http://www.zerohedge.com/news/no-country-thin-men-75-americans-be-obese-2020
Nästan 34% av alla amerikanska medborgare är feta, vilket är tre gånger så högt som för de flesta av andra industrialiserade länder. Anmärkningsvärt, så röker och dricker amerikaner mindre än mycket av den industrialiserade världen, vilket gör detta problem ännu mer förbryllande. Orsakerna tycks vara i stort sett kulturella vanor, med låga matpriser som spelar en stödjande roll. Fetma i USA är vanligare i vissa grupper, men enligt vissa beräkningar så kommer alltså en häpnadsväckande 3 av 4 amerikaner att vara feta eller överviktiga år 2020. Den uppenbara jämförelsen här är att rökning, en annan utmaning för folkhälsan har minskat under årtionden på grund av högre skatter och allmänhetens medvetenhet om riskerna. Svaren på problemet med fetma kommer att vara mycket tuffare, dock.
Med +20% av hushållen som idag använder matkuponger, så kan man på politisk väg uppmuntra hälsosammare alternativ, men all politisk förskjutning kommer att ge betydelse för hela kedjan av företag från stormarknader till matproducenter. Även om vi inte diskuterar nödvändigheten av matkuponger, så ger de ändå hushållen köpkraft, och det faktum att människor på lägre inkomster är mer benägna att bli överviktiga innebär att staten har ett visst ansvar här att sprida undervisning i näringslära och stödja en avveckling av problemet med fetma.
Här i Sverige ökar övervikten också, och med det kostnader för sjukvården. Eller vad sägs om alla kostnader för ökad diabetes, hjärt och kärl sjukdomar, knäoperationer mm. I Sverige beräknar man att det kostar 200 miljoner kronor / år helt i onödan vad gäller knäoperationer då vad personen egentligen behöver är sjukgymnastik, inte en operation.
Mer än varannan man och var tredje kvinna i Sverige är överviktig. Det är känt sedan länge att de riskerar att drabbas av hjärtsjukdom, diabetes och cancer. Men nu börjar de överflödiga kilona ge ett nytt hälsoproblem: Övervikten sliter så hårt på knälederna att de måste bytas ut mot knäproteser i plast och metall.
Kroppstyngden nöter på brosket runt benen i knäleden så att det förstörs och varje steg gör ont. Det kallas artros och har hittills oftast drabbat äldre människor. Men nu sätter ortopeder in knäleder av plast redan hos 45-åringar. Varje år görs ungefär 13 000 knäprotesoperationer i Sverige. Det är en tredubbling sedan början av 1990-talet. Ökningen sker i alla åldersgrupper. Men ny statistik, som Svenska knäprotesregistret har tagit fram åt DN, visar att operationerna ökar snabbast bland 45–54-åringar. Antalet har mer än tiodubblats från år 1990 till 2010.
Tydlig trend. Även i Finland, England, USA och Australien, men vi ligger några år efter dem i utvecklingen.
Svenska knäprotesregistret samlar sedan 2009 in uppgifter om vikten på dem som får knäproteser. Det visar att åtta av tio som opereras är överviktiga eller feta, vilket betyder att de har ett kroppsmasseindex, BMI, på minst 25. Om Medelsvensson går ner tio kilo i vikt skulle antalet knäoperationer halveras i Sverige. Det finns de i 45-årsåldern som inte längre klarar av sitt jobb på grund av sin vikt. Med en BMI på 35–40 och med ständig smärta i knäna. Ibland är det så illa att de är på väg mot rullstol. Att bara gå ner i vikt räcker inte. Nya knän ger dem ett nytt liv.
Vår konsumtion av socker:
Titta gärna själv in på Jordbruksverkets senaste rapport kring vad Svenskarna äter. Publicerad rapport 2012-02-02. Se sid. 22-24.
2 kilo chips per år ...och dricker 91 liter läsk per år
Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000.
År 2010 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket var en ökning på 53 %. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har tredubblats till 91 liter från år 1980 till år 2010. Häri ingår också konsumtion av mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen.
http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/Statistikrapport2012_1/Statistikrapport2012_1/201201..pdf
Hälsovinsterna för person och samhälle, vid måttlig motion och näringsrik mat (ej onödiga tomma kalorier) är helt enkelt enorm. Kanske är det nu dags att börja med de där dagliga promenaderna och minska på snabbmaten och chipsen? Eller är du en av dem som ser fram emot din framtida knäoperation, kommande hjärt och kärlkramp samt diabetes?
Att amerikaner är fetare än andra i väst beror främst på att deras mat innehåller betydligt mer fruktos i form av HFCS (high fructos corn sirup)
SvaraRaderaVanligt socker (sackaros) innehåller hälften var av glukos och fruktos. Det är alltså snäppet värre för övervikten än vanlig stärkelserik mat som endast tas upp som glukos. Även om glukos också bidrar stort till övervikten så är leverns nedbrytning av fruktos betydligt värre.
Jonas
Det är sant att ett högt sockerintag får kroppen att löpa amok, ergo ökar insulinkänsligheten och man blir även hungrig snabbare när blodsockret snabbt ökar, och sedan sjunker snabbt igen.. men när man ser på hur mycket socker även vi svenskar får i oss så ser det ju illa ut här med, utifrån den aspekten. :) Trenden är ju att även vi svenskar blir tjockare med tiden.. +7.5kg i snitt sedan 1980-talet.
SvaraRaderaNu är det ju inte riktigt så enkelt att det är sockrets fel. Jag äter själv i storleksordningen 500-600 gram kolhydrater per dag, mestadels från potatis, bröd, ris, frukt och grönsaker. Jag äter dessutom en del socker i form av sirap och honung. Jag äter nästan inget tillsatt fett alls utan bara det jag får i mig via de andra matvarorna. Jag äter magert kött, fisk och ägg i små mängder.
SvaraRaderaInte blir jag tjock för det. Tendensen är snarare åt andra hållet, sakta men säkert smälter det sista av kroppsfettet bort. Jag har heller inget blodsocker som rusar varken upp eller ner, mitt höga kolhydratintag ger en ökad insulinkänslighet som tvärtom gör att blodsockret hålls stabilt.
Det är ju en skillnad på vilka kolhydrater som man äter, de som du räknar upp är ju inte lika skadliga som socker i ren form, såsom godis och snacks. Eller kanske värst är väl dricka som innehåller socker förresten, då det går direkt ut i blodet. :) Sen i praktiken så handlar det ju bara om hur många kalorier /dag som man får i sig och hur mycket man gör av med. Enkel matematik av energi in -> energi ut, med väldigt små avvikelser utifrån till exempel genetiska förutsättningar om man har en hög ämnesomsättning i grunden eller ej. Detta ger dock mindre skillnad. Om man har ett stort intresse av att hålla reda på sin träning kontra sitt energiintag finns en bra träningsdagbok på nätet www.fitday.com som jag rekommenderar som också är gratis. Där kan man hålla reda på hur mycket man förbränner via träning och hur mkt energi det egentligen var i den där maten man satte i sig. :)
SvaraRaderaIbland är myndigheternas insatser för folkhälsan bara totalt obegripbara, här på andra sidan kvarken så återinfördes i januari 2011 en accis på sötsaker. I sig är det ju bra att godis blir dyrare men tyvärr så medförde även detta att ex. xylitolpastiller och tuggummi blev belagda med denna skatt. Något som dessutom berördes av sötsaksskatten är mineralvatten & kolsyrat vatten, hallå?!?
SvaraRaderaHelsjukt hur bred definitionen av produkter som skatten berör (http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2010/20101127), men så svepande defintion så har man nog tappat tanken om folkhälsobefrämjande och vill i stället roffa åt sig lite mera skattemedel... (inga oerhörda summor som läggs till men i alla fall) *suck*
Att analysera viktökningar och orsakerna till detta kräver större
SvaraRaderastudier än exempel på konsumtion av socker och läsk.
T ex alkoholintag,vardagsmotion som ersatts av hissar,rulltrappor,bilåkande etc. Större förpackningar av onyttigheterna och den ökade intaget av all form av snabbmat som
pizza,hamburgare subs etc.Jag som varit med sen 1960-talet har för varje årtionde märkt hur rörelse har ersatts av stillasittande i alla åldrar och husmanskost ersatts av snabbmaten. Skolornas minskande gymnastiklektioner och för männen har också värnpliktens minskning och upphörande stor betydelse. En välfärdskris kanske är det vi behöver för att bli friskare,det svenska folket var i bäst form under andra världskriget.
Absolut behöver vi alla ut och röra på oss mer. Jag har själv ett stillasittande jobb. Det är bra om man försöker ta sig ut och till exempel ta en promenad på lunchen och de riktigt hurtiga hinner till och med, med att lunchträna (springa en runda eller gå till gymmet):) Så egentligen kan man ju få tid till träning det är bara att ta sig tid, för hur mycket tid har vi inte till att se på tv eller surfa internet?
SvaraRadera