Stockholmaren Axel, 48, gick till vårdcentralen och påstod på klingande svenska att han var papperslös från Bosnien. Vips hade han fått ett nytt personnummer och vård för det facila priset av 50 kronor.
– Vem som helst kan utnyttja möjligheten till billig vård och tandvård, det har jag bevisat nu. De ifrågasatte mig inte för ett ögonblick, säger Axel till Dispatch International.
Det hela började som ett infall. På väg till vårdcentralen med ett ont öra, fick Axel idén att han skulle testa den nya lagen om vård för dem som befinner sig i Sverige illegalt, som trädde i kraft 1 juli. Då sjuksköterskan som tog emot honom frågade efter legitimation, sa han att han var papperslös och saknade id-handlingar.
Migrationsinfo har följande information om papperslösa:
Det är oklart hur många asylsökande och papperslösa personer som befinner sig i Sverige, men ungefärliga beräkningar ger att antalet asylsökande uppgår till ca 35 000 personer årligen och att antalet papperslösa personer är mellan 10 000 och 50 000 per år. Av dessa är 2-3 000 uppskattningsvis barn. Inom EU beräknar man att det finns ca 2,8-8 miljoner papperslösa. Anledningen till att det är så svårt att beräkna är att det inte finns några register över papperslösa då de oftast är rädda för att upptäckas av myndigheter och därmed bli utvisade.
Enligt svensk utlänningslag är huvudprincipen att utlänningar ska ha uppehållstillstånd för att stanna i mer än tre månader, så länge de inte är EU-medborgare då EES-avtalet gäller. Papperslösa kan alltså ha rest in i landet legalt, med eller utan visum, men vistas här utan tillstånd om de stannat längre än den tid deras visum tillåtit. Enligt arbetsrätten är det också olagligt att arbeta utan arbetstillstånd, vilket innebär att papperslösa oftast inte har möjlighet att försörja sig.
Vad gäller sjukvård förväntas ett nytt regelverk träda i kraft 1 juli 2013 som ger papperslösa rätt till vård. Det förändrade regelverket innebär kortfattat att personer som håller sig undan verkställning av utvisnings- eller avvisningsbeslut (”gömda”) och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa”) ska få laglig rätt till subventionerad vård motsvarande den vård som asylsökande har tillgång till idag.
”Papperslösa” personer som inte fyllt 18 år ges rätt till:
- Fullständig vård
- Regelbunden fullständig tandvård
- Läkemedel
”Gömda” och ”papperslösa” vuxna ges rätt till subventionerad:
- Vård som inte kan anstå samt mödrahälsovård m.m.
- Hälsoundersökning
* Tandvård som inte kan anstå
- Läkemedel som receptförskrivs i samband med sådan hälso- och sjukvård som nämns i första punkten.
I sammanhanget bör nämnas att landsting redan idag har möjlighet att erbjuda vård upp till samma nivå som gäller för bosatta inom landstinget. Den möjligheten för landstingen ska kvarstå men även göras tydlig i lag eller ”på annat ändamålsenligt sätt.”
Vad hände då för Axel på vårdcentralen?
– Hon såg lite nervös ut och började rota i sina papper. Sedan frågade hon om mitt öra, och föreslog lite åtgärder för egenvård. När jag sedan fick ett papper för illegala att fylla i, förstod jag att de hade köpt konceptet, säger Axel.
På lappen skrev Axel att han kom från Bosnien, och ett påhittat namn. Han rekommenderades att själv behandla örat hemma, och fick komma tillbaka tre dagar senare. Då blev han läkarundersökt, och fick kortison och örondroppar utskrivna. På receptet stod det påhittade namnet och ett ”reservnummer”, ett påhittat tillfälligt personnummer. Detta trots att Axel vid återbesöket drabbats av samvetskval och försökte avslöja bluffen genom att säga sitt riktiga svenska namn.
– Men sköterskan bara körde på. ”Du behöver inte vara orolig, vi har sekretess här” sa hon. De får tydligen inte ifrågasätta, hur orimligt det än verkar, säger Axel.
Väl på apoteket kände Axel sig rejält illa till mods, och betalade fullt pris för medicinen han fått utskriven, trots att han som ”papperslös” kunde fått den gratis.
– Jag är en ärlig människa som vill göra rätt för mig. Det ligger ingen illvilja bakom, jag ville bara undersöka om det gick att göra så här. Jag hade gärna betalat i efterhand, men jag är rädd att de ska polisanmäla mig för bedrägeri om jag avslöjar bluffen, säger Axel.
När Dispatch International ringer upp Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård i Sverige, visar det sig att riktlinjerna för hur den nya lagen ska tillämpas är minst sagt oklara.
– Frågeställningen är helt ny för mig, säger Bitte Fritzson, tf chef på avdelningen för regler och tillstånd, då vi frågar hur man tänkt skydda sig mot bedragare som vill utnyttja möjligheten till billig och gratis vård.
Hon berättar att Socialstyrelsen fått i uppdrag att verkställa regeringens beslut om vård för illegala, men att en hel del frågetecken finns kring hur det hela ska fungera rent praktiskt.
– Vi har fått direktiv om att utreda dels vad som ska omfattas av begreppet ”vård som inte kan anstå”, dels dokumentation och uppföljning av vård till papperslösa. Och även att ta fram rutiner för vårdens identifiering av patienterna. Utredningen ska vara klar i februari nästa år, säger Bitte Fritzson.
Sveriges radio rapporterar att sjukvården i Västra götaland, inte sett något ökning av flyktingar som söker vård och hjälp, jämfört med tidigare innan lagen infördes. Orsaken är att det här är en hårt pressad grupp som drar sig för att ha kontakt med myndigheter.
