http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_nr3_11sv.pdf
"Hushållen står i dag inför allt större och mer komplexa finansiella beslut. Exempelvis innebär stigande bostadspriser att hushållens skulder ökar, medan pensionsreformer som ersätter förmånsbestämda system med premiebestämda system för över ansvaret från staten till hushållen. Samtidigt erbjuder finansbranschen alltmer komplexa finansiella produkter som är direkt riktade till hushållen. En växande forskning undersöker i vilken utsträckning hushållen har goda förutsättningar för att fatta välgrundade finansiella beslut. Olika mått används för att besvara denna fråga, från mått på kognitiv förmåga i allmänhet och räknefärdighet i synnerhet, till mer kunskapsbaserade mått som undersöker hur mycket människor vet om grundläggande finansiella produkter och begrepp.
En central slutsats från den här typen av forskning är att många vuxna har svårt att klara enkla beräkningar och har bristande kunskaper om grundläggande finansiella begrepp. De saknar med andra ord finansiell förmåga, eller det som i forskningen kallas financial literacy. Forskningen har bland annat visat att bristande finansiell förmåga är vanligt förekommande i en rad utvecklade länder, med stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Räknefärdighet och finansiell förmåga har även kopplats till hushållens finansiella beslutsfattande i flera viktiga hänseenden. Exempelvis tycks individer med bristande räknefärdighet och finansiell förmåga spara mindre, planera mindre inför ålderdomen, betala högre avgifter för finansiella transaktioner och oftare få svårigheter med att hantera sina bolån."
Här finns exempelvis Finansinspektionens undersökning angående just detta. Undersökningen gjordes 2011:
Frågorna om räknefärdighet introducerades 2002 i en longitudinell undersökning av pensionssparandet i England. Frågorna om finansiell förmåga bygger däremot i hög grad på de frågor som på senare år har introducerats i longitudinella studier av den amerikanska befolkningens hälsa och pensioneringsmönster. Frågorna översattes till svenska med så små ändringar som möjligt.
De sex frågorna om räknefärdighet syftar till att mäta individens grundläggande räknefärdighet, vilket illustreras av följande två exempel:
1 a. Om sannolikheten att få en sjukdom är 10 procent, hur många av 1 000
personer kan förväntas få sjukdomen?
1 b. 5 personer vinner ett lotteri och ska dela på vinsten. Om vinsten de ska dela
på är 2 miljoner, hur mycket får var och en?
De sex frågorna om finansiell förmåga syftar i stället till att mäta kunskaper om grundläggande finansiella begrepp som ränta, inflation och riskdiversifiering, till exempel:
2 a. ”Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond.” Sant eller falskt?
2 b. Anta att räntan på ditt sparkonto är 1 procent och inflationen är 2 procent. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du kunna köpa mer, lika mycket, eller mindre för pengarna vid årets slut?
Många vuxna svenskar har svårt med enkla beräkningar. Exempelvis klarade 13 procent av deltagarna i undersökningen inte av att ge ett korrekt svar på en enkel fråga som innehöll en sannolikhet på 10 procent (fråga 1a ovan) och 31 procent lyckades inte ge ett korrekt svar på en fråga där man ska dela 2 miljoner med 5 (fråga 1b ovan). Merparten av de som inte lyckades ge ett korrekt svar gav felaktiga svar. Endast en mindre del svarade att de inte visste. Resultaten vad gäller finansiell förmåga är också dåliga. Exempelvis lyckades 32 procent av deltagarna inte ge ett korrekt svar på frågan om risk och diversifiering (fråga 2a ovan) och 41 procent av deltagarna lyckades inte ge ett korrekt svar på frågan om inflation och köpkraft (fråga 2b ovan).
Exempelvis är nivåerna för både räknefärdighet och finansiell förmåga högre bland individer som har ett långsiktigt sparande, använder bank på internet, deltar på aktiemarknaden eller äger en bostad. Sambanden verkar inte bero på skillnader i andra egenskaper hos individerna, till exempel ålder, utbildning eller inkomst. Dessa mönster tyder på att individens beslut att inte delta på aktiemarknaden eller inte äga sin bostad kan vara en vanlig reaktion på bristande räknefärdighet och finansiell förmåga. Det överensstämmer alltså med antagandet att dessa brister ökar individens hinder för att ta till sig och behandla finansiell information.
När ekonomiskpolitiska beslut ska förmedlas till hushållen bör man därför beakta att relativt många av hushållen har dåliga förutsättningar för att hantera kvantitativ information, inklusive viktiga kvantitativa begrepp som sannolikheter och procentsatser, och centrala ekonomiska begrepp såsom inflation och skillnaden mellan real och nominell ränta.
Det betyder alltså att åtskilliga hushåll begår allvarliga misstag av den enkla anledningen att de saknar goda förutsättningar för att fatta välgrundade beslut i finansiella frågor.