En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

Visar inlägg med etikett Kina. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kina. Visa alla inlägg

lördag 15 juni 2013

Kvantitativa lättnader även i öst...

Ibland gillar jag dagens ledare på Liberty Silver. Det här är dagens ledare ifrån fredagen den 14:e juni 2013. Jag tycker inlägget lämnar en del att fundera över så därför återger jag det i dess helhet. (jag har dock rättat ett faktafel då USA skapar 85 miljarder US-dollar inte 40 miljarder vilket stod i inlägget. https://www.libertysilver.se/


"Dagens ledare 14:e juni - Liberty Silver - Kvantitativa lättnader - nu även i öst


Federal Reserve's kvantitativa lättnader är vi nu vana vid. Som sifferexercis kan nämnas att varje månad tillskapas 85 miljarder US-dollar. Dessa pengar skapas enkelt uttryckt ur tomma intet.

Som sagt, inget nytt, detta har vi vetat länge. Vad många dock inte vet är att även Bank of Japan har ett program med kvantitativa lättnader. Detta program får amerikanerna att blekna. Kort uttryckt så har de lovat att de under två års tid ska skapa dubbelt så mycket japanska Yen som det finns idag. Dubbelt så mycket. Målet är att Japan ska uppnå en inflationstakt om 2 % av KPI vilket de trots detta är långt ifrån. Tre frågor reser sig här:
- Om de trots löften om en fördubbling av den monetära basen inte har lyckats att komma upp i en inflationstakt om 2 % mätt i KPI, är ytterligare Yen (och följaktligen skuldsättning) vad Japan behöver?
- Om de trots löften om en fördubbling av den monetära basen inte har lyckats att komma upp i en inflationstakt om 2 % mätt i KPI, är KPI ett väsentligt mått att använda sig av vid mätning av inflation?
- Om en 100 % ökning av mängden pengar är en bra idé, skulle inte 200 % vara en fantastisk idé?

Kan detta sluta annat än illa?

Med vänlig hälsning
Mikael From
Liberty Silver AB"

Ett valutakrig pågår ute i världen där alla olika valutor försöker försvaga sig själva samtidigt. I Frankrike vill tydligen Frankrikes industiminister inte vara sämre. 

"Euron är för dyr. Det menar Frankrikes industriminister Arnaud Montebourg som vill öka EU:s konkurrenskraft genom att dra igång sedelpressarna.Japan, USA, Storbritannien och Kina gör samma sak, menar ministern som vill återgå till en tid då euron och dollarn var värda lika mycket. Europa borde stimulera efterfrågan på sina varor och tjänster genom att sänka värdet på euron. Resultatet skulle bli ett mer konkurrenskraftigt EU."

Tryckpressarna skulle behöva gå varma länge för att uppnå detta. I dag är en euro värd hela 1,34 dollar. Euron skulle således behöva tappa ungefär en fjärdedel av sitt värde för att ligga i paritet med den amerikanska dollarn. Någon inflationsrisk med ett sådant agerande ser inte Frankrikes industriminister. Av det enkla skälet att det inte finns något tryck i ekonomierna i dag,

Ett modigt antagande medan valutorna fortsätter att sjunka i värde, rakt mot botten.

måndag 12 november 2012

Kina i behov av enorma reformer...

Precis som resten av världen behöver ställa om sitt samhälle när kartor ritas om, så behöver även Kina göra det. Ett Kina som har en enorm tillväxtvärk efter 30 år av extremt hög, snabb ekonomisk tillväxt, samtidigt som utvecklingen i deras samhälle har gått i ett rasande tempo.  Att samhället har kunnat byggas upp, är ett resultat av billig arbetskraft, export av lågkostnadsprodukter och statliga infrastrukturinvesteringar, men nu dras landet i dag med strukturella problem. 
http://www.di.se/artiklar/2012/11/8/kinas-nya-ledare-bromsar/

Med utländska investerares hjälp har man byggt infrastruktur, vägar, företag, skolor, utbildning, medelklassen  fick en helt ny möjlighet till att utbilda sina barn och befolkningen som helhet har krävt allt högre löneförhöjningar när de velat höja sin levnadsstandard. Det betyder även att kostnaden för att driva samhället har blivit högre.


Nu när industri, och export, samt produktion bromsar in häftigt så kommer alltså inkomsterna till landet att minska. Detta är en del av de strukturella problemen. Man har gjort sig kanske allt för beroende av exporten till USA, EU, m.fl. länder som nu inte har ekonomi till att kunna importera kinesiska produkter som tidigare. Marknaden är mättad och vi här i väst har kanske fyllt vår kvot i hur mycket datorer, tv-apparater, och telefoner vi kan ta till oss inom en så pass kort tid.

Det gör att Kina drabbas av en svår växtvärk. För hur skall man nu ställa om sitt samhälle, när hela världen ritas om. Nolltillväxtsamhället drabbar även Kina. För att kunna ställa om behövs därför nu marknadskrafter och konkurrens "släppas fri". Med en ökad transparens ifrån politiskt håll och även då alltså ekonomiska reformer där marknadskrafterna tillåts styra mer. Problemet är då att Kinas politiska system inte uppmuntrar radikala reformer.

Det kinesiska näringslivet lider på många håll av ineffektivitet, överkapacitet och fallande lönsamhet.

Samtidigt för staten att fortsätta driva Kinas ekonomi med en sorts planekonomisk styrning, och bygga spökstäder och infrastruktur projekt som marknaden inte har behov av blir alltså bara ett resursslöseri och ger ingen varaktig förändring. Om de inte påbörjar en omställning så kommer även Kinas ekonomi att gå rakt in i väggen när omvärldens turbulenta ekonomi inte kan svara mot deras inhemska behov. De behöver nu även bygga ut sin inhemska marknad. Regeringen har även själva blivit alltmer medveten om sin begränsade förmåga att stimulera tillväxt genom statliga investeringar. Så under förutsättning att tillståndet i landets ekonomi inte dramatiskt försämras, kan man alltså anta att det inte blir aktuellt med några ytterligare stimulansåtgärder från kinesiskt håll då dessa inte visat sig fungera.

Den framtida tillväxten i den kinesiska ekonomin kommer att drivas av inhemsk konsumtion. I Kina blir det en stor efterfrågan på högkvalitativa tjänste och konsumentprodukter, exempelvis utbildning och hälsovård. Därmed går de samma framtid till mötes som västvärlden, med en alltmer stagnerande tillväxt.

Det saknas alltså inte utmaningar för Kinas Xi Jinping och Li Keqiang som väntas utses till landets nya ledarduo inom en vecka. Behovet av ekonomiska och politiska reformer i Kina är väldigt brådskande om inte ekonomin skall krascha utan mer "bromsa långsamt" mot en krockkudde av ökande inhemsk ekonomi.

söndag 21 oktober 2012

Skycity i Kina, kommer att bli världens högsta byggnad...

Med prefabricerade byggblock, kommer världens nästa högsta byggnad att gå på rekordfart att bygga enligt vad byggföretaget rapporterar. http://inhabitat.com/sky-city-chinas-bsb-to-break-ground-on-worlds-tallest-skyscraper-in-november/

Från början rapporterades om att det skulle ta 90 dagar men nu har man fått revidera det. Vi får se hur lång tid det tar i slutändan. http://inhabitat.com/sky-city-chinese-company-bsb-to-build-the-worlds-tallest-building-in-just-90-days/

Att ha världens hösta byggnad är alltid lite av en marknadsföringsplan. Det visar onekligen att man har ekonomiska resurser till att bygga och kunskap kring ingenjörskonsten. Det ger publicitet och världens ögon vänds mot Kina. Det innebär en enorm prestige för landet.



Nu tycker jag själv att den här byggnaden trots att den kommer att bli 10m högre än Burj Khalifa inte har samma snygga design och i mina ögon tar den inte över platsen. Om jag fick välja skulle jag hellre se byggnaden i Dubai. Designen är inte lika vacker utan ser mer ut att handla om funktionalitet än ett vackert landmärke.

Men i det här fallet verkar halva utmaningen vara just att lyckas inom den utsatta tiden som ett snabb-byggnads-projekt, och designen verkar ha fått stryka på foten. Samtidigt är praktiska former kanske knappast det snyggaste, men men effektiviteten i fokus. Själv vill jag ju gärna att det skall finnas en balans mellan de två så att vi inte endast bygger kakformshus likt vårt egna 60-tal då vårt egna stil-ideal sa samma sak att miljonprogram, stor skala och effektivitet i byggandet var i fokus. Inte själva skönheten i design och att skapa unika byggnader utan i det fallet massbyggde man ju liknande husmodeller över hela vårt avlånga land. Effektivt, men ganska oinspirerande får man väl säga.

Den här byggnaden är dock planerad till att börja byggas i november, och nuvarande beräkningar säger att det kommer att ta mindre än sex månader att resa den 220 våningar höga byggnaden. Vi får se hur det går samt hur det ser ut i verkligheten när byggnaden står klar. 838m hög kommer den alltså att bli.

Här är ett exempel på hur det ser ut när man snabb-bygger ett hus i Kina. Det är en teknik kineserna jobbar på att utveckla, detta att det skall gå så snabbt som möjligt. Så här kan det se ut att bygga 30 våningar.


Lite underhållande är det dock att man väljer att genomföra sådana här jätteprojekt, trots vändningen i ekonomin, och trots att byggsektorn i Kina redan befinner sig i en fas av minskade investeringar och misslyckade projekt där lönsamheten visat sig missberäknad när projekt har stått klart. Det finns en byggbubbla även i Kina då sektorn växt explosionsartat under en för kort tid.

Men kanske är det för mycket prestige i ett sådant här projekt att det inte går att vända när det äntligen är klart för att börja bygget.

fredag 17 augusti 2012

Kina skapar egen "världsvaluta" med guldmyntfot...

Kina tänker enligt uppgift, omarbeta sin guldreserv till små en kilos tackor, för att kunna utfärda en ny global valuta som alltså kommer att backas upp av ett motsvarande värde i guld. 


Man kan se det som en strategi för att Kina vill gärna skapa fler förutsättningar för nya handelsavtal med Ryssland, Japan, Chile, Brasilien, Indien och Iran.Risken är naturligtvis att med ännu en konkurrerande världsvaluta så kommer euron och dollarn att rasa till botten då de redan hänger på fallrepet.
http://www.mymarketingfile.com/china-launching-gold-backed-global-currency-alternative/

Kina är det land som under senaste tiden köpt upp mest guld på världsmarknaden. Det får mig att tro att detta inte bara är ett rykte utan att det låter som att det skulle kunna vara en fungerande idé. Kina som tidigare haft så mycket av sina tillgångar i USD är nog less på att se valutan tappa i värde. Samt att Kinas handelspartners även dem gärna vill komma bort ifrån US-dollarn.

Frågan är om USA kan få även detta till att vara en s.k. "krigshandling", de har ju tidigare aggressivt försökt att försvara sin valuta till exempel i mellanöstern då de inte vill att oljan skall börja handlas och bytas mot guld utan att man skall hålla kvar dollarn som basvaluta för exempelvis oljan. Vad skall de göra om den här idén blir verklighet?


Det blir spännande att se när detta isåfall skulle kunna komma att införas. Med tanke på hur fort det går när det väl går utför med ekonomin så borde det vara förr, snarare än senare.

måndag 28 maj 2012

Ännu ett tecken på Kinas växande, kontra västvärldens krympande industrier...

2 500 nya flygplan redan inom tre år och 5 000 fram till år 2030 med uppskattat värde av 4 500 miljarder. Det kinesiska passagerarflyget växer i rekordfart just nu. Medan många flygbolag i västvärlden brottas med stora ekonomiska problem och där fyra företag gått i konkurs bara i år så upplever Asien en flygboom.


Malaysia-baserade Air Asia, det största lågprisbolaget i Sydostasien, har beställt hela 300 nya Airbus 320-plan, men allra mest växer passagerarflyget i Kina. Enligt kinesiska nyhetsbyrån Xinhua krävs därför att landets flygbolag köper 2 500 nya flygplan fram till 2015. Då skulle den samlade flygplansflottan i landet bestå av över 4 500 jetplan.

Fram till 2030 beräknas hela 5 000 nya plan behövas för att möta efterfrågan, när allt fler kineser får råd att flyga. Totalt handlar det om investeringar på hisnande 600 miljarder dollar (cirka 4 500 miljarder kronor), enligt kinesiska flygplanstillverkaren Commercial Aircraft Corporation of China.

Ökningen kommer mot bakgrund av det faktum att 2,1 miljarder människor reste med inrikesflyg i Kina förra året, sa en talesperson för bolaget under ett flygforum i Peking i fjol.

Kinas framtidsplaner kommer dock inte bara giganterna Airbus och Boeing tillgodo. Kinesiska bolag kan istället komma att välja det kinesiska inhemska jetplanet C919, som beräknas sättas i trafik 2014. http://www.aftonbladet.se/resa/flyg/article14881528.ab

Detta är även det ett tydligt tecken på skillnaden i tillväxtfasen. När vi i Europa redan haft vår peak och nu är på en nedtrappning och avvecklings sluttning där vi måste minska vårt beroende av fossila bränslen och minska på vår konsumtion och förbrukning. Där skulder från förr måste betalas och medelklassen urholkas. Där har vi inte längre råd till exklusiva dyra resor med flyg utan kanske får återgå till att ta tåget istället.

Här håller istället Kinas medelklass precis på att växa sig stark. Man vill kunna flyga, konsumera, köra bil och framtiden ser ljus ut. Detta märks i alla konsumtionsmönster. De har nu även byggt upp ett sådant stort kapital och med nya handelsmönster där de kanske blir mindre beroende av exporten till västvärlden utan kan handla direkt med BRIC länderna.

Jag har tidigare skrivit en del om Kina bland annat här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/kina-varldens-storsta-ekonomi-redan.html och här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/forvantade-lonelyft-i-kina-under-aret.html

Även om västvärlden redan haft sin peak är det därför möjligt att Kina kan hålla igång sin marknad under lång tid framöver.

onsdag 16 maj 2012

Kina saktar in...

Kinas tillväxt avseende import stannade upp i april. Den ökade bara 0,3 procent jämfört med samma period ett år tidigare, jämfört med förväntningarna på en 11-procentig ökning. Företag över hela landet tycktes förlora mycket av sin aptit på produkter så varierade som järnmalm och datachips. http://www.nytimes.com/2012/05/11/business/global/china-trade-growth-slumps-in-april.html

Kina har varit den största enskilda skaparen av global ekonomisk tillväxt de senaste åren och en bibehållen nedgång i ekonomin kan innebära problem för många andra länder. Särskilt utsatta är länder som exporterar varor som malm och olja och är beroende av efterfrågan från Kinas stålverk och ständigt växande rad av bilägare. Export, en hörnsten i Kinas ekonomiska tillväxt under de senaste tre decennierna, ökade med 4,9 procent förra månaden - hälften så mycket som ekonomer hade förväntat sig.


Tillväxten i andra sektorer verkar också bromsa in, särskilt fastighetsbranschen. Soufun Holdings, ett kinesiskt marknadsundersökningsföretag för fastighetsmarknaden, släppte siffror som visade att markförsäljningen i landets 20 största städer hade fallit med 92 procent förra veckan ifrån veckan innan. Detta eftersom att sjunkande priser för lägenheter, har gett företag i byggbranschen sjunkande vinster och därmed en ovilja till att påbörja ytterligare projekt.

Det finns även tidiga tecken på en kreditåtstramning, åtminstone bland privata företag. Många verkar be sina leverantörer om mer tid för att betala skulder och klagar på likviditetsproblem. Vissa sektorer mår dock bättre. Bilförsäljningen ökade med 12,5 procent i april från ett år tidigare, meddelade den kinesiska Association of Automobile Manufacturers på onsdagen.

Kina har även börjat att lossa på penningpolitiken under de senaste månaderna för att mildra den ekonomiska nedgången. Regeringen hade gått med på att sänka kraven för kontanta tillgångar för banker i november 2011 och nu senast i februari, så att bankerna kunde låna ut mer. Här följer de den västerländska modellen, att låta den privata sektorn ta på sig högre skulder för att stimulera ekonomin. http://tech.mit.edu/V132/N25/long4.html

söndag 13 maj 2012

The American Dream, fast nu i Kina..

Den kinesiske poeten, äventyraren och stenrike hotell­magnaten Huang Nubo tillbringade tonåren som tiggande gatpojke. När det i augusti i fjol blev känt att den kinesiske miljardären Huang Nubo, av den amerikanska tidskriften Forbes rankad som Kinas 129:e rikaste person.
http://di.se/Artiklar/2012/5/10/267078/Med-sikte-pa-Skandinavien---MILJARDAREN-Huang-Nub/

”Västvärlden vill ha kinesiska investeringar, men när vi väl visar intresse blir vi misstänkliggjorda. Det är en enorm dubbel­moral”, säger Huang Nubo. Han är lång som en basketstjärna och klädd i jeans och svart sportjacka från North Face. Inga yttre attribut vittnar om Huang Nubos miljardförmögenhet. På armen sitter en anonym digi­talklocka i plast och på bordet ligger en väl använd mobiltelefon från Philips.

 

Huang Nubo föddes 1956 i staden Lanzhou i västra Kina, när landet med järnhand styrdes av den revolutionäre diktatorn Mao Zedong. När han var två år begick hans pappa, som var soldat, självmord efter att ha anklagats för att vara kontrarevolutionär. Den kontrarevolutionära stämpeln hängde kvar över familjen även efter hans död, och myndig­hetstrakasserierna fortsatte under ­Huang Nubos hela uppväxt. 

Hans mamma arbetade på en bygg­arbets­plats för att försörja sin familj, men dog av koloxidförgiftning under ett arbetspass när ­Huang Nubo var 13 år. 

”Mina bröder och systrar tog hand om mig så gott de kunde, men vi hade det inte lätt. Jag levde som en hund, som drev omkring på gatorna och tiggde pengar – jag hade ingenting.” Vid 16 års ålder gav han sig av till landsbygden. Själv beskriver han flytten som ”en flykt från helvetet”.

”Det jag upplevde under mina uppväxtår kan ingen i västvärlden någonsin föreställa sig. Hur framgångsrik jag än är går jag alltid runt med en sorg inombords.” ”Jag gick i skolan, men på grund av kulturrevolutionen fick jag nästan ingen utbild­ning. I stället läste jag på egen hand. Det var under den tiden som jag började skriva poesi.” Efter att kulturrevolutionen upphörde i samband med Mao Zedongs död 1976 blev Huang Nubo erbjuden en plats vid Pekings universitet, där han studerade kinesiska och kinesisk litteratur.

Direkt efteråt, i början av 1980-talet, fick han jobb som tjänsteman på regeringens propaganda departement där han stannade i tio år. Den professionella vändpunkten i ­Huang Nubos liv säger han kom sedan han läst Anton Tjechovs novell Tjänstemannens död, som fick honom att bryta ut i kallsvett. ”Det är sant att jag har en bakgrund inom regeringen. Men jag ville aldrig bli någon byråkrat.”

1990 lämnade Huang Nubo sin statliga tjänst för att pröva vingarna som egenföretagare. ”Jag började med att trycka visitkort och sälja tryckmaskiner och leksaker. Men de riktiga pengarna började jag tjäna först ­efter att ha tagit ett lån för att hyra en gammal fabrik, som jag sedan rustade upp och hyrde ut i andra hand som kontorslokaler”, berättar han.

1995 bildade han Zhongkun Investment Group Corp. Det stora ekonomiska genombrottet kom året därpå, när han tillsammans med en studiekamrat på China Europe International Business School på ett bräde tjänade 80 miljoner kronor på en fas­tig­hetsaffär i Peking. Plötsligt var den tidigare gatpojken mångmiljonär.

Under åren som följde på Kinas inträde i WTO 2001, då landet genomförde flera viktiga reformer, gjorde Zhongkun Investment Group lukrativa fastighetsaffärer som ökade Huang Nubos förmögenhet. Samtidigt blev han alltmer oroad över utvecklingen på Kinas glödheta fastighetsmarknad, en sektor som plötsligt lockade till sig aktö­rer från alla möjliga skrån. Vid en fastighetsaffär i Pekings finansdistrikt 2004 upptäckte han att han budade mot människor som i vanliga fall sålde läkemedel och djurfoder.

”Det var då jag började ana att det skulle bli problem”, säger han. ”Numera investerar jag enbart i kommersiella fastigheter och i fastigheter kopplade till turistnäringen. Möjligheten att göra snabba pengar på bostadsmarknaden i Kina är sedan länge förbi.”

Parallellt med att bygga upp sin företagskoncern har Huang Nubo under årens lopp publicerat en rad diktsamlingar under pseudonymen Luo Ying. Vid 13 års ålder fick hans sin första dikt publicerad i sin hemstads lokaltidning.

I december 2005 donerade han över 30 miljoner kronor till det kinesiska poesisamfundet för att främja utvecklingen av kinesisk poesi. Med ett bidrag på närmare 7 miljoner kronor startade han under 2010 the China Iceland Cultural Fund i syfte att stärka de kulturella banden mellan Kina och Island. 

Vid sidan av sitt intresse för poesi är ­Huang Nubo en äventyrare. Han har gått på expeditioner till både Nord- och Sydpolen och gjort tre  försök att bestiga Mount Everest, varav två lyckades. ”I maj 2009 försökte jag klättra från bergets nordsida, men förgäves. När vi nådde 8 700 meter tog jag av mina ytterhandskar för att hjälpa en vän. Med mina frostbitna händer riskerade jag en amputation om vi hade fortsatt klättringen, så det var med ­tårar i ögonen som jag tvingades avbryta.”

Med fem katter, en kanin, två apor och tre papegojor sägs Huang Nubos 200 kvadratmeter stora kontor i Zhongkun Investments högkvarter i Peking mer likna ett zoo än en kontorsarbetsplats. I dag omsätter koncernen över 10 miljarder kronor per år.

”Finanskrisen har öppnat stora möjligheter för kinesiska företag att komma över resurser utomlands. Om tio år, när omvärldsekonomin är tillbaka på rätt spår, kommer sådana möjligheter inte längre att stå till buds.”

Med en förmögenhet som av Forbes uppskattas till drygt 1 miljard dollar är Huang Nubo vid 56 års ålder rik som ett troll. http://di.se/Artiklar/2012/5/10/267078/Med-sikte-pa-Skandinavien---MILJARDAREN-Huang-Nub/

Det var länge sedan vi hörde sådana här historier om människor i USA som lyckats med den klassiska American Dream, att kunna göra en sådan här klassresa. I USA hör vi numera mest historier om de som gör den omvända resan ner i fattigdom. I framtiden kanske det endast är från snabbväxande ekonomier vi kommer att få höra om möjligheterna att göra snabba pengar. Kanske gick även the American Dream på export tillsammans med alla företags produktionsfabriker?

Redan om tre år beräknas kinesiska löner motsvara samma kostnad i varuproduktionen för företagen, som löner i väst. Kommer även Kinas framgångssaga stanna av, när möjligheterna för att göra "snabba pengar", stanna av? http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/kinas-loneokningar-andrar-spelplanen_7194549.svd

Men oavsett var framgångssagor sker, så verkar Huang Nubo (såsom andra miljardärer som gjort en sådan klassresa), ha behållit sin ödmjukhet och medmänsklighet. Det är alltid roligt när människor lyckas som man känner att de förtjänar att ha lyckats. Vi önskar honom därför en fortsatt lycka med hans affärer och att han får behålla sin hälsa och sitt välstånd. Må fler lyckas med samma intressanta resa!

måndag 7 maj 2012

Varför västvärlden inte kommer få den tillväxt de efterfrågar...


Hela den globala ekonomin står inför ett strukturellt överskott på arbetskraft och brist på avlönat arbete. Här är den kritiska bakgrunden till den globala lågkonjunkturen och varför centralbanker och stater överallt frågar efter "ekonomisk tillväxt". Eftersom 2008 års globala finansiella härdsmälta har finansierats av statspapper och " gratis pengar "spunnet av centralbanker, inte organisk tillväxt baserat på stigande förvärvsinkomster. Tar man bort spekulationer gjorda beroende av "gratis pengar" och de globala stimulanserna av stora mängder skulder, och hur mycket "tillväxt" skulle då vara kvar?



De branscher som snabbt ökar produktiviteten och vinsten gör så genom att eliminera jobb och behovet av arbetskraft. Internet i sig tar industri efter industri, utplånar hela sektorer som en gång stödde hundratusentals arbetstillfällen samtidigt som det skapas några tusen nya jobb som kräver hög nivå på kompetens och rörlighet.

Robotar ersätter fabrikens arbetskraft i hela världen - ja, även i "lågavlönade" Kina. I Kina år 2000, var det många enkla lager fyllda med långa bord där arbetare samlade och förpackade billiga armaturer för hand. Andra hade robotiserade maskiner som byggde kretskort som sedan för hand ihop till monitorer etc. 

Maskiner ersätter i hög grad manuellt arbete i Kina. Mycket är gjort av "brist på arbetskraft" i vissa södra städer, men vad det egentligen innebär råder brist på unga arbetstagare (överväldigande föredra framför äldre arbetstagare genom tillverkarna) villig att arbeta för låga löner. Maskiner går heller inte i strejk, deras löner stiger inte, de ringer inte och sjukanmäler sig och de behöver mindre tillsyn. I själva verket blir det billigare att arbetstagare ersätts av kapitalet investerat i robotteknik och programvara.

Kina är exempelvis redan utbyggt. Flygplatser, järnvägsstationer, järnvägar linjer, tunnelbanor, motorvägar, arenor, jätte gallerior och tiotals miljoner lägenheter de är redan över-byggda. Ingen vågar erkänna det, men Kina är redan till den grad att nybyggnationen är antingen "broar till ingenstans", dvs överflödiga eller marginell och endast finansieras som ett jobbprogram, eller byte av byggnader som ofta är mindre än 25 år gammal, eller spekulativa byggnader som är mest tomma och kommer så förbli. De kommer inte att bygga mer infrastrukturprojekt i dagsläget.

Ett svindlande antal komplexa företagstjänster är tillgängliga för låg kostnad via internet, vilket gör att en person att utföra arbete som enbart 15 år sedan krävde en halv dussin människor. Alla pratar om offshoring som den primära orsaken till jobb är sällsynta i västvärlden, men mycket större kraften är teknik i form av Web-aktiverade program.

Den andra trenden är kostnaden för arbetskraft i den utvecklade västvärlden så ökar kostnaden för lönerna utan att produktiviteten ökar. Arbetare i västvärlden ser därför nu bara att deras löner stagnerar. Problemet med tillväxten som världen efterfrågar är helt enkelt, att vi inte kan skapa arbetstillfällen på samma sätt som vi utbildar människor. Om vi utbildar civilingenjörer så kommer inte arbeten för dem att skapas samtidigt.

onsdag 25 april 2012

Förväntade lönelyft i Kina under året, +20%..

Kinas ekonomiska situation står inför fortsatt nedåttryck när västvärlden inte kan importera i samma takt som tidigare. Men lönerna i landet har redan en prognos och förväntan att de kan komma att stiga med omkring 20 procent. Enligt Kinas departement för industri och informationsteknik, MIIT. Kinas industri- och telekomfundamenta är fortsatt goda, men landet får inte underskatta påverkan från den tröga utländska efterfrågan. Såväl Kinas inhemska som den externa situationen är fortsatt "bister".

Antalet utländska direktinvesteringar i Kina har även det sjunkit vilket beror på en nedgång i världsekonomin, euroområdets skuldkris, begränsningar på den inhemska fastighetsmarknaden samt höga baseffekter. http://di.se/Artiklar/2012/4/17/264456/KINA-FORTSATT-DYSTRA-UTSIKTER-FOR-EXPORTEN---SHEN/

Prisökningar för elektricitet och bränsle pressar upp företagens kostnader och små kinesiska företag har fortfarande svårt att få finansiering, enligt MIIT.

Dessa kostnader är också sådana att kostnader för energi kommer att fortsätta stiga globalt, och med det stiger även priset på allt. Vilket gör att den globala efterfrågan fortsätter falla i samma takt som priset ökar.

Enligt departementet är dock Kinas industrisektor generellt sett stabil och tillväxten i industriproduktionen stabiliseras. Riskerna är "kontrollerbara" enligt departementet.
http://di.se/Artiklar/2012/4/25/265368/KINA-FORTSATT-NEDATTRYCK-FOR-EKONOMIN---MIIT/

Hur skulle man inte jubla om man stod inför ett lönelyft på 20%? Detta är dock en väldigt snabb utveckling, och det är svårt att hålla jämna steg med en sådan tillväxthastighet som sådana lönelyft kräver, under en längre tid. 

Vi får se om Kina lyckas dra ned på denna tillväxthastighet så att de anpasssar sig till den nya sjunkande efterfrågan ifrån tidigare väst och USA som varit stora nettoinköpare ifrån Kina. Om de inte anpassar sig efter den fallande efterfrågan riskerar de att växa för fort och skapa en instabil inre marknad där lönenivåerna inte motsvarar inflödet av pengar. Detta är den kontrollerbara risken som departementet talar om.

Det är dock alltid svårt att få folket att inse att de inte kan förvänta sig lika höga och snabba lönelyft som tidigare, särskilt när de nu har hunnit vänja sig vid den tidigare explosiva utvecklingen, som måste kännas som det nya "normala" för dem.

Mer om Kina: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/kina-varldens-storsta-ekonomi-redan.html
Kina världens största ekonomi redan om 5 år! 

söndag 22 april 2012

USA, tappar sin makt i världen gentemot Ryssland och Kina..

Den makt som skulle dominera Eurasien skulle kontrollera två av världens tre mest avancerade och ekonomiskt produktiva områden. Enbart en blick på kartan visar också att kontrollen över Eurasien nästan automatiskt innebär Afrikas underordning, vilket gör det västra halvklotet och Oceanien (Australien) geopolitiskt perifert till världens centrala kontinent.

Cirka 75 procent av världens befolkning lever i Eurasien, och de flesta av världens fysiska rikedomar finns också här, både i sina företag och under marken. Eurasien står även för cirka tre fjärdedelar av världens kända energiresurser. Med Eurasien som förenar sig kring Ryssland och Kina (exemplifierat av sitt gemensamma veto mot Syrien) så verkar det som att USA - avskalad på globaliseringen av den produktiva basen, och således beroende av eurasiska resurser och tillverkning - är på väg att förlora sin enorma gratis lunch de har haft sedan 1970-talet. 

Det amerikanska påtryckandet för att tvinga på sin vilja över eurasiska befogenheter blir mindre och mindre lönsamt. Amerika är inte bara djupt i skuld till sina fiender, men skulle alltså också finna sig allvarligt skadad av ett framtida handels-krig.

En förnuftig amerikansk plan för att gå framåt skulle vara att erkänna dessa frågor, och  att utveckla medel och infrastruktur för att avsluta USA: s förväntningar på den "fria lunchen" - särskilt genom återskapande av amerikansk tillverkningskapacitet och försörjningskedjor och att även skala tillbaka USA: s roll som global världspolis. De lever för närvarande i en risksituation där deras valuta även är beroende av att inte asiatiska länder slutar använda dollar som reservvaluta. Denna process är redan påbörjad där andra länder överger dollarn som handelsbas.

Eftersom bankerna lånar ut pengar långt över deras nations inhemska produktiva bas så finns här en stor dold inflation. http://www.zerohedge.com/news/guest-post-truth-about-excess-reserves vilket kommer att börja visa sig inom kort när de nya länderna överger dollarn. Detta kommer även det bidra till att sänka USA som nation.

Dock är det nya maktblocket väldigt auktoritärt i sitt maktutövande inom sina egna länder och det är osäkert hur deras maktövertagande kommer att påverka världen i övrigt i internationella relationer.

Hur detta utvecklar sig är något vi får vänta och se.

torsdag 19 april 2012

Indien testsköt missil som kan nå Kinas storstäder..

Idag testade Indien framgångsrikt Agni-V, en lång-räckvidds interkontinental ballistisk missil som kan bära en nukleär stridsspets. Roboten har en räckvidd på över 3.000 miles och kan potentiellt nå Peking eller Shanghai, Kina. http://www.nytimes.com/2012/04/20/world/asia/india-says-it-successfully-tests-nuclear-capable-missile.html?_r=1

Eventuellt har Indien utvecklat missilen i ett avskräckande syfte gentemot Kina, som sedan länge haft missiler som kunde nå Indien och andra mål inom 6.200 miles. De två länderna, har också haft en omtvistad historia om deras gräns. Att utveckla en missil som skulle kunna nå alla Kinas största städer är därför en säkerhetsgaranti för Indien. Det är emellertid också en upptrappning i ett område av världen som redan finns långt ifrån stabil.

Agni-V är 51 fot lång, väger nästan 50 ton, kan nå en höjd av 430 miles, och kostar runt $480.000.000 att utveckla. Även om testet lyckades på alla sätt, slå ett förutbestämt mål i Indiska oceanen, kommer Agni-V inte vara fullt operativ med en atombomb förrän 2014.

Agni betyder eld på hindi. Poetiskt för ett vapen. Utvecklingen av Agni-V markerar en fortsättning på en ny "kapprustning" som händer i Asien. Varje större land laddar upp. Kina ökar ständigt sina militära utgifter, Sydkorea har missiler som kan slå Nordkorea, och Nordkoreas robotprojekt kommer att fortsätta med sina försök, även om deras folk svälter. Indien har även på något sätt blivit den bästa vapenköparen i världen. De är också alltså stolta ägare till den senaste kärnvapenmissilen på planeten. Saker och ting är inte vid kokpunkten i Asien ännu, men alla gör sig redo för att det kommer att explodera.

Ett land i regionen som påverkas minst av att det finns Agni-V är ett land med vilken Indien redan har mest spänning: Pakistan. De två länderna har länge grälat över mellanliggande Kashmir, och många tycker att det är en fråga om när, inte om, de två kommer att komma till allvarliga slag. Men eftersom Pakistan är mycket mindre och närmare, och Indiens tidigare långdistansmissiler (Agni I, II och III) redan kan nå det, så är det inte den extra räckvidd som Agni-V har som kommer att förändra något, men det ger Indien övertaget.

Från vad det ser ut, är Agni-V ett defensivt schackdrag riktat mot Kina, inte en aggressiv handling gentemot Pakistan.

Genom att bygga Agni-V, går Indien nu till eliten i kärnvapenklubben där USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike redan är medlemmar, som alla redan har långdistansmissiler (fast med mycket större utbud). Den goda nyheten är att även om Indien nu har nått elitstatus i detta, så säger de fortfarande att de har en icke-första-anfalls politik för kärnvapen.

Den dåliga nyheten är naturligtvis att vi är officiellt ett steg närmare ett tredje världskrig.

Kina kommer in i spelet..

Kinas centralbank tänker lätta på penningpolitiken och öka likviditeten i finanssystemet med en rad åtgärder för att undvika en skarpare ekonomisk tillbakagång i landet, meddelar statskontrollerade medier som citerar en talesperson för Kinas centralbank. Bland annat ska bankerna inte behöva hålla lika mycket reservkapital. http://www.svd.se/naringsliv/kina-lattar-pa-penningpolitiken_7068389.svd

Detta är kanske en positiv nyhet för världens ekorrhjul. Med övriga världen djupt i skuld, så kan de inte öka sin konsumtion. Men Kina är en jättebomb, när de börjar konsumera som vi övriga får vi nog hålla i hatten. Samtidigt som de kan se sin explosiva utveckling lägga in en ännu högre växel, kommer de samtidigt att använda mer naturresurser och kostnaderna på varor och tjänster kommer att öka eftersom konkurrensen ökar. De kommer dock att hålla upp finanssystemet genom att de skjuter till mer kapital och finansbubblan kan då fortsätta att blåsas upp till en ännu större storlek.. 

Kina - världens största ekonomi, redan om 5 år!

söndag 15 april 2012

Kina - världens största ekonomi, redan inom 5 år


Kina har i dag på världens största valutareserv, nära 3 200 miljarder dollar som kan användas för att behålla och utöka makt i världen. Peking äger runt halva USA:s utlandsskuld vilket motsvarar en tiondel av dess enorma statsskuld. USA behöver nu, fortsatta lån från Kina för att kunna fortsätta betala räntor på sin statsskuld. Europa har på samma sätt början efterfråga nödlån till skuldsatta länder i Europa.

Kina öser in pengar i kol och olja i Afrika och andra delar av tredje världen. Samtidigt är deras statliga och privata kinesiska företag ute på en global investerings- och uppköpsrunda. (Geelys köp av Volvo är bara ett litet exempel). Lagom till andra advent i fjol skapade Kinas centralbank två nya investeringsfonder för satsningar i Europa och USA. Sammanlagt shoppingkapital: 2 100 miljarder kronor. Kinas ekonomi har vuxit rekordsnabbt och är i dag världens andra största efter USA. Enligt beräkningar från IMF tar Kina över tätplatsen inom fem år.
http://www.e24.se/analys/kina-kopplar-greppet-och-varlden-blundar_3368823.e24

Samtidigt är deras marknad extremt överhettad men väntas ändå inte tappa fart. Man tror att Kinas behov av olja kommer att fördubblas mellan 2010 och 2035. Bara i år väntas landet investera minst 60 miljarder dollar i globala olje- och gastillgångar för att minska importbehovet. En stor anledning till det skriande behovet av olja är den strukturella förändring som pågår i samhället. Inte minst är den tydlig inom fordonsbranschen. I år väntas kineserna handla 20 miljoner bilar men fram till och med 2020 väntas efterfrågan snarare att komma att ligga på cirka 30 miljoner. 8 av 10 konsumenter är för övrigt förstagångsköpare och enbart 1 av 10 tar lån för att kunna få igenom sitt köp, enligt uppgifter från analysfirman JD Powers. I ett försök att dämpa efterfrågan på just olja höjde man för två veckor sedan bensinpriset med 7 procent i ett endaste svep. Det var den högsta justeringen på närmare tre år och innebar att priset landade på strax över 7 kronor litern.
http://www.e24.se/business/ravaror/kina-pa-oljetronen_3368253.e24
De kan idag själva producera 40% av sitt behov av olja, men eftersom efterfrågan hela tiden ökar, måste de alltså dämpa tillväxten kraftigt.

Kina har trots enorma ekonomiska jättekliv ändå inte tagit samma kliv vad gäller deras syn på de mänskliga rättigheter. Det senaste året har brotten mot mänskliga rättigheter i Kina rent av ökat enligt svenska Amnesty. Samma slutsats drogs i november i den årliga rapporten från CECC, Congressional Executive Commission on China, USA:S officiella organ för att utvärdera Kinas mänskliga rättigheter och lagar. Man tror att det är den asiatiska varianten på den arabiska våren som är på väg. Nu är den kinesiska diktaturen rädd att kraven på demokrati ska sprida sig och de har därför slagit till i stor skala mot hundratals nätaktivister och människorättsadvokater. Denna rapport finns även att läsa här:
http://www.cecc.gov/pages/annualRpt/annualRpt11/AR2011final.pdf

Minst 676 personer avrättades runt om i världen, men det inkluderar inte de tusentals avrättningar som genomfördes i Kina, fler än resten av världen tillsammans. I Kina är statistiken över avrättningar en statshemlighet. http://www.amnesty.se/vad-gor-vi/dodsstraffet/dodsstraffet-i-varlden/

Dock så är både Europa och USA i dagsläget beroende av Kina, och kan ej ställa krav på demokrati, eftersom de behöver ekonomiskt stöd från Kina. Det är en oroväckande utveckling att för första gången kan alltså en diktatur vara den ekonomi som styr världen - rent ekonomiskt, och så snart som redan inom 5 år!