Minska matsvinnet...

Varje år kastar hushållen mat som uppgår till 1,2 miljoner ton. Ungefär 30 procent av all mat som produceras i världen hamnar aldrig på matborden utan blir avfall. I Sverige uppgår det totala mat­avfallet till 1,2 miljoner ton, eller 127 kilo per person, per år. Av det är mer än hälften – drygt 68 kilo per person – matsvinn, enligt en rapport från Natur­vårdsverket. Matsvinnet är den viktigaste miljöfrågan när det gäller mat, mycket viktigare än att välja ekologiskt.

http://www.dn.se/ekonomi/hushallen-kastar-tusentals-kronor-rakt-i-soptunnan/

Medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön behöver öka hos olika aktörer för att minska mängderna mat som slängs i onödan. Naturvårdsverket samarbetar med Livsmedelsverket och Jordbruksverket i ett treårigt regeringsuppdrag för att minska matsvinnet.

Den svenska livsmedelshanteringen svarar för en stor del av vår totala miljöpåverkan. Till exempel står den för cirka 50 procent av den totala övergödningen och 20-25 procent av den totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel. Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorerna.

Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.

En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2010 visar att det uppkommer ungefär en miljon ton matavfall per år i hela kedjan. Då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen 670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag.

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

För att inte tala om vad kostar de 72 kg mat som just -du- kastar varje år? Det tål att fundera på. Här finns alltså stora vinster att göra både för samhälllet, miljön och hushållen!

Det handlar i hög grad om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Det höga tempot i samhället med allt högre förväntningar på materiell standard gör att hushållen idag ofta lider av brist på tid för att mer än nödvändigt engagera sig i matlagning. Detta betyder ökad risk för svinn genom att planering av inköp blir eftersatt, överinköp leder till att livsmedel hinner bli för gamla, bäst före dag feltolkas, att alla delar av råvarorna eller resterna inte tas tillsvara och att förpackningar inte töms ordentligt.

Vill du läsa mer? Läs den fullständiga rapporten här:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6619-2.pdf?pid=13196

Ge mjölkbönderna mer betalt!

"1990 fick en Mjölkbonde 3 kr / liter, idag 2012 fortfarande ca 3kr! Att dagligvaruhandeln tar ut flera kronor till, kommer bara ICA-handlare och andra led i handeln till del. Färskmjölken är ju bara en del i det hela, mkt mjölk används ju oxå till Ost, youghurt, fil m.m. Bidraget från EU är nödvändigt, annars måste bonden få ca 4-4.5 Kr / liter p.g.a mark, maskiner, diesel m.m är ju betydligt dyrare idag än 1990, eller har jag fel?Har du samma lön som du hade 1990? Kostar ditt bostadshus 800 000 kr ? Ge mjölkbönderna lön för arbetet 365 dagar / år."

Från en kommentator på artikeln på di.se / författare okänd. signatur "Född på mjölkgård"

Artikeln det gäller är: http://www.di.se/artiklar/2012/11/19/mjolkbonder-hotar-blockera-mejerier

Från artikeln: Upprorsfanan har höjts av några östgötska bönder, och nu hotar de att med traktorer och andra fordon blockera mejerier runt om i södra Sverige. Deras krav är 30 öre mer per liter mjölk till bonden. Landets mjölkbönder har kallat till ett stormöte i Jönköping på onsdag för att lägga upp blockadstrategin, om planen får tillräckligt stöd.

Själv tänker jag att Sveriges bönder går en mörk framtid till mötes om de inte börjar få bättre ersättning snart. Priset på allt går upp, i följder efter peak oil, ökade kostnader för industriellt jordbruk. Men också utifrån att exempelvis mjölkbönder får så dåligt betalt för varorna de producerar. Eftersom mejeriet sitter i en monopol situation så har dessa hållit nere böndernas löner så att de nu arbetar för motsvarande slavlön.

Detta för ett arbete som kräver 365 dagar / års arbete. Djuren behöver mat och skötsel även om det är jul, helgdagar, eller om bonden är sjuk. I den här branschen får man i princip inga sjukdagar om man inte råkar ha turen att det finns någon man kan ringa in vid nödsituationer som uppstår. Men med små marginaler i förtjänsten väljer nog många bönder bort sin hälsa och arbetar istället.

Om de inte får bättre betalt så kommer många bönder att lägga ned, samt frågan är redan vilka i nästa generation vill ta över jordbruken i den situation som har blivit med dålig lönsamhet / svårt att överhuvudtaget ha lönsamhet, samtidigt som man vill leva upp till kraven på ekologiskt hållbart jordbruk och övriga krav ifrån staten på hur jordbruket skall skötas vad gäller djurhållning mm.

Själv skulle jag gladeligen betala 5 kr mer för mjölken eller till och med mer, bara det gick till bonden och inte till mellanhänderna. Jag ser själv inget alternativ till mjölk och mejeriprodukter, vi måste kunna ha ett jordbruk som lever. Jordbruket måste kunna fungera och bära sina egna kostnader. Eller får vi i framtiden hålla till godo med syntetiska produkter?

Jag hoppas verkligen att bönderna får igenom sitt krav!

Antal jordbruk i USA på en nivå som under 1800-talet.

Se den här bloggen för ett intressant inlägg kring detta: http://earlywarn.blogspot.se/2012/09/number-of-farms-in-united-states.html

Men en bild säger mer än tusen ord. Det går snabbt att lägga ned jordbruk och med den globala torkan i år har även en hel del jordbruk tagit dyra förluster. Frågan är hur det kommer gå för jordbruket i framtiden. Ersättningarna till bönderna är låga från mejerier och köttproducenter och det är svårt att få lönsamhet.

Intresset för att bedriva jordbruk är kanske inte förvånande rekordlågt även här i Sverige. Den nya generationen gillar inte hårt kroppsarbete utan sitter helst i skolbänken för att gå ut i en oviss arbetslöshet. Man har ingen naturlig koppling till jordbruket och därmed väcks kanske heller inget intresse för att söka sig till en osäker bransch där stora oligopol försöker slå ut varandra från marknaden på böndernas bekostnad.

Med torka som leder till missväxt hade det kanske behövts fler aktiva jordbruk, så att man under de dåliga åren ändå skulle ha ett överskott av mat istället för att leva på gränsen vilket gör att sådana här år ökar svältkatastroferna i världen då mat till de fattiga länderna helt enkelt inte finns att tillgå.

Torkan i USA kan eventuellt bli bättre...i oktober...

Amerikanska myndigheter hävdar att det inte varit så torr sedan ”the dust bowl” i mitten av 1930-talet. Minimalt räknar man med att förlora tio procent av skörden men det kan lika gärna bli uppåt 20 procent. Det är svårt att uppskatta.

Den värsta torkan i historien i USA inträffade under 1930-talet och 1950-talen, det är dessa år man brukar kalla the Dust Bowl.

Vissa regioner i USA är mer mottagliga för torka än andra. Torka kan vara mer skadlig än tornados, tropiska cykloner, vinterstormar och översvämningar tillsammans. Till skillnad från en orkan, tornado eller översvämning, brukar uppkomsten av torka ske gradvis under en längre tid.

Dust Bowl på trettiotalet var en period av svåra "dammstormar" av torkad jord, som orsakade stora ekologiska och agrara skador på amerikanska och kanadensiska prärien från 1930 till 1936 (i vissa områden fram till 1940). Fenomenet orsakades av svår torka i kombination med årtionden av extensivt jordbruk utan växelbruk, utan att lägga jord i träda och täcka fält med täckgrödor eller andra tekniker för att förhindra erosion. Man ägnade sig även åt djup-plöjning av orörd matjord på the Great Plains vilket hade ersatt de naturliga gräs som normalt höll jorden på plats och fångade fukt även under perioder av torka och kraftiga vindar.
http://en.wikipedia.org/wiki/Drought_in_the_United_States

Under torkan 1930-talet, utan något naturligt "ankare" för att hålla jorden på plats, så torkade det till damm som blåste bort österut och söderut i stora mörka moln. Ibland svärtade molnen himlen hela vägen till städer som New York och Washington, DC.  Mycket av marken hamnade i Atlanten. Dessa enorma damm stormar givna namn som "Black Blizzards" med ofta nedsatt sikt till ett par meter (ca en meter). 

Dust Bowl under 30-talet påverkade 100.000.000 tunnland (400.000 km2), med fokus på Texas och Oklahoma samt angränsande delar av New Mexico, Colorado och Kansas.

Miljontals hektar av jordbruksmark blev oanvändbar, och hundratusentals människor tvingades lämna sina hem, många av dessa familjer reste till Kalifornien och andra stater, där fann de ekonomiska förutsättningarna lite bättre än de som de hade kvar själva. Utan att äga någon egen mark reste många från gård till gård för att plocka frukt och andra grödor mot svältlöner. Författaren John Steinbeck skrev senare The Grapes of Wrath, som vann Pulitzerpriset och Of Mice and Men om den här tiden.

Andra allvarliga fall av torka har skett varje tio-tal år i USA. Under 1950-talet började torkan i sydvästra USA, New Mexico och Texas under 1950 och 1951, torkan var då vida spridd genom centrala slätterna, Midwest och i vissa Rocky Mountain States, särskilt mellan åren 1953 och 1957, och under 1956 var delar av centrala Nebraskaäven nära nivån av "extrem torka" indexet. Från 1950 till 1957 upplevde Texas den svåraste torkan i historien. Vid den tidpunkt då torkan äntligen var slut, hade 244 av Texas 254 län förklarats vara federala katastrofområden.

Den nuvarande torkan kan man kanske säga började 2008-2011 i Californien torkan fortsatte genom 2010 och slutade inte förrän i mars 2011. Torkan skiftade öst under sommaren 2011 för att påverka en stor del av sydvästra och Texas. 

År 2011 var det den intensiva torkan som slog till mycket kraftigt i Texas och i en stor del av sydvästra delen av regionens såg man att det var den värsta torkan sett sedan åren Dust Bowl under 1930-talet. Merparten av torkan i Texas slutade eller hade det lättare under våren och sommaren 2012 när nederbörd kom tillbaka till regionen. 

Man tror att en kombination av La Nina och klimatförändringar har bidragit till den intensiva torkan.

År 2012, blev det en nordamerikanska torka. Samtidigt svår till extrem torka utvecklades i den nedre Mellanvästern och Ohio Valley samt södra och centrala klippiga bergen. Detta ledde till stora bränder i Colorado, inklusive rekordstora Waldo Canyon elden, den mest destruktiva i Colorado historia. 

Detta torkar ut jordarna och vegetationen mycket snabbare än normalt. Släpar effekter av La Nina, klimatförändringar, och även en stor ihållande övre nivå av högt tryck närvarande över stora delar av Nordamerika sedan slutet av vintern har alla bidragit till den torka och över medeltemperaturen sedan februari 2012. 

Kombinationen av hög värme och svår torka har resulterat i vädermönster inte sett sedan 1988, 1954, och Dust Bowl och kring den stora depressionen på 1930-talet till vissa områden, särskilt det nedre Midwest.

Några av de värst drabbade staterna i dagsläget är Oklahoma. Colorado. Kansas och Texas. Men över 1 000 kommuner i 26 delstater har förklarats som naturkatastrofområden. President Obama har begärt att kongressen ska godkänna katastrofhjälp till jordbrukare och andra drabbade.

Juli var den hetaste månaden som uppmätts i USA sedan regelbundna mätningar började göras 1895. Det tidigare rekordet var från 1936. De senaste tolv månaderna är den varmaste perioden som uppmätts i USA. 

USA är världens största exportör av majs, vete och sojabönor. När så mycket av produktionen försvinner är risken stor för prisökningar. Råvarupriserna för vete och majs har redan stigit kraftigt. Priset för en tunna majs har ökat med 50 procent de senaste två månaderna. 

http://bloggar.aftonbladet.se/omvarlden/2012/08/rekordtorka-i-usa-kan-bli-hungerkravaller/

När jag tittar på hur det historiskt sett ut med torka i långa perioder tidigare i USA:s historia kan jag tänka mig att den här torkan kan vara genom hela detta årtionde med lite variationer år från år. Oroväckande minst sagt, då vi helst inte vill se matjord blåsa som stora svarta moln rakt ut i havet. Men om jordarna nu kommer torka ut flera år på raken är det inte omöjligt att liknande scenario händer igen. 

Jorden i många stater i USA är nu så torr att den börjat spricka på djupet, och jord i så dåligt skick behöver längre period av stabilt regn för att eventuell kunna återställas och få fukt tillbaka ned djupare ned i marken.

Skenande världspriser på djurfoder hotar nu länets mjölkbönder...

Sedan 1984 har Mats Wiberg arbetat som lantbrukare på sin gård i Holmträsk norr om Piteå. Där har han 150 kor som ser till att han varje år kan leverera 1.200 ton mjölk till Norrmejerier. Världsmarknaden styr allt och det är oroväckande. Från mars har foderpriset stigit med tio procent. Om intäkterna står still blir det snabbt 100.000 kronor i nya kostnader.  

http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6505907 

Mats Wiberg berättar att en ko äter elva kilo foder på en dag och menar att det höjda priset försätter många bönder i kris.

"Vi måste spara på investeringarna och vi har inte råd att reparera. Det håller inte i längden men det är den biten som stryker med. Visst kan man ta ut mindre lön men vi måste ju leva också. Att höja literpriset med tio öre skulle göra enormt mycket. För mig skulle det innebära 120.000 kronor."

Mats Wiberg är inte ensam om sin oro. I landet berör krisen 5.000 mindre företag och Branschorganisationen Svensk Mjölk arbetar också för att politiska åtgärder ska tas vid. Bland annat efterlyser de färre och enklare regler för svenska mjölkbönder. "Det stora problemet är att det inte finns någon som vill fortsätta, det går inte att räkna hem kalkylerna."

Frågan är hur det skall gå för svenskt jordbruk i framtiden. Mjölkbönderna är en grupp som redan är pressade till bristningsgränsen. De som arbetat länge kämpar vidare, men var är nästa generation som skall vilja ta vid och fortsätta bedriva ett svenskt jordbruk och hålla fälten öppna?

Samtidigt kommer vi vara beroende av att kunna producera vår mat i närområdet då transport- kostnader och importkostnader mm. kommer rusa alltmer i höjden när energikrisen hela tiden eskalerar globalt sett.

Torka i USA men svenska skördar regnar bort...

Man har uppskattat att kanske motsvarande en miljard svenska kronor har regnat bort under sommaren som var ovanligt regnig. 2007 som räknades som ett ovanligt regnigt år så var bortfallet en halv miljard. Man kommer inte veta säkert vad bortfallet resulterar i ekonomiskt förrän under hösten då man gör bokslut.
http://www.di.se/artiklar/2012/7/11/en-miljard-regnar-bort/

Värst drabbade för närvarande, är Norrbotten, Västerbotten, Dalarna samt hela Västmanland och Uppland, men Skåne och Halland har fortfarande sitt på det torra, med vissa undantag. Dock står Skåne för en stor del av den svenska spannmålsproduktionen så om man skulle ha något slags rekordår där i år så kan alltså bortfallet eventuellt jämna ut sig..

Eftersom dessa väderförändringar av extremväder gör att regnperioder i Sverige kommer att öka och Sverige kommer att bli regnigare och blötare så kommer alltså bönderna i de här regionerna att få det mycket tuffare i framtiden då väderförändringarna permamenteras.

Kan vara något att fundera på för de som tänker sig att investeringar i jordbruksmark är framtiden. Då bör man alltså även fundera en och två gånger på var denna jordbruksmark är lokaliserad.

Se även tex: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/klimatforandringarna-visar-sig-i.html och http://rymdiz.blogspot.se/2012/07/ipcc-varnar-for-extremvadrets.html angående väderförändringar.

Inte helt förvånande gör detta att priset på jordbruksaktier rusar, etanolpriserna väntas skjuta i höjden, efter torkan i USA och här hemma får vi fundera på om detta på sikt alltså kommer att göra att en del jordbrukare kommer att få lägga ned då de inte längre kan kämpa mot vädrets makter.

Den pågående torkan i USA i en bild...

Källa: http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/expert_assessment/seasonal_drought.html

Matpriser skjuter i höjden...

Som en konsekvens av klimatförändringarna kommer torka, missväxt och dränkta skördar som ett brev på posten. I USA har de drabbats av torka och bara priset på majs har gått upp med 30% sedan i Juni. http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/priset-pa-jordbruksprodukter-skjuter-i-hojden_7341668.svd

Förutom majspriset har även världsmarknadspriset på vete stigit med 20 procent den senaste månaden och på sojabönor med omkring 15 procent. Majspriset påverkar etanolpriserna då en stor del av majsen går till etanolproduktion. Majs är också viktigt för djurfoderproduktion och fortsätter priset att stiga kommer det sannolikt att innebära att framförallt köttpriserna kommer att stiga.

Dessutom så har vi de permanent stigande oljepriserna som kommer att göra alla framställda jordbruksprodukter dyrare i framtiden. I det här läget är "alfa strategin" inte alls så illa tänkt, nämligen att det du köper idag kommer att vara dyrare i framtiden och därför kan man köpa idag och lägga upp ett lager då detta innebär att man sparar framtida köpkraft.

Alfastrategin går i sin helhet ut på att om du kunde köpa allt du behövde för resten av livet, idag, så skulle du göra det därför att med inflation kommer alla varor att bli dyrare i framtiden, med urholkningen av penningvärdet som pågått ända sedan fiat-valutornas skapande.

Man kan förvänta sig demonstrationer och nära nog upplopp i många länder där det slår hårt mot befolkningen, när höjningarna slår igenom på livsmedelpriserna.

Naturligtvis skall det inte lukta på landet?

Under den här tiden på året brukar miljökontoret få in en hel del klagomål på lukt från jordbruk. Då näring, i form av gödsel, sprids på åkrarna.

I år gör LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, och miljökontoret gemensam sak och uppmanar de boende i Borlänge att kontakta bönderna om någon särskilt händelse såsom fest är planerad kring de här tiderna. Därför att med fint vårväder drar spridningsperioden i gång. Men samtidigt vill många ut och njuta av solen utomhus. Därmed är det bäddat för klagomål på gödsellukten. Bönderna måste ut med gödseln, men vill naturligtvis inte skapa osämja. Bönderna försöker därför att i så stor utsträckning som möjligt att undvika gödselspridning vid helger, och inför helger. Trots detta konstatererar miljöinspektörerna att ett flertal klagomål brukar komma in.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/klagomal-godseln-luktar-skit och http://www.dt.se/nyheter/borlange/1.4745240-manga-klagomal-for-att-godsel-luktar-skit

Är det inte fantastiskt att vi har kommit så långt i vår modernisering att vi står så långt ifrån det tidigare livgivande jordbruket att all lukt, och ljud som orsakas av jordbrukarna kan uppfattas som störande och anmälas till kommunens miljökontor. Som tur är finns det dock begränsningar i vilka galenskaper som kommunen bryr sig om när det anmäls.

Enligt 36 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska husdjur och andra djur som hålls i fångenskap förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Trots detta kan det uppstår situationer som verkar störande på grund av djurhållningen.

Lantbruk och andra djurhållande gårdar kan påverka omgivningen genom buller i form av till exempel fläktar och djurläten, lukt från både foder, djur och gödsel, samt faunan, till exempel flugor, och i vissa fall möss och fåglar. Dessa störningar går bara delvis att eliminera och är därför något som man måste räkna med i viss omfattning kring sådana företag.

Om miljökontoret bedömer att en olägenhet trots allt föreligger ställs krav på djurägaren eller verksamhetsutövaren att vidta åtgärder. En kopia av anmälan skickas även till verksamhetsutövaren som får yttra sig över uppgifterna i anmälan.

I miljöbalken definieras begreppet "olägenhet för människors hälsa". Med detta menas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan skada hälsan och som inte är obetydlig eller helt tillfällig.

Exempel på störningar som inte anses utgöra en olägenhet för människors hälsa:

* Lukt från lantbruksdjur i jordbruksbygd
* Stora ansamlingar av skränande och nedsmutsande fåglar
* Traktorkörning nattetid inom jordbruket
* Snöplog nattetid

För att man skall kunna kräva åtgärder mot en olägenhet för människors hälsa måste det finnas en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Vilda djur på tomten eller fåglar som stör är fastighetsägarens ansvar. Man kan heller inte hantera frågor som inte är en olägenhet för människors hälsa eller miljö. En bedömning av vad som är en olägenhet måste göras i varje enskilt fall. 

Men vissa störningar får man faktiskt acceptera. Annars bör man inte bosätta sig i en jordbruksbygd för åkrarna håller sig inte som öppna fält på något "magiskt" sätt utan arbetet med jordbruksmaskiner och gödselspridning hör det moderna jordbruket till. Förhoppningsvis skall därför inte människors eventuella klagomål på jordbruket utgöra sådana klagomål att jordbrukare inte kan bedriva sin näringsverksamhet.