Att växthuseffekten inträffat flera gånger...

Sagor från kungahuset:

Här har jag hoppat över en lång del av förklaringen för att komma till det viktiga vad som händer när växthuseffekten väl är ett faktum! 90% av alla levande varelser dog i eftereffekten av den dåvarande varma perioden eller dåtidens växthuseffekt, som alltså redan har inträffat flera gånger tidigare...

Det här har hänt förut och kommer att hända igen:

Jag tycker mycket om de här serierna som bygger på kända scéner ifrån vårt kungahus men blandat med vetenskap och roliga fiktiva dialoger. Läs den här serien i sin helhet här:
http://rymdslottet.tumblr.com/post/102270492066/att-vaxthuseffekten-intraffat-flera-ganger

och glöm inte att bokmärka sidan för Rymdslottet. Det kommer ofta nya spännande berättelser!

Ny rapport ifrån IPCC varnar för katastrofalt väder framöver...

En ny rapport från FN: s mellanstatliga klimatpanel IPCC varnar för att när den globala temperaturen stiger framöver så kommer effekterna sannolikt att vara "allvarliga, genomträngande, och oåterkalleliga" under de kommande åren. Effekterna kommer även att märkas snabbare än vad man tidigare trott.
http://www.ipcc.ch/pdf/ar5/pr_wg2/140330_pr_wgII_spm_en.pdf

Den nya rapporten förklarar att redan märkbara globala temperaturökningar har påverkat bland annat jordbruket, människors hälsa och vattenförsörjning över hela världen. Men effekterna framöver kommer att bli allvarligare med tiden. Vi kommer se konsekvenser vad gäller tillgång till livsmedel, i vår infrastruktur och även så kommer världens ekonomi utsättas för allvarliga risker vilket även kan ge politiska och sociala effekter.

Rapporten fokuserar särskilt på hur förändrade nederbördsmönster och smältande is redan skapar ett skiftande vattensystem. Man ser att det orsakar att fiskpopulationer ändrar sina livsmiljöer, vattnet hotar även kustsamhällen med stigande havsnivåer och det orsakar även att permafrosten i Arktis-regionen släpper ut än mer växthusgaser. Vilket alltså kommer elda på förändringarna ytterligare.

Samtidigt som rapporten pekar ut att det är fattiga länder som kommer att drabbas hårdast.Men samtidigt kommer vi alla att känna av effekterna.
http://www.ipcc.ch/pdf/ar5/pr_wg2/140330_pr_wgII_spm_en.pdf

Som jag ser det är den största oron faktiskt hur klimatförändringarna kommer att påverka vår livsmedelsförsörjning. Med lägre grundvattennivåer och sämre förutsättning för odling med mer frekvent torka följt av häftiga skyfall så kommer vi ha en sämre tillgång på mat i framtiden samtidigt som vi hela tiden blir fler på planeten.

Torka i Kalifornien...

Så var det dags igen för den årliga torkan bland odlare världen över. För det är väl ingen som tror att det är tillfälligt detta? Klimatförändringarna är här för att stanna och flera torra år på raken har gjort att jorden tappat mycket av sin underliggande fukt. På många ställen spricker jorden upp och det gör att det skulle behövas en mycket längre regnperiod än normalt, med "lagom" mycket regn åt gången så att inte matjorden bara spolas bort, utan att jorden blir ordentligt genomblöt.
http://www.nytimes.com/2014/02/15/us/politics/obama-to-announce-aid-for-drought-racked-california.html?_r=2

Kalifornien upplever just nu den värsta torkan i historien. Som hotar hälften av USA:s grönsaker och frukt som kommer just härifrån. Som läget är nu får man inte ens vattna jordbruksprodukterna, utan det är restriktioner på allt vattenanvändande. Endast till dricksvatten och för hushållsbruk så att säga och inget bevattnande. Den här dammen på bilden nedan ligger nästan torrlagd som ni ser på bilden. Klicka på bilden för att få en större bild. Just nu ser man att runt 20% finns kvar av vattnet. Den här dammen täcker normalt sett 4,630 ha.

President Obama som ju är bekymrad över detta vill på sikt skapa en fond för klimatpåverkan som man skall kunna använda till hjälp för drabbade områden, dock är ju i slutändan kostnaderna som kommer till följd av klimatets påverkan nästan i klass med ovärderliga. Världen förändras nu i snabb takt.

Som alla säkert tidigare vet, så blir torra områden torrare, och varmare, och blöta områden än blötare. Här i Sverige kommer vi enligt SMHI:s prognoser inte att drabbas av torka närmaste 100 åren, utom i eventuell lokal bemärkelse. Däremot ökar nederbörden, vi kommer i framtiden ha i det närmaste snö-fria vintrar och isfritt bottenhav och bottenvik. Detta kommer påverka bland annat sälpopulationer som behöver isen för att överleva.

Vi kommer även att se en ökad temperatur, men med högre fuktighet i luften kommer vi se gråare somrar och risken är att vi tappar en del av de trevliga högsommarvärme-böljorna som många ändå har uppskattat. Detta på sikt, då det kommer vara mer regnmoln i framtiden där vi får ca. 30% mer nederbörd här i Sverige.

Se tidigare inlägg om vad MSB har sagt om klimatförändringarna här i Sverige.
http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/msb-om-klimatforandringarnas.html

Samt även vad SMHI har sagt. http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/klimatforandringarna-visar-sig-i.html

Men för att återgå till världens torka så är det oroväckande när just våra jordbruksproducerande länder drabbas. Vi får fortsätta hålla koll på hur det utvecklar sig i andra delar av världen när jordbrukssäsongen drar igång på andra ställen.

Tänk om klimatförändringarna är en myt och vi skapar en bättre värld för ingenting?

Tänkvärt så här i juletider. Ju äldre man blir ju färre saker önskar man sig, och det man önskar sig går inte att köpa för pengar. Fred på jorden. En ren värld. Att fattigdomen och världens lidande tar slut. 

Vad önskar du dig? och kan du själv bidra till något av det som du egentligen önskar dig, så att det en dag kan bli verklighet? 

Vad är du själv beredd att göra?

Om klimatförändringarna...

Hittade den här filmen på Youtube som går igenom vad som är troliga scenarion för framtiden om vi går mot en värld med +4 grader. Sevärd och bara ett par minuter lång: 

http://www.youtube.com/watch?v=_EWOrZQ3L-c#t=24

Även den här filmen är bra, här nedan. Den handlar också om människans fotspår på den här planeten och hur stora utsläpp vi redan gjort av koldioxid i atmosfären. Nu är det upp till oss, hur vi vill att vår framtid skall arta sig. Den visades på FN +20 mötet i Rio om hållbar utveckling.

"In June 2012, "Welcome to the Anthropocene" - a film about the state of the planet - opened the UN's Rio +20 summit on sustainable development. The summit was the largest UN meeting to date. This 3-minute journey takes us through the last 250 years of our history, from the start of the Industrial Revolution to the Rio +20 Summit. The film charts the growth of humanity into a global force on an equivalent scale to major geological processes. "

Man kan även läsa deras slutdokument ifrån FN-mötet i Rio 2012. "The future we want": här på engelska. http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/98/60/8a831a15.pdf

Frågan om vi kommer att minska på utsläppen är lika viktig igår, som idag, som imorgon. Själv har jag låga förhoppningar om att vi kommer att lyckas göra den här omställningen i tid. Det känns troligare att vi kommer att få möta konsekvenserna av klimatförändringarna och allt "häftigare" väder.

Den kraftigaste jättecyklon som uppmätts i Indiska Oceanen...

Jättecyklonen Phailin klassas som den kraftigaste som någonsin uppmätts i Indiska oceanen. Myndigheterna befarar fullständigt kaos när den slår till mot Indiens nordöstra kust i dag – och 200 000 har evakuerats.
– Första prioritet är att rädda människors liv, säger katastrofminister Surya Narayan Patra.

http://www.weather.com/news/weather-hurricanes/tropical-cyclone-phailin-20131010?hootPostID=39599b917de2a7beae6409352c87f840

Phailin bildades under onsdagen i den Bengaliska viken. Sedan dess har den utvecklats och uppgraderades i går till en femma på den femgradiga Saffir-Simpsonskalan, enligt SMHI. Under natten uppmätte vidstyrkan 150 kilometer i timmen vilket innebär att Phailin är den kraftigaste cyklon som någonsin uppmätts i Indiska oceanen. Den klassas därmed som kraftigare än den förödande cyklon som dödade fler än 10 000 människor i nordöstra Indien 1999.

Tiotusentals människor har evakuerats från kustområden i de indiska delstaterna Orissa och Andhra Pradesh.
– Första prioritet är att rädda människors liv, säkra mat och elektricitet, säger Surya Narayan Patra, katastrofminister i Orissa till nyhetsbyrån AP.

Det är inte bara vindstyrkan som avgör hur farlig och dödlig en cyklon är. Även regn och den så kallade stormfloden är faktorer som påverkar farligheten. Stormfloden, vattenhöjningen på grund av vinden, är svårbedömd. Men det kommer åtminstone bli några meter. Det är väldigt intensiva vindar

Det har varit optimala förhållanden för att en kraftig cyklon ska kunna bildas. Bland annat har varmt havsvatten varit en viktig faktor. Det är osäkert om Phailin kommer nå Indien som en kategori 4 eller 5-cyklon.

Området som beräknas drabbas hårdast är ofta utsatt för liknande stormoväder. Lågt liggande landområden är särskilt utsatta. I framtiden kommer vi dessutom att se allt mer oroligare väder och dessa stormar som tidigare inträffade kanske en gång vart hundrade år, kommer med allt större frekvens. 

Bor man i utsatta lägen  här i Sverige som vid kust, vattendrag som ofta översvämmas eller på bergstoppar bör man flytta, har tidigare vårt eget MSB varnat för.

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/msb-om-klimatforandringarnas.html

Klimatförändringar hotar...

Det gäller att vinkla budskapen rätt om folket ska vakna. Vem bryr sig om liv och hälsa, eller om planetens många olika hotade ekosystem? ZzzZzzzZzZz. Däremot om vi får sämre ekonomi och inte längre kan köpa de senaste prylarna. Då börjar det påverka oss, inte sant?

Folket höll på att vakna till en stund, men som tur är stabiliserade sig världsekonomin tillfälligt genom att man ytterligare fortsatte att förstöra vårt kapitalsystem ännu mer, med kvantitativa lättnader. 

Så, utan överhängande hot som förstör vår vardag, återupptog stora delar av världen sin överkonsumtion såsom tidigare och eventuella tankar på framtiden, miljö, klimat, eller skenande oljepriser, är återigen glömda.

Hur vaken är du?

Malariamygga hittad i Sverige...

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har hittat en myggart som inte varit känd i Sverige tidigare. Den som dessutom kan sprida Malaria.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5600266

Det är en malariamygga. Men den verkar ha en väldigt begränsad utbredning och vi tror inte att den kommer orsaka några malariautbrott, säger Anders Lindström som är forskare på SVA.

Den som oroar sig för myggbett nu på semester kan vara lugn trots den här upptäckten, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt. Anopheles algeriensis, som är det latinska namnet, är Sveriges 48:e myggart och den hittades på Gotland nu i juni.

Ännu fler nya arter kommer antagligen att vandra in när klimatet förändras. Orsaken är att djur och insekter naturligtvis är mycket mer rörliga än vad växter är. När växter skall vandra in måste deras fröer antingen föras med vinden eller någonting flytta dem med sig. Så myggor är något jag inte tycker om, men förhoppningsvis vandrar något trevligare djur eller någon fin växt in nästa gång.

Dagens tanke...

Dagens bild: Snö i Jerusalem

Källa: http://www.guardian.co.uk/world/gallery/2013/jan/10/snow-blankets-jerusalem-in-pictures#/?picture=402186332&index=14

Vi har inte råd att vänta till nästa klimatmöte...

FN-mötet om klimat startar i Doha i Qatar i dag måndag. Istället för ny enighet resulterade Köpenhamnsmötet 2009 i en ökad splittring som fortfarande hämmar klimatprocessen. Skall det här mötet leda till några viktiga nya framsteg i frågan? http://www.dn.se/nyheter/varlden/tre-ar-av-baksmalla-i-klimatfragan

Den världsomfattande ekonomiska krisen har sedan 2009 dessutom kastat om prioriteringarna. Kommer man att värdera vårt klimat och livsmiljö när mer akuta frågor som hur man skall rädda det ekonomiska systemet kommer före.

Eventuellt kommer ett nytt intresse för klimatfrågan utifrån en rapport från Världsbanken nyligen kom ut med. http://rymdiz.blogspot.se/2012/11/katastrofala-temperaturhojningar.html

Och med början nästa år kommer även en serie nya klimatrapporter från IPCC som kan sätta ny fart på opinionen. Men även om opinionen har åsikter om klimatförändringarna så är det upp till politikerna att enas och sätta fram konkreta förslag och krav på minskade utsläpp av växthusgaser.

Med hälften kvar av oljan verkar det alltså inte som att man har tänkt lämna denna kvar i marken, de senaste 20 åren har man knappt gjort några framsteg alls vad gäller klimatfrågan, och om ytterligare 18 år är all olja redan använd. I den här takten finns det alltså ingen broms överhuvudtaget och klimatfrågan blir alltså inte prioriterad utifrån kortsiktiga ekonomiska intressen över långsiktig hållbarhet. Med sinande energiresurser som sätter ett tak för all annan ekonomisk utveckling så är heller inte ekonomin bättre om 5 år eller 10 år än den är idag.

Det som är lustigt är alltså att om 18 år så är befolkningen i världen större, resurserna mindre, och världens energitillgång 83% mindre än idag. Möjligheterna för utrymme i ekonomin till att göra förändringar blir alltså hela tiden sämre. Vi har alltså inte råd att vänta. Dessutom handlar det inte bara om det ekonomiska utrymmet men att klimatförändringarna snart når den punkt där vi inte på något sätt kan bromsa eller stoppa dess förlopp när vi går in i en aktiv kolcykel.

Utifrån denna aspekt så handlar det egentligen om att sluta använda olja helt, redan om 5 år kanske, än att vänta de här 18 år som oljan hade kunnat räcka. Bränner vi på oljan så har vi troligtvis gått in i en aktiv kolcykel innan oljan hinner ta slut.

Om vi hade tänkt kunna leva på den här planeten så måste de göra kraftiga nedskärningar i utsläppsrätter nu, och vi har inte varken tid eller råd att vänta till nästa klimatmöte. Vid tidigare klimatrapport skulle temperaturökningen bli ca. 2 grader inom de närmaste 100 åren. Nu är det 4 graders höjning man räknar med, och vid den temperaturen blir stora delar av planeten obebolig för människor vad gäller tillgång på odlingsbar mark, vatten, och stödjande ekosystem som vi ändå behöver för att kunna fiska eller hitta kött.

Varken vad gäller vår ekonomi, livsmiljö, eller tillgång till energi som behövs för att göra utveckling och omställning till ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle så har vi tid till att vänta. Kostnaden eller värdet så att säga, i att vi förstör halva vår planet i ett enda slag, genom dessa klimatförändringar, är ofattbart högt, och högre än kostnaden för att så snabbt som möjligt stänga all ekonomisk aktivitet som är beroende av fossil energi.

Katastrofala temperaturhöjningar...

Jordens klimat håller på att bli fyra grader varmare, enligt en ny rapport från Världsbanken. Det är en dubbelt så stor temperaturhöjning som det mål som länderna enades om vid klimatmötet i Köpenhamn för tre år sedan. En så kraftig uppvärmning har inte skett på jorden de senaste 20 miljoner åren och konsekvenserna kan bli allvarliga.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stor-temperaturhojning-befaras_7680302.svd

Källa, Bild: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5350471

Allvarliga som i att allt liv på jorden dör ut vid en temperaturhöjning på +6 grader? Inte bara som är farliga för mänskligt liv utan alltså allt liv inklusive små bakterier, och encelliga organismer. Men redan vid 4 graders höjning blir det katastrofala förändringar för oss stora komplexa livsformer och störningar i komplicerade näringskedjor. Skogsbränder blir betydligt vanligare, torka, ökenutbredning, mycket mindre tillgång till mat, missväxt mm.

Men i den här rapporten från Världsbanken varnar man i första hand för att framför allt fattiga och invånare i världens kuststäder står inför en katastrof om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda klimatet. (Rapporten finns i sin helhet här: http://climatechange.worldbank.org/sites/default/files/Turn_Down_the_heat_Why_a_4_degree_centrigrade_warmer_world_must_be_avoided.pdf).

Ur rapportens godbitar:

"The report says sea levels have been rising faster in the last two decades than previously, and this rise is being seen in many tropical regions of the world.

Coral reefs are acutely sensitive to changes in water temperature and acidity levels. The report warns that by the time the warming levels reach 1.4° C in 2030s, coral reefs may stop growing. This would be a result of oceans becoming more acidic as a result of higher CO2 concentrations. And with 2.4° C, coral reefs in several areas may actually start to dissolve. "

Arctic sea ice also reached a record minimum in September 2012. "There are indications that the greatest melt extent in the past 225 years has occurred in the last decade,"

"A 4°C warmer world would also suffer more extreme heat waves, and these events will not be evenly distributed across the world, according to the report.

Sub-tropical Mediterranean, northern Africa, the Middle East, and the contiguous United States are likely to see monthly summer temperatures rise by more than 6°C. Temperatures of the warmest July between 2080-2100 in the Mediterranean are expected to approach 35°C – about 9°C warmer than the warmest July estimated for the present day. The warmest July month in the Sahara and the Middle East will see temperatures as high as 45°C, or 6-7°C above the warmest July simulated for the present day."

Hotter weather could in turn lower crop yields in a 4°C world—raising concerns about future food security. Field experiments have shown that crops are highly sensitive to temperatures above certain thresholds. One study cited in the report found that each “growing degree day” spent at a temperature of 30 degrees decreases yields by 1% under drought-free rain-fed conditions.

The report also says drought-affected areas would increase from 15.4% of global cropland today, to around 44% by 2100. The most severely affected regions in the next 30 to 90 years will likely be in southern Africa, the United States, southern Europe and Southeast Asia, says the report. In Africa, the report predicts 35% of cropland will become unsuitable for cultivation in a 5°C world."

"The report identifies severe risks related to adverse impacts on water availability, particularly in northern and eastern Africa, the Middle East, and South Asia. River basins like the Ganges and the Nile are particularly vulnerable. In Amazonia, forest fires could as much double by 2050. The world could lose several habitats and species with a 4°C warming.

Non-linear impacts:

As global warming approaches and exceeds 2°C, there is a risk of triggering nonlinear tipping elements. Examples include the disintegration of the West Antarctic ice sheet leading to more rapid sea-level rise, or large-scale Amazon dieback drastically affecting ecosystems, rivers, agriculture, energy production, and livelihoods. This would further add to 21st-century global warming and impact entire continents."

Det skulle alltså innebära stora förändringar i vattentillgångarna och ett allt större hot mot biologisk mångfald. Minskade vattentillgångar skulle också drastiskt påverka livsmedelsproduktionen. Matbrist alltså med ökande befolkning och minskade mängd, odlingsbar mark. På sikt skulle vi även se en höjning av havsnivåerna vilket redan börjat märkas. Den fyrgradiga temperaturökningen kan vara fullbordad så tidigt som på 2060-talet, enligt Världsbankens rapport.

Dessa skeenden i den komplexa klimatmaskinen är heller inte linjär, utan stora förändringar kan ske bara man når över naturens så kallade "tipping-points" varefter processen fortsätter att sköta sig själv. I min egna privata åsikt tror jag redan att vi nått dessa punkter, och att klimatförändringarna redan driver sig själva.

Men även om åtgärderna vidtas anser författarna till rapporten att det finns 20 procents sannolikhet för att temperaturhöjningen ändå når de nivåerna till 2100. 21 av de 50 största ekonomierna har ännu inte avgett några löften att minska sina växthusgasutsläpp.

Om vi inte kan stoppa dessa klimatförändringar, måste vi ändå kunna hantera dem. Tillgången till mat, i klimatförändringarnas och peak oils spår kommer vara den största utmaningen för den nära framtiden. Vi kommer även ha brist på färskvatten till odlingarna som håller på att tömma vattenreservoarer, vattnandet måste minska med 50%, samtidigt som fosfor (konstgödsel) håller på att ta slut, och når akut brist redan inom 20 år. Samtidigt som vi alltså brottas med peak oil och höga kostnader för industriellt jordbruk, samtidigt som dessa klimatförändringar alltså kan komma att kväsa våra odlingsförsök. Vi kommer inte kunna föda vår skenande befolkningsökning.

Stress på ekosystemet skapar fler mutationer...

Vid stress på ett ekosystem, såsom vid temperaturhöjning/klimatförändring ökar antalet "naturliga" mutationer i naturen. Detta är ett sätt för arter att försöka anpassa sig och överleva. Mutationerna kan vara i princip vad som helst och de som inte är livsdugliga kommer dö bort, medan mutationer som gynnar en art lever kvar och utvecklas under generationerna.

Det behöver inte alltid vara färgen som muterar det kan vara något annat på hummern, som hur stor eller liten de blir som vuxna, hur starka klor de får, eller något annat.

Detta är min tanke när jag läser nyheter som kring de underligt färgade humrar man har hittat i Maine.
http://www.csmonitor.com/Science/2012/0723/Odd-colored-lobsters-baffle-scientists-fisherman

De senaste åren ser fiskare en "boom" i antalet udda humrar som kommer upp med hummerfällorna.

Samt även här: http://www.wcvb.com/news/local/metro/Halloween-lobster-debuts-at-Aquarium/-/11971628/17210976/-/jsuooqz/-/index.html

Eller som man sa i den gamla filmen "Jurassic Park": Life finds a way...

Det betyder att vi troligtvis även kommer att se mutationer även inom andra djurarter framöver. Stressen drabbar olika arter olika fort när förändringar sker till deras naturliga livsmiljö.

Stormen...

Så blev det ändå en storm som just i denna stund påverkar miljontals människor i stora amerikanska städer. Det värsta för de här städerna är såklart översvämning och strömavbrott. Stormen i sig verkar än så länge bara göra mindre skador på hus, byggnader och infrastruktur även om den rev bort en fasad på ett hus i New York.

Det krävs inte en Godzilla för att krossa en stad.

Så mina tankar är att översvämning är ett stort problem, samt blir det långvariga strömavbrott så har de en definitivt sämre situation. Särskilt om man bor i skyskrapor och sitter på 48:e våningen i ett hus som blir strömlöst. Bara att ta sig in och ut ur huset blir då en mardröm. Stora städer är helt beroende av energi för att  drivas, och om strömmen går finns det ingen anledning att stanna i staden. Nu är det dock försent att flytta på sig och kanske är det bättre att de rider ut stormen i någon lokal eller härbärge där människor kan samlas tillsammans. Det kommer att ta lång tid innan området, och städerna hämtar sig från det här. Att åtgärda alla skador som kommer att bli görs inte under överskådlig tid.

Andra tankar som kommer är hur det kommer sig att man lämnat sina bilar i ett underjordiskt garage, såg bilder på att detta översvämmades. Om man vet att det finns risk att staden ska översvämmas vill man inte ha  bilarna på en högre punkt istället för under markyta? Men det finns ju risker med allt och riskbedömningen är alltid svår att göra. Kanske tänkte man att man inte ville ha sin bil utomhus på grund av skador från flygande föremål som vinden för med sig mm?

Däremot kan man tänka att ju fler förberedelser man har gjort desto enklare och smidigare kan utrymning bli om man redan packat sin väska med det nödvändigaste. Mental förberedelse, men även att man packat väskan och samlat det man behöver. I en nödsituation är det antagligen inte en dator man behöver ha med sig utan mer basic saker för överlevnad som det då visar sig att man kanske inte har, eftersom att man aldrig varit tvungen att klara sig själv.

Valde man trots allt att stanna i staden så hoppas jag att man laddat med ficklampor, batterier, varma kläder,  vattentäta ytterlager, stövlar, första hjälpen utrustning, vatten och mat, "campingutrustning". Vattentäta väskor och behållare mm. I ett värsta scenario blir det ett kaos som gör att samhället får klara sig självt och att det tar lång tid innan vardagliga samhällsfunktioner fungerar igen.

Tunnelbanan riskerar på grund av saltvatten att komma att bli stående i månader i ett värsta falls, scenario och stormen är ännu inte över. Det innebär att New York borna kan tvingas leva med konsekvenserna av stormen under en lång tid framöver.

Nu kommer även stormen Sandy att förenas med ännu ett lågtryck och man förväntar sig en snöstorm av sällan skådat mått. De här stormarna kommer att bli mer frekventa än tidigare, och detta beror på klimatförändringarna att vi får se allt extremare väder. Det är alltså antagligen inte sista gången som även det här området kommer att drabbas.

Ett hårt slag även ekonomiskt mot en stor ekonomi som USA som redan börjar se det kärvare ekonomiskt. Att laga fönster och sådant som gått sönder, gör ingen rikare utan däremot fattigare. Även om det kortsiktigt kan se ut som att BNP höjs när aktiviteten ökar. Men verkligt rikare blir vi av att hushålla med resurser, inte att lägga enorma kostnader på att försöka bevara vår nuvarande levnadsstandard. Då är alla dessa kostnader bara att se som onödiga extrautgifter.

Vi behöver alla lära oss att vara mer förberedda på vad vi gör i situationer när vi blir stående utan ström, och samhällets skydd. Att en stad kan bli strömlöst under en kortare eller längre period är ingen chockerande nyhet i sig, utan egentligen något som vi måste räkna med i framtiden. Om vi är beredda och redan har gjort vissa förberedelser, så hjälper vi oss själva men även varandra. 

Här i Sverige har vi "Myndigheten för samhällsskydd och beredskap" samt "Civilförsvarsförbundet" som har en del information till allmänheten på sina hemsidor. http://www.civil.se/tips-rad/ eller https://www.msb.se/sv/Start1/Malgrupper/Privatpersoner/

Framtidens regn kommer vara allt besvärligare...

Regnet inatt stängde E4:an på många ställen här i norr. Med en meter vatten på vägen går det inte längre att köra och även en hel by blev avskuren från omvärlden då mer än 10 vägar blev obrukbara. Här i Luleå har det exempelvis regnat dagligen i veckor och verkar inte bli något slut på regnandet. Motsvarande en månads regn har fallit under bara några dagar. (Bild: SMHI)

Den största regnmängden kom under fredagsdygnet då det föll 27 millimeter i Piteå, 24 millimeter i Älvsbyn och 23,5 millimeter i Luleå.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15570081.ab

SMHI har utfärdat en klass 1-varning för höga flöden i de sydöstra delarna av länet. Väg E4 vid Jävre är delvis översvämmad. SMHI-varningen gäller för små och medelstora oreglerade vattendrag, där flödet stiger snabbt. Vattennivåerna väntas kulminera de närmaste dagarna. Piteå har drabbats värst av de senaste dagarnas regnande.

Höga vattenflöden har gjort att flera vägar har stängts av när vattentrummor inte räckt till. Tvärån har svämmat över, liksom Rokån. Drabbade vägar är bland andra Grålidenvägen mot Roka viltvatten och vägen mellan Hemmingsmark och Ålund.

Också Skellefteå kommun har drabbats av stora mängder vatten. Vägen till byn Gagsmark stängdes av natten till måndagen på grund av kraftiga översvämningar. - Byn är helt avskuren för närvarande. Möjligen kan de komma ut genom skogsbilvägar, säger Tomas Furberg, insatsledare vid Skellefteå räddningstjänst.

Senaste två dygnens regnande har gett 64,1 mm nederbörd i Piteå. En normal oktobernederbörd för Piteås del är 52 mm. Vilket alltså blir 1 månads regnmängd på två dygn. Och vid Flygmuseet i Luleå från torsdag lunch till söndag lunch har det uppmätts 64,6 mm. Normal nederbördsmängd under oktober är 50 mm. http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6574180

Som konstaterats tidigare av SMHI så är trenden att det idag faller ca. 10% mer nederbörd än det gjorde år 1991, samtidigt slår nederbörden olika på olika ställen i landet, så att på vissa ställen skall det bli upp mot 30% blötare, medan på vissa platser kan det falla mindre regn än idag. Norrland är en sådan region där man kan förvänta sig dessa 30% så dessa regn-skyfall är alltså helt i linje med det förväntade.

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/klimatforandringarna-visar-sig-i.html

Det här gör även att man behöver planera för det här när man exempelvis bygger vägar, eller planerar vattensystem och avrinning då ett problem med de här häftiga skyfallen är att vattnet inte kan rinna undan fort nog och att dagvattenbrunnar fylls upp och svämmas över. 

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/varning-for-rasande-vagar.html

Här finns även lite tips om förberedelser man kan vidta inför stundande översvämningar:
http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/hoga-vattenfloden-i-norrbotten.html

Om man befinner sig i en region som kan uppleva störningar i kommunikationer, elförsörjning mm bör man ju ha planerat för detta. Civilförsvaret har bra tips till enskilda hushåll som i länken ovan, men även sidan Krisinformation kan ha mycket matnyttigt för den som inte ännu har några förberedelser gjorda. 

Förutom att vi alla har ett gemensamt ansvar för krisberedskapen, har vi också ett eget personligt ansvar för vår egen och våra näras säkerhet. Det innebär till exempel att vi bör vara medvetna om att det ibland inträffar oväntade händelser. Det är dessutom en insikt som minskar risken för att vi drabbas av panik när någonting oväntat händer.

Är vi starka och friska bör vi räkna med att samhällets resurser till en början framför allt kommer att användas för att hjälp svaga och utsatta människor, till exempel äldre, sjuka och barn.

Det går naturligtvis inte att vara helt beredd på en kris eftersom vi inte vet vad den kommer att bestå av och när den uppstår. Men det går att öva på förmågan att hantera det osannolika. Krisberedskap handlar om vår förmåga att före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser. Det handlar alltså om att vara förberedd på oväntade händelser som påverkar många människor och stora delar av samhället.

När det blir elavbrott behöver du ljus, mat, vatten, värme och möjlighet att sköta din hygien. Eller exempelvis följa den här checklistan för att se om du har allt du behöver hemma. http://www.civil.se/tips-rad/elavbrott-checklista/

De här vägarna har stängts av efter översvämningar:

Norrbottens län:

Väg 685 Vibbyn till Tjärnberget, båda riktningarna.

Trafik hänvisas via vägarna 383 och väg 356.

Väg 512 Stockbäcken V till Brännan, båda riktningarna.              

Väg 750 Svartbjörsbyn till Gransjö, båda riktningarna.              

Stor vattensamling längs väg 750 strax norr om Ljuså. Begränsad framkomlighet.

Väg 383 Vibbyn till Ören, båda riktningarna.     

Stor vattensamling mellan Ören - Vibbyn, ett körfält avstängt.    

E4 Tpl Jävre S till Tpl Jävre N, båda riktningarna.    

Mycket vatten på vägen i södergående färdriktning vilket gör att trafiken måste dela på norrgående körfält. Driftpersonal har skyltat upp platsen.

Västerbottens län:

Väg 740 Nysätra till Stensborg v, båda riktningarna.

Väg 899 Oxholmforsen till Länsgräns AC/BD vid Brännland, båda riktningarna.    

Väg 893 Ålund till Länsgräns AC/BD vid Brännland, båda riktningarna.       

Helt avstängd på grund av vägskada/översvämning.     

Väg 894 Finnträsk till Brännan, båda riktningarna.

Vägen är avstängd för genomfart i höjd med Kälfors.

Väg 897 Stengärdforsen till Oxholmforsen, båda riktningarna.

Vägen helt raserad cirka 2 km sydöst om korsning v899.

Väg 910 Berget till Stengärdforsen, båda riktningarna.

E4 Tpl Byske S till Tpl Byske N, båda riktningarna.

E4 mellan Trafikplats Byske Södra och Trafikplats Byske Norra, i båda riktningar. E4, i höjd med norra infarten till Byske. Driftpersonal är på plats och leder om trafiken.                              

E4 Tpl Åbyn till Länsgräns AC/BD vid Kinnbäck, båda riktningarna.

E4 i höjd med Åbyn, mycket vatten på vägen. Iaktta försiktighet.                  

Källa: Trafikverket, "Läget i trafiken".

Två vägar i Västerbotten fick kraftiga skador. På väg 893 spolades ett vägavsnitt bort, och på väg 897 rasade ett avsnitt. http://www.expressen.se/nyheter/by-avskuren-efter-oversvamningar/

Än så är det nuvarande regnet bara en "klass-1" varning från SMHI:

http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/Varningar men i framtiden tror jag vi kan räkna med att det extrema väder som vi har idag kanske blir mer av ett vardagligt väder, och att extremt väder i framtiden är än värre än det vi har sett hittills. 

Extrem brandrisk på många platser i Europa...

Det ser inte ut som att torkan kommer att upphöra inom den närmaste tiden. Tvärtom förvärras hela tiden läget i södra Europa.

Tidigare har vi sett att den här extrema torkan har konsekvenser för jordbruket i Europa, USA samt även Asien. http://rymdiz.blogspot.se/2012/07/torkan-sprider-sig-fran-usa-och-ar-nu.html

Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5250423

Dessutom ser Balkan de värsta skogsbränderna på 50 år. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5250291

Torkan slår hårt mot södra Europa. Detta gör även att det blir svårt för marken att återhämta sig till nästa års säsong. Det är stor sannolikhet att även nästa år kan bli torrt när torka är ett fenomen som uppstår under en längre tid och ingenting som kommer hastigt då det är en kombination av många faktorer...

Juni, Juli, Augusti...

Juni blev den sämsta juni-månaden på hundra år i det här landet. Mycket kallare än förväntat. Nu kan vi även lägga Juli till handlingarna, som inte heller kändes som en riktig sommarmånad.

Skillnaden är att vi iår hittils inte haft någon längre sammanhängande varm period. Dessutom har det varit åska varje dag någonstans i Sverige. "Flera platser i norra Sverige fick uppleva sin kallaste juli sedan 1995 eller 1996, med nattfrost. Den 22 juli hade Haparanda plus 2,2 grader, den lägsta julitemperaturen som uppmätts där på 150 år." http://www.dn.se/nyheter/sverige/juli-regnade-bort

Juni - Juli - Augusti är ju våra klassiska sommarmånader, men kanske kommer det en värmeknäpp sent i år?  Är det slutet av Augusti början av September man skall hoppas på eller är det redan försent för att vi får uppleva en sommar iår?

Jag gillar en lagom nivå av sol och värme, men klarar inte värme särskilt bra. När det blir för varmt kan man inte sova om nätterna. Så visst finns det vissa fördelar med att vi haft regn nästan varje dag, korta skurar följda av mulet väder, sedan har det klarnat upp framåt eftermiddagen med lite sol på kvällen.

Tyvärr har vädret knappast manat till att man får lust att bada eftersom just grundtemperaturen sällan rört sig över 20-22grader med en större betoning på 20grader. När jag vill bada vill jag ha närmare 25-26 grader och sådana dagar har det varit få av och långt emellan.

Kanske ska vi vänja oss vid ett mer "brittiskt" väder, med regnskurar och ostadigt väder på sommaren och milda vintrar? Hur har det gått för er andra, har ni lyckats få in något bad iår?

IPCC varnar för extremvädrets konsekvenser på världen...

USA upplever den värsta torkan sedan 1956 med förödande konsekvenser för jordbruket. Liknande utveckling sker även för andra stora jordbruksländer, där extremt väder ställer till det med missväxt som följd. http://edition.cnn.com/2012/07/16/us/us-drought/index.html?hpt=us_c1

Både Cornucopia och Flute skriver exempelvis om torkans effekter, till exempel här: http://cornucopia.cornubot.se/2012/07/en-perfekt-storm.html och här: http://flutetankar.blogspot.se/2012/07/arets-spannmalsskord-stora-problem.html

IPCC har förutsett denna utveckling i sin rapport som även presenterades under våren. Sedan Juni finns rapporten även tillgänglig på deras hemsida. Rapporten kan läsas i sin helhet här: http://www.ipcc-wg2.gov/SREX/images/uploads/SREX-All_FINAL.pdf

IPCC varnade för att mer extremväder är att vänta. Och det är redan utsatta länder som enligt forskarna kommer att drabbas värst: kraftiga skyfall blir vanligare i Östafrika, torkperioder hänger i längre i till exempel Nordamerika och Brasilien, värmeböljor kommer oftare i länderna kring Medelhavet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/extremvader-slar-mot-utsatta_6960285.svd

Man skriver bland annat i rapporten att över hela världen där det finns tillräckligt med underlag för att beräkna detta så ser man att antalet varma dagar ökar jämfört med tidigare. Det pågår alltså en förändring i klimatet till det varmare. Extremt väder såsom torka beror på flera faktorer som kanske inte anses ovanliga när de bedöms var och en för sig, men när man ser att de allt oftare leder till sammanhängande perioder utan normalt regn så bedömer man dessa som extrema.

För övrigt så anser rapporten att torkperioderna hade ökat i många delar av världen men att man ansåg att centrala delarna av nordamerika hade varit mindre drabbad av torka än tidigare, vilket representerade ett undantag. Kanske måste de revidera den åsikten efter denna sommar.

"Det finns ett medium förtroende för att vissa regioner i världen har upplevt mer intensiva och längre torka i särskilt i södra Europa och Västafrika, men i vissa regioner torka har blivit mindre vanliga, mindre intensiv, eller kortare, till exempel i centrala Nordamerika och nordvästra Australien." (ur IPCC's rapport, sid 8)

Eller så kan man se det som att vi naturligtvis inte helt kan förutsäga vädret, men att man kan anta att områden som redan idag då och då drabbas av torka, så kan detta alltså komma att ske mer frekvent än tidigare. Man kan även se det som att de kan bli färre i antal, men när det väl blir exempelvis torka eller kraftiga regnfall så pågår dessa sedan i en längre sammanhängande period när de väl kommer.

Till exempel så ser man även att där det är nederbörd och stormar så kan dessa öka i styrka och intensitet men samtidigt minska i antal. "Det är troligt att frekvensen av kraftig nederbörd eller andel av den totala nederbörden ifrån kraftiga regnfall kommer att öka under 2000talet i många områden i världen. En genomsnittlig tropisk cyklons maximala vindhastighet kommer troligen att öka, även om ökningarna inte förekommer i alla oceaner. Det är troligt att den globala frekvensen av tropiska cykloner antingen minska eller vara stort sett oförändrad."

Det är även lite av ett dilemma att samtidigt som vi ser klimatförändringarnas ödesdigra konsekvenser med dödliga stormar, torka, missväxt, översvämningar, svält i många afrikanska länder, så fortsätter kapplöpningen mot mer koldioxid och oljeutvinning.

Men det är inte bara matbrist som blir en följd när världens skördar i det närmaste tappar grovt räknat, en tredjedel av sin skörd. Ett annat stort problem är ju även vattenbristen. När det regnar mycket, men det regnar på fel ställen så fylls inte heller grundvattnet på. Man förbjuder konstbevattning av matjordarna, men vattennivåerna har redan nått kritiskt låga nivåer. När vattendragen torkar ut dör även eventuellt ekosystem knutit till samma vattensystem, också ut.

Det finns många städer och länder där man redan identifierat framtida vattenbrist av katastrofala proportioner. Se till exempel: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/den-kommande-vattenbristen.html

En del av extremvädret under juli, källa: TT

Japan:

Fler dagars intensivt regnande i juli orsakade jordskred och översvämningarn på den sydliga ön Kyushu. Omkring 400 000 evakuerades från sina hem och inhystes i skolor och allmänna byggnader. Broar och tusentals hus spolades bort av vattenmassorna. I går rapporterades att katastrofen krävt ytterligare ett dödsoffer. Totalt har 28 människor mist livet, ett 30-tal saknas fortfarande. Omkring 2 000 hushåll är fortfarande utan ström, men många har nu fått återvända till sina bostäder.

Ryssland

Nära 200 personer dog i översvämningar i regionen Krasnodar i Ryssland i början av juli. Skyfallen ledde också till att katastroftillstånd utfärdades hamnstaden Novorossijsk vid Svarta havet och råoljetransporterna från stadens hamn stoppades.

Polen:

Minst en människa dog och tio skadades i ett oväder som darbbade nordvästra Polen i helgen. En kraftig tromb ställde till med stor förödelse. Tusentals träd slets upp med rötterna eller knäcktes och byggnader och elledningar raserades

Sverige

Framför allt Småland drabbades hårt av översvämningar i förra veckan. I flera vattendrag och sjöar steg vattennivåerna över det normala och vägar och hus skadades.


Som sagt är extremvädret här för att stanna och ju mer koldioxid och växthusgaser vi släpper ut desto värre eller extremare, kommer vädret att bli. IPCC:s rapport skriver även att känsligheten för hur man drabbas av detta extremväder beror på många faktorer såsom landet och styrningen av det land man bor i, vilken ålder, kön, allmänhälsa man har, hur känslig man är för ekonomiskt bortfall eller förändring i prissättning för maten man äter.

Man skriver i IPCC's rapport, s.7 "Exponering och sårbarhet är dynamiska värden, varierande mellan tid och rum och skalan beror på ekonomiska, sociala, geografiska, demografiska, kulturella, institutionella orsaker, såsom styrning av staten och miljömässiga faktorer. Därför är individer och samhällen differentiellt utsatta och olika sårbara baserat på ojämlikhet såsom nivåer av välstånd och utbildning, funktionshinder och hälsotillstånd samt kön, ålder, klass och andra sociala och kulturella särdrag.

Bosättningsmönster, urbaniseringen och förändringar i socioekonomiska förhållanden har alla påverkat hur man påverkas av dessa klimatförändringar. Man har även observerat trender i exponering och sårbarhet för klimat extremer. Till exempel i kustområden.

Bosättningar skriver man, bland annat på små öar och i delta-områden och bosättningar på berg är utsatta och sårbara för klimat ytterligheter i både utvecklade och utvecklingsländer, men med skillnader mellan regioner och länder.

Man kan alltså se klara fördelar i att försöka minska sin känslighet för dessa saker. I Sverige där vi fortfarande har en god ekonomi kanske vi inte i första hand drabbas av ökade priser på maten, men många i Småland känner sig säkert drabbade av att översvämningar förstört deras hus och ägodelar. Det kan alltså vara en idé att se så att man inte bor i närheten av vattendrag eller där höjda vattennivåer kan förstöra vägarna till ens hus. Finns det tendenser till översvämningar redan idag så kan man nog räkna med översvämningar i framtiden. Bor man särskilt utsatt till kan man naturligtvis även överväga att flytta till ett mindre utsatt område. Som IPCC påpekar kan även berg vara ett dåligt ställe att bo på, kanske för att man där istället kan råka ut för starkare vindar, och stormar. Öar är även de utsatta.

Men om man  nu inte vill flytta på sig, är ett alternativ alltid bara att minska sin ekonomiska sårbarhet och som vanligt, betala av skulder och se till att skapa buffert mot oförutsedda händelser.

Matpriser skjuter i höjden...

Som en konsekvens av klimatförändringarna kommer torka, missväxt och dränkta skördar som ett brev på posten. I USA har de drabbats av torka och bara priset på majs har gått upp med 30% sedan i Juni. http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/priset-pa-jordbruksprodukter-skjuter-i-hojden_7341668.svd

Förutom majspriset har även världsmarknadspriset på vete stigit med 20 procent den senaste månaden och på sojabönor med omkring 15 procent. Majspriset påverkar etanolpriserna då en stor del av majsen går till etanolproduktion. Majs är också viktigt för djurfoderproduktion och fortsätter priset att stiga kommer det sannolikt att innebära att framförallt köttpriserna kommer att stiga.

Dessutom så har vi de permanent stigande oljepriserna som kommer att göra alla framställda jordbruksprodukter dyrare i framtiden. I det här läget är "alfa strategin" inte alls så illa tänkt, nämligen att det du köper idag kommer att vara dyrare i framtiden och därför kan man köpa idag och lägga upp ett lager då detta innebär att man sparar framtida köpkraft.

Alfastrategin går i sin helhet ut på att om du kunde köpa allt du behövde för resten av livet, idag, så skulle du göra det därför att med inflation kommer alla varor att bli dyrare i framtiden, med urholkningen av penningvärdet som pågått ända sedan fiat-valutornas skapande.

Man kan förvänta sig demonstrationer och nära nog upplopp i många länder där det slår hårt mot befolkningen, när höjningarna slår igenom på livsmedelpriserna.

Värmerekorden börjar...

På fredagen slogs det majvärmerekord i Dalarna. I Falun, och även i värmländska Arvika, där visade termometrarna på 29,8 grader. Det är säsongens högsta notering hittills men också den högsta majtemperaturen i Sverige sedan försommaren 2000.  

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5124618

Bild från SMHI på antalen värmerekord per årtionde.

Långvariga värmerekord per årtionde, bild från SMHI.

http://www.smhi.se/klimatdata/manga-varmerekord-slogs-under-00-talet-1.8934 

Då vi redan nått en sådan värme, antar jag att sommaren har en möjlighet till att bli en klibbig, fuktig, mardröm. Mest kanske på natten. Kanske redan nu dags att investera i AC och kylning?
Se till att frysen alltid är fylld med is till drickat, och ha en vattenspridare till den där gräsmattan som kommer få bruna fläckar.

Ha myggnät till fönstren så att de kan vara öppna större delen av tiden? Men kom ihåg att undvika korsdrag för det kan man även bli sjuk av då det blåser och drar för mycket ifrån fönstren. En sprayflaska med vatten i för svalka att spraya sig med när man sitter ute, eller en barnpool till barnen och se över skuggan på tomten. Ett parasoll ger skugga och svalka exempelvis.

Jag upplever själv att högtrycket vi haft nu i maj är ovanligt varmt, för vinden var också varm det brukar den inte vara i Luleå. Även när det är varmt brukar vinden vara sval. Jag tycker det bådar till ännu en rekordsommar. 

Som jag skrivit tidigare, Sverige går en varmare och blötare framtid till mötes då klimatförändringarna redan visar sig. (Enligt SMHI) 
http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/klimatforandringarna-visar-sig-i.html