En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

Visar inlägg med etikett MSB. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett MSB. Visa alla inlägg

torsdag 30 maj 2013

Varning för sjuk värmebölja?

Preliminära data visar att 18 maj blev den varmaste majdagen sedan 1892. Det var Eftra-Broen i Halland som visade temperaturer på 30,6° i lördags. Luleå har haft en fantastisk majmånad, andra hälften av månaden. Därför har jag mindre tid att uppdatera bloggen då jag valt att njuta av det fantastiska vädret som vi har haft.http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/osedvanligt-varm-majdag-i-gotaland-18-maj-1.30649?search=yes&month=5&year=2013

Vi noterar även för Norrland att lokalt i de södra fjällen är sommaren nu nästan 1½ månad tidig, dit sommaren normalt sett inte anländer förrän i månadsskiftet juni-juli.


Varning för värmebölja införs

Långvarig hög värme kan påverka hälsan, särskilt bland äldre och sjuka. I år inför SMHI därför en ny typ av vädervarning - för värmebölja. Det kommer ge vårdsektorn, riskgrupper och allmänheten bättre möjlighet att förbereda sig. Mer information finns även här:
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/varning-for-varmebolja-infors-1.30684?search=yes&month=5&year=2013

Nästa gång väderprognoserna pekar på att vi får temperaturer på 30°C eller högre tre dagar i följd, kommer en varning utfärdas för värmebölja. 

SMHI har sedan 2011 drivit ett projekt för att utveckla varningssystem för värmeböljor i Sverige. Umeå universitet utredde inom ramen för projektet risken för ökad dödlighet i samband med värmebölja i Stockholm. Resultatet visar att den dagliga dödligheten ökar med ca tio procent om temperaturen når 27 grader eller mer tre dygn i rad, och att den ökar med ytterligare tio procent om temperaturen når 30 grader eller mer tre dygn i rad.

Den slutliga utformningen av varningskriterierna har bearbetats och förankrats i en referensgrupp med deltagande från Socialstyrelsen, MSB och representanter från kommuner och landsting.

Meddelande om värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26°C tre dagar i följd.

Klass 1-varning för värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30°C tre dagar i följd.

Klass 2-varning för värmebölja: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med maxtemperatur på minst 30°C kan bli längre än 5 dygn och/eller maxtemperaturen ligger på minst 33°C tre dagar i följd.

Bakgrunden är att värmeslag kan vara ett livshotande tillstånd, särskilt för små barn och äldre. Det kan uppstå när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar. Lättare värmeslag kan du själv behandla genom att fylla på med vätska och vila i skuggan. Allvarligare fall kräver snabb professionell vård. http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Varmeslag/

Med ökande temperaturer i vårt land och att det blir vanligare med en värme som det tidigare varit ovanligt att vi har haft så inför man alltså varningssystemet för att man skall minska risken att människor drabbas av värmeslag.

För små barn och äldre personer är värmeslag, eller solsting som det också kallas, extra farligt. Små barn har ofta inte fått igång sin förmåga att svettas. De blir därför extra känsliga för värme. Äldre personer har ofta andra fysiska problem som gör att de påverkas mer.

Värmeslag inträffar oftast när luftfuktigheten är hög och det är väldigt varmt. I en stängd bil kan det också lätt bli mycket varmt. Den som har fått värmeslag ska snabbt flytta in i skuggan till en sval plats, dricka och vila. För att snabbare kyla ner kroppen kan man lägga en blöt handduk över personen.

Symtom

Det främsta symtomet är att kroppstemperaturen är över 40 grader. 

Andra symtom är:

- huvudvärk
- yrsel
- illamående
- kräkningar
- synstörningar
- slöhet
- förvirring
- irritation
- snabb puls
- rödflammig torr hud


Det finns lindrigare former av värmeslag som inte kräver vård. Om du exempelvis är utmattad och har huvudvärk men svettas normalt räcker det att uppsöka skugga och fylla på med vätska och salter.

Vid värmeslag bör den drabbade få vård så snart som möjligt, helst inom några timmar. Det gäller särskilt vid medvetslöshet, hög kroppstemperatur eller om symtomen inte går över. Den drabbade kan behöva få näring och salter tillförda i form av dropp.Om du är osäker kan du alltid ringa din vårdcentral/ familjeläkarenhet eller 1177 Sjukvårdsrådgivningen för råd.

Drick mycket vatten när det är varmt på sommaren och håll dig gärna lite i skuggan. Detta är bra också för att inte bränna huden i solen och senare i livet riskera att drabbas av hudcancer. Sola med måtta, tänk på att vi är nordbor! Använd gärna solskyddsfaktor i solen. Särskilt viktig för barn och de med ljus hy, men även mörkhyade kan bränna sig i solen.

torsdag 21 mars 2013

Nu kommer kylan...

Så kylan har hållit rubrikerna levande i aftonblaskan och x-pressen sista tiden. Här kommer några övriga förslag på vad de kunde ha haft som rubriker.


Under tiden kan man se till att man har ett bra förråd av mat och förnödenheter hemma. Jag ser att Cornucopia häromdagen skrev om hur MSB noterat att svenskarna inte har förråd hemma av det vad som de behöver och att om lastbilarna stannar så stannar Sverige.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/03/survivalism-ater-aktuellt.html

Jag noterar även att när de senast här i Luleå körde övningar i krisberedskap, i ett scenario kring 'om dammen brister..' så visade sig det då att om dammen verkligen skulle brista så kan de inte få tag i chefer såsom rektorer som är ansvariga för sina skolbarn i skolorna. Eller chefer inom andra ansvarsområden. Man kan alltså konstatera att man inte kan lita på att samhället kommer att kunna ta hand om sina olika enheter i stunder av kris. http://rymdiz.blogspot.se/2012/12/om-dammen-brister.html

Detta var en övning men antagligen har man varken lärt eller förbättrat något kring strukturerna. Jag har också hört att det snart är dags för mörkläggning i den årliga Earth Hour. Nu på lördag den 23:e mars, kl.20.30 är det alltså dags.
http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1415461-earth-hour-2013

Men om man ändå tänkt elda på olika värmeljus och andra energikällor så är det alltså inte så mycket sparad energi vi pratar om. De verkliga bovarna är fortfarande sådant vi gör i vardagen inte en årlig en-timmes besparingsinsats. Skippa hellre köttätandet och vardagsresorna med bilen för bättre klimat-positiv-effekt. Men faktum är att jag har små eller inga förhoppningar om att mänskligheten skall lägga om sina vanor.

Därav desto större sannolikhet att vi får se fler och mer väder-rubriker framöver när vi inom hundra år riskerar 4+ graders ökning. Då kommer dagens extremväder att verka som en promenad i parken.

måndag 11 mars 2013

Nytt informationsnummer vid större kriser och olyckor

På måndag får Sverige ett nytt informationsnummer, 113 13, som ska komplettera larmnumret 112.
Man kan ringa 113 13 om man vill få information om en större storm, en influensaepedemi eller en översvämning. Man kan också ringa in och lämna information på det nya numret.
http://www.sosalarm.se/11313



113 13 är ett nytt nationellt informationsnummer som kommer att införas i hela Sverige med start den 11mars 2013.

Ring alltid 112 i en nödsituation när det är fara för liv, egendom eller miljö.

112      Nödnummer vid fara för liv, egendom eller miljö
1177      Sjukvårdsrådgivning
114 14      Polisens nummer vid icke akuta händelser
113 13      Informationsnummer vid allvarliga olyckor och kriser


Numret ska vara ett stöd för kommuner och andra ansvariga aktörer och förmedla information till allmänheten vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Det kan till exempel handla om en större storm, översvämningar eller en storbrand. Allmänheten ska också via tjänsten kunna lämna information om allvarliga olyckor och kriser.

söndag 15 april 2012

MSB om klimatförändringarnas konsekvenser..


MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har kommit med en skrivelse om "klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap":
Den finns att läsa under deras hemsida:
https://www.msb.se

Jag vill här göra en sammanfattning av det jag ser som de viktigaste punkterna i denna skrivelse som är 48 sidor lång och finns att läsa via länken ovan.

Globala förändringar:

• Uppvärmningen blir störst över land och på de högsta nordliga breddgraderna och minst över den södra oceanen och delar av norra Atlanten.
• Snötäcket minskar och tödjupet ökar över de flesta regioner med permafrost.
• Havsistäcket minskar i Arktis och i Antarktis under alla scenarier och i vissa projektioner försvinner sensommarisen i Arktis nästan helt under den senare delen av 2000-talet.
• Förekomsten av extremt höga temperaturer, värmeböljor och kraftiga skyfall ökar.
• Intensiteten i tropiska cykloner (orkaner och tyfoner) ökar sannolikt.
• Stormbanor flyttar mot polerna, vilket leder till förändrade vind-, nederbörds- och temperaturmönster.
• Nederbörden ökar vid högre breddgrader och den årliga avrinningen till vattendrag och tillgången till vatten ökar på de höga breddgraderna.
• Nederbörden minskar i subtropiska regioner och många halvtorra områden (t.ex. Medelhavsområdet, västra USA, södra Afrika och nordöstra Brasilien) får minskade tillgångar till vattenresurser.
(Forskningsresultat som publicerats efter IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4) från år 2007 tyder på att klimatförändringarna kan bli mer omfattande.)

SMHI har på uppdrag av regeringen sammanställt det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar och skriver där att "sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4".
En av de viktigaste skillnaderna jämfört med år 2007 är att det numera anses mycket svårare att nå det så kallade tvågradersmålet, dvs. att begränsa den globala uppvärmningen till under +2◦C jämfört med förindustriell nivå.

Detta är allvarligt eftersom en ökning på mer än 2◦C bedöms resultera i mer svårhanterliga och snabba klimateffekter. SMHI:s sammanställning noterar dock att "även om tvågradersmålet uppnås, stiger havsnivån, havsförsurningen ökar och det kan bli olika betydande effekter på den biologiska mångfalden".

Några av de förändringar som har gått snabbare än vad IPCC förutspådde år 2007 är avsmältningen av Arktis havsis, och negativ massbalans för de stora inlandsisarna på Grönland och Antarktis. En nyligen publicerad vetenskaplig studie har gjort mer detaljerade modeller av ett högnivåscenario för klimatförändringarna. Enligt denna studie skulle den globala uppvärmningen kunna gå så snabbt som att +2◦C (jämfört med förindustriell tid, 1861-1890) nås redan under 2030-talet och +4◦C under 2060-talet.

Tröskeleffekter 


En allt snabbare temperaturökning ökar risken för så kallade tröskeleffekter (eng. tipping points). Med tröskeleffekter avses att ett system övergår i ett nytt tillstånd och att det blir mycket svårt eller rent av omöjligt att återgå till det tidigare tillståndet. Tröskeleffekter kan få stora konsekvenser för människor
och ekosystem.

Exempel på tröskeleffekter som klimatförändringarna, enligt en ofta citerad studie skulle kunna resultera i, om den globala medeltemperaturen ökar med 3-6◦C jämfört med perioden 1980-1999, är:

• Avsmältning av det Västantarktiska istäcket vilket skulle innebära en havsnivåhöjning om 5 meter.
• Den termohalina cirkulationen i Nordatlanten (Golfströmmen och nordatlantiska strömmen) försvagas eller stannar av vilket skulle innebära ett kallare klimat omkring norra Atlanten.
• Svängningarna i fenomenet El Niño påverkas och fenomenet förstärks vilket skulle innebära torka i Sydostasien.
• Den indiska sommarmonsunen försvagas vilket orsakar torka.
• Den västafrikanska monsunen ökar i styrka vilket skulle kunna öka den årliga nederbörden i Sahelområdet i Sahara och leda till en fraktionerad ökning av vegetation.
• Skogsbestånden i Amazonas reduceras på grund av minskad nederbörd, vilket leder till förlust av biologisk mångfald.
• De boreala skogarna (tajgan) drar sig tillbaka vilket ger möjlighet för nya arter att träda in och nya biomer skapas.

En mer måttlig global medeltemperaturhöjning om 1-2◦C bedöms kunna resultera i en irreversibel avsmältning av Grönlandsisen. Om en tröskeleffekt passeras i fråga om Grönlandsisens avsmältning kan havsytans nivå öka med upp till 2 meter år 2100 och 5 meter år 2300.

Havsisen vid Arktis bedöms kunna minska kraftigt vid en global medeltemperaturhöjning om 0,5-2◦C. Arktis kan komma att vara isfritt under delar av året under 2040-talet eller ännu tidigare.

Klimat- och sårbarhetsutredningen har utifrån IPCC:s scenarier gjort en genomgång av klimatförändringarna i Sverige. 

Som ovan nämnts tyder senare års forskning på att medeltemperaturen höjs snabbare än i IPCC:s scenarier. Detta innebär att de förändringar som Klimat- och sårbarhetsutredningen beskriver kan komma att ske ännu snabbare än förväntat.  Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen förväntas uppvärmningen i Sverige bli större än det globala genomsnittet. Medeltemperaturen kan enligt utredningen stiga med 3-5 grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990. Vintertemperaturen kan komma att öka med 7 grader i norra Sverige. Mälardalens klimat kommer att likna klimatet i norra Frankrike idag.

Nederbörden kommer enligt utredningen att öka i större delen av landet under höst, vinter och vår. En större del av nederbörden under vintern kommer att falla som regn. Sommartid blir klimatet varmare och torrare, särskilt i södra Sverige.

 Det är osäkert om vindar och stormar kommer att öka, men en del klimatmodeller som utredningen använder pekar i den riktningen.

Sveriges kuster påverkas av den globala havsnivåhöjningen. Landhöjningen kommer delvis att motverka havsnivåhöjningen framförallt i norra Sverige. Havet längs Sveriges kuster kan komma att stiga från några centimeter upp till 80 centimeter (längs med södra Östersjön) till slutet av innevarande århundrade. Klimat- och sårbarhetsutredningen uppger sig då inte ha räknat in någon avsmältning av isarna på Grönland och Antarktis för detta århundrade.

Direkta konsekvenser av klimatförändringar i Sverige


• Höga flöden, översvämningar och skyfall
• Erosion (längs kuster, vattendrag och sjöstränder)
• Ras och skred
• Ravinutveckling
• Slamströmmar och moränskred
• Skogsbränder
• Extremtemperaturer (värmeböljor)
• Stormfällning av skog (till följd av förändrat skogstillstånd, minskad
tjälförekomst och en eventuell ökning av kraftiga vindar)
• Ökad smittspridning (förändrade spridningsmönster och nya
sjukdomar)
• Risker i dricksvattenförsörjning (försämrad kvalitet på råvattnet i
dricksvattentäkter, ökad tillväxt av mikroorganismer)
• Invasion av främmande arter som kan få konsekvenser för ekosystemen

Ökad risk för bristsituationer 


Extrema väder såsom skyfall och torka kan resultera i stora skördeförluster, med åtföljande brist på livsmedel. Ett förändrat klimat kan även öka förekomsten av skadegörare, och minska fruktsamheten inom jordbruket. Klimatförändringarna kan således påverka livsmedelsförsörjningen på ett globalt plan. Eftersom den svenska livsmedelsförsörjningen idag är beroende av import från andra länder kan detta påverka även Sverige. Risken för skador på infrastruktur och transportsystem ökar med extrema väder vilket kan försvåra utvinning, produktion och transporter av kritiska produkter som olja, gas och olika insatsvaror som industrin är beroende av. Bristsituationer som drabbar Sverige skulle kunna tänkas uppstå om störningarna är omfattande och frekventa.

FOI har studerat klimatförändringarnas påverkan på svensk energiförsörjning. I studien konstateras att Sverige har en förhållandevis gynnsam position inför framtida klimatförändringar, men att vi inte ska förvänta oss att kunna maximera den egna energiförsörjningstryggheten på grund av solidaritet med övriga EU.