Rapporten kom den 13:e mars 2012 och visar på att hushållens belåningsgrad för nya lån minskade under 2011, för första gången sedan 2002.
Ett år efter införandet av det så kallade bolånetaket har finansinspektionen (fi) genomfört en undersökning i syfte att följa upp effekterna av bolånetaket. Undersökningen består av tre delar som bankerna har besvarat, ett stickprov av nya lån, ett formulär på aggregerad nivå och kvalitativa frågor. Finansinspektionen har utifrån materialet från bankerna analyserat effekterna av bolånetaket och även testat hushållens känslighet för ränteuppgångar, inkomstbortfall och prisfall på bostäder.
http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/20_Rapporter/2012/bolan2012.pdf
Utlåningen till svenska hushåll fortsätter att öka, men i lägre takt än tidigare. nästan två tredjedelar av sveriges befolkning bor i eget hus eller i bostadsrätt och den största delen av hushållens skulder utgörs av bolån.Bostadslånen utgör cirka 90 procent av de svenska hushållens skulder. Från mitten av 1990talet har hushållens skuldsättning stigit kraftigt i takt med bostadspriserna. Under nästan hela 00talet steg också hushållens belåningsgrader, det vill säga bolånens storlek i förhållande till bostädernas marknadsvärde. Mot den här bakgrunden beslutade FI om allmänna råd om begränsning av lån mot säkerhet i bostad. Bolånetaket, som råden kallas, trädde i kraft den 1 oktober 2010. Råden innebär att lån med bostad som pant inte får överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde.
"Stresstesterna på stickprovet visar att de allra flesta hushåll som har tagit ett nytt bolån har en god återbetalningsförmåga och är motståndskraftiga mot ränteuppgångar. Även vid antaganden om kraftiga prisfall och arbetslöshet påverkas endast en begränsad andel av hushållen. Det tyder på att de svenska bolånen i dagsläget inte hotar den finansiella stabiliteten."
Det bekräftas av bankerna i denna bolåneundersökning som också visar att efterfrågan på höga belåningsgrader har minskat sedan bolånetaket infördes för ett år sedan. Knappt nio procent av hushållen i undersökningens stickprov av nya bolån har en belåningsgrad över 85 procent. Det är en halvering jämfört med motsvarande stickprov 2009. Bankerna är överlag restriktiva med att bevilja lån över 85 procent av bostadens värde och kräver ofta en särskild beslutsprocess för att göra det. Av de hushåll som har tagit ett nytt bolån och har en belåningsgrad över 85 procent amorterar 98 procent på sitt bolån.
I 2009 års stickprov av nya bolån lade mer än 80 procent av hushållen som tagit ett nytt bolån mindre än 1/10 av sin disponibla inkomst på räntekostnader. Motsvarande siffra 2011 var nu 40 procent. Räntorna var dock historiskt mycket låga under 2009 som kan förklara en del av ökningen.
I Finansinspektionens undersökning av bomarknaden framgår dock att en fjärdedel av de hushåll som inte amorterar på något lån relaterat till bostaden har en belåningsgrad över 75 procent. Det är också förvånande att bankerna inte tagit itu med detta och tvingat folk till att börja amortera ännu. Vem vet vad de väntar på? En större kris i finanssystemet kanske?
Vid ett husprisfall på 20 procent får en tredjedel av hushållen i stickprovet en belåningsgrad som är större än 100 procent. Det är en relativt stor andel av hushållen, men en belåningsgrad över 100 procent innebär inte att förlusten behöver realiseras. Vid ett bostadsprisfall på 40 procent och en arbetslöshet på 20 procent ökar andelen, men under sex procent får då av hushållen ett underskott samtidigt som belåningsgraden överstiger 100 procent på bostaden. Detta är alltså inte en liten del av alla låntagare, men samtidigt en otrolig katastrof för de som drabbas. Är du i riskgruppen?
De yngsta låntagarna i stickprovet av nya bolån är de som har högst belåningsgrad och även stor skuld i förhållande till sin disponibla inkomst. Det är låntagare mellan 26 och 35 år som har de högsta skuldkvoterna. Som alltså är i den största riskgruppen för att drabbas av följderna i en fallande bostadsmarknad.
Man utvärderar att i framtiden, införa ett obligatoriskt amorteringskrav på nya bolån men att det är för tidigt att säga om det kommer att bli något sådant förslag.
Vid ett husprisfall på 20 procent får en tredjedel av hushållen i stickprovet en belåningsgrad som är större än 100 procent. Det är en relativt stor andel av hushållen, men en belåningsgrad över 100 procent innebär inte att förlusten behöver realiseras. Vid ett bostadsprisfall på 40 procent och en arbetslöshet på 20 procent ökar andelen, men under sex procent får då av hushållen ett underskott samtidigt som belåningsgraden överstiger 100 procent på bostaden. Detta är alltså inte en liten del av alla låntagare, men samtidigt en otrolig katastrof för de som drabbas. Är du i riskgruppen?
De yngsta låntagarna i stickprovet av nya bolån är de som har högst belåningsgrad och även stor skuld i förhållande till sin disponibla inkomst. Det är låntagare mellan 26 och 35 år som har de högsta skuldkvoterna. Som alltså är i den största riskgruppen för att drabbas av följderna i en fallande bostadsmarknad.
Man utvärderar att i framtiden, införa ett obligatoriskt amorteringskrav på nya bolån men att det är för tidigt att säga om det kommer att bli något sådant förslag.
Men man ser att utlåningstakten till hushållen har sjunkit och bolånetaket har på så vis haft effekt.
Att bostadsrätten tagit över hyresrättens roll i storstäderna har ju skapat miljonlånen. Bankerna har hjälpt till genom att ta bort amorteringskraven för att tjäna mer pengar. Här i stockholmsområdet renoverar man hyresrätterna så bostadsvalet blir lika dyrt vad man än väljer.Ingen av aktörerna politiskt eller ekonomiskt vill ändra på detta för då kan bubblan spricka,men det gör den väl tids nog ändå.
SvaraRaderaAbsolut, det finns många särskilt unga som köpt på bostadsbubblans topp som kan höra till de mest överbelånade och som alltså drabbas först när arbetslösheten ökar, eftersom de på grund av anställningsregler är de första som åker när man gör nedskärningar. Dessutom sitter de alltså med lån till en högre belåningsgrad jämfört med bostadens (eventuellt fiktiva) värde.
SvaraRaderaAbsolut behövs det fler hyresrätter, men att vi inte har haft en avreglerad hyresmarknad med marknadshyror har ju också skapat problemet att ingen vill bygga hyresrätter om man inte får göra en vinst som hyresvärd.