Walipini...

Walipinin är ett växthus som är 1,8-2,4 meter under jord. Man bygger så för att förlita sig på jordens termiska temperaturer för att värma insidan och hålla en jämnare årstemperatur.

Här är några skisser över tanken bakom:

Walipini betyder en plats för värme, och det är verkligen. Jämfört med ett vanligt växthus så är den här konstruktionen mycket mindre dyr, Walapinin utformades först i sydamerikanska kalla bergsområden.

Hur lämplig konstruktionen är för svenska förhållanden har jag ingen aning om. Jag kan tänka mig att nackdelarna med en grop är att om inte taket skyddar hela ytan är det risk att djur, allt från råttor till älgar, ramlar ned i gropen. Här i Sverige har vi också mycket blöt lerjord så risken är också med en grop att vatten samlas. Kanske skulle gropen också ha en viss lutning och ett typ av hål som också fungerar som avrinning, likt den nedre av de två övre skisserna. Taket behöver vara vattentätt i vilket fall.

Man behöver också fungerande ventilation eller något sätt som luften kan cirkulera. Men teorin bakom Walapinin, tycker jag är mycket intressant!

Chokladbrist...

Jordens resurser krymper. På lite sikt blir det brist på choklad. Experter har varnat för att världen officiellt kommer att drabbas av brist på kakaobönor den 2 oktober 2020 på grund av den ständigt växande globala efterfrågan. 

http://www.dnaindia.com/world/1899859/report-world-to-officially-run-out-of-chocolate-on-october-2-2020

Det finns inte tillräckligt med kakao plantager runt om i världen. Vi skulle behöva 2,3 jordklot behövs för att tillgodose människans behov av choklad. Det utrymme som användes för kakaoplantagerna finns inte längre, eftersom gårdarna och odlingarna läggs ned och förvandlas till gummi plantager som de får en bättre avkastning på och då får bönderna mer betalt för sin produkt. Samt att de västafrikanska länder som sedan länge odlar kakao, har drabbats av svår torka. En tredje faktor är att vi har blivit fler som vill ha dessa produkter.

Rimligen kan marknadspriset för kakaoprodukter pila uppåt. Och medan priset stiger, sjunker kakaohalten och kakorna krymper. I framtiden så kommer det därför att finnas mindre chokladbitar, fyllda med fler kex, russin och nötter i framtiden, eftersom de då blir billigare att producera. Chokladen blir också ljusare, eftersom tillsatsen av socker, nötter och smakämnen ökar, när andelen choklad minskar.

Choklad är ju bara ett exempel av alla sorters produkter där vi måste anpassa oss till den ökade efterfrågan. Vi kan inte leva som att vi har flera jordklot, eftersom vi trots allt bara har ett.

Hållbar utveckling?

Råkade passera förbi några bra informationstavlor under helgen och var bara tvungen att återge dem här då man får lite att tänka över. 

Visste du att...

Västeuropa (EU) utvinner 3% av de metaller som världen konsumerar per år.
Samtidigt konsumerar Västeuropa (EU) mer än 20% av det som utvinns.

Västeuropas befolkning utgör bara ca 6-7% av jordens befolkning.

Ur råvarusynpunkt bör en hållbar samhällsutveckling eftersträva största möjliga balans
mellan produktion och konsumtion. Sett ur det perspektivet är Västeuropa (EU) sämst i Världen.

Visste du att... 

Ett ton it-skrot innehåller 12 gånger mer guld än ett ton guldmalm! Dessutom är energiåtgången
att utvinna guldet bara en tredjedel jämfört med att utvinna gruvguld.

Visste du att...

Varje dag producerar det svenska gruvbolaget LKAB så mycket järnmalm att det
skulle räcka för att bygga sex stycken Eiffeltorn!

Ovanstående bilder från Teknikens Hus - Luleå.

Ekosystemtjänster...

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Det är tjänster vi får "gratis" av naturen som till exempel vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas. Skogen som även binder koldioxid, exemplen är många.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekosystemtj%C3%A4nster

På senare tid har man mer och mer börjat räkna ekonomiskt på detta vad en ekosystemtjänst kan vara värd i kronor och ören och då får man en bättre bild av varför det är värt att spara biologisk mångfald och bevara naturen omkring oss.

En del anser att det är oetiskt att se naturen som något som är till för att stödja människan, medan de som förespråkar modellen menar på att om vi ser naturen som något separat som skall sparas för sin egen skull så kommer detta att ske endast i isolerade tillfällen, att se naturen som något människan behöver och värdera denna därefter kan vara enda sättet som vi tar hänsyn till miljön omkring oss.

Hos naturskyddsföreningen finns skrifter som stöd till kommuner som vill räkna ut vad värdet är på ekosystemtjänster i deras närmiljö. 

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/press/rakna_med_ekosystemtjanster.pdf

Ekosystemtjänster är de tjänster som ekosystemen förser oss med, dvs den nytta människor har direkt eller indirekt av ekosystemfunktioner. Ekosystemtjänster upprätthåller och förbättrar människans levnadsvillkor och är många gånger en förutsättning för vår överlevnad. Ekosystemtjänster, eftersom naturen "alltid" har funnits där för oss, så är de gratis och tas därför ofta för givet. http://nyfikengron.com/tjanster/ekosystemtjanster

Det finns fyra olika sorters ekosystemtjänster:

- Reglerande funktioner: Skydd mot skadlig kosmisk strålning (UV), reglering av atmosfärens kemiska sammansättning, koldioxidupptag, reglering av sediment osv.

- Bärande funktioner: Ger utrymme/underlag för mänsklig bebyggelse och bosättningar, jordbruk och vattenbruk, energiomvandling osv.

- Produktionsfunktioner: Syre, vatten, mat och näringsrika drycker, osv.

- Informationsfunktioner: Estetiska upplevelser, andlig och religiös information, historisk information (arvsvärde) osv.

Även vår regering har upptäckt värdet av att försöka värdera dessa ekosystemtjänster och lämnade i uppdrag till naturvårdsverket att sammanställa detta under året. 

"Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster i Sverige samt identifiera faktorer som påverkar deras vidmakthållande. Uppdraget ska utföras i samråd med Havs- och vattenmyndigheten samt efter samråd med Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriet, Trafikverket, Boverket och Sveriges lantbruksuniversitet.

Naturvårdsverket ska senast den 31 maj 2012 lämna en delredovisning som beskriver myndigheternas ansats och preliminära resultat och senast den 31 oktober 2012 lämna en slutredovisning till Regeringskansliet (Miljödepartementet) .

http://www.regeringen.se/sb/d/15767/a/184948

Det betyder att vi under slutet av det här året kanske kan ta del av preliminära resultat över vad vår närmiljö kan tänkas vara värd.

Ett mycket gott exempel från idag är här på bilden ifrån Kristianstad, där man bevarat våtmarker utanför staden då dessa fungerar som betesmark för naturkött, som en "tvättsvamp" som kan suga upp stigande vattenflöden och förhindra översvämning inne i staden, och som också renar vatten på ett naturligt sätt när vattnet passerar dessa våtmarker. Här är man medveten om värdet av detta, och har valt att bevara den naturliga miljön omkring och utanför staden.

Jag tycker det är ett otroligt spännande tankesätt och förhoppningsvis är det fler som utvecklar detta koncept som ursprungligen kom via ett internationellt forskningsprogram som stöddes av FN, nämligen "Millenium Ecosystem Assessment 2001-2005". Systemet för att räkna på naturens värde kallas TEEB eller The Economics of Ecosystem and Biodiversity om ni vill söka på mer information omkring detta.

Jag tror absolut detta är ett tänkande vi måste utveckla till framtiden, då vi allt för länge levt som att vi ej behöver naturen, medan vi snart kommer till den punkt där det kommer visa sig hur beroende av vår natur vi faktiskt är. 

Rushen efter Arktis svarta tillgångar..

Arktis är ett land- och havsområdet runt jordens norra pol, och klassas varken som en riktig kontinent eller världsdel. Det täcker sex procent av jordens yta. En skiljelinje för arktiska förhållanden är trädgränsen. Om låglandet i norr inte är skogbevuxet så har landskap och klimat egenskaper som betecknas som arktiska. I området Arktis, bor cirka 4 miljoner människor, utspridda över flera kontinenter, och med kulturer som kan vara flera tusen år gamla. Ungefär en tiondel av regionens befolkning tillhör något av Arktis urfolk. Bland ursprungsbefolkningar återfinns inuiter, aleuter och samer.

Men snart kommer de att få mer sällskap. Det pågår en rush i det tysta, efter Arktis svarta tillgångar, oljan, mineraler, metaller som man tror kan finnas i områden som idag är täckta av is.

Den finns en stor global efterfrågan på naturresurser och idag finns ett antal mindre konflikter mellan länderna i Arktis. Men exempelvis Norge och Ryssland har skrivit under ett avtal som rör fiske, olje- och gasresurser allt för att minska risken för framtida konflikter om naturresurser. Båda länderna rustar dock militärt, för att eventuella andra intressenter skall komma in i deras intressesfär. Det finns många som vill ha det svarta guldet som finns där. Hotet för Arktis idag är (förutom klimatförändringarna) jakten på fossila bränslen. Här finns kanske mer än 10 procent av världens oexploaterade oljeförekomster och bortåt 30 procent av världens naturgasförekomster. Det kommersiella värdet är enormt. Hur kommer ursprungsbefolkningen att trivas när de multinationella företagen kommer dit och exploaterar i allt större utsträckning, i allt snabbare takt. Rushen pågår..

Ett annat exempel är att svenska rederier planerar eller kanske redan har beställt specialbyggda isbrytare för exploatering av olja och gas i Arktis. Det handlar om stora investeringar i miljardklassen från svenska privata bolag. Att Japan och Kina nu satsar pengar i Arktis är troligen bara toppen på ett isberg jämfört med vad som kan väntas ske.

Idet finns det inte någon känd teknik som klarar av sanera en större oljeolycka i de arktiska vattnen. Vintertid är det mörkt dygnet runt, minus 30 grader, snöstorm och drivande metertjock havsis. Vid oljekatastrofen i Mexikanska gulfen dunstade olja upp i luften, i vattnet fanns bakterier som ”attackerade” oljan och 27 000 personer sattes in för att bekämpa oljan. I det kalla Arktis finns inte de resurserna och dessutom lägger sig isen som ett lock ovanpå oljan. Följden är att hela ekosystem kan slås ut och därmed även urbefolkningens möjligheter till att utöva traditionella näringar. http://www.wwf.se/press/pressrum/debattartiklar/1369365-vrldsnaturfonden-svenska-fretag-rustar-i-det-frdolda-fr-oljeborrning-i-arktis

Olja och gasexploatering är endast ett av många hot som hopar sig nu när klimatförändringarna slår mot Arktis. Innan det finns bindande lagstiftning som säkrar att den fantastiska miljön och teknik som verkligen fungerar för att säkerställa naturen när olyckan är framme är det därför nödvändigt att förbjuda all ny exploatering av naturresurser.

Mer användning av fossila bränslen innebär även alltså en klimatförändring och en höjning av temperaturen. Detta leder till en minskning av havisen på Norra ishavet vilket innebär att mindre solenergi reflekteras tillbaka till rymden (eftersom öppet, mörkt vatten absorberar solljus istället för att reflektera tillbaka den, som vit is gör) vilket påskyndar uppvärmningen och alltså även isminskningen. Detta kallas för albedoeffekt. Det får effekter på permafrost  vilket leder till utsläpp av metangas. 

Vi har då nått tröskeleffekten i klimatet på jorden som vi sedan inte själva kan återställa. Stora landområden, hela länder kommer att läggas under vatten, havsnivån höjs, och medeltemperaturen ökar, hela ekosystem går under.

Kanske är det svarta guldet värt allt detta. Kanske.