Långvarig stress kan ge dig livslång ohälsa..

Samhället snurrar på i en allt snabbare takt. Vi matas ständigt av intryck. Många känner en press både ifrån omgivningen och sig själva på att prestera. Via media, tidningar och TV matas vi av bilden av det perfekta livet och många känner att de inte räcker till att leva upp till alla förväntningar. Man skall ha familj, karriär, en intensiv fritid med många aktiviteter. Vid Internet och mobiltelefoner är vi ständigt uppkopplade och många hittar inte stunder där de får vila. Det är därför vanligt, att plötsligt gå "rakt in i väggen". Det är den uppbyggda stressen som plötsligt har gjort dig utbränd, men vad är det som har hänt egentligen?

Stress är något som hjälper oss att överleva. Om vi inte blev stressade när vi kände fara, så skulle vi kanske råka ut för olyckor. Om en bil kommer emot dig i hög hastighet så vill du instinktivt skynda dig över gatan till säkerheten. Så stress är i grunden något bra. Den gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut. Stressen är avsedd att hjälpa oss komma ifrån en kortvarig situation så att vi snabbt skulle komma undan. Men idag kan stressen lätt bli långvarig, under en längre period. Då stör den kroppens återhämtning, vilket ger upphov till en rad hälsoeffekter. Immunförsvaret kan försämras och då vi drabbas lättare av infektioner. Långvarig stress kan också orsaka högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.

När vi utsöndrar adrenalin så kallar man även för det aktiv stress. Det är detta stressystem som gör att man kan prestera något överhuvudtaget, oavsett om det gäller i vardagen, inför ett prov eller på fotbollsplanen. Adrenalinet gör dock även att blodet koagulerar enklare, vilket var bra när vi var jagade av rovdjur och gjorde att vi inte skulle förblöda vid en skada. Idag kan det dock ge ökad risk för blodproppar, även hos i övrigt friska, smala och vältränade personer.

Vi har även ett passivt stressystem. En negativ stressituation uppstår när vi hamnar i en situation där vi inte kan slåss eller fly. Vi känner alltså att vi inte har någon handlingsfrihet i situationen, vi kan ingenting göra. Om vi har en högre arbetsbörda än vi mäktar med eller om den aktiva stressen pågår under en längre tid.

Då utsöndras istället stresshormonet cortisol och utsöndringen av adrenalin hämmas. Vi blir passiva, defensiva och hoppas på räddning. Det finns ett negativt samband mellan det passiva systemet och vår prestationsförmåga. Ju mer Cortisol som utsöndras desto sämre presterar vi. I de mest extrema fall kan man bli helt paralyserad och kan inte röra sig ur fläcken. Eftersom det passiva stressystemet gör att vi inte kan lösa problemet vi står inför, fortsätter vi känna oss stressade. Därmed fortsätter vi även att utsöndra adrenalin och cortisol och på det viset kommer vi inte ner till vår vilonivå igen. Vi går och är stressade jämt. Risken är stor för fysisk och psykisk utmattning.

När man inte kan sänka stressnivån, det är då det blir farligt. Man har sett att långvarig stress bidrar till sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, kärlkramp, blodproppar, förhöjt blodtryck, åderförkalkning, alzheimers, även allt ifrån en vanlig förkylning till ökad cancerrisk. Men även diabetes. Man kan också reagera med mer eller mindre kronisk ångest eller depression. Man kan alltså säga att stress är en av de största hälsoförändrande tillstånden man kan drabbas av. Om man på grund av stressen får någon av alla de här möjliga sjukdomarna, så försvinner inte de bara för att man blir fri ifrån stressen. Det kan leda till livslånga sjukdomstillstånd. Man bör alltså göra allt man kan för att undvika långvarig stress. Har man en gång varit utbränd eller nära utbrändhet, har man även en skörhet inför att återigen utsättas för samma stressnivå. Kroppen har helt enkelt använt upp sina resurser vad gäller att hantera stressande situationer. I dessa lägen bör man se till att inte hamna i stressande situationer någonsin mer.

Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man går in i väggen. Man kan då plötsligt få svårt att orientera sig, svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, bli förvirrad, känna stark ångest och få svår yrsel.
När ens prestationsförmåga försämras är det lätt att känna sig misslyckad, få skuld- och skamkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för all slags stress. Fortsätter tillståndet blir ångestattacker vanliga. Nedstämdheten och de depressiva symtomen kan utveckas till depression.

Symtom på stress

Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt. Återkommande huvudvärk eller ont i magen är andra varningstecken.

Tydliga tecken och varningssignaler

En långvarig trötthet, även efter du har fått mycket sömn. En likgiltighet inför händelser, eller du känner nedstämdhet, eller oro.Lättiriterad, otålig. Diffusa smärtor i magen, återkommande spänningshuvudvärk eller hjärtklappning. Svårt att koncentrera dig och minnesförluster, du glömmer lätt bort var du lagt saker, ett telefonnummer du ringer varje dag, bankomatkoder och annat.

Förebygg stress

- Minska kraven på dig själv. Du måste inte göra allt - inte samtidigt.
- Hitta pauser.
- Öva på att säga nej till saker - prioritera.
- Ta dig tid till de grundläggande sakerna, äta sakta, andas medvetet lugnt och avslappnat.

- Gå istället för att springa - du hinner dit du ska.
- Sov.
- Schemalägg viss måttlig motion, det hjälper kroppen släppa stress och spänningar.
- Minska lite på arbetsbördan på jobbet och fritiden.
- Ta fikaraster.
- Berätta om att du känner dig stressad, för omgivningen.

Sömnproblem, djup trötthet, koncentrations- och minnesproblem, täta infektioner, problem med magen, hjärtklappning, olust, ångest eller nedstämdhet kan vara signaler om att vi är i allvarlig obalans – det vill säga ett stresstillstånd.

Källor:

http://www.stressad.se/

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stress/

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Utbrandhet/