MSB om klimatförändringarnas konsekvenser..

MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har kommit med en skrivelse om "klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap":
Den finns att läsa under deras hemsida:
https://www.msb.se

Jag vill här göra en sammanfattning av det jag ser som de viktigaste punkterna i denna skrivelse som är 48 sidor lång och finns att läsa via länken ovan.

Globala förändringar:

• Uppvärmningen blir störst över land och på de högsta nordliga breddgraderna och minst över den södra oceanen och delar av norra Atlanten.
• Snötäcket minskar och tödjupet ökar över de flesta regioner med permafrost.
• Havsistäcket minskar i Arktis och i Antarktis under alla scenarier och i vissa projektioner försvinner sensommarisen i Arktis nästan helt under den senare delen av 2000-talet.
• Förekomsten av extremt höga temperaturer, värmeböljor och kraftiga skyfall ökar.
• Intensiteten i tropiska cykloner (orkaner och tyfoner) ökar sannolikt.
• Stormbanor flyttar mot polerna, vilket leder till förändrade vind-, nederbörds- och temperaturmönster.
• Nederbörden ökar vid högre breddgrader och den årliga avrinningen till vattendrag och tillgången till vatten ökar på de höga breddgraderna.
• Nederbörden minskar i subtropiska regioner och många halvtorra områden (t.ex. Medelhavsområdet, västra USA, södra Afrika och nordöstra Brasilien) får minskade tillgångar till vattenresurser.
(Forskningsresultat som publicerats efter IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4) från år 2007 tyder på att klimatförändringarna kan bli mer omfattande.)

SMHI har på uppdrag av regeringen sammanställt det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar och skriver där att "sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4".
En av de viktigaste skillnaderna jämfört med år 2007 är att det numera anses mycket svårare att nå det så kallade tvågradersmålet, dvs. att begränsa den globala uppvärmningen till under +2◦C jämfört med förindustriell nivå.

Detta är allvarligt eftersom en ökning på mer än 2◦C bedöms resultera i mer svårhanterliga och snabba klimateffekter. SMHI:s sammanställning noterar dock att "även om tvågradersmålet uppnås, stiger havsnivån, havsförsurningen ökar och det kan bli olika betydande effekter på den biologiska mångfalden".

Några av de förändringar som har gått snabbare än vad IPCC förutspådde år 2007 är avsmältningen av Arktis havsis, och negativ massbalans för de stora inlandsisarna på Grönland och Antarktis. En nyligen publicerad vetenskaplig studie har gjort mer detaljerade modeller av ett högnivåscenario för klimatförändringarna. Enligt denna studie skulle den globala uppvärmningen kunna gå så snabbt som att +2◦C (jämfört med förindustriell tid, 1861-1890) nås redan under 2030-talet och +4◦C under 2060-talet.

Tröskeleffekter 


En allt snabbare temperaturökning ökar risken för så kallade tröskeleffekter (eng. tipping points). Med tröskeleffekter avses att ett system övergår i ett nytt tillstånd och att det blir mycket svårt eller rent av omöjligt att återgå till det tidigare tillståndet. Tröskeleffekter kan få stora konsekvenser för människor
och ekosystem.

Exempel på tröskeleffekter som klimatförändringarna, enligt en ofta citerad studie skulle kunna resultera i, om den globala medeltemperaturen ökar med 3-6◦C jämfört med perioden 1980-1999, är:

• Avsmältning av det Västantarktiska istäcket vilket skulle innebära en havsnivåhöjning om 5 meter.
• Den termohalina cirkulationen i Nordatlanten (Golfströmmen och nordatlantiska strömmen) försvagas eller stannar av vilket skulle innebära ett kallare klimat omkring norra Atlanten.
• Svängningarna i fenomenet El Niño påverkas och fenomenet förstärks vilket skulle innebära torka i Sydostasien.
• Den indiska sommarmonsunen försvagas vilket orsakar torka.
• Den västafrikanska monsunen ökar i styrka vilket skulle kunna öka den årliga nederbörden i Sahelområdet i Sahara och leda till en fraktionerad ökning av vegetation.
• Skogsbestånden i Amazonas reduceras på grund av minskad nederbörd, vilket leder till förlust av biologisk mångfald.
• De boreala skogarna (tajgan) drar sig tillbaka vilket ger möjlighet för nya arter att träda in och nya biomer skapas.

En mer måttlig global medeltemperaturhöjning om 1-2◦C bedöms kunna resultera i en irreversibel avsmältning av Grönlandsisen. Om en tröskeleffekt passeras i fråga om Grönlandsisens avsmältning kan havsytans nivå öka med upp till 2 meter år 2100 och 5 meter år 2300.

Havsisen vid Arktis bedöms kunna minska kraftigt vid en global medeltemperaturhöjning om 0,5-2◦C. Arktis kan komma att vara isfritt under delar av året under 2040-talet eller ännu tidigare.

Klimat- och sårbarhetsutredningen har utifrån IPCC:s scenarier gjort en genomgång av klimatförändringarna i Sverige. 

Som ovan nämnts tyder senare års forskning på att medeltemperaturen höjs snabbare än i IPCC:s scenarier. Detta innebär att de förändringar som Klimat- och sårbarhetsutredningen beskriver kan komma att ske ännu snabbare än förväntat.  Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen förväntas uppvärmningen i Sverige bli större än det globala genomsnittet. Medeltemperaturen kan enligt utredningen stiga med 3-5 grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990. Vintertemperaturen kan komma att öka med 7 grader i norra Sverige. Mälardalens klimat kommer att likna klimatet i norra Frankrike idag.

Nederbörden kommer enligt utredningen att öka i större delen av landet under höst, vinter och vår. En större del av nederbörden under vintern kommer att falla som regn. Sommartid blir klimatet varmare och torrare, särskilt i södra Sverige.

 Det är osäkert om vindar och stormar kommer att öka, men en del klimatmodeller som utredningen använder pekar i den riktningen.

Sveriges kuster påverkas av den globala havsnivåhöjningen. Landhöjningen kommer delvis att motverka havsnivåhöjningen framförallt i norra Sverige. Havet längs Sveriges kuster kan komma att stiga från några centimeter upp till 80 centimeter (längs med södra Östersjön) till slutet av innevarande århundrade. Klimat- och sårbarhetsutredningen uppger sig då inte ha räknat in någon avsmältning av isarna på Grönland och Antarktis för detta århundrade.

Direkta konsekvenser av klimatförändringar i Sverige


• Höga flöden, översvämningar och skyfall
• Erosion (längs kuster, vattendrag och sjöstränder)
• Ras och skred
• Ravinutveckling
• Slamströmmar och moränskred
• Skogsbränder
• Extremtemperaturer (värmeböljor)
• Stormfällning av skog (till följd av förändrat skogstillstånd, minskad
tjälförekomst och en eventuell ökning av kraftiga vindar)
• Ökad smittspridning (förändrade spridningsmönster och nya
sjukdomar)
• Risker i dricksvattenförsörjning (försämrad kvalitet på råvattnet i
dricksvattentäkter, ökad tillväxt av mikroorganismer)
• Invasion av främmande arter som kan få konsekvenser för ekosystemen

Ökad risk för bristsituationer 


Extrema väder såsom skyfall och torka kan resultera i stora skördeförluster, med åtföljande brist på livsmedel. Ett förändrat klimat kan även öka förekomsten av skadegörare, och minska fruktsamheten inom jordbruket. Klimatförändringarna kan således påverka livsmedelsförsörjningen på ett globalt plan. Eftersom den svenska livsmedelsförsörjningen idag är beroende av import från andra länder kan detta påverka även Sverige. Risken för skador på infrastruktur och transportsystem ökar med extrema väder vilket kan försvåra utvinning, produktion och transporter av kritiska produkter som olja, gas och olika insatsvaror som industrin är beroende av. Bristsituationer som drabbar Sverige skulle kunna tänkas uppstå om störningarna är omfattande och frekventa.

FOI har studerat klimatförändringarnas påverkan på svensk energiförsörjning. I studien konstateras att Sverige har en förhållandevis gynnsam position inför framtida klimatförändringar, men att vi inte ska förvänta oss att kunna maximera den egna energiförsörjningstryggheten på grund av solidaritet med övriga EU.