och blekt ljusgrön, visserligen vår och sommarfärger men får väl hamna i garderoben till nästa sommar..
- 2 Vita skjortor, kostat 299kr styck, nu 20kr styck.
- Linneskjorta, bleklila och passar bäst vår/sommar, kostat 179kr, nu 20 kr.
- Kjol, ljus färg,10kr
- Barnmössa, 10kr
- Halsband, 179kr, nu 25kr.
- Örhängen, 129kr nu 15kr.
- Armband, 150kr, nu 15kr.
- Nagellack 15kr
- Läppglans 20kr
- Hårfärg, 35kr
osv. etc. ni förstår idén. Funderar även på om jag borde gå tillbaka och köpa något par skor, bland annat hade de skor som kostat 899kr som nu kostar 50kr, så det är helt ok kvalité. Men som sagt är ju alltid risken att man nu köper saker man egentligen inte behöver.
Jag brukar försöka satsa på baskläder vid sådana tillfällen. Vita skjortor i bra kvalité är ju nästan idiotsäkert och sådant man ändå brukar köpa på sig lite senare. Linnen, underkläder, vad de nu kan vara behöver man också alltid. Sedan läppglans och sånt använder man ju upp vad tiden lider så det brukar gå åt. Förbrukningsvaror är alltid också att föredra. Örhängen var såna där standard tex. pärlörhängen som är nästan idiotsäkra att man kommer använda vid något tillfälle.
Däremot brukar jag undvika att köpa saker i årets modefärger eftersom det kommer kännas tråkigt om bara en kort period så känns det omodernt. En vit skjorta däremot blir aldrig omodern.
Så är det då rea på något tex. tvål, schampoo och andra hushållssaker på coop brukar jag köpa på mig ett lager av det, även om det inte är något som jag behöver just nu så hamnar det i badrumsskåpet. Köper man när saker är billiga och håller sig till sådant man ändå skulle köpa så sparar man ju faktiskt en hel del pengar på det här. Köper man saker man aldrig använder eller en massa extrasaker bara för kul. Ja då slösar man däremot en massa pengar.
Däremot gillar jag inte röda prislappar så de klöser jag alltid bort ifrån varorna så fort jag kommer hem. Prislappar är något fult tycker jag och inget jag vill ha på schampooflaskan i badrummet. Vad handlar du på rea?
Det slutade naturligtvis med att jag köpte en hel mängd saker, förhoppningsvis även att jag kommer använda dessa någon gång. Annars är det naturligtvis ett mycket dåligt inköp om man inte har tänkt använda det..
Lite exempel:
- Linne, 129kr, nu 10kr, bleklila och blekt ljusgrön, visserligen vår och sommarfärger men får väl hamna i garderoben till nästa sommar..
- 2 Vita skjortor, kostat 299kr styck, nu 20kr styck.
- Linneskjorta, bleklila och passar bäst vår/sommar, kostat 179kr, nu 20 kr.
- Kjol, ljus färg,10kr
- Barnmössa, 10kr
- Halsband, 179kr, nu 25kr.
- Örhängen, 129kr nu 15kr.
- Armband, 150kr, nu 15kr.
- Nagellack 15kr
- Läppglans 20kr
- Hårfärg, 35kr
osv. etc. ni förstår idén. Funderar även på om jag borde gå tillbaka och köpa något par skor, bland annat hade de skor som kostat 899kr som nu kostar 50kr, så det är helt ok kvalité. Men som sagt är ju alltid risken att man nu köper saker man egentligen inte behöver.
Jag brukar försöka satsa på baskläder vid sådana tillfällen. Vita skjortor i bra kvalité är ju nästan idiotsäkert och sådant man ändå brukar köpa på sig lite senare. Linnen, underkläder, vad de nu kan vara behöver man också alltid. Sedan läppglans och sånt använder man ju upp vad tiden lider så det brukar gå åt. Förbrukningsvaror är alltid också att föredra. Örhängen var såna där standard tex. pärlörhängen som är nästan idiotsäkra att man kommer använda vid något tillfälle.
Däremot brukar jag undvika att köpa saker i årets modefärger eftersom det kommer kännas tråkigt om bara en kort period så känns det omodernt. En vit skjorta däremot blir aldrig omodern.
Så är det då rea på något tex. tvål, schampoo och andra hushållssaker på coop brukar jag köpa på mig ett lager av det, även om det inte är något som jag behöver just nu så hamnar det i badrumsskåpet. Köper man när saker är billiga och håller sig till sådant man ändå skulle köpa så sparar man ju faktiskt en hel del pengar på det här. Köper man saker man aldrig använder eller en massa extrasaker bara för kul. Ja då slösar man däremot en massa pengar.
Däremot gillar jag inte röda prislappar så de klöser jag alltid bort ifrån varorna så fort jag kommer hem. Prislappar är något fult tycker jag och inget jag vill ha på schampooflaskan i badrummet. Vad handlar du på rea?
tisdag 24 september 2013
Skulder...
Så ett av mina bostadslån gick ut och jag kunde binda om det till lägre ränta. Man tackar och tar emot. Jag har fortsatt att amortera i en sådan hög takt som jag bara kan och det är tillfredsställande att se skuldsaldot minska. Ser fram emot den dag då aktuell skuld kommer att vara 0:-
Jag hade inte tittat på summan på ett antal månader och plötsligt hade summan sjunkit med
-40 000 kr. En härlig känsla. Visserligen är det flera år av avbetalningar kvar, men då lånen är uppdelade på tre med olika bindningstider så kan jag iallafall roa mig med att se att det dyraste lånet 'strax' är avbetalt.
Så här spännande kan lånen se ut. När jag började betala på mitt dyraste lån och amortera mer aggressivt så var även det lånet på runt 150 000 kr. Det har ändå gått mycket snabbare än jag trodde att återbetala. Jag menar att man tittar på sina uträkningar på papper och det låter som det kommer gå långsamt. Men sedan går tiden fortare än man tror och då känns det ändå bra att det tickar på så pass snabbt.
Om en månad sänks även räntan på det lånet med det största beloppet och då går den räntan ned med ca.1% (vilket alltså känns bra) till 3,17%. Visserligen kan man tänka att det är dumt att ha lånekostnaden bunden till en viss procent. Men jag antar att jag tycker om att ta det säkra före det osäkra. Eftersom jag också bor själv så vill jag inte att räntorna plötsligt skall skena iväg till 500% (man vet ju aldrig?) så att jag måste gå från hus och hem. Då kan jag betala lite för den försäkringen så att säga. Att jag inte kommer drabbas av någon plötslig höjning av utgifterna.
Nuvarande lån hos Stadshypotek:
4,64% 66 000,00
4,16% 100 000,00
4,20% 152 079,00
Total aktuell skuld 318 079,00
I övrigt har jag inga andra skulder utöver bostadslånet vilket känns positivt. Även om världsekonomin har stabiliserats sig så vet man ju inte vad som händer sedan. Kanske är man trots allt, bara dum som betalar av skulderna? Kanske kommer det en massavskrivning av alla världens skulder? Kanske blir det en ekonomisk revolution... Vem vet? En del av de som tar på sig lån som inte kommer att gå att betala tillbaka på 400 år verkar resonera så.
Aktuella räntor hos Handelsbanken ser för närvarande ut så här:
Har även sett några avsnitt på senaste säsongen av Lyxfällan och som vanligt blir man lite mörkrädd. Hur kan man låta det gå så långt som en del i programmet gör. Förmodligen är det köpberoenden som gör att människor hamnar där. Ett sätt att inte handla i onödan är ju annars att aldrig gå till affären bara för att man har tråkigt. Att inte surfa så kallade shoppingsiter på internet utan att ha ett tydligt syfte med vad man letar efter. Använda shoppinglista när man väl går till affären och att man inte köper saker i onödan.
Jag tror att jag fortfarande skulle kunna använda mina pengar mer effektivt. Bland annat genom att veckohandla i större utsträckning och minska ned på de mindre "små-inköpen" som egentligen är ganska onödiga. Det går många mindre summor men i slutändan blir det naturligtvis pengar det med.
Vi hade även lönesamtal nyss och jag kommer att få +2,3% på min lön i år. Jag antar att det ändå är bra med tanke på löneutvecklingen i övrigt på arbetsmarknaden. Även om man alltid kan tänka att vad kunde jag ha gjort för att få ännu högre lön. Men kanske kan man tänka på det till nästa år.
Det enda som oroar mig är såklart ändå bostadsbubblan, att när man betalar av lånen på sin bostad kanske det i slutändan kommer bli så att bostaden inte kommer att vara något värd i framtiden. Jag bor i en sådan där bostadsrätt.
Samtidigt trivs jag ju så bra i min bostad och vill inte flytta för allt i världen. Jag tycker så mycket om planlösningen och här känner jag mig hemma. Jag skulle inte känna mig hemma i en av de hyresrätter som jag hittils har sett. De har haft opersonliga materialval som alla känns "standard". Så kanske är det ändå värt att betala för den här känslan som jag får av min bostadsrätt.
Jag hade inte tittat på summan på ett antal månader och plötsligt hade summan sjunkit med
-40 000 kr. En härlig känsla. Visserligen är det flera år av avbetalningar kvar, men då lånen är uppdelade på tre med olika bindningstider så kan jag iallafall roa mig med att se att det dyraste lånet 'strax' är avbetalt.
Så här spännande kan lånen se ut. När jag började betala på mitt dyraste lån och amortera mer aggressivt så var även det lånet på runt 150 000 kr. Det har ändå gått mycket snabbare än jag trodde att återbetala. Jag menar att man tittar på sina uträkningar på papper och det låter som det kommer gå långsamt. Men sedan går tiden fortare än man tror och då känns det ändå bra att det tickar på så pass snabbt.
Om en månad sänks även räntan på det lånet med det största beloppet och då går den räntan ned med ca.1% (vilket alltså känns bra) till 3,17%. Visserligen kan man tänka att det är dumt att ha lånekostnaden bunden till en viss procent. Men jag antar att jag tycker om att ta det säkra före det osäkra. Eftersom jag också bor själv så vill jag inte att räntorna plötsligt skall skena iväg till 500% (man vet ju aldrig?) så att jag måste gå från hus och hem. Då kan jag betala lite för den försäkringen så att säga. Att jag inte kommer drabbas av någon plötslig höjning av utgifterna.
Nuvarande lån hos Stadshypotek:
4,64% 66 000,00
4,16% 100 000,00
4,20% 152 079,00
Total aktuell skuld 318 079,00
I övrigt har jag inga andra skulder utöver bostadslånet vilket känns positivt. Även om världsekonomin har stabiliserats sig så vet man ju inte vad som händer sedan. Kanske är man trots allt, bara dum som betalar av skulderna? Kanske kommer det en massavskrivning av alla världens skulder? Kanske blir det en ekonomisk revolution... Vem vet? En del av de som tar på sig lån som inte kommer att gå att betala tillbaka på 400 år verkar resonera så.
Aktuella räntor hos Handelsbanken ser för närvarande ut så här:
| Bindningstid* | Räntesats | Bunden till | Senaste förändring | |||
| 3 månader | 2,87 % | 2014-01-01 | -0,03 % 2013-07-13 | |||
| 1 år | 2,91 % | 2014-09-30 | +0,06 % 2013-08-26 | |||
| 2 år | 3,11 % | 2015-09-30 | +0,05 % 2013-09-05 | |||
| 3 år | 3,27 % | 2016-09-30 | +0,05 % 2013-09-05 | |||
| 5 år | 3,72 % | 2018-09-30 | +0,07 % 2013-09-05 | |||
| 8 år | 4,27 % | 2021-09-30 | +0,07 % 2013-09-05 | |||
| 10 år | 4,47 % | 2023-09-30 | +0,07 % 2013-09-05 |
Har även sett några avsnitt på senaste säsongen av Lyxfällan och som vanligt blir man lite mörkrädd. Hur kan man låta det gå så långt som en del i programmet gör. Förmodligen är det köpberoenden som gör att människor hamnar där. Ett sätt att inte handla i onödan är ju annars att aldrig gå till affären bara för att man har tråkigt. Att inte surfa så kallade shoppingsiter på internet utan att ha ett tydligt syfte med vad man letar efter. Använda shoppinglista när man väl går till affären och att man inte köper saker i onödan.
Jag tror att jag fortfarande skulle kunna använda mina pengar mer effektivt. Bland annat genom att veckohandla i större utsträckning och minska ned på de mindre "små-inköpen" som egentligen är ganska onödiga. Det går många mindre summor men i slutändan blir det naturligtvis pengar det med.
Vi hade även lönesamtal nyss och jag kommer att få +2,3% på min lön i år. Jag antar att det ändå är bra med tanke på löneutvecklingen i övrigt på arbetsmarknaden. Även om man alltid kan tänka att vad kunde jag ha gjort för att få ännu högre lön. Men kanske kan man tänka på det till nästa år.
Det enda som oroar mig är såklart ändå bostadsbubblan, att när man betalar av lånen på sin bostad kanske det i slutändan kommer bli så att bostaden inte kommer att vara något värd i framtiden. Jag bor i en sådan där bostadsrätt.
Samtidigt trivs jag ju så bra i min bostad och vill inte flytta för allt i världen. Jag tycker så mycket om planlösningen och här känner jag mig hemma. Jag skulle inte känna mig hemma i en av de hyresrätter som jag hittils har sett. De har haft opersonliga materialval som alla känns "standard". Så kanske är det ändå värt att betala för den här känslan som jag får av min bostadsrätt.
Etiketter:
Bostadslån,
Ekonomi,
Privatekonomi,
Skuldsättning,
Sverige
torsdag 27 juni 2013
Vad säger Ratsit?
Enligt Ratsit kunde jag vara relativt nöjd med min lön antar jag. Iallafall när man tar hänsyn till ålder och kön. Nu valde jag aldrig utbildning och yrke utifrån eventuell lönebild, utan utifrån att jag skulle trivas på mitt jobb. Att ha ett arbete som är utvecklande, stimulerande, intressant, där jag träffar många människor och känner att jag gör ett betydelsefullt arbete. Är det som är viktigast för mig.
Jag är utbildad Socionom, som gick direkt till Universitet från gymnasiet och gick ut 2002. Sedan 2002 har jag arbetat inom mitt yrke, även om jag i oktober 2003 flyttade till Luleå och därför fick börja om på lägsta ingångslönen. Man kan ju se det som att jag tappat ett år i löneutveckling då på grund av den flytten. Men ändå ser ju tydligen lönebilden ganska bra ut för mig.
Pengar är alltså inte allt i livet, utan det viktigaste är att man har roligt. Mina flesta nöjen är dessutom sådana som inte ens kostar pengar. Vad sägs om att springa eller åka skidor (längd) på Ormberget, gå långa promenader kring Gültza eller Mjölkuddens strandpromenad. Vara ute och leka med min son som är 6 år. Åka till stranden och bada eller aronsbadet (som är ett gratis utebad i Luleå). Jag gillar även att lyssna på radio och musik. Eller att låna e-böcker från biblioteket. Allt man behöver är ett lånekort.
De bästa sakerna i livet är gratis och vi hade en otroligt härlig och enkel midsommar där vi grillade allesammans (i kompisgänget) och spelade guitarhero, åkte till stranden där vi gjorde en eld på stranden, spelade gitarr och radio och badade. Kan livet egentligen bli bättre? Då känns det som att man egentligen inte behöver pengar för sådana saker kan inte köpas ändå.
Hoppas att ni alla njuter av sommaren, hösten kommer snart nog!
torsdag 2 maj 2013
Deklarera senast idag...
Idag är det sista dagen att lämna in sin deklaration, för den som inte begärt anstånd. Senast vid midnatt måste skatteverket få era uppgifter. Här är några sätt:
- Ring
- Sms
- App
- E-tjänst
Sätten att deklarera verkar bara bli fler för varje år.
http://www.skatteverket.se/privat/deklarera2013.4.2b543913a42158acf800013508.html
Men går man endast på de förtryckta uppgifterna kanske man missar att söka för t.ex. resekostnader till jobbet, om man har långt till sitt arbete. Eller för dubbelt boende, om man varit tvungen att bo och arbeta på två orter. Så det gäller ändå att inte ha för bråttom utan att se över om det nu fanns några avdrag som man har rätt att göra.
Själv har jag bara en K4 att deklarera i år, för värdepapper jag sålt. Jag planerar som vanligt att släntra in med min deklaration senare under kvällen. Det är lite av en tradition för mig att vara ute i sista sekunden. Kanske för att jag tycker deklarerandet är så fruktansvärt tråkigt att jag skjuter upp det så länge det bara går.
Man kan ju alltid ha förhoppningen om att man skulle förolyckas innan det är dags att lämna in deklarationen, till exempel skulle en jättemeteorit ramla ned ifrån rymden och träffa just mig, eller så skulle jag halka på ett bananskal och bryta nacken? Det är ju ingen som vet sin framtid. Men har man då ägnat sina timmar åt att göra en deklaration istället för att ägna det åt saker som man tycker är roliga så har man ju helt missbedömt hur man skulle använda sitt liv.
Nu ser det dock inte ut som något jättemeteorit har tänkt ramla ned på mig idag, jag har heller inte sett ovanligt många bananskal så jag antar att det nog är läge ändå att lämna in den där deklarationen och äntligen få det gjort. Dessutom har jag några sköna tusenlappar i skatteåterbäring att få tillbaka i år. Det är ju inte fy skam!
- Ring
- Sms
- App
- E-tjänst
Sätten att deklarera verkar bara bli fler för varje år.
http://www.skatteverket.se/privat/deklarera2013.4.2b543913a42158acf800013508.html
Men går man endast på de förtryckta uppgifterna kanske man missar att söka för t.ex. resekostnader till jobbet, om man har långt till sitt arbete. Eller för dubbelt boende, om man varit tvungen att bo och arbeta på två orter. Så det gäller ändå att inte ha för bråttom utan att se över om det nu fanns några avdrag som man har rätt att göra.
Själv har jag bara en K4 att deklarera i år, för värdepapper jag sålt. Jag planerar som vanligt att släntra in med min deklaration senare under kvällen. Det är lite av en tradition för mig att vara ute i sista sekunden. Kanske för att jag tycker deklarerandet är så fruktansvärt tråkigt att jag skjuter upp det så länge det bara går.
Man kan ju alltid ha förhoppningen om att man skulle förolyckas innan det är dags att lämna in deklarationen, till exempel skulle en jättemeteorit ramla ned ifrån rymden och träffa just mig, eller så skulle jag halka på ett bananskal och bryta nacken? Det är ju ingen som vet sin framtid. Men har man då ägnat sina timmar åt att göra en deklaration istället för att ägna det åt saker som man tycker är roliga så har man ju helt missbedömt hur man skulle använda sitt liv.
Nu ser det dock inte ut som något jättemeteorit har tänkt ramla ned på mig idag, jag har heller inte sett ovanligt många bananskal så jag antar att det nog är läge ändå att lämna in den där deklarationen och äntligen få det gjort. Dessutom har jag några sköna tusenlappar i skatteåterbäring att få tillbaka i år. Det är ju inte fy skam!
Etiketter:
Privatekonomi,
Skatteverket,
Skatteåterbäring,
Sverige
onsdag 16 januari 2013
Även rika har skulder...
På toppen av sin karriär bestämmer sig miljardären David Siegel för att bygga USA:s största enfamiljshus. Det blir ett Versailles i miniatyr tillägnat hustrun Jackie. Men mitt under bygget slår finanskrisen till. Jackie och resten av familjen tvingas ändra sina vanor. Det visar sig lättare sagt än gjort...
Dokumentär som finns att se på SVT Play: http://www.svtplay.se/video/963056/drottningen-av-versailles
En dokumentär om en gigants uppgång och fall, kan man säga. Om han slutat på toppen så hade han fortfarande varit en mycket rik man. Men med billiga lån, fortsatte mångmiljondollar-investeringarna att hagla. Han tog även lån och intecknade huset. Dokumentären visar David Siegels reflektioner kring ekonomin, finanskrisen och den dåliga situation de plötsligt försattes i, när ekonomiska krisen slog till. Jacqueline Siegel hans fru, verkade helt oinsatt i familjens dåliga ekonomi då David inte diskuterade familjens ekonomiska situation med henne. Siegel själv skyllde den dåliga ekonomin på skattesituationen i USA. Han skrev följande brev till sina anställda innan Obamas omval 2012: http://jonathanturley.org/2012/10/10/billionaire-mogul-tells-workers-to-vote-their-conscience-but-he-may-fire-them-if-obama-is-reelected/
"To All My Valued Employees,
As most of you know our company, Westgate Resorts, has continued to succeed in spite of a very dismal economy. There is no question that the economy has changed for the worse and we have not seen any improvement over the past four years. In spite of all of the challenges we have faced, the good news is this: The economy doesn’t currently pose a threat to your job. What does threaten your job however, is another 4 years of the same Presidential administration. Of course, as your employer, I can’t tell you whom to vote for, and I certainly wouldn’t interfere with your right to vote for whomever you choose. In fact, I encourage you to vote for whomever you think will serve your interests the best. [...]
Now, the economy is falling apart and people like me who made all the right decisions and invested in themselves are being forced to bail out all the people who didn’t. The people that overspent their paychecks suddenly feel entitled to the same luxuries that I earned and sacrificed 42 years of my life for. Yes, business ownership has its benefits, but the price I’ve paid is steep and not without wounds. Unfortunately, the costs of running a business have gotten out of control, and let me tell you why: We are being taxed to death and the government thinks we don’t pay enough. We pay state taxes, federal taxes, property taxes, sales and use taxes, payroll taxes, workers compensation taxes and unemployment taxes. I even have to hire an entire department to manage all these taxes. The question I have is this: Who is really stimulating the economy? Is it the Government that wants to take money from those who have earned it and give it to those who have not, or is it people like me who built a company out of his garage and directly employs over 7000 people and hosts over 3 million people per year with a great vacation?
Obviously, our present government believes that taking my money is the right economic stimulus for this country. The fact is, if I deducted 50% of your paycheck you’d quit and you wouldn’t work here. I mean, why should you? Who wants to get rewarded only 50% of their hard work? Well, that’s what happens to me. [...]
Business is at the heart of America and always has been. To restart it, you must stimulate business, not kill it. However, the power brokers in Washington believe redistributing wealth is the essential driver of the American economic engine. Nothing could be further from the truth and this is the type of change they want.
So where am I going with all this? It’s quite simple. If any new taxes are levied on me, or my company, as our current President plans, I will have no choice but to reduce the size of this company. Rather than grow this company I will be forced to cut back. This means fewer jobs, less benefits and certainly less opportunity for everyone.
So, when you make your decision to vote, ask yourself, which candidate understands the economics of business ownership and who doesn’t? Whose policies will endanger your job? Answer those questions and you should know who might be the one capable of protecting and saving your job. While the media wants to tell you to believe the “1 percenters” are bad, I’m telling you they are not. They create most of the jobs. If you lose your job, it won’t be at the hands of the “1%”; it will be at the hands of a political hurricane that swept through this country.
You see, I can no longer support a system that penalizes the productive and gives to the unproductive. My motivation to work and to provide jobs will be destroyed, and with it, so will your opportunities. If that happens, you can find me in the Caribbean sitting on the beach, under a palm tree, retired, and with no employees to worry about.
Signed, your boss,
David Siegel"
Dokumentär som finns att se på SVT Play: http://www.svtplay.se/video/963056/drottningen-av-versailles
En dokumentär om en gigants uppgång och fall, kan man säga. Om han slutat på toppen så hade han fortfarande varit en mycket rik man. Men med billiga lån, fortsatte mångmiljondollar-investeringarna att hagla. Han tog även lån och intecknade huset. Dokumentären visar David Siegels reflektioner kring ekonomin, finanskrisen och den dåliga situation de plötsligt försattes i, när ekonomiska krisen slog till. Jacqueline Siegel hans fru, verkade helt oinsatt i familjens dåliga ekonomi då David inte diskuterade familjens ekonomiska situation med henne. Siegel själv skyllde den dåliga ekonomin på skattesituationen i USA. Han skrev följande brev till sina anställda innan Obamas omval 2012: http://jonathanturley.org/2012/10/10/billionaire-mogul-tells-workers-to-vote-their-conscience-but-he-may-fire-them-if-obama-is-reelected/
"To All My Valued Employees,
As most of you know our company, Westgate Resorts, has continued to succeed in spite of a very dismal economy. There is no question that the economy has changed for the worse and we have not seen any improvement over the past four years. In spite of all of the challenges we have faced, the good news is this: The economy doesn’t currently pose a threat to your job. What does threaten your job however, is another 4 years of the same Presidential administration. Of course, as your employer, I can’t tell you whom to vote for, and I certainly wouldn’t interfere with your right to vote for whomever you choose. In fact, I encourage you to vote for whomever you think will serve your interests the best. [...]
Now, the economy is falling apart and people like me who made all the right decisions and invested in themselves are being forced to bail out all the people who didn’t. The people that overspent their paychecks suddenly feel entitled to the same luxuries that I earned and sacrificed 42 years of my life for. Yes, business ownership has its benefits, but the price I’ve paid is steep and not without wounds. Unfortunately, the costs of running a business have gotten out of control, and let me tell you why: We are being taxed to death and the government thinks we don’t pay enough. We pay state taxes, federal taxes, property taxes, sales and use taxes, payroll taxes, workers compensation taxes and unemployment taxes. I even have to hire an entire department to manage all these taxes. The question I have is this: Who is really stimulating the economy? Is it the Government that wants to take money from those who have earned it and give it to those who have not, or is it people like me who built a company out of his garage and directly employs over 7000 people and hosts over 3 million people per year with a great vacation?
Obviously, our present government believes that taking my money is the right economic stimulus for this country. The fact is, if I deducted 50% of your paycheck you’d quit and you wouldn’t work here. I mean, why should you? Who wants to get rewarded only 50% of their hard work? Well, that’s what happens to me. [...]
Business is at the heart of America and always has been. To restart it, you must stimulate business, not kill it. However, the power brokers in Washington believe redistributing wealth is the essential driver of the American economic engine. Nothing could be further from the truth and this is the type of change they want.
So where am I going with all this? It’s quite simple. If any new taxes are levied on me, or my company, as our current President plans, I will have no choice but to reduce the size of this company. Rather than grow this company I will be forced to cut back. This means fewer jobs, less benefits and certainly less opportunity for everyone.
So, when you make your decision to vote, ask yourself, which candidate understands the economics of business ownership and who doesn’t? Whose policies will endanger your job? Answer those questions and you should know who might be the one capable of protecting and saving your job. While the media wants to tell you to believe the “1 percenters” are bad, I’m telling you they are not. They create most of the jobs. If you lose your job, it won’t be at the hands of the “1%”; it will be at the hands of a political hurricane that swept through this country.
You see, I can no longer support a system that penalizes the productive and gives to the unproductive. My motivation to work and to provide jobs will be destroyed, and with it, so will your opportunities. If that happens, you can find me in the Caribbean sitting on the beach, under a palm tree, retired, and with no employees to worry about.
Signed, your boss,
David Siegel"
Själv tycker jag mig se ett symtomatiskt beteende som inte bara gäller för USA och för de rika, utan för hela världen. Individer, Företag, Banker, hela Länder, överallt har man trott att de här goda tiderna skulle vara för evigt och att man kunde växa i den hisnande exponentiella ökningstakten. Man har förköpt sig, och många sitter i djup skuld. Många rika kommer också att tappa allt de äger, i den här ekonomiska nedgången.
Det här huset, som kallades "Versailles", sattes sedan ut på auktion med startpriset på 75 miljoner dollar.
En del i byggnationerna blev aldrig klara, som den här hisnande stora balsalen. På något sätt sorgligt och lite av ett monument av de fantastiska tiderna som varit.
Etiketter:
Dokumentär,
Ekonomi,
Privatekonomi,
Svt,
USA
onsdag 5 december 2012
Nästa år backar lönerna mer...
När recessionen pressar ned lönerna för industrisektorn blir löneavtalen i avtalsrörelsen mindre, detta gjorde i årets avtalsrörelse att de flesta fack och arbetsgivare respekterade taket som sattes av industrin. Men med en långvarig recession framför dörren tål det att tänkas en eller två gånger på vad det egentligen innebär för framtiden.
En långvarig recession håller ned löne-ökningarna, samtidigt som det finns en risk att staten via sina åtgärder mot finanssektorn, med högre krav, höjer i sin tur räntor på bostadslån.
http://www.di.se/artiklar/2012/12/4/analytiker-mindre-loneokningar-nasta-ar/
Bostaden är ändå medelklassens största utgift genom livet, så när kostnaden för denna stiger så påverkar det hela ekonomin.
Det innebär precis som förväntat att i en skuldsatt värld måste man dels sänka omkostnaderna samt att skulder måste återbetalas. Utrymmet i den privatekonomiska ekonomin måste då även förväntas att minska kraftigt. Även här i Sverige, trots att staten inte har höga skulder så måste privatpersoner sänka sina privatskulder. Frågan är hur hårt svenska staten kommer pressa hushållen för att starta sin återbetalning samt inte ta nya lån. Oavsett om man bara försöker stoppa inflödet av nya låntagare, så innebär det att bostadsbubblan brister. Detta ger stora privatekonomiska konsekvenser för de som antingen inte klarar av att betala sina räntekostnader, eller vill flytta, eller blir av med arbete eller får minskad inkomst på grund av sjukdom, föräldraledighet eller närståendes sjukdom mm. Det utgör alltså en stor risk i ekonomin.
Samtidigt kan det ligga på staten att även där sänka välfärden om dels utgiftsberget/40-talisterna behöver sina pensioner, samtidigt som statens inkomster sjunker via lägre intäkter från skatter när exporten och produktionen sjunker. För att kunna betala framtidens pensioner behöver alltså även välfärdsnivån sänkas för övriga medborgare eftersom 40-talisterna är en sådan stor grupp. Större än gruppen som skall försörja dem. Pensionsåtaganden som är till stor del ofinansierade idag.
Man har även en risk att i framtiden ökar priserna på en mängd varor. Deflationsekonomin pressar bara nedåt till produktionsnivån sjunkit klart, när produktionen är nere på en mer hållbar nivå kommer "överskottet" av producerade varor som kanske reas ut för närvarande, att leda till att priset på varor återigen stiger. Bland annat varor som vars produktion är beroende av oljan som alltså blir en bristvara i framtiden. Dessa varor stiger då i pris, mat, bomull (kläder), tjänster, teknik, datorer, tv, mm. Alla varor och tjänster som har olja som ett steg i utvinning, produktion eller transport. Det vill säga alla varor.
Sammantaget kommer alltså individen på sikt att märka att "det har blivit sämre". Därför att man som individ kommer att märka att köputrymmet har minskat och att man får färre antal varor för samma summa pengar. Man kommer säkert även att märka att kvalité på skola och omsorg samt underhåll av befintlig infrastruktur sjunker ytterligare.
Vad man kan göra för att underlätta omställningen till ett samhälle där handlingsutrymmet och köputrymmet hela tiden kommer att minska är alltså att redan nu skaffa "luft" i sin privatekonomi, genom att höja återbetalning av eventuella lån och minska sina fasta kostnader. Det tål även att fundera på vilken "lyxkonsumtion" man egentligen har som man bör dra ned på och använda pengarna till bättre ändamål. Ett exempel för mig själv är t.ex. kapslar till kaffe-kapselmaskin. Otroligt dyra när man tänker på det då det finns bättre alternativ. Drar ned på användandet och använder det mer som en "lyx" vara, eller när man har gäster. Alltså inget för vardagens flera-koppar-per-dag användande.
Har du själv några vanor som det är dags att bryta och/eller förändra? Tål att tänka på inför årets nyårslöfte!
En långvarig recession håller ned löne-ökningarna, samtidigt som det finns en risk att staten via sina åtgärder mot finanssektorn, med högre krav, höjer i sin tur räntor på bostadslån.
http://www.di.se/artiklar/2012/12/4/analytiker-mindre-loneokningar-nasta-ar/
Bostaden är ändå medelklassens största utgift genom livet, så när kostnaden för denna stiger så påverkar det hela ekonomin.
Det innebär precis som förväntat att i en skuldsatt värld måste man dels sänka omkostnaderna samt att skulder måste återbetalas. Utrymmet i den privatekonomiska ekonomin måste då även förväntas att minska kraftigt. Även här i Sverige, trots att staten inte har höga skulder så måste privatpersoner sänka sina privatskulder. Frågan är hur hårt svenska staten kommer pressa hushållen för att starta sin återbetalning samt inte ta nya lån. Oavsett om man bara försöker stoppa inflödet av nya låntagare, så innebär det att bostadsbubblan brister. Detta ger stora privatekonomiska konsekvenser för de som antingen inte klarar av att betala sina räntekostnader, eller vill flytta, eller blir av med arbete eller får minskad inkomst på grund av sjukdom, föräldraledighet eller närståendes sjukdom mm. Det utgör alltså en stor risk i ekonomin.
Samtidigt kan det ligga på staten att även där sänka välfärden om dels utgiftsberget/40-talisterna behöver sina pensioner, samtidigt som statens inkomster sjunker via lägre intäkter från skatter när exporten och produktionen sjunker. För att kunna betala framtidens pensioner behöver alltså även välfärdsnivån sänkas för övriga medborgare eftersom 40-talisterna är en sådan stor grupp. Större än gruppen som skall försörja dem. Pensionsåtaganden som är till stor del ofinansierade idag.
Man har även en risk att i framtiden ökar priserna på en mängd varor. Deflationsekonomin pressar bara nedåt till produktionsnivån sjunkit klart, när produktionen är nere på en mer hållbar nivå kommer "överskottet" av producerade varor som kanske reas ut för närvarande, att leda till att priset på varor återigen stiger. Bland annat varor som vars produktion är beroende av oljan som alltså blir en bristvara i framtiden. Dessa varor stiger då i pris, mat, bomull (kläder), tjänster, teknik, datorer, tv, mm. Alla varor och tjänster som har olja som ett steg i utvinning, produktion eller transport. Det vill säga alla varor.
Sammantaget kommer alltså individen på sikt att märka att "det har blivit sämre". Därför att man som individ kommer att märka att köputrymmet har minskat och att man får färre antal varor för samma summa pengar. Man kommer säkert även att märka att kvalité på skola och omsorg samt underhåll av befintlig infrastruktur sjunker ytterligare.
Vad man kan göra för att underlätta omställningen till ett samhälle där handlingsutrymmet och köputrymmet hela tiden kommer att minska är alltså att redan nu skaffa "luft" i sin privatekonomi, genom att höja återbetalning av eventuella lån och minska sina fasta kostnader. Det tål även att fundera på vilken "lyxkonsumtion" man egentligen har som man bör dra ned på och använda pengarna till bättre ändamål. Ett exempel för mig själv är t.ex. kapslar till kaffe-kapselmaskin. Otroligt dyra när man tänker på det då det finns bättre alternativ. Drar ned på användandet och använder det mer som en "lyx" vara, eller när man har gäster. Alltså inget för vardagens flera-koppar-per-dag användande.
Har du själv några vanor som det är dags att bryta och/eller förändra? Tål att tänka på inför årets nyårslöfte!
Etiketter:
Bostadsbubbla,
Bostadslån,
Lön,
Privatekonomi,
Sverige,
Välfärd
lördag 3 november 2012
SPENT - ett simuleringspel: överlev fattigdom och hemlöshet i USA...
Fattigdomen ökar i USA. Tror du att du skulle kunna leva på en "minimi lön"? Här kan man spela en simulering av många av de utmaningar som låginkomsttagare i USA möter dagligen. Spelet går relativt snabbt att spela igenom och visar hela tiden med faktarutor hur det faktiskt är för många som möter dessa utmaningar dagligen. Väldigt lärorikt.
http://playspent.org/
"SPENT is an online game about surviving poverty and homelessness created by ad agency McKinney for pro bono client Urban Ministries of Durham (UMD), whose mission "is to provide food, clothing, shelter and supportive services to neighbors in need".
http://playspent.org/
"SPENT is an online game about surviving poverty and homelessness created by ad agency McKinney for pro bono client Urban Ministries of Durham (UMD), whose mission "is to provide food, clothing, shelter and supportive services to neighbors in need".
Players must make the difficult decisions necessary to live for one month on $1,000, often having to choose between equally disagreeable options. The dilemmas they face represent those that bring people to places like UMD: Do you make a healthy meal or keep the lights on? Cover the minimum on your credit cards or pay the rent? Hope your sick daughter gets better on her own or risk your job by leaving early to take her to the doctor? Let your son play in the after-school sports league or save the money needed for his uniform?
The game ends when players either run out of money before the end of the month or make it through with money left over."
The game ends when players either run out of money before the end of the month or make it through with money left over."
Följ länken här: http://playspent.org/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)













