http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_nr3_11sv.pdf
"Hushållen står i dag inför allt större och mer komplexa finansiella beslut. Exempelvis innebär stigande bostadspriser att hushållens skulder ökar, medan pensionsreformer som ersätter förmånsbestämda system med premiebestämda system för över ansvaret från staten till hushållen. Samtidigt erbjuder finansbranschen alltmer komplexa finansiella produkter som är direkt riktade till hushållen. En växande forskning undersöker i vilken utsträckning hushållen har goda förutsättningar för att fatta välgrundade finansiella beslut. Olika mått används för att besvara denna fråga, från mått på kognitiv förmåga i allmänhet och räknefärdighet i synnerhet, till mer kunskapsbaserade mått som undersöker hur mycket människor vet om grundläggande finansiella produkter och begrepp.
En central slutsats från den här typen av forskning är att många vuxna har svårt att klara enkla beräkningar och har bristande kunskaper om grundläggande finansiella begrepp. De saknar med andra ord finansiell förmåga, eller det som i forskningen kallas financial literacy. Forskningen har bland annat visat att bristande finansiell förmåga är vanligt förekommande i en rad utvecklade länder, med stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Räknefärdighet och finansiell förmåga har även kopplats till hushållens finansiella beslutsfattande i flera viktiga hänseenden. Exempelvis tycks individer med bristande räknefärdighet och finansiell förmåga spara mindre, planera mindre inför ålderdomen, betala högre avgifter för finansiella transaktioner och oftare få svårigheter med att hantera sina bolån."
Här finns exempelvis Finansinspektionens undersökning angående just detta. Undersökningen gjordes 2011:
Frågorna om räknefärdighet introducerades 2002 i en longitudinell undersökning av pensionssparandet i England. Frågorna om finansiell förmåga bygger däremot i hög grad på de frågor som på senare år har introducerats i longitudinella studier av den amerikanska befolkningens hälsa och pensioneringsmönster. Frågorna översattes till svenska med så små ändringar som möjligt.
De sex frågorna om räknefärdighet syftar till att mäta individens grundläggande räknefärdighet, vilket illustreras av följande två exempel:
1 a. Om sannolikheten att få en sjukdom är 10 procent, hur många av 1 000
personer kan förväntas få sjukdomen?
1 b. 5 personer vinner ett lotteri och ska dela på vinsten. Om vinsten de ska dela
på är 2 miljoner, hur mycket får var och en?
De sex frågorna om finansiell förmåga syftar i stället till att mäta kunskaper om grundläggande finansiella begrepp som ränta, inflation och riskdiversifiering, till exempel:
2 a. ”Att köpa aktier i ett enstaka företag är vanligtvis säkrare än att köpa andelar i en aktiefond.” Sant eller falskt?
2 b. Anta att räntan på ditt sparkonto är 1 procent och inflationen är 2 procent. Om du låter dina pengar stå på kontot i ett år, kommer du kunna köpa mer, lika mycket, eller mindre för pengarna vid årets slut?
Många vuxna svenskar har svårt med enkla beräkningar. Exempelvis klarade 13 procent av deltagarna i undersökningen inte av att ge ett korrekt svar på en enkel fråga som innehöll en sannolikhet på 10 procent (fråga 1a ovan) och 31 procent lyckades inte ge ett korrekt svar på en fråga där man ska dela 2 miljoner med 5 (fråga 1b ovan). Merparten av de som inte lyckades ge ett korrekt svar gav felaktiga svar. Endast en mindre del svarade att de inte visste. Resultaten vad gäller finansiell förmåga är också dåliga. Exempelvis lyckades 32 procent av deltagarna inte ge ett korrekt svar på frågan om risk och diversifiering (fråga 2a ovan) och 41 procent av deltagarna lyckades inte ge ett korrekt svar på frågan om inflation och köpkraft (fråga 2b ovan).
Exempelvis är nivåerna för både räknefärdighet och finansiell förmåga högre bland individer som har ett långsiktigt sparande, använder bank på internet, deltar på aktiemarknaden eller äger en bostad. Sambanden verkar inte bero på skillnader i andra egenskaper hos individerna, till exempel ålder, utbildning eller inkomst. Dessa mönster tyder på att individens beslut att inte delta på aktiemarknaden eller inte äga sin bostad kan vara en vanlig reaktion på bristande räknefärdighet och finansiell förmåga. Det överensstämmer alltså med antagandet att dessa brister ökar individens hinder för att ta till sig och behandla finansiell information.
När ekonomiskpolitiska beslut ska förmedlas till hushållen bör man därför beakta att relativt många av hushållen har dåliga förutsättningar för att hantera kvantitativ information, inklusive viktiga kvantitativa begrepp som sannolikheter och procentsatser, och centrala ekonomiska begrepp såsom inflation och skillnaden mellan real och nominell ränta.
Det betyder alltså att åtskilliga hushåll begår allvarliga misstag av den enkla anledningen att de saknar goda förutsättningar för att fatta välgrundade beslut i finansiella frågor.
Intressant att detta lyfts upp. Så mycket för den svenska skolan... "The Dumbing Down Of The World" har nått även oss. Faktiskt rätt skrämmande.
SvaraRaderaVärlden är för komplicerad? Min farfars farfar levde inte utanför naturen, utan som en del av den. Han visste när det var dags att plöja, så och skörda.. och maten hamnade så småningom på bordet.
SvaraRaderaVem är förvånad över Svennes begränsade förmåga?
SvaraRaderaDet värsta är att Svenne får yngla av sig.
Kanske man borde satsa mer timmar i skolan på matematik istället för "främmande språk" såsom franska/spanska och tyska, som man trots allt har lite mer begränsad nytta av i den dagliga livsföringen.
SvaraRaderaNjae, engelska och tyska räknar jag nog personligen som de mest viktiga ämnena jag lärde mig. Att däremot inte fler läser tyska idag (sveriges största exportland) är ett stort misslyckande?
SvaraRaderaGustaf
Kan man inte prata engelska med dem? :)
RaderaJag tror inte fler mattetimmar gör någon skillnad. Den uppväxande generationen har nåtts av budskapet att matte är svårt och onödigt. Det gäller även stora delar av den "vuxna" svenska befolkningen.
SvaraRaderaVisst kan man prata engelska med tyskarna. Om man däremot pratar tyska med dem visar man att man har ansträngt sig och tycker det är viktigt med kontakt med dem. Det gäller alla länder. Inte att man ska prata tyska med dem men deras eget språk. Ett litet exportberoende land som Sverige har stort behov av folk med språkkunskaper.
Jag tror det stora problemet med utbildningen idag är att det inte får vara svårt men måste vara roligt. Och att alla stackars lärare förväntas ta över föräldrarnas fostrande uppgift utan att få utöva någon som helst auktoritet.
Nej, jag tror inte major Björklund är inne på rätt spår. Han har däremot anat problemet.
Hej, jag tror inte heller att mer matteundervining är lösningen. Jag tror istället att vi måste få våra barn (och även dom flesta vuxna) att förstå och praktisera mattematik i vardagen. Alla som gått ur grundskola med godkända betyg i matte kan eller har åtminstone kunnat ställa upp och räkna ut 10% av 1000. Men att använda det i praktiken är en annan sak. Där har skolan en uppgift och utmaning. Samma med maten vi äter, det finns ingen synlig koppling mellan hyllorna på ICA och hur maten produceras. Här tror jag också att skolan kan och bör göra skillnad.
SvaraRaderaMvh
/Bengt
Och varför i hela friden har vi byggt ett samhälle där vi medborgare ska använda vår dyrt utmätta tid till att fatta komplexa finansiella beslut istället för att ägna oss åt själens förädling+ Blir vi lyckligare och ädlare människor av detta?
SvaraRaderaVi kan förvisso bli lyckligare och ädlare människor av ökade kunskaper i såväl matte som språk - men låt oss använda dessa kunskaper med förstånd - inte till att slösa bort vår tid i en fåfäng katt-och-råtta-jakt efter aningen mer profit. Friheten att välja pensionsfond inkräktar på friheten att utvecklas som människa. Jag vet vilken av dessa friheter JAG väljer.