Naturligtvis skall det inte lukta på landet?

Under den här tiden på året brukar miljökontoret få in en hel del klagomål på lukt från jordbruk. Då näring, i form av gödsel, sprids på åkrarna.

I år gör LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, och miljökontoret gemensam sak och uppmanar de boende i Borlänge att kontakta bönderna om någon särskilt händelse såsom fest är planerad kring de här tiderna. Därför att med fint vårväder drar spridningsperioden i gång. Men samtidigt vill många ut och njuta av solen utomhus. Därmed är det bäddat för klagomål på gödsellukten. Bönderna måste ut med gödseln, men vill naturligtvis inte skapa osämja. Bönderna försöker därför att i så stor utsträckning som möjligt att undvika gödselspridning vid helger, och inför helger. Trots detta konstatererar miljöinspektörerna att ett flertal klagomål brukar komma in.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/klagomal-godseln-luktar-skit och http://www.dt.se/nyheter/borlange/1.4745240-manga-klagomal-for-att-godsel-luktar-skit

Är det inte fantastiskt att vi har kommit så långt i vår modernisering att vi står så långt ifrån det tidigare livgivande jordbruket att all lukt, och ljud som orsakas av jordbrukarna kan uppfattas som störande och anmälas till kommunens miljökontor. Som tur är finns det dock begränsningar i vilka galenskaper som kommunen bryr sig om när det anmäls.

Enligt 36 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska husdjur och andra djur som hålls i fångenskap förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Trots detta kan det uppstår situationer som verkar störande på grund av djurhållningen.

Lantbruk och andra djurhållande gårdar kan påverka omgivningen genom buller i form av till exempel fläktar och djurläten, lukt från både foder, djur och gödsel, samt faunan, till exempel flugor, och i vissa fall möss och fåglar. Dessa störningar går bara delvis att eliminera och är därför något som man måste räkna med i viss omfattning kring sådana företag.

Om miljökontoret bedömer att en olägenhet trots allt föreligger ställs krav på djurägaren eller verksamhetsutövaren att vidta åtgärder. En kopia av anmälan skickas även till verksamhetsutövaren som får yttra sig över uppgifterna i anmälan.

I miljöbalken definieras begreppet "olägenhet för människors hälsa". Med detta menas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan skada hälsan och som inte är obetydlig eller helt tillfällig.

Exempel på störningar som inte anses utgöra en olägenhet för människors hälsa:

* Lukt från lantbruksdjur i jordbruksbygd
* Stora ansamlingar av skränande och nedsmutsande fåglar
* Traktorkörning nattetid inom jordbruket
* Snöplog nattetid

För att man skall kunna kräva åtgärder mot en olägenhet för människors hälsa måste det finnas en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Vilda djur på tomten eller fåglar som stör är fastighetsägarens ansvar. Man kan heller inte hantera frågor som inte är en olägenhet för människors hälsa eller miljö. En bedömning av vad som är en olägenhet måste göras i varje enskilt fall. 

Men vissa störningar får man faktiskt acceptera. Annars bör man inte bosätta sig i en jordbruksbygd för åkrarna håller sig inte som öppna fält på något "magiskt" sätt utan arbetet med jordbruksmaskiner och gödselspridning hör det moderna jordbruket till. Förhoppningsvis skall därför inte människors eventuella klagomål på jordbruket utgöra sådana klagomål att jordbrukare inte kan bedriva sin näringsverksamhet.