En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

onsdag 25 april 2012

Klimatförändringarna visar sig i Sverige..


Nu har SMHI sammanställt temperatur- och nederbördsdata för perioden 1991-2011, och redogör nu för förändringar som skett i temperatur och nederbörd.

Slutsatsen är att det har blivit varmare under alla de fyra årstiderna
, med den största ökningen under vintern i norra Sverige och minst ökning under hösten. Nederbörden har ökat för hela året, med störst ökning under sommaren.

För större delen av landet har temperaturen stigit med ungefär 1,0 ºC, medan det i delar av Lapplandsfjällen har blivit omkring 1,5 ºC varmare. Denna utveckling ligger i linje med den globala uppvärmningen och vad som kan förväntas med utgångspunkt från klimatscenarier beräknade för Sverige.

I nästan hela landet har också nederbörden ökat, med omkring 10 %. Undantaget är delar av ostkusten där nederbörden har minskat något. Även denna förändring stämmer väl med den utveckling som kan förväntas ut ifrån klimatscenarier beräknade för Sverige.

Bilderna visar förändring i temperatur och nederbörd 1991-2011 jämfört med 1961-1990:
(genomsnitt för hela året) Källa: SMHI



Under vintern (december, januari och februari) ser man den största temperaturökningen under året. Temperaturökningen är upp till 1,5 ºC i Götaland medan den i Svealand och Norrland är från 1,5 ºC till över 3,0 ºC, med de högsta värdena i Lapplandsfjällen. Den starkare uppvärmningen i norra Sverige överensstämmer med den globala uppvärmningen, där uppvärmningen vid polerna är dubbelt så stor jämfört med medeluppvärmningen för hela jordytan. Värdena i fjällen är dock mer osäkra än i övriga Sverige, på grund av glesare stationsät i området. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat-har-blivit-varmare-och-blotare-1.21614

Nederbörden har ökat främst i västra Götaland med som mest ungefär 30 % samt i nordvästra Norrland med generellt 10 till 20 %. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Götaland, östra Svealand och södra Norrland. Längs Norrlandskusten har nederbörden på sina håll minskat med drygt 10 %.

Förändring under våren (mars, april, maj):

Omvänt mönster, jämfört med vintern, med den största temperaturökningen på omkring 1,0 ºC i Götaland och Svealand. I ett litet område i västra delen av fjällkedjan syns en temperaturminskning som kan bero på osäkerhet i data i detta område.

Våren har blivit torrare i några områden, men allmänt har nästan hela Sverige blivit blötare. I vissa områden har ökningen varit över 10 % och längst upp i nordöstra delen av landet 20 till 30 %.

Förändring under sommaren (juni, juli och augusti):

Innebär 0,5 till 1,0 ºC varmare i princip i hela landet, utan någon synlig skillnad mellan norr och söder. Nederbörden har ökat avsevärt under sommaren. I norra Svealand, sydligaste Norrland samt nordligaste Norrland har ökningen varit svagast med 0 till 20 %. I Götaland, södra Svealand och mellersta Norrland har däremot ökningen varit 20 till 40 %.


Hösten minst dramatisk (september, oktober, november):

Temperaturen stiger här minst, högst upp till 0,5 grad i södra Sverige och högst upp till 1 grads förändring i norra Sverige. Nederbörden under hösten visar på små förändringar både uppåt och nedåt.

Sammantaget har alltså klimatförändringarna hittils alltså visat sig ge ett varmare och blötare klimat här.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tidigare varnat för konsekvenser för Sverige på lång sikt, om detta kan du läsa här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/msb-om-klimatforandringarnas.html

4 kommentarer:

  1. Intressant information!

    Jag som bor och är uppväxt på västkusten kan själv konstatera hur medelvattenstånd och vindstyrkor förändrats sedan 1950 och 60-talen.

    Ändå bebygger man strandlinjer, till och med på platser där det fordom ansågs helt olämpligt att förlägga bostadshus. mark som istället fick hysa varvsrörelser och liknande verksamhet.

    Kusten blir mer och mer en gräddhylla - fylld av exklusiva boenden i 5-20 miljonersklassen. Hur drabbas dessa områden framöver av klimatförändringarna och vem skall betala?

    Marie S

    SvaraRadera
  2. Försäkringsbolag brukar som regel inte betala för force majeure så översvämningar vid vattendrag till följd av den ökade nederbörden om det drabbar stora områden kanske försäkringsbolagen kan neka att betala?

    Antar att personerna som bosätter sig på utsatta ställen själva utsätter sig för risk? Vi får ju även räkna med en viss vattennivåhöjning de närmaste 100 åren i takt med arktis smältande isar.. Strandskyddet bör med andra ord beaktas även för sitt eget vidkommande så man inte byggt för nära vatten i låglänt område. :)

    SvaraRadera
  3. Det rör sig inte en enskilda hus utan stora bostadsrätts, borättsfastigheter eller områden med 30-40 mindre villor.

    Vad jag menade var att medvetenheten om effekterna av förändrat klimat är försvinnande liten även hos kommunernas plan och byggavdelningar.
    Hus eller lägenhetsköparen i gemen litar givetvis på myndigheter och konsulter...
    Rent ekonomiskt kan dessa omständigheter drabba husköpare lika hårt - eller hårdare - som enstegsputsade fasader. Ingen tar något ansvar och till slut sitter den lilla människan alltid med Svarte Petter!
    Tack för en bra blogg!

    Marie S

    SvaraRadera
  4. Jag håller med om som du säger att det är i slutändan den lilla människan som får betala priset.. och ju mer temperaturen stiger ju mer plötsliga och häftiga förändringar i väderväxlingar får vi nog se..så än så ser vi ju inte så mycket konsekvenser av detta. Förutom "mindre" översvämningar i våra städer som dock är nog så besvärliga för den enskilde. Förhoppningsvis tar man iallafall på vissa håll och till exempel breddar dagvattenbrunnar och avlopp så att vatten kan rinna undan.. men det är långt ifrån säkert att kommunernas plan och byggavdelningar tänker på detta precis som du också påpekar. :)

    SvaraRadera