En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

Visar inlägg med etikett Hälsa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hälsa. Visa alla inlägg

torsdag 13 november 2014

Samband mellan arbetsmiljö och att arbetskraften lämnar arbetslivet...

Arbetsmiljöverket kom med en ny rapport:
http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2014_08.pdf

Lågt räknat har en individ ett produktionsvärde per år med 400 000 kr/år, om 1000 individer lämnar arbetslivet handlar det alltså om ett bortfall på 4 miljarder, som kunde användas till sjukvård, pensioner, samahällsbyggande mm.

Arbetsmiljön påverkar hälsan som i sin tur alltså påverkar utträde ifrån arbetslivet.


Fysiskt krävande arbeten sliter på kroppen och ger en förkortad arbetslivslängd. Lågutbildade lever därför i snitt kortare än högutbildade eftersom de i större utsträckning arbetar inom exempelvis industrin eller i övrigt fysiskt krävande arbeten.

Tjänstemän å andra sidan, upplever stress över att de ständigt måste hålla många olika saker i huvudet. Detta leder i sin tur till mer psykisk ohälsa, stressrelaterade sjukdomar, utbrändhet och depression.

De yrken som toppar listan över risker är serviceyrken där man träffar mycket människor och på nummer två finner vi fabriksarbetare. Vårdpersonal, socialsekreterare, lärare så kallade kontaktyrken, är exempel på sådana risk-serviceyrken där personalen ligger i farozonen för att riskera sin egen hälsa alltså sett på längre sikt. Det leder även till förtidspension i förlängningen vilket alltså blir en följd av att drabbas av den här ohälsan.

Säkrast är att vara högre ämbetsman, specialist inom biologi, pilot, politiker, driftchef eller dataspecialist.

Man ser ett samband mellan krav - kontroll, har man mycket krav men kan ha kontroll över sin arbetssituation så klarar man hälsan bättre, de som klarar hälsan sämst har alltså högst anspänning av krav och lägst möjlighet till kontroll över arbetet. Har man dåligt stöd på arbetsplatsen i allt detta är det ytterligare en riskfaktor. Kvinnor befinner sig alltså i högre risk än män eftersom det är kvinnor som i högre utsträckning arbetar inom serviceyrken med hög grad av kontakt med kunder. Dessutom misstänker jag själv att kvinnor inte är lika bra på att ta signalerna på allvar, man är van att sätta sig själv i andra rummet.

Befinner man sig alltså i denna situation och upplever sig inte ha kontroll och att det hotar ens hälsa, bör man alltså föra en dialog med närmaste chef om sina arbetsuppgifter och arbetssituation, samt i annat fall kontakta facket och skyddsombud. Det är viktigt att man tar sin egen hälsa på allvar. 

Ingen kommer att tacka dig om du biter ihop, blir utbränd och inte kan arbeta mer. Bättre då att faktiskt vara besvärlig,, sätta ned foten och i längden sparar alltså både individ, arbetsgivare och samhället på att vi tar hälsan i arbetslivet på allvar.

fredag 7 november 2014

Fredagsmys: Installationsguide för glädje...


Du kan även klicka på bilden för att få en större bild!

Bilden tillhör Karin Isberg som är en inspirationsföreläsare. http://www.karinisberg.se/

torsdag 6 november 2014

Ebola update...

Det tidigare läget för Ebola i världen, kan sammanfattas med den här bilden där utvecklingen har varit exponentiell till en början, se den branta stigningen, på totala antal fall. Men efter som tiden har gått har kurvorna planat ut något. Se bild nedan:


Det totala antalet fall har sedan fortsatt att öka men har alltså planat ut något om man jämför med bilden ovan, även om det totala antalet fall nära nog har fördubblats på två månader.


Källa: http://www.bbc.com/news/health-29060239

Den bästa genomgången om vad Ebola egentligen är och hur det sprider sig har jag läst på den här bloggen.(se länk nedan). Den går igenom grundligt förutsättningarna för Ebola, samt varför vi faktiskt behöver vara rädda för Ebola trots att det "bara" sprids som influensa via droplets och inte egentligen är luftburen smitta så kan Ebola alltså trots allt överleva om man exempelvis nyst på ett dörrhandtag. Därför skulle den kunna spridas snabbt även i västvärldens storstäder om man inte snabbt isolerade alla fall man hittar.
http://dtolar.com/2014/10/01/ebola-a-nurses-perspective/

Jag har tidigare skrivit om Ebola utbrottet här: http://rymdiz.blogspot.se/2014/09/ebola-spridningen-fortsatter.html

Men trots allt så ser man alltså en avmattning på Ebola spridningen. I WHO:s senaste rapport går de igenom siffrorna:
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/137510/1/roadmapsitrep_5Nov14_eng.pdf?ua=1

Sammanfattning från WHO:s rapport från 5:e november:

Totalt så ser man att det hittills varit13 042 bekräftade, sannolika och misstänkta fall av Ebolafeber (EVD). Dessa fall har rapporterats i sex drabbade länder (Guinea, Liberia, Mali, Sierra Leone, Spanien och USA) och två tidigare drabbade länder (Nigeria och Senegal) fram till slutet av den 2 november. Det har varit totalt 4818 rapporterade dödsfall.

Utbrotten av EVD i Senegal och Nigeria förklarades vara över den 17 oktober och den 19 oktober 2014.

På landsnivå, visas veckoincidensen av ebolafall vara stabil i Guinea. I Sierra Leone ser man att antalet veckoincidensen fortfarande fortsätter att öka, medan i Liberia så tycks den minska.  I alla dessa tre länder sprids fortfarande EVD ihållande och utbrett, särskilt i huvudstäderna. Alla administrativa distrikt i Liberia och Sierra Leone har rapporterat minst 1 bekräftat eller troligt fall av EVD sedan utbrottet började. Fall och dödsfall fortsätter vara underrapporterade i detta utbrott.

Så man kan säga att trots att Ebola fallen inte ökar lika hastigt som tidigare härjar Ebolafebern fortfarande fritt i dessa tre länder. Problemen är alltså fortfarande långt ifrån över även om man börjar få en viss kontroll om man jämför med tidigare.

måndag 20 oktober 2014

Livstornet...

Förra veckan var jag på en intressant konferens om bland annat hälsa, stress och förebyggande åtgärder i arbetslivet. Det var konferens Återbruka, som är en återkommande konferens varje år med deltagande kommuner ifrån Norrbotten och Västerbotten. 




(klicka på bilden för en större bild)

Alla kan drabbas av en kris (svår sjukdom, olycka, drabbar mig eller någon nära, separation eller något annat) och i perioder må sämre. Hur många kriser ska vi ha under vårt liv? (forskare har räknat och normalt är en kris var åttonde, tionde år hela livet igenom). Men blir man fast här nere för länge på “må dåligt” så är det inte en frisk kris.

Under livets gång kan vi också lära oss egna strategier för vad jag själv kan göra för att må bättre:
Exempel kan vara att får jag sömnproblem slutar jag dricka kaffe efter kl 15. Kanske måste jag motionera regelbundet, eller så börjar man släcka hemma efter kl 19, man lär sig olika sätt.

Ett exempel på hur olika problem i livet, sammantaget kan ge en "svajig" livssituation fick vi också i det så kallade "Livstornet", som Sara Brännström. Från Medlefors folkhögskola, berättade om.


Livstornet är en serie byggklossar, där varje kloss är en riskfaktor för ohälsa.

Om vi tänker oss “Kajsa” (exempel) som är en arbetsledare på Solkraft, hon är 42 år, hon får först en kloss för att hon är kvinna. Hon får ingen för att hon är 42, hon får ingen för att hon jobbar på solkraft. Men det är svårt känna sig tillräcklig. Finns ingen tydlig roll, hon får en kloss för att den delen stressar henne.

- Kajsa sitter mycket stilla på sitt kontor, hon har ett höj och sänkbart skrivbord men använder inte den funktionen. Får en kloss för detta.
- Har svårt att släppa oro, surrar på även efter arbetstid i huvudet. Påverkar även hela vardagen.
Kajsa röker, bor tre kilometer ifrån sitt jobb. Men åker bil till och från jobbet, även på fritiden har hon inte tid med motion säger hon. Dåliga erfarenheter från skolan vad gäller motion. Får en kloss för det.
- Morgontrött, snoozedrottning. Mindre tid att göra sig klar, hoppar över frukost. Kaffe och cigaretter. Får en kloss för det.
- Hon får en kloss för att hon och hennes make har tre barn, mycket kring barnen. Får en kloss.
- Hon är gift, får ingen kloss för det men för att de haft en risig relation sista tre åren. Så de pratar inte så mycket med varandra längre. Får en kloss för det.
- Har en mor i samma stad, mamma som fick en hjärtinfarkt för några år sedan. Oroar henne.
Vattenskada i somras, hemma i huset, får en kloss för det.

Kajsas torn, svajar. Vad händer då? Hon mår inte så bra.

Symtom för Kajsa:
- Sover dåligt
- Glömmer saker
- Röker mer
- Irriterad
- Högt blodtryck
- Börjar dricka mer på kvällarna för att varva ned.
- Tappar nätverk och blir mindre social
- Får huvudvärk
- Dålig självkänsla, får dåligt samvete
- Får magproblem
- Utveckla allergier / immunförsvaret är i botten.
- Sluta sova är ett senare tecken.

Signaler ifrån kroppen att nu är ditt torn väldigt högt. Istället för att ta itu med problemen så tar en del värktabletter. Fortsätter det här så rasar tornet, då blir det en sjukskrivning. Utmattningsdepression blir svårt att komma tillbaka. Svårare påverka om man väntar innan man försöker göra något åt detta.

Kan ta längre tid innan tornet börjar svaja, med skyddande faktorer. Kan plocka bort klossar i livstornet genom skyddande faktorer.
- Kajsa har en katt, klappar den.
- Är i trädgården, påtar på.
- Har ett par nära vänner som hon kan prata med
- En förstående chef som stöttar
- Gillar matlagning hon har en hobby, så får hon ett + för.
- Gick på en stresshanteringskurs för några år sedan, och går och tar och gör andningsövningar som hon också får lite + för.

Vi vet att yngre människor som får utbrändhet som en diagnos, oftast kan komma tillbaka till arbetet igen på en 3-6 månader. Men ju äldre man blir och ju fler gånger detta händer ju längre blir sjukskrivningsperioderna. Bygger man upp en stresskänslighet kan detta även bli en livslång nedsättning att man aldrig kommer att komma tillbaka till det tidigare tempot man hade, någonsin mer.


Vi har olika höga torn i perioder. Men för att det inte ska bli så högt så att det rasar så kan man göra vissa insatser. Man kan påverka saker i tornet. Ibland kan man äta mediciner (antidepressiva mm) i avvaktan på att träffa en psykolog för att börja ta tag i de olika delarna i tornet. Hälsosamtal med sin chef/arbetsledare.

Jag har skrivit mer om vad som kan hända vid utbrändhet och hur farligt stress egentligen är för kropp och hälsa här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/langvarig-stress-kan-ge-dig-livslanga.html

och om depression här: http://rymdiz.blogspot.se/2013/01/depression-inte-ensam.html

måndag 4 augusti 2014

Träning...

Så hösten är här säger träden som redan har röda rönnbär som lyser mot de gröna bladen. Jag är igång med min höstträning och nu är jag motiverad eftersom jag tränar inför zombierun. Efter en bra sommar är jag också utvilad vilket är grunden till att orka ta itu med nya saker och få mer energi. En ny säng kommer också hjälpa mig på vägen.

Efter semestern har jag en del kilon jag behöver bli av med samtidigt som jag blir snabbare och starkare och får den där konditionen som jag tappat. Nu blir det mycket hälsosamma soppor och jag har strukit ut en del kolhydrater ur min kost. Äter inget bröd nu och extremt lite ris, pasta.

Matplanen säger 1200kcal/dag och minst 5 km promenader per dag. Känner mig redan lättare och med mer energi efter den första veckan. Härlig känsla, kroppen mår bättre när man äter mindre kolhydrater det är jag övertygad om. Kolhydrater brukar ge mig en känsla av att kroppen är svullen eftersom den också samlar på sig vätska med kolhydraterna. Naturligtvis minska på sockret och inget godis eller snacks, fikabröd eller vad det nu kan vara.

Ser även till att få i mig runt en 150 gram protein varje dag. Att få i sig nog med protein minskar mängden muskelmassa som man bryter ned medan man tappar vikt. Kycklingsoppa är en favorit, men även klassiker som purjulök, lök och bacon soppa. Bröd på bilden nedan, men jag skippar det nu eftersom det är viktigt att jag håller min planerade diet. Jag har bara 6 veckor kvar till Zombierun den 20:e september. Det blir 5 km terränglöpning med hinder och zombies så då gäller det att vara i form.

Tidigare erfarenheter säger att jag kommer att ha tappat ett antal kilon till det och mindre vikt att springa med gör att det sliter mindre på knän och leder. Knäoperationer är vanligt bland överviktiga då det är en av de leder man sliter ut först.


Recept på bilden: http://www.bbcgoodfood.com/recipes/3505/leek-bacon-and-potato-soup

Att träna och motionera behöver inte kosta något. Promenader kan vara gratis och äta nyttigare kan kosta mindre än de halvfabrikat vi kastar i oss. Köp säsongens grönsaker som är billigast. Samt att på hösten är det skördetid för våra svenska rotfrukter och då smakar de som bäst.

Nu kör vi på 12 veckor framåt siktar jag på att vara i form igen. Inte riktigt i tid till loppet alltså men det blir en "morot" på vägen som håller motivationen uppe. Alla behöver vi ett mål att titta på för att göra förändringar i livet. De långsiktiga hälsovinsterna man får om man tar hand om sin hälsa gör att man minskar risken för diabetes, högt blodtryck, hjärtproblematik, åderförkalkning, listan kan göras lång. Men konstigt nog fungerar vi människor så att titta så långt in i framtiden är svårt, men att se en och en halv månad in i framtiden det är lättare. Därför måste man försöka hitta motivation och mål som inte ligger så långt fram i framtiden om man ska lyckas hålla sig motiverad.

Nu kör vi!

måndag 8 april 2013

Global hälsa, en fråga för framtiden...

Global hälsa berör oss alla. Oavsett var på jordklotet vi lever. Världen är numera en del av Sverige och Sverige är en del av världen. Infektionssjukdomar, migration, klimatförändringar, våld och konflikter känner inga gränser och har en direkt, eller indirekt påverkan på hälsoutvecklingen.Trots att globala hälsofrågor borde vara högt prioriterade, är kunskapen och medvetenheten om frågorna begränsade.

- Extrem fattigdom är en stor fråga då antalet fattiga nu hela tiden kommer att öka i klimatförändringarnas och peak oils spår.

- I den rika delen av världen handlar utmaningarna om livsstilssjukdomar istället, här äter människor sig till döds.

- Ojämlikhet i världen är en annan stor fråga för framtiden. På grund av de stora samhällsklyftorna och strukturerna i världen mellan fattiga och rika. Men även inom ett och samma land, kan skillnaderna vara enorma för vem som har tillgång till läkarvård, mat och tak över huvudet. Solidaritet med varandra, kommer vi att nå dit?

Här kommer lite siffror:


- 925 000 000 människor är undernärda. http://www.sls.se/GlobalHealth/Om-konferensen/Informations-grafik/Fattigdom-och-hunger/

- 2 av 3 dör av "livsstilssjukdomar" i den rika världen. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. De fyra ovan nämnda levnadsvanorna är också de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. http://www.sls.se/GlobalHealth/Om-konferensen/Informations-grafik/Livsstilssjukdomar1/

- Klimatförändringarna kommer att leda till, brist på rent vatten, brist på mat, och drabba de fattiga värst.
http://www.sls.se/GlobalHealth/Om-konferensen/Informations-grafik/Klimat/

Milleniummålen:

År 2000 tog FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan initiativet till millennietoppmötet med världens ledare i FN:s högkvarter i New York. Vid mötet deltog 147 stats- och regeringschefer från alla FN:s medlemsländer.

”Vi erkänner att vi har ett kollektivt ansvar för att principerna om människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet upprätthålls på det globala planet. Vi som ledare är därför ansvariga inför alla människor i världen, särskilt de mest sårbara och utsatta.”

Utifrån deklarationen från toppmötet formulerades åtta mätbara mål:

1. Halvera jordens fattigdom och hunger
2. Se till att alla barn får gå i grundskola
3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män
4. Minska barnadödligheten
5. Förbättra mödrahälsan
6. Stoppa spridningen av hiv och aids
7. Säkra en hållbar utveckling
8. Öka samarbetet kring bistånd och handel

Millenniemålen skall vara uppnådda år 2015. Arbetet fortsätter efter 2015 och nästa generations utvecklingsmål kommer att vara mer inriktade på hållbar utveckling. 

Säkert kommer inte heller dessa mål att uppfyllas, men utan mål att sträva efter kan man vara säker på att utvecklingen inte kommer. Även dessa mål måste man fortsätta att sträva efter, även om hållbar utveckling blivit det mest intressanta för oss i den rika delen av världen. Som vanligt brukar man tänka på sig själv i första hand utan att tänka som att det som hjälper min granne att få det bättre, i slutändan även hjälper mig själv.

onsdag 7 november 2012

Vad är pengar, mot att inte ha hälsan?

En slutsats man kommer till när man varit förkyld och snuvig en vecka. Visserligen är förkylningens vedermödor heller inget mot de som verkligen är sjuka. Men just sjukdomskänslan får en att återigen reflektera över vad som är viktigt i livet.

Min förkylning gör att jag blir trött och matt, inte orkar något, och på nätterna sover jag dåligt då jag inte kan andas genom näsan. Man längtar till att bli frisk, dock med vetskapen att när man väl är frisk så uppskattar man det inte utan tar det för givet.


Jag vill därför återupprepa behovstrappan som är en klassisk bild av vad vi människor egentligen behöver för att uppnå "Lycka". 

Ingenstans i denna trappa finns "pengar", utom möjligtvis som en grund för att tillfredsställa fysiska behov, kunna köpa mat och kläder, ha någonstans att bo. Möjligen kan vissa tro att de kan köpa sig uppskattning, och självförverkligande om de kan resa vart de vill, göra vad de vill, uppleva vad de vill, utan att behöva arbeta för det. Om de hade oändliga mängder pengar.

Förmodligen är det bara för att vi glömmer bort vad våra verkliga behov är, som vi jagar runt i ekorrhjulets arbetsliv, med hets och stress och en ständig jakt efter pengar, fast det är kanske tiden som det egentligen är brist på. Tid till riktig gemenskap i familjen, tid till att visa uppskattning till nära och kära.

Vad är självförverkligandet? Vilka drömmar har du?

Samtidigt kan man inte hoppa över något steg i behovstrappan, för att gå vidare till nästa, utan varje steg bygger på det föregående. Därför hoppas jag bara att jag skall bli frisk igen så att jag återigen kan fundera över om det egentligen spelar någon roll om Obama vann valet, eller hur världsekonomin kommer gå åt skogen oavsett om han vann. Samt vad som i övrigt händer med våra värderingar.

I eftermiddag är jag på en utbildning kring "Bemötande". Behöver vi verkligen en sådan tankeväckande eftermiddag? Kan vi redan verkligen allt om hur vi på bästa sätt möter och bemöter andra? Jag ser fram emot spännande funderingar och reflektioner. Ha en fortsatt trevlig onsdag!

måndag 20 augusti 2012

Ätstörningarna ökar i vårt samhälle...

Med tanke på att befolkningen som helhet går emot att bli allt tjockare, mer överviktiga så funderar jag på om det inte automatiskt måste innebära att ätstörningarna också ökar. Blir man verkligen sjukt överviktig utan att ha en ätstörning i grunden?

Borde inte själva definitionen av ätstörning vara, att man på något sätt äter mer (eller mindre) eller mer oregelbundet än vad som kan anses normalt? Man äter på ett sätt som blir skadligt. I min uppfattning blir ingen fet av att äta normalt. Variationen i ämnesomsättningen är helt enkelt inte så stor mellan olika individer.

Men om befolkningen blir allt fetare, blir inte ätstörningarna det nya normala? Kan man då ens längre tala om en störning? Här ligger ju USA som vanligt i framkant, men det blir allt mer vanligt med övervikt även i Sverige.


Statistik från WHO visar att 1.5 miljarder vuxna från 20 år och äldre var överviktiga 2008. Av dessa var över 200 miljoner män och 300 miljoner kvinnor feta. Det var i USA som fetmaepidemin först fick fotfäste och av länderna i väst är det USA som idag är värst drabbat. Enligt WHO var 62 procent av amerikanerna överviktiga 2008. Av dessa var drygt hälften feta.

Idag är nästan varannan man och drygt var tredje kvinna i Sverige överviktig eller fet. Det visar Statiska Centralbyrån (SCB) i sin undersökning av levnadsförhållanden från 2010. Förekomsten av fetma är dessutom uppe i 14 procent hos både män och kvinnor mellan 16-84 år. Situationen är alltså mycket allvarlig även om Sverige klarat sig bra jämfört med andra länder.

Fetma hos barn är enligt WHO en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Globalt har förekomsten av övervikt och fetma hos barn ökat markant de senaste 30 åren. 2011 beräknades över 42 miljoner barn under fem år vara överviktiga i världen.

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/hurvanligarfetma.5.61c03dad1180e26cb8780005234.html

Dessutom gör ätstörningen också att man oftare drabbas av följder såsom depression, då man kan känna sig misslyckad, att man inte har kontroll och då man hela tiden jämför sig med andra. Men även i fallet när man äter för mycket onyttig mat med socker och fett så kommer man automatiskt att trubba av dopaminnivåerna som annars skall aktiveras i hjärnan när man äter. När man äter mycket "skräpmat" så kommer kroppen behöva mer och mer mat för att nå samma stimulans. Det blir som ett beroende, och man kommer känna sig nöjd just när man äter skräpmaten, men sedan sjunker nivåerna snabbt och man känner sig deprimerad och som att man är dålig (som person) och då behöver man mer mat för att börja må bra igen. Detta är en del som triggar cirkeln av ätande. Matberoende kan vara nästan lika starkt som kokainberoende. Det är otroligt svårt att bryta både socker, och matberoende.

Det finns faktiskt många olika former av ätstörningar. Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa har de flesta hört talas om. Men det finns även andra, eller vad sägs om BED (Binge Eating Disorder) då man kan vara en COE (Compulsive Over Eater) som kan gå in under EDNOS (Eating Disorder Not Otherwise Specified) men på svenska kallas de Ätstörning utan närmare specifikation.

Så vi kastar omkring olika förkortningar och blir kanske inte mycket klokare av det. Men en person som dras med det som kallas EDNOS kan kännas igen på till exempel att personen pendlar mycket i vikt exempelvis, att ha över 10 olika klädstorlekar i garderoben för att man inte vet vilken storlek av kläder som kommer att passa om 3 månader. Att inte äta nått på en hel dag för att man planerar att äta mycket (frossa) senare på kvällen. Att vägra dricka annat än lightläsk för att de innehåller kalorier men äta en chokladkaka till sin lightcola. Hetsätandet av mat vissa perioder gör att personen kanske går upp kraftigt i vikt, men sedan går på en diet och går ned dessa kilon igen. Att hetsäta innebär att personen äter tills " man är så mätt så att man mår dåligt", men fortfarande efter det kan fortsätta äta chips, godis eller fikabröd ovanpå den mat man just ätit. Listiga hetsätare varvar salt med sött, några chips, några godisar så att kroppen inte mår lika dåligt av att äta bara en sorts snacks och därmed får i sig dubbelt så mycket av det onyttiga.

Ibland kan det handla om att de med EDNOS, går på diet 2-3 dagar i sträck för att sedan ha en frossardag, och sedan diet flera dagar igen. Men detta pendlande i vikt upp och ned kan göra att personen alltså verkar ligga inom en normal vikt, men samtidigt har personen alltså inte en helt normal inställning till mat. Det kan också innebära att personen är smal, men känner sig tjock, eller att personen är tjock, men känner sig smal. I samband med de här pendlingarna. Många med de här beteendena kommer inte att upptäckas av sin omgivning men jag skulle vilja säga att de finns överallt.

Med tanke på att gruppen med sådana här problem med maten, hela tiden ökar, så kan man också säga att det är helt normalt utifrån den aspekten att det är väldigt vanligt. Men samtidigt ger det ju ändå problem för individen. Jag skulle vilja säga att många kanske inte ens är medvetna om att de här beteendena som de själva har, även börjar gränsa till en ätstörning.

Om var tredje person i Sverige är överviktig, men fler kanske har ätstörningar men lyckas hålla sig inom normal vikt, kan det innebära att kanske varannan person har en osund inställning till mat.

Frågan är hur vi skall kunna begränsa ätstörningarna i vårt samhälle. Hur hindrar man människor att "äta allt inom synhåll" då mat, godis, snacks, kakor, fikabröd, chips, skräpmat, hamburgare, pizza och kinabufféer finns precis överallt. Om så mycket som var tredje svensk alltså har en osund inställning till mat då de alltså har lett till att de är överviktiga, och detta börjar ses som det nya normala så att vi inte ens ser det som att de har någon form av ätstörning så kommer vi heller inte att göra något åt det.

Med dessa osunda levnadsvanor, hur förhindrar man då även också nästa generation får det ännu värre, då även barnfetma och övervikt hos även väldigt små barn, hela tiden ökar världen över? Jag skulle vilja påstå att ju tidigare mat- och sockerberoende samt ätvanor grundläggs, desto större är sannolikheten att dessa utvecklar ätstörningar även senare i livet, precis som med andra missbruk.

måndag 13 augusti 2012

Dags för träning och hälsa...

Med hösten kommer även en lust efter rutin, träning, hälsa, att äta nyttigt och må bra. Sommarens utsvävningar innehöll alltför mycket glass, godis och slappande i hängmattan. Så även om det kanske är trevligt att slacka ett tag, så känns det mindre bra efter ett tag. Plötsligt blir det en ansträngning att gå uppför de där trapporna, eller så stramar byxorna "plötsligt" i midjan.

Därför är det nu dags att komma i form och må bra igen!

Här har jag min favorit träningsdagbok på nätet: http://www.fitday.com/. Jag gillar den för att den är gratis (min favoritorsak) samt att den också innehåller allt man behöver. Man får först göra sina inställningar, det är bra att ändra till cm och kg då den annars räknar i amerikanska mått fot, tum och pounds (lbs).


Men gör man dessa inställningar så det passar våra räknemått så går det bra att använda den. Den håller koll på vilken typ av livsstil du har, som du även väljer som ett val i inställningarna och då vet den ungefär vad din grundförbränning kan tänkas vara.

En med ett stillasittande jobb och livsstil i övrigt kommer naturligtvis ha en lägre grundförbränning än någon som hela tiden rör sig i arbetet samt får mycket vardagsmotion i och med att personen cyklar eller går till jobbet osv. När du vet din grundförbränning kan du enkelt sätta upp viktmål över tid, samt hålla koll på hur många kalorier du får i dig när du äter, och hur många kalorier du förbränner när du tränar.

Den här sidan kan även rita upp grafer där du dagligen kan se hur det går med din viktnedgång mot det mål du har satt upp. Sidan bevakar även, om du matar in allt du äter, att du får i dig alla viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver, sett över tid. Själv gillar jag även att ta en vitamintablett som tillskott.

All viktnedgång handlar bara om + och -. Hur mycket energi går in, och hur mycket går ut. Resterande orsakar en viktminskning eller viktökning. 

Att följa någon slags "diet" är rent av löjligt och beror kanske bara på att man tycker det är svårt att räkna kalorier, men med ett räkneverktyg som på den här sidan, till hjälp lär man sig snabbt ungefär grunderna vad maten innehåller och då kan man räkna kalorier i huvudet efter ett tag. Ett äpple tex. 60kcal, en banan 70kcal, en "vanlig" hamburgare snittar kring 700kcal, ett paket nudlar kring en 300 kcal, frukost med fil och müsli också kanske ca. 300kcal.

Det innebär att man lika gärna kunde följa "ostkroksdieten" eller "snickersdieten" eller "hamburgerdieten" om man bara höll sig inom rätt mängd kalorier dagligen. Problemet med den här onyttiga maten är att den inte mättar, man blir fort hungrig, och smakerna, sockret mm. Gör att man snabbt blir sugen på en tugga till. Så i praktiken är det mycket opraktiskt och nära nog omöjligt att följa en sådan diet för att hålla vikten.

1 gram protein           4 kcal    17 kJ
1 gram kolhydrater*    4 kcal    17 kJ
1 gram kostfibrer       2 kcal     8  kJ
1 gram fett                9 kcal    37 kJ
1 gram alkohol           7 kcal    29 kJ

Så trots att protein och kolhydrater innehåller samma mängd kalorier håller man sig mätt längre på proteinet, samt kostfibrer som är lågt i kalorier och ger mycket mättnad. Fett bör man äta i måttliga mängder tycker jag, även om det också ger en större mättnad kanske än om man äter kolhydrater.

Någonstans tycker jag även att det handlar om att man måste tycka om sig själv mer, än den korta tillfredställelsen man får av att hälla i sig en godispåse.

Orsaken varför många väljer att undvika kolhydrater såsom bröd och pasta är för att dessa är väldigt energirika. Det är lätt och går för fort att nafsa i sig några brödskivor. När man försöker begränsa sitt energiintag och söker viktnedgång är det ju därför lätt att äta för mycket av dessa. Därför har dieter som LCHF dieten blivit populär.


För mig fungerar det relativt bra att lyssna på kroppen om jag är hungrig eller ej. När man håller på att gå ned i vikt så kommer kroppen att vara lite hungrig hela tiden. Detta är naturligt och går ej att komma ifrån, efter ett tag sjunker dock kroppens behov av kaloriintag (den är expert på att vänja sig snabbt) så kroppen ställer om sin förbränning till sin nya nivå. Då kommer man oftast att sluta vara hungrig också.

Detta orsakar viktplatåer, och man har lätt att fastna på en ny nivå när man gått ned några kilo. Orsaken är att man hela tiden måste "lura" kroppen. När man tränar lär sig kroppen ett visst motstånd av träning. Går man varje dag en promenad, så kommer man efter ett tag ha vant kroppen vid den promenaden och kroppen kan använda mindre energi till samma rörelse. Därför kan man behöva öka motståndet genom att promenera i uppförsbacken, övergå till att jogga, sedan öka sträckan, och farten tills man springer.

Samma sak gäller i min uppfattning även för kaloriintaget, att kroppen kommer att vänja sig vid din nivå av energiintag. Kroppen gillar inte att tappa vikt (det kan ju vara bra att ha till senare) och äter du 1600 kcal per dag kommer kroppen till slut att sluta gå ned i vikt fast detta kan vara under ditt dagbehov. Kroppen har helt enkelt dragit ned sin förbränning. Ett sätt att "lura" kroppen, är då att variera kaloriintaget.

Anorektiker brukar köra på 200, 400, 600 och 800 kcal och sedan växla tillbaka till 200kcal igen, där man byter dag för dag. Den största viktförändringen sker den dag man byter mellan 800kcal till 200kcal vilket kroppen då inte är beredd på. Denna metod är alltså rent ut sagt ohälsosam eftersom man ligger under kroppens svältgräns. Som en bättre metod gör man alltså liknande fast inte lika extremt. Man kan exempelvis  lägga sig på 1200, 1400, 1600, 1800 kcal och växla mellan dessa, vilket är lite mer hälsosamt i sammanhanget. Man bör helst inte ligga under 1200 kcal per dag då allt för stor viktnedgång för snabbt resulterar endast i att kroppen äter upp kroppens muskelmassa och kan även då försvaga exempelvis hjärtmuskulaturen vilket skulle kunna leda till hjärtinfart osv etc. Det är alltså viktigt att ge kroppen den näring den behöver.

Överhuvudtaget är det dock kosten man får jobba på i första hand om man vill tappa vikt, träning är väldigt ineffektivt om man jämför med hur snabbt man kan få i sig en stor mängd kalorier. Äter man en chokladkaka kan man ju springa ett mindre maraton för att bli av med kalorierna man just satt i sig.

Det finns än än mer extrem viktminskningsmetod som en del kör för att starta sin viktminskning, detta är exempelvis att fasta. Man slutar då helt äta mat och håller sig till sådant man kan dricka, efter en 2-3 dagar försvinner hungerkänslorna och kroppen går in i "ketosis" där den ställer om förbränningen till fettförbränning istället för muskler som kroppen gillar att bryta ned vid viktminskning. Denna metod skulle alltså "spara" musklerna i högre utsträckning, att det är bättre inte äta nått alls, än att äta lite. En del säger att andedräkten börjar lukta som aceton på grund av den här kroppsprocessen. Jag tycker dock fastandet är generellt sett en dålig metod då det är kortsiktigt, och kroppen bryter ketosis så fort man äter något (vanligtvis vid gränsen ca.200kcal/dag). Men så fort man börjar "äta som vanligt" så är naturligtvis den här fastan totalt bortkastad. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Glukoneogenes tex. och http://sv.wikipedia.org/wiki/Ketonkroppar)

Detta gäller vid all viktminskning. När man väljer att återta mer "normalt" ätande så kommer kroppen lägga på sig ett par kilon innan förbränningen återigen stabiliseras. För mig handlar det ofta om en 3-4 kg. Detta innebär att vill man gå ned 10 kg då får man kanske satsa på att gå ned 15kg då kroppen kommer att lägga på dessa kilon när man försöker gå in på mer "normala" matvanor.

Men enda sättet som en viktförändring blir permanent är så klart att man permanent ändrar sina ätbeteenden och matvanor. Sluta med chips, godis, kakor, glass och fika permanent, det är lika bra lägga bort dessa för evigt. Om du slutar äta det kommer du heller inte sakna det. Dessutom har man haft ett långt uppehåll ifrån godis så smakar det alldeles för sött, sliskigt och äckligt om man väl skulle ta sig en bit. Det är bara när vi är inne i vårt sockerberoende som de här sakerna smakar riktigt gott.

Så jag fortsätter äta varierat, men räkna kalorier, fast undvika de direkta kaloribomberna man känner till, pommes frites, pizza, bearnaise sås mm. finns det aldrig någon anledning att äta för mig.

Vardagsmotion, promenad 30 min/dag eller att springa två gånger i veckan x 5 km tycker jag är utmärkt "grundmotion".

Styrketräning är viktigt för att bevara muskelmassa under tiden man går ned i vikt, även att se till att få i sig protein direkt efter man tränat, samt att en så stor del av möjligt av kalorierna man äter får gärna vara bra proteiner. Kolhydrater (socker) direkt efter man tränat är också egentligen enda gången man får äta en godisbit, och då enbart av syftet att snabba kolhydrater då bryter muskelnedbrytningen som annars pågår.

Mer muskelmassa lyfter kroppens grundförbränning, men annars är det inte särskilt mycket förbränning om man räknar kalorimässigt under ett styrketräningspass. För att få upp sin förbränning gör man istället konditionsträning, cykla, simma, springa, gå (om man inte kan göra något av det övriga). Min favorit är löpbanden på gymmet där kan man gå eller springa samtidigt som man ser lite annat folk och kanske ser lite på TV eller lyssnar på musik. Maskinens dator visar även hur långt man sprungit, hur snabbt, km/h och kaloriförbränning under passet.



Men som jag ser det är det, det absolut viktigaste att lägga om kosten. Kruxet är även att inte äta mer bara för att man tränar, eftersom då tappar man hela den här effekten med att förbränna mer än man tar in, vilket man alltså måste, under tiden man försöker gå -ned- i vikt.

För att bygga muskler gäller alltså det motsatta. Här måste man ligga på ett kaloriöverskott under tiden man bygger musklerna, men då bygger man även fett. (Bulk) man får sedan ha en period där man slimmar ned sig så att muskler syns. De rena styrketränarna har därför olika perioder på året där de äter upp sig och tränar, eller slimmar ned sig och går på diet.

Själv är jag även en sån där som gillar lightläsk som innehåller i princip 0 kcal och därför får man ju teoretiskt sett dricka hur mycket läsk man vill då det i sig ej ger någon viktökning. Problemet är dock att kroppen ändå får insulinkänning av sötningsmedlen som finns i lightläsken. Detta gör att man snabbare känner sig hungrig, och förmodligen äter mer. Kan man dock stå emot hungern så är det alltså ok. att dricka lightläsk i måttliga mängder, men det tål att tänka på hur det i övrigt påverkar alltså förbränningen.

Även sömnen är en faktor, satsar du på viktnedgång, träning och hälsa måste du se till att få dina 8 timmar sömn/dygn. Förbränningen påverkas även av för lite sömn, och för mycket stress. Många lägger på sig bukfett som en konsekvens av stress och för lite sömn. Kroppens förbränning går ned när man sover för lite, och vad gäller stress så har den två konsekvenser. Det finns de som tappar vikt av stress och de som går upp i vikt av stress, även om de skulle äta samma antal kalorier och träna i samma utsträckning. Det finns alltså en viss del av genetiska faktorer som påverkar hur kroppen fungerar.

Bukfettet är dock det farligaste för både kvinnor och män, då det lägger sig kring organen. Man löper också högre risk för alla möjliga sjukdomar, från diabetes till hjärtsvikt, blodproppar mm. Om man dras med en för hög vikt.

Det här är alltså en ren vetenskap med träning och hälsa! Läs därför gärna mer om näringslära, träning, eller rådfråga din husläkare om du är osäker på om det finns några hinder för dig att träna. Man ska aldrig träna om man har ont, eller göra rörelser som ger smärta. På de flesta gym finns även s.k. personliga tränare eller dietister som man kan få hjälp av om man vill lägga upp ett personligt diet, eller träningsprogram.

söndag 15 april 2012

Långvarig stress kan ge dig livslång ohälsa..

Samhället snurrar på i en allt snabbare takt. Vi matas ständigt av intryck. Många känner en press både ifrån omgivningen och sig själva på att prestera. Via media, tidningar och TV matas vi av bilden av det perfekta livet och många känner att de inte räcker till att leva upp till alla förväntningar. Man skall ha familj, karriär, en intensiv fritid med många aktiviteter. Vid Internet och mobiltelefoner är vi ständigt uppkopplade och många hittar inte stunder där de får vila. Det är därför vanligt, att plötsligt gå "rakt in i väggen". Det är den uppbyggda stressen som plötsligt har gjort dig utbränd, men vad är det som har hänt egentligen?

Stress är något som hjälper oss att överleva. Om vi inte blev stressade när vi kände fara, så skulle vi kanske råka ut för olyckor. Om en bil kommer emot dig i hög hastighet så vill du instinktivt skynda dig över gatan till säkerheten. Så stress är i grunden något bra. Den gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut. Stressen är avsedd att hjälpa oss komma ifrån en kortvarig situation så att vi snabbt skulle komma undan. Men idag kan stressen lätt bli långvarig, under en längre period. Då stör den kroppens återhämtning, vilket ger upphov till en rad hälsoeffekter. Immunförsvaret kan försämras och då vi drabbas lättare av infektioner. Långvarig stress kan också orsaka högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.

När vi utsöndrar adrenalin så kallar man även för det aktiv stress. Det är detta stressystem som gör att man kan prestera något överhuvudtaget, oavsett om det gäller i vardagen, inför ett prov eller på fotbollsplanen. Adrenalinet gör dock även att blodet koagulerar enklare, vilket var bra när vi var jagade av rovdjur och gjorde att vi inte skulle förblöda vid en skada. Idag kan det dock ge ökad risk för blodproppar, även hos i övrigt friska, smala och vältränade personer.

Vi har även ett passivt stressystem. En negativ stressituation uppstår när vi hamnar i en situation där vi inte kan slåss eller fly. Vi känner alltså att vi inte har någon handlingsfrihet i situationen, vi kan ingenting göra. Om vi har en högre arbetsbörda än vi mäktar med eller om den aktiva stressen pågår under en längre tid.

Då utsöndras istället stresshormonet cortisol och utsöndringen av adrenalin hämmas. Vi blir passiva, defensiva och hoppas på räddning. Det finns ett negativt samband mellan det passiva systemet och vår prestationsförmåga. Ju mer Cortisol som utsöndras desto sämre presterar vi. I de mest extrema fall kan man bli helt paralyserad och kan inte röra sig ur fläcken. Eftersom det passiva stressystemet gör att vi inte kan lösa problemet vi står inför, fortsätter vi känna oss stressade. Därmed fortsätter vi även att utsöndra adrenalin och cortisol och på det viset kommer vi inte ner till vår vilonivå igen. Vi går och är stressade jämt. Risken är stor för fysisk och psykisk utmattning.

När man inte kan sänka stressnivån, det är då det blir farligt. Man har sett att långvarig stress bidrar till sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, kärlkramp, blodproppar, förhöjt blodtryck, åderförkalkning, alzheimers, även allt ifrån en vanlig förkylning till ökad cancerrisk. Men även diabetes. Man kan också reagera med mer eller mindre kronisk ångest eller depression. Man kan alltså säga att stress är en av de största hälsoförändrande tillstånden man kan drabbas av. Om man på grund av stressen får någon av alla de här möjliga sjukdomarna, så försvinner inte de bara för att man blir fri ifrån stressen. Det kan leda till livslånga sjukdomstillstånd. Man bör alltså göra allt man kan för att undvika långvarig stress. Har man en gång varit utbränd eller nära utbrändhet, har man även en skörhet inför att återigen utsättas för samma stressnivå. Kroppen har helt enkelt använt upp sina resurser vad gäller att hantera stressande situationer. I dessa lägen bör man se till att inte hamna i stressande situationer någonsin mer.

Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man går in i väggen. Man kan då plötsligt få svårt att orientera sig, svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, bli förvirrad, känna stark ångest och få svår yrsel.
När ens prestationsförmåga försämras är det lätt att känna sig misslyckad, få skuld- och skamkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för all slags stress. Fortsätter tillståndet blir ångestattacker vanliga. Nedstämdheten och de depressiva symtomen kan utveckas till depression.

Symtom på stress

Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt. Återkommande huvudvärk eller ont i magen är andra varningstecken.

Tydliga tecken och varningssignaler

En långvarig trötthet, även efter du har fått mycket sömn. En likgiltighet inför händelser, eller du känner nedstämdhet, eller oro.Lättiriterad, otålig. Diffusa smärtor i magen, återkommande spänningshuvudvärk eller hjärtklappning. Svårt att koncentrera dig och minnesförluster, du glömmer lätt bort var du lagt saker, ett telefonnummer du ringer varje dag, bankomatkoder och annat.

Förebygg stress

- Minska kraven på dig själv. Du måste inte göra allt - inte samtidigt.
- Hitta pauser.
- Öva på att säga nej till saker - prioritera.
- Ta dig tid till de grundläggande sakerna, äta sakta, andas medvetet lugnt och avslappnat.
- Gå istället för att springa - du hinner dit du ska.
- Sov.
- Schemalägg viss måttlig motion, det hjälper kroppen släppa stress och spänningar.
- Minska lite på arbetsbördan på jobbet och fritiden.
- Ta fikaraster.
- Berätta om att du känner dig stressad, för omgivningen.

Sömnproblem, djup trötthet, koncentrations- och minnesproblem, täta infektioner, problem med magen, hjärtklappning, olust, ångest eller nedstämdhet kan vara signaler om att vi är i allvarlig obalans – det vill säga ett stresstillstånd.

Källor: