Livstornet...

Förra veckan var jag på en intressant konferens om bland annat hälsa, stress och förebyggande åtgärder i arbetslivet. Det var konferens Återbruka, som är en återkommande konferens varje år med deltagande kommuner ifrån Norrbotten och Västerbotten. 

(klicka på bilden för en större bild)

Alla kan drabbas av en kris (svår sjukdom, olycka, drabbar mig eller någon nära, separation eller något annat) och i perioder må sämre. Hur många kriser ska vi ha under vårt liv? (forskare har räknat och normalt är en kris var åttonde, tionde år hela livet igenom). Men blir man fast här nere för länge på “må dåligt” så är det inte en frisk kris.

Under livets gång kan vi också lära oss egna strategier för vad jag själv kan göra för att må bättre:
Exempel kan vara att får jag sömnproblem slutar jag dricka kaffe efter kl 15. Kanske måste jag motionera regelbundet, eller så börjar man släcka hemma efter kl 19, man lär sig olika sätt.

Ett exempel på hur olika problem i livet, sammantaget kan ge en "svajig" livssituation fick vi också i det så kallade "Livstornet", som Sara Brännström. Från Medlefors folkhögskola, berättade om.

Livstornet är en serie byggklossar, där varje kloss är en riskfaktor för ohälsa.

Om vi tänker oss “Kajsa” (exempel) som är en arbetsledare på Solkraft, hon är 42 år, hon får först en kloss för att hon är kvinna. Hon får ingen för att hon är 42, hon får ingen för att hon jobbar på solkraft. Men det är svårt känna sig tillräcklig. Finns ingen tydlig roll, hon får en kloss för att den delen stressar henne.

- Kajsa sitter mycket stilla på sitt kontor, hon har ett höj och sänkbart skrivbord men använder inte den funktionen. Får en kloss för detta.
- Har svårt att släppa oro, surrar på även efter arbetstid i huvudet. Påverkar även hela vardagen.
Kajsa röker, bor tre kilometer ifrån sitt jobb. Men åker bil till och från jobbet, även på fritiden har hon inte tid med motion säger hon. Dåliga erfarenheter från skolan vad gäller motion. Får en kloss för det.
- Morgontrött, snoozedrottning. Mindre tid att göra sig klar, hoppar över frukost. Kaffe och cigaretter. Får en kloss för det.
- Hon får en kloss för att hon och hennes make har tre barn, mycket kring barnen. Får en kloss.
- Hon är gift, får ingen kloss för det men för att de haft en risig relation sista tre åren. Så de pratar inte så mycket med varandra längre. Får en kloss för det.
- Har en mor i samma stad, mamma som fick en hjärtinfarkt för några år sedan. Oroar henne.
Vattenskada i somras, hemma i huset, får en kloss för det.

Kajsas torn, svajar. Vad händer då? Hon mår inte så bra.

Symtom för Kajsa:
- Sover dåligt
- Glömmer saker
- Röker mer
- Irriterad
- Högt blodtryck
- Börjar dricka mer på kvällarna för att varva ned.
- Tappar nätverk och blir mindre social
- Får huvudvärk
- Dålig självkänsla, får dåligt samvete
- Får magproblem
- Utveckla allergier / immunförsvaret är i botten.
- Sluta sova är ett senare tecken.

Signaler ifrån kroppen att nu är ditt torn väldigt högt. Istället för att ta itu med problemen så tar en del värktabletter. Fortsätter det här så rasar tornet, då blir det en sjukskrivning. Utmattningsdepression blir svårt att komma tillbaka. Svårare påverka om man väntar innan man försöker göra något åt detta.

Kan ta längre tid innan tornet börjar svaja, med skyddande faktorer. Kan plocka bort klossar i livstornet genom skyddande faktorer.
- Kajsa har en katt, klappar den.
- Är i trädgården, påtar på.
- Har ett par nära vänner som hon kan prata med
- En förstående chef som stöttar
- Gillar matlagning hon har en hobby, så får hon ett + för.
- Gick på en stresshanteringskurs för några år sedan, och går och tar och gör andningsövningar som hon också får lite + för.

Vi vet att yngre människor som får utbrändhet som en diagnos, oftast kan komma tillbaka till arbetet igen på en 3-6 månader. Men ju äldre man blir och ju fler gånger detta händer ju längre blir sjukskrivningsperioderna. Bygger man upp en stresskänslighet kan detta även bli en livslång nedsättning att man aldrig kommer att komma tillbaka till det tidigare tempot man hade, någonsin mer.


Vi har olika höga torn i perioder. Men för att det inte ska bli så högt så att det rasar så kan man göra vissa insatser. Man kan påverka saker i tornet. Ibland kan man äta mediciner (antidepressiva mm) i avvaktan på att träffa en psykolog för att börja ta tag i de olika delarna i tornet. Hälsosamtal med sin chef/arbetsledare.

Jag har skrivit mer om vad som kan hända vid utbrändhet och hur farligt stress egentligen är för kropp och hälsa här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/langvarig-stress-kan-ge-dig-livslanga.html

och om depression här: http://rymdiz.blogspot.se/2013/01/depression-inte-ensam.html

Det lackar mot jul...

Så är vi inne på sista veckan av förberedelser inför julen. Med hårt snöfall hela helgen som vräkt ned över Luleå (och Norrbotten) får vi idag andas ut lite och hinna skotta ifatt, då vägar, bilar och bostadsområden täckts med vit tung kramsnö. Med all snö har andra julförberedelser fått vänta på sig då man inte får något gjort när snön skapar svår framkomlighet, och efter att ha skottat, sopat, skrapat bilen och nästan kört fast på sin egna uppfart så får man mindre lust att ägna sig åt julpyssel.

Risken vid dålig snöröjning är såklart även att utryckningsfordon inte säkert kan ta sig fram överallt i staden. Men nu när ordningen börjar bli återställd är risken återigen minimerad.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=7352546

En annan risk är såklart rasrisk från överhäng. Se upp, helt enkelt. Bild ifrån Lingonstigen i Luleå.

De stora snömängderna som kommit de senaste dagarna har gett snöröjarna jobb i stort sett dygnet runt. Men trots det kan det förstås finnas några vägar som fortfarande är oplogade och det gäller att ta det ytterst försiktigt i trafiken. Dessutom finns risk för snöhalka. 

Så ta det lugnt i jultrafiken, stressa inte, någon väntar på dig i jul. Och var det nu några förberedelser inför julen som inte hunnits med, så var det kanske inte hela världen?

Att ta en paus från ekonomin...

Många är det som nu redan har gått på semester eller som jobbar sin sista vecka innan de skall ta sin ledighet. Jag känner samma sak själv att allting går lite på lågvarv. Jag vill inte behöva oroa mig för ekonomin, jag vill vara ledig och njuta av min ledighet utan att få dåligt samvete för att jag inte sparar lika mycket pengar som jag borde. Eller att jag inte tar nog förberedelser inför framtiden. Men man måste även leva här och nu...

Antagligen kommer de här skygglapparna att tvingas bort och man måste åter öppna ögonen senare under sommaren då Europas problem antagligen inte kommer att gå att sopa under mattan hur länge som helst. Medan vi ligger i hängmattan här hemma växer problemen i krisländerna och hela Europa kommer närmare punkten av en total kollaps av euron. Vi kan ignorera det en tid, tänka på annat och njuta av vår ledighet men antagligen kommer situationen i Europa att komma tillbaka för att bita oss i rumpan ungefär samtidigt som vi kommer åter till jobbet i början av Augusti.

Själv tror jag ändå det är ganska viktigt att man fokuserar på annat ibland också. Har man sin övergripande plan klar för sig, att bli skuldfri, amortera, spara en buffert så har man råd till att få tänka på annat och försöka koppla bort det som händer.

Semesterlagen som är över 70 år gammal gav från början två veckors betald ledighet. Idag har ledigheten utökats till fem veckor och många arbetsplatser har kollaktivavtal som innebär ännu mer ledighet. Lagen kom till för att arbetare behövde återhämtning och vila ( och för att det var billigare än arbetstidsförkortning).

Att gå under en lång tid med uppbyggd stress gör att man riskerar sin hälsa och sitt liv. Det finns en mängd sjukdomar som kan drabba en om man inte har sin ledighet och sin semester. Det är otroligt viktigt för kroppens återhämtning. Jag har skrivit om stressens effekt på kroppen tidigare och det finns att läsa här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/langvarig-stress-kan-ge-dig-livslanga.html

Så just nu hoppas jag att alla ändå tar och har en riktigt skön semester och vilar upp sig för det kommer att behövas för att kunna jobba hårt till hösten. Jag kommer fortfarande att uppdatera bloggen under sommaren men inte i lika stor utsträckning som under arbetsåret. Vi får se hur ofta, det beror lite på vad som händer i världen också. Tar krisen plötsligt ny fart kommer jag ändå att hålla ett öga på utvecklingen. Men någonstans tror jag krisen tar lite semester också, medan alla makthavare går på ledighet och njuter av sommaren. Sedan när de kommer tillbaka kommer de också att upptäcka att exempelvis fler länder i Europa och fler banker har hunnit bli insolventa medan de höll ögat på annat.

Jag kan tänka mig att jag uppdaterar bloggen ett par gånger i veckan under de närmaste veckorna, men det beror som sagt på vad som händer i världen. Jag rekommenderar alla att vara ute mycket, gå till stranden, ta långa promenader, grilla med vänner, läsa böcker i hängmattan och lyssna på musik. Kanske hälsa på farmor eller någon annan avlägsen släkting man inte sett på länge.


Här är en humoristisk video från Youtube som summerar hela europakrisen:

http://www.youtube.com/watch?v=OrhJcqgXrlw

Ha en skön sommar allesammans! 

Långvarig stress kan ge dig livslång ohälsa..

Samhället snurrar på i en allt snabbare takt. Vi matas ständigt av intryck. Många känner en press både ifrån omgivningen och sig själva på att prestera. Via media, tidningar och TV matas vi av bilden av det perfekta livet och många känner att de inte räcker till att leva upp till alla förväntningar. Man skall ha familj, karriär, en intensiv fritid med många aktiviteter. Vid Internet och mobiltelefoner är vi ständigt uppkopplade och många hittar inte stunder där de får vila. Det är därför vanligt, att plötsligt gå "rakt in i väggen". Det är den uppbyggda stressen som plötsligt har gjort dig utbränd, men vad är det som har hänt egentligen?

Stress är något som hjälper oss att överleva. Om vi inte blev stressade när vi kände fara, så skulle vi kanske råka ut för olyckor. Om en bil kommer emot dig i hög hastighet så vill du instinktivt skynda dig över gatan till säkerheten. Så stress är i grunden något bra. Den gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut. Stressen är avsedd att hjälpa oss komma ifrån en kortvarig situation så att vi snabbt skulle komma undan. Men idag kan stressen lätt bli långvarig, under en längre period. Då stör den kroppens återhämtning, vilket ger upphov till en rad hälsoeffekter. Immunförsvaret kan försämras och då vi drabbas lättare av infektioner. Långvarig stress kan också orsaka högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.

När vi utsöndrar adrenalin så kallar man även för det aktiv stress. Det är detta stressystem som gör att man kan prestera något överhuvudtaget, oavsett om det gäller i vardagen, inför ett prov eller på fotbollsplanen. Adrenalinet gör dock även att blodet koagulerar enklare, vilket var bra när vi var jagade av rovdjur och gjorde att vi inte skulle förblöda vid en skada. Idag kan det dock ge ökad risk för blodproppar, även hos i övrigt friska, smala och vältränade personer.

Vi har även ett passivt stressystem. En negativ stressituation uppstår när vi hamnar i en situation där vi inte kan slåss eller fly. Vi känner alltså att vi inte har någon handlingsfrihet i situationen, vi kan ingenting göra. Om vi har en högre arbetsbörda än vi mäktar med eller om den aktiva stressen pågår under en längre tid.

Då utsöndras istället stresshormonet cortisol och utsöndringen av adrenalin hämmas. Vi blir passiva, defensiva och hoppas på räddning. Det finns ett negativt samband mellan det passiva systemet och vår prestationsförmåga. Ju mer Cortisol som utsöndras desto sämre presterar vi. I de mest extrema fall kan man bli helt paralyserad och kan inte röra sig ur fläcken. Eftersom det passiva stressystemet gör att vi inte kan lösa problemet vi står inför, fortsätter vi känna oss stressade. Därmed fortsätter vi även att utsöndra adrenalin och cortisol och på det viset kommer vi inte ner till vår vilonivå igen. Vi går och är stressade jämt. Risken är stor för fysisk och psykisk utmattning.

När man inte kan sänka stressnivån, det är då det blir farligt. Man har sett att långvarig stress bidrar till sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, kärlkramp, blodproppar, förhöjt blodtryck, åderförkalkning, alzheimers, även allt ifrån en vanlig förkylning till ökad cancerrisk. Men även diabetes. Man kan också reagera med mer eller mindre kronisk ångest eller depression. Man kan alltså säga att stress är en av de största hälsoförändrande tillstånden man kan drabbas av. Om man på grund av stressen får någon av alla de här möjliga sjukdomarna, så försvinner inte de bara för att man blir fri ifrån stressen. Det kan leda till livslånga sjukdomstillstånd. Man bör alltså göra allt man kan för att undvika långvarig stress. Har man en gång varit utbränd eller nära utbrändhet, har man även en skörhet inför att återigen utsättas för samma stressnivå. Kroppen har helt enkelt använt upp sina resurser vad gäller att hantera stressande situationer. I dessa lägen bör man se till att inte hamna i stressande situationer någonsin mer.

Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man går in i väggen. Man kan då plötsligt få svårt att orientera sig, svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, bli förvirrad, känna stark ångest och få svår yrsel.
När ens prestationsförmåga försämras är det lätt att känna sig misslyckad, få skuld- och skamkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för all slags stress. Fortsätter tillståndet blir ångestattacker vanliga. Nedstämdheten och de depressiva symtomen kan utveckas till depression.

Symtom på stress

Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt. Återkommande huvudvärk eller ont i magen är andra varningstecken.

Tydliga tecken och varningssignaler

En långvarig trötthet, även efter du har fått mycket sömn. En likgiltighet inför händelser, eller du känner nedstämdhet, eller oro.Lättiriterad, otålig. Diffusa smärtor i magen, återkommande spänningshuvudvärk eller hjärtklappning. Svårt att koncentrera dig och minnesförluster, du glömmer lätt bort var du lagt saker, ett telefonnummer du ringer varje dag, bankomatkoder och annat.

Förebygg stress

- Minska kraven på dig själv. Du måste inte göra allt - inte samtidigt.
- Hitta pauser.
- Öva på att säga nej till saker - prioritera.
- Ta dig tid till de grundläggande sakerna, äta sakta, andas medvetet lugnt och avslappnat.

- Gå istället för att springa - du hinner dit du ska.
- Sov.
- Schemalägg viss måttlig motion, det hjälper kroppen släppa stress och spänningar.
- Minska lite på arbetsbördan på jobbet och fritiden.
- Ta fikaraster.
- Berätta om att du känner dig stressad, för omgivningen.

Sömnproblem, djup trötthet, koncentrations- och minnesproblem, täta infektioner, problem med magen, hjärtklappning, olust, ångest eller nedstämdhet kan vara signaler om att vi är i allvarlig obalans – det vill säga ett stresstillstånd.

Källor:

http://www.stressad.se/

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stress/

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Utbrandhet/