En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

söndag 9 augusti 2015

Tack för de senaste 16 åren, Jon Stewart...

Jon Stewart slutade denna veckan som värd för programmet, The Daily Show. Genom åren har Stewart följt politik och nyheter med sina egna vinklar och varit en röst som trots att det i grunden är ett humorprogram, haft mer insikter och lärt oss mer än vad vi lärt oss ifrån traditionella nyheter.


Här är några minnesvärda ögonblick:

The 9/11 Show: I den första showen sedan tragedin efter den 11:e September, 2001, Delar Jon sina tankar och känslor kring denna livs-förändrande händelse.  http://thedailyshow.cc.com/videos/1q93jy/september-11--2001

Jon Stewart på showen "Crossfire": På grund av hans svidande kritik, ledde det till att programmet CNN's Crossfire lades ned. En del av kritiken handlade om hur de som har möjlighet att ha politiker på sin show inte ställer de svåra frågorna. Varefter de två värdarna för Crossfire undrade varför Jon inte gör detsamma på sin show. Jon svarade med att om de som ett seriöst politiskt program som säger att de ställer politikerna mot väggen, tar sitt arbetssätt från ett lättsamt humorprogram så är det kanske det som är problemet. https://www.youtube.com/watch?v=aFQFB5YpDZE

Bill O'Reilly: Bill O'Reilly, menar i diskussionen med Jon Stewart, på att ras inte har någon betydelse för framgång i America. Men måste ge sig för Jon Stewarts resonemang, och att det faktiskt finns något som är "white privilege" som gör att de som föds vita har mindre att kämpa emot än en svart som föds samtidigt i samma område. http://thedailyshow.cc.com/videos/4u4hqr/bill-o-reilly

Jon Stewart intervjuade en hel del fantastiska människor, men när han intervjuade Malala Yousefsai fastnade verkligen i mitt minne som en av de bästa. https://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs


Jon Stewart's vän och tidigare kollega Stephen Colbert kom även till sista avslutsprogrammet för att å allas vägnar tacka Jon Stewart för att inte bara hjälpte han dem med ett arbete och deras karriär på showen som han byggde upp, men även genom att vara ett hårt arbetande fördöme så gjorde han även dem till bättre människor. http://imgur.com/user/IReadThisSomewhere/favorites/iVhiN


And here it is your moment of Zen:  ... Tack Jon Stewart, för de här åren! :)

fredag 7 augusti 2015

My best friends wedding...

So my best friend Mia (the girl with pink hair in those photos), got married, in London, this summer. And because it was my dearest, first friend from my childhood. I just had to be there! Splendid occasion to be in the capital of England. I had to give a speech at the wedding reception. And here it is:

"For those of you who does not know me, I am Helen, 35 years old, just like Mia, and I am Mias friend. We grew up together, in the same neighbourhood. We were born the same exact day, 25th of april, and thus, our parents were at the hospital together. Me and Mia also went to kindergarten together and we were friends ever since.

Mia obviously came from a very musical family, and I could hear her play the violin, practicing every day when we grew up. It sounded REALLY bad, at first. Like strangling a cat. *screeetch* ...

Mia was the kind of girl I wanted to be, she was always funny and creative, and could draw so well  ...that one day she grew up to become a designer.

This girl was fearless, never afraid to take her own path in life. Back in '96, sweet sixteen! Her hair was one half black and one half white, with zebra striped black and white pants, shoes one black and one white, and even the shoelaces where one black and the other white.

....

She was so fearless, she was not afraid to go for her dreams, to become a designer and moving here to London, all by herself to attend the Wimbledon school of arts. She lived in all kinds of places, rented a house with her friends from school. Or in that industrial space/factory which they built into some kind of home. Mia and some of her friends. But still that didn't scare Mia, she went her own path, doing her own thing.

.....

I got introduced to Jacqui a couple of years ago, but from the very first moment I noticed how similar they both are, in spirit, in their energy, and in their heart. They have the same "vibe" and I truly feel that this is the perfect match.

In gardening they have a term for "microclimate" where just that one spot in the garden may have the perfect climate and a flower can bloom there even though it might not like the climate in general. Under the right circumstances that special flower can flourish. I have a feeling that even though you two, came from two different parts of the world might have been so different from eachother. But instead you had that same sort of "micro-culture"  that nurtered the both of you. That your families taught you the same things, that you both would flower into the same gentle spirits, with humor, good heart, and kindness.

I was so happy to see my best friend Mia, finding this, true love and happiness, she was always the one to take her own path, and make her own destiny. And here, in London, she found that special someone, to walk the path of life with.

From that moment I felt that Mia was no longer alone, you two, always completed one another and I felt you shared so much happiness with each other. I see that you do not hold each other back, but allow each other to grow, to live your dreams, which you both share.

and I feel you have a bright fantastic future together. Because you always makes the most, out of everything. I wanted to say something about love, and found this inspiring, its from the Corinthian letter:

"Love is patient, love is kind. It does not envy, it does not boast, it is not proud. It is not rude, it is not self-seeking, it is not easily angered, it keeps no record of wrongs. Love does not delight in evil but rejoices with the truth. It always protects, always trusts, always hopes, and always perseveres." (1 Cor. 13:4–7, NIV)

I felt as you truly have that kind of love for each other. Also, usually you are supposed to give advice to the happy couple, and thus, I also wanted to read to you this poem..

Live every day with your love as a guide; 
always give more than your groom or your bride;
Find in each other the funniest things, 
and share with each other when your heart sings.
And no truer words have ever been penned, 
than the crux of your love is just being best friends.
From this day on you are never alone; 
wherever you are, it is your spouse that’s your home.
And when time has passed and the two of you age, 
and your lives are about to turn the last page,
You’ll see not the wrinkles, nor the old, nor the grey 
– instead you’ll see yourselves as you are on this day.


Thank you, SO MUCH for letting us share this special moment for the both of you, that markes the change that came so subtle from the beginning, until you had woven your life together.
With eachother, Otto-li and Darwin.

so, A toast for the happy couple. May you have A lifetime of love and joy, surrounded by family and friends who love you, for all of your wishes to come true and a life of ease and abundance.












Lots of Love, and memories to last, a lifetime! <3

torsdag 6 augusti 2015

Tips: SVT Dokumentär om Sveriges sista svältår, år 1867...

Det är lätt att glömma att Sverige inte alltid har haft det lika rikt och bra som vi har det nu. Sverige har också en gång varit ett fattigt land som behövt hjälp ifrån omvärlden...


Detta är en dokumentärfilm. Filmen handlar om det sista svältåret i Sverige, nödåret 1867 i Ångermanland. Det är en berättelse om människor som for illa, men också om ansträngningar från omvärlden för att hjälpa u-landet Sverige ur krisen. SVT:s dokumentärfilmare Olle Häger gick bort i november 2014. Vi minns honom genom att visa några av hans uppskattade filmer under sommaren. Denna film gjorde Olle Häger tillsammans med Hans Villius. 

Rekommenderas!


Källa: http://www.svtplay.se/video/3147900/ett-satans-ar/ett-satans-ar-avsnitt-1

Kan ses till 30 jan 2016 (177 dagar kvar)

lördag 9 maj 2015

Sommarstugeköp...

Det blev ändå så att jag köpte mig en sommarstuga. I oansenliga Nordmalingsområdet som kanske inte ser mycket ut för ögat. Mitt emellan Umeå och Örnsköldsvik ligger detta lilla samhället som kanske mest kännetecknas av de många olika småbyarna i kringsamhället.

Orsaken till att man söker sig hit är nog oftast en lokal anknytning till orten, i mitt fall genom att min mammas föräldrahem låg i en av alla dessa småbyar och att vi fortfarande har mammas släkt på orten. Efter byvägar där tiden delvis har stått stilla, men samtidigt har en del nya barnfamiljer tillkommit. Men dessa är själva också uppväxta i byn.

Så stugan då, orsaken var då att jag har släkt i närområdet, sedan var det nog främst huset jag föll för. Att det hade de funktioner som jag letade efter. Förhoppningsvis kommer jag också att trivas där och få stor användning för stugan.

Fördelen med Nordmaling är också att fastighetspriserna här fortfarande är väldigt låga. Samtidigt som man har tillgång till en viss kommunservice såsom kommunalt vatten och avlopp vilket jag tycker är bra.












Känns roligt att få ett hobbyprojekt att fixa och greja med, för även om det inte var så mycket jobb inomhus till att börja med så fanns det en hel del att göra på tomten, så nästa sommar lär det bli en hel del måla, skrapa och fixa...

söndag 26 april 2015

Röda Korset - Insamling Nepal...

Våra frivilliga i Nepal kämpar för att rädda liv! I dag drabbades Kathmandu-dalen av en allvarlig jordbävning. 10 000 rödakorsare ger just ju första-hjälpen till de många skadade och letar efter överlevande i ruinerna. Vi har förnödenheter som filtar, presenningar och köksutrustning redo för att kunna hjälpa 40 000 människor.


Du kan hjälpa de drabbade i Nepal – sms:a AKUT NEPAL till 72 900 och ge 100 kr till hjälpinsatsen. Stort tack!


Räddningspersonal från Röda Korset utbildade i Första hjälpen har mobiliserats till drabbade områden och arbetar intenstivt med att rädda liv. De ger bland annat Första hjälpen till de många skadade och letar efter överlevande i ruinerna. Röda Korset blodbank i Kathmandu hjälper också till med att förse de viktigaste medicinska anläggningar i huvudstaden med blod. Röda Korset hjälper även till att återförena familjer i det kaos som råder.


Röda Korset i Nepal har lång erfarenhet av att hantera naturkatastrofer och spelar en ledande roll i landets beredskapsplaner för att hantera katastrofer som denna. Röda Korset finns på plats i samtliga av Nepals 75 distrikt och når årligen ut till cirka 2 miljoner människor.
http://www.redcross.se/teman/nepal/

lördag 25 april 2015

Everest dödstal väntas stiga...

Just före lunchtid nepalesisk tid, så slog en kraftig jordbävning till som nådde 7.9 på Richterskalan. Bostadshus, byggnader, landmärken i Kathmando har jämnats med marken och dödstalen förväntas stiga till tusentals.

Under dagen har jag också följt utvecklingen vad gäller klättrare som drabbats i Everest-området. Förra året stängdes berget för klättring efter ett ras som dödade 16 sherpas som just då passerade genom Khumbu isfallet när det rasade. Det här året ser det ut som att dödstalet kommer att bli mycket, mycket högre. Jordbävningen orsakade snölaviner som även dragit med sig stora stenbumlingar. Dessa snölaviner slog först till i Everest Base Camp. Det rapporteras om tre laviner som drog in samtidigt. En tredje del av lägret begravdes i snö och is och sten.

Olika siffror rapporteras hela tiden, men många klättrare saknas för närvarande också högre upp på berget där laviner fortsatt att gå nära var femte minut hela dagen. Det har också varit många kraftiga efterskalv en del runt 6 på Richterskalan.

https://www.facebook.com/pages/Use-The-World/1424937741134408 här är en på plats som direktrapporterar en del av det som händer.

Jag har en före detta arbetskollega som just nu är där för att klättra. De var i Base Camp då lavinerna slog till, men det rapporteras att hela deras klättrarteam har klarat sig. Många andra team saknas dock helt. En del siffror pratar om att så mycket som 80-100 klättrare saknas uppe på berget. 22 kroppar har hittils tagits om hand enligt källor, och ca. 61 skadade i Base Camp som har varierande grad av skador, den med mest skador hade två brutna ben och många olika mindre frakturer. De har väntat på helikopter undsättning men tidigare under dagen snöade det häftigt och helikoptertransport var en möjlig.




Det är otroligt sorgligt för hela landet Nepal, som är ett av Asiens fattigaste länder. De får varje år stora summor humanitär hjälp för att landet överhuvudtaget ska klara sig. Dessutom är de otroligt utsatta för naturkatastrofer i form av jordbävningar då landet ligger på otroligt många kastlinjer. Hela landet har en risk att drabbas av jordbävningar upp till nivå 9-10 på Richterskalan.

Inne i Kathmandu ser man även katastrofal förödelse. Historiska landmärken borta för alltid.
Tusentals offer för förödelsen då byggnader rasat över dem.



Jag hoppas att det blir någon form av insamling till jordbävningsoffren i området då detta lider till stort lidande för lokalbefolkningen. Siffror från Katmandu sa att upp till 60% av alla byggnader hade skador eller hade rasat, det innefattar all infrastruktur som stora broar, vägar med djupa sprickor i, för att inte tala om skador på el/telefon och annan infrastruktor och slutligen så klart människors liv och hälsa.

Indian Air hade meddelat att de utan kostnad skulle ta med humanitära hjälpsändningar på sina flyg som går till Kathmandu. Andra företag har också gått ut med liknande information. 

måndag 20 april 2015

Sommarstugejakt....

Kanske är det ett tecken på att man börjar komma upp i åren när man plötsligt börjar känna längtan efter en egen täppa. Ett sommarhus dit man kan åka på semester och vila upp sig, långt bort från alla krav och istället med nya krav på gräsklippning, kratta löv, klippa buskar, måla hus, fixa och dona. 

Men kanske är det ändå sommarstugans enkelhet som gör att vi mår rätt gott i det där vardagliga arbetet när vi jobbar åt oss själva och det inte är arbetsplatsens krav som gör sig gällande?


Vad är det då i drömmen vi drömmer om? Vatten? Öppna ängar? Att sitta mitt i skogen i en timmerstuga eller högst upp på det kala fjället och höra vråken skrika över nejden?

Själv drömmer jag om att återvända till min mammas hembys trakter, att åter hinna träffa gamla släktingar som man annars kanske inte hinner stanna till för att träffa. Att återuppleva en del av barndomen kanske? Göra de där sakerna som man själv gjorde som barn och som känns välbekant och hemtamt?

Kanske en mötesplats där man träffar vänner eller släkt på andra sätt än vad som annars blir. Kanske man kan ta med sig vänner och få dem att bo in sig i stugan och ta en stug-helg. Med lite bastu och sådant som hör sommaren till, grillen och en fisketur?

Det är klart att det blir en del kostnader för en stuga, allt från underhåll, till löpande kostnader som uppvärmning, vatten, sophämtning, skorstensfejning, och vad det nu än månde vara. Men samtidigt är det något speciellt med att veta att en stuga alltid står där och väntar på en. Ett hotellrum eller vandrarhem blir aldrig samma sak, även om många vill peka på att hur många hotellnätter blir det inte för det priset?

Jag hoppas snart att jag hittar min drömstuga, även om det inte blir i tid till denna sommar så kanske till nästa?