Kommunerna fortsätter att låna pengar som aldrig förr...

Ingen debatterar kommunernas 500 miljarder i lån och  Sveriges kommuners växande skuldberg på 500 miljarder och årsräntor på 10-12 miljarder till långivarna.

Den offentliga sektorn över hela Sverige har stora investeringsbehov för att möta krav och göra nödvändiga upprustningar. Kapitalinjektioner behövs till äldreomsorgen, skolan, sjukvården, bostäder och inte minst infrastrukturen. Här i Luleå investerar kommunen miljarder i vatten och avlopp. http://www.kuriren.nu/nknyheter/lulea-dras-med-vaxtvark-7993517.aspx

De senaste åren har Luleå Kommun satsat en halv miljard kronor på nytt VA. De närmaste tre åren satsas lika mycket. Kommunens totala investeringar de närmaste tre åren uppgår till 2,7 miljarder. Pengarna lånas. När det gäller driftanslagen till de olika verksamheterna får alla ett påslag med 1,5 procent. Undantag görs för de stora förvaltningarna som ansvarar för skolan och det sociala inklusive äldreomsorgen. De verksamheterna samt kollektivtrafiken prioriteras och får även extra anslag på 24 miljoner 2015.

Lånar man pengar till drift av verksamheter är det inte konstigt att kommuninvånarna känner sig positivt inställda till att de tror att politiken sköter kommunen på ett ansvarsfullt sätt och att de känner sig "rika". Bakslaget kommer väl snarare senare när pengar ska återbetalas.

Luleå är till exempel på 13e plats bland de rikaste kommunerna och vi ligger tvåa i undersökningen om nöjda medborgare, jag hoppas bara på att siffrorna här inte är skruvade så att kommuninvånarna är nöjda bara för att man ser alla investeringar och inte förstår att det är pengar som lånas. Att man kanske inte skulle ha gjort alla satsningar samtidigt. Man kunde ju tänka att med alla investeringar kunde man samtidigt höja kommunskatten. Men skatten förblir oförändrad.

Budget, Luleå Kommun, Investeringar i miljoner kronor:

2015  651

2016  1 000

2017  1 059

Driften kostar mellan 4,0 2015 till 4,3 miljarder kronor 2017. Av de pengarna går 40 procent till skola och förskola medan 37 procent går till socialförvaltningen.

Behoven är så omfattande att det inte går att lösa allt med höjda skatter. Men här har man inte ens försökt att börja höjningen av skatten för att ta höjd för de här ökade kostnaderna. Detta skulle väl göra kommunpolitikerna opopulära så man vill hellre sitta kvar vid makten än ta diskussionen och riskera att inte få sitta kvar nästa mandatperiod. Expansiva kommuner och landsting kommer därför att skuldsätta sig ännu högre via det gemensamt ägda bolaget Kommuninvest, affärsbanker och utländska långivare.

I fjol köpte våra kommuner in välfärdstjänster för drygt 100 miljarder, varav de privata bolagens vinstutdelningar kan uppskattas till 1–2 miljarder. Kommunerna betalade alltså samtidigt ut 5–10 gånger mer till sina långivare i form av ränta (vinst) på lånen avsedda för välfärden.

Kommunsektorn kan i nuläget kanske hantera 500 miljarder i skulder, men politiker och tjänstemän borde diskutera konsekvenserna av förbud eller starka begränsningar av ränteavdragen. Förändrade juridiska regler för privata aktiebolag kan inte införas utan att offentlig verksamhet samtidigt påverkas. Kommunkoncernerna är inte bara skapade för att driva verksamheter effektivare, utan också för att kunna finansiera sig, skatteplanera och kvitta bort vinster mot räntekostnader. Bland annat sker detta för att slippa skicka skatten på kommunala bolagsvinster till staten. Systemet har gjort att även kommunerna nu är så insyltade i samma växande skuldproblematik som de svenska hushållen med sin bostadsbubbla. Även här behöver man alltså strama upp synen på lånande. För någon gång ska även dessa lån återbetalas och då är festen slut. Snart.

• Åren 2009–2012 ökade kommunsektorns (i Sverige) totala skulder från 360 till 470 miljarder kronor. Upplånat kapital avsett för kärnverksamheten och de kommunala bolagen (energi, allmännyttan med mera).

• Med nuvarande ökningstakt kommer kommunernas skulder att stiga till nästan 530 miljarder 2015.

Vid 2–3 procents ränta kostar kommunernas upplåning runt 10–12 miljarder per år. Det betyder att skattepengar ”försvinner” till svenska och utländska långivare. Detta växande skuldberg,  närmar sig 14 procent av BNP? Vad skulle hända om dagens låga räntor ökar kraftigt?

Skulder...

Så ett av mina bostadslån gick ut och jag kunde binda om det till lägre ränta. Man tackar och tar emot. Jag har fortsatt att amortera i en sådan hög takt som jag bara kan och det är tillfredsställande att se skuldsaldot minska. Ser fram emot den dag då aktuell skuld kommer att vara 0:-

Jag hade inte tittat på summan på ett antal månader och plötsligt hade summan sjunkit med
-40 000 kr. En härlig känsla. Visserligen är det flera år av avbetalningar kvar, men då lånen är uppdelade på tre med olika bindningstider så kan jag iallafall roa mig med att se att det dyraste lånet 'strax' är avbetalt.

Så här spännande kan lånen se ut. När jag började betala på mitt dyraste lån och amortera mer aggressivt så var även det lånet på runt 150 000 kr. Det har ändå gått mycket snabbare än jag trodde att återbetala. Jag menar att man tittar på sina uträkningar på papper och det låter som det kommer gå långsamt. Men sedan går tiden fortare än man tror och då känns det ändå bra att det tickar på så pass snabbt.

Om en månad sänks även räntan på det lånet med det största beloppet och då går den räntan ned med ca.1% (vilket alltså känns bra) till 3,17%. Visserligen kan man tänka att det är dumt att ha lånekostnaden bunden till en viss procent. Men jag antar att jag tycker om att ta det säkra före det osäkra. Eftersom jag också bor själv så vill jag inte att räntorna plötsligt skall skena iväg till 500% (man vet ju aldrig?) så att jag måste gå från hus och hem. Då kan jag betala lite för den försäkringen så att säga. Att jag inte kommer drabbas av någon plötslig höjning av utgifterna.

Nuvarande lån hos Stadshypotek:

4,64% 66 000,00

4,16% 100 000,00

 4,20% 152 079,00

Total aktuell skuld 318 079,00

I övrigt har jag inga andra skulder utöver bostadslånet vilket känns positivt. Även om världsekonomin har stabiliserats sig så vet man ju inte vad som händer sedan. Kanske är man trots allt, bara dum som betalar av skulderna? Kanske kommer det en massavskrivning av alla världens skulder? Kanske blir det en ekonomisk revolution... Vem vet? En del av de som tar på sig lån som inte kommer att gå att betala tillbaka på 400 år verkar resonera så.

Aktuella räntor hos Handelsbanken ser för närvarande ut så här:

Bindningstid*		Räntesats		Bunden till		Senaste förändring
3 månader		2,87 %		2014-01-01		-0,03 %      2013-07-13
1 år		2,91 %		2014-09-30		+0,06 %      2013-08-26
2 år		3,11 %		2015-09-30		+0,05 %      2013-09-05
3 år		3,27 %		2016-09-30		+0,05 %      2013-09-05
5 år		3,72 %		2018-09-30		+0,07 %      2013-09-05
8 år		4,27 %		2021-09-30		+0,07 %      2013-09-05
10 år		4,47 %		2023-09-30		+0,07 %      2013-09-05

Har även sett några avsnitt på senaste säsongen av Lyxfällan och som vanligt blir man lite mörkrädd. Hur kan man låta det gå så långt som en del i programmet gör. Förmodligen är det köpberoenden som gör att människor hamnar där. Ett sätt att inte handla i onödan är ju annars att aldrig gå till affären bara för att man har tråkigt. Att inte surfa så kallade shoppingsiter på internet utan att ha ett tydligt syfte med vad man letar efter. Använda shoppinglista när man väl går till affären och att man inte köper saker i onödan.

Jag tror att jag fortfarande skulle kunna använda mina pengar mer effektivt. Bland annat genom att veckohandla i större utsträckning och minska ned på de mindre "små-inköpen" som egentligen är ganska onödiga. Det går många mindre summor men i slutändan blir det naturligtvis pengar det med.

Vi hade även lönesamtal nyss och jag kommer att få +2,3% på min lön i år. Jag antar att det ändå är bra med tanke på löneutvecklingen i övrigt på arbetsmarknaden. Även om man alltid kan tänka att vad kunde jag ha gjort för att få ännu högre lön. Men kanske kan man tänka på det till nästa år.

Det enda som oroar mig är såklart ändå bostadsbubblan, att när man betalar av lånen på sin bostad kanske det i slutändan kommer bli så att bostaden inte kommer att vara något värd i framtiden. Jag bor i en sådan där bostadsrätt.

Samtidigt trivs jag ju så bra i min bostad och vill inte flytta för allt i världen. Jag tycker så mycket om planlösningen och här känner jag mig hemma. Jag skulle inte känna mig hemma i en av de hyresrätter som jag hittils har sett. De har haft opersonliga materialval som alla känns "standard". Så kanske är det ändå värt att betala för den här känslan som jag får av min bostadsrätt.

Sverige "bara" på tredje plats gällande hushållens skuldsättning i förhållande till BNP...

Danmark i ledningen, följt av Norge och på tredjeplats och alltså bronspriset går till ingen mindre än Sverige! http://di.se/Artiklar/2012/5/31/268976/De-lanar-mest-i-Norden/

Låneratio i förhållande till BNP: Danmark: 275% av BNP,  Norge 200%, Sverige 175% av BNP.

Bostadspriserna i Sverige uppvisade till skillnad från i många andra länder inga stora korrigeringar under finanskrisen. Huspriserna föll i och för sig något men har därefter fortsatt att stiga och flera bedömare anser att svenska bostäder generellt sett är övervärderade.

Hushållens skulder har även fortsatt att öka i en takt som överstiger inkomsttillväxten, vilket har gett upphov till en debatt om situationens hållbarhet. Hushållens skuldsättningsgrad har ökat från cirka 90 procent av disponibel inkomst i mitten av 1990-talet upp till 175% 2012. Situationen i Sverige idag har därför vissa likheter med den som rådde i USA innan den finansiella krisen. Eftersom det omfattande fall i huspriserna som inträffade i USA har gett upphov till stora ekonomiska problem finns det farhågor att Sverige skulle kunna stå inför en liknande utveckling.  En viktig skillnad mellan Sverige och USA är dock att hushållens sparande är mycket högre i Sverige än vad det var i USA före krisen. Dock är detta bara en svagt skyddande faktor, även om den kan dämpa "katastrofen" något.
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_no4_11sv.pdf

Den amerikanska utvecklingen karaktäriserades av en överdriven kreditgivning till hushållen och en överdriven framtidsoptimism och sådant tenderar att leda till övervärderade huspriser samtidigt som sparandet blir lågt. En låg sparkvot kan alltså i sig vara en indikation på att en obalans håller på att byggas upp i ekonomin.

Varför är både skuldsättningen och sparandet högt?

Enligt livscykelhypotesen sparar hushåll i huvudsak för att kunna jämna ut konsumtionen över tiden. Om hushållen börjar ta mera lån skulle det därför kunna tyda på att de förväntar sig stigande inkomster i framtiden. Då vill de ”konsumera av” dessa framtida inkomster redan idag för att jämna ut konsumtionen över tiden. Detta förklarar dock inte varför ett hushåll både skulle vilja spara och utöka sin belåning samtidigt.

Bostadsköp kan spela en viktig roll för hushållen när det gäller att överföra resurser till ett senare skede i livet. Om ett hushåll amorterar på sina bostadsskulder innebär detta exempelvis effekter på välfärden vid pensionen: en framtida försäljning av bostaden och byte till en mindre och billigare bostad innebär att en betydande mängd pengar lösgörs vid en tidpunkt då de normala arbetsinkomsterna har fallit bort. Amorteringar kan i detta exempel alltså betraktas som en form av pensionssparande. Detta sätt att spara inför ålderdomen bygger dock i hög grad på en framtida och osäker husförsäljning. 
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_no4_11sv.pdf

Därför är det inte orimligt att många hushåll i stället för att amortera utnyttjar det numera rika utbudet av andra sparformer. Detta skulle kunna vara en viktig förklaring till att vi ser en ökad skuldsättning parallellt med ett högt finansiellt sparande.

IMF (2009) undersökte data för 21 länder mellan 1985 och 2008 och kom fram till att ett typiskt mönster under perioder som föregår stora fall i bostadspriser är att tillväxten i total kredit relativt BNP är ovanligt hög och att bostadsinvesteringarna relativt BNP är ovanligt höga samtidigt som bytesbalansen försämras kraftigt. När alla dessa tre faktorer uppvisat stora avvikelser från normala mönster samtidigt inträffade ett stort husprisfall i 56 procent av fallen. Som jämförelse kan nämnas att den obetingade sannolikheten för ett stort husprisfall 1-3 år fram i tiden var 14 procent.

En ovanlig låg sparkvot ökar risken för framtida huspriskrascher medan en ovanligt hög sparkvot inte nämnvärt minskar denna risk.Effekterna av stora husprisfall på BNP mildras bara något av en hög sparkvot.

Utifrån detta synsätt borde vi alltså hålla ett visst öga på hushållens sparande, som man i vissa undersökningar nu påstår att de ökat under första kvartalet det här året. Detta kan inte förhindra en huspriskrasch men det kan alltså mildra fallet för de enskilda, och därför är det en mycket god idé att börja med sitt sparande om man inte redan har ett sparande. Detta då vi inte vet exakt när som bytesbalansen kan börja försämras och vår export kan börja falla. Det är då, när arbetslösheten tar fart som bostadsbubblan med största sannolikhet spricker...

Belåniing är naturligtvis "inget problem i sig" så länge man har råd att betala räntorna på lånen. Den här graden av skuldsättning innebär dock en enorm systemrisk.

Kort om upplåningstakten för svenska hushåll..

Hushållens lån från banker och bolåneinstitut ökade med 5 procent i mars. Det är den lägsta ökningstakten på 15 år. Men för första gången sedan bolånetaket infördes är den nedåtgående trenden bruten.

Tillväxttakten på hushållens lån från banker, bolåneinstitut och finansbolag har minskat månad för månad sedan september 2010. I mars planade kurvan ut, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). http://di.se/Artiklar/2012/4/30/266011/Lanefesten-mattas-av---men-kurvan-planar-ut/ Det finns i den här artikeln även en lista på hur förändringen har sett ut sedan 1997 och framåt, källa SCB.

Tillväxttakten på hushållens lån: (procentenheter)

1997 

Mar    4,4
Jun    5,2
Sep    5,1
Dec    6,1

1998
Mar  6,2
Jun   6,8
Sep   7,6
Dec   7,1

1999
Mar  7,6
Jun  8,3
Sep  8,1
Dec  9,1

2000
Mar  9,3
Jun  8,4
Sep  8,7
Dec  7,6

2001
Mar  7,4
Jun  8,5
Sep  8,1
Dec  8,5

2002
Mar  8,5
Jun  8,0
Sep  8,4
Dec  8,9

2003
Mar  9,2

Jun  9,4

Sep  9,6

Dec 10,1

2004 

Mar  10,0

Jun  10,9

Sep  11,0

Dec  11,5

2005 

Mar  11,4

Jun  11,6

Sep  12,4

Dec  12,8

2006 

Mar  13,2

Jun  12,9

Sep  12,4

Dec  12,2

2007 

Mar  11,8

Jun   11,8

Sep  11,6

Dec  10,8

2008 

Mar  11,2

Jun   10,9

Sep  10,0

Dec   8,8

2009 

Mar  8,2

Jun   7,8

Sep  8,2

Dec  9,3

2010 

Mar  9,3

Jun   8,9

Sep  8,9

Dec  7,9

2011 

Mar  7,3

Jun  6,6

Sep  5,7

Dec  5,2

2012

Mars  5,0

Fotnot: Bankers, bostadsinstituts och finansbolags utlåning till hushåll. Årlig tillväxttakt procent. Källa: SCB 

Det här är ju ett enormt problem att tillväxttakten på lånen hela tiden varit så hög. Även om den nu börjar sjunka är den fortfarande för hög för att det skall vara på en nivå som är långsiktigt hållbar. Hushållens skulder har hela tiden ökat i en takt som varit högre än tillväxten i BNP för landet som helhet vilket jag även skrivit om här:
http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/hushallens-skuldsattning-i-sverige.html
Siffrorna i det inlägget var dock en jämförelse i hur det sett ut på årsbasis.

I övrigt så var ökningen i februari 2012 och mars 2012 de lägsta sedan första kvartalet 1997, visar SCB:s statistik. Då växte hushållens lån med 4,4 procent i årstakt.

Skuldberget växte som mest från mitten av 2004 till 2010, då den årliga tillväxttakten låg på 11-13 procent. samt därefter på 8-10 procent, innan kurvan vände nedåt hösten 2010, då Finansinspektionen införde ett bolånetak på 85 procent av marknadsvärdet. Så en viss effekt har bolånetaket ändå haft som dämpande på lånens tillväxttakt även om jag kan tycka att det fortfarande finns en för hög ökande skuldsättningstakt som känns oroväckande för ett land som Sverige där hushållen redan är djupt skuldsatta.

Hushållens samlade lån uppgick vid utgången av mars till 2.672 miljarder kronor, vilket är en ökning med 127 miljarder kronor jämfört med motsvarande period i fjol. Större delen utgörs av bolån, som hade en årlig tillväxttakt på 5,2 procent i mars. Resterande del av hushållens lån utgörs bland annat av konsumtionslån, som i mars uppgick till 165 miljarder kronor. Även detta enligt siffror från:di.se.

Jag har även skrivit lite om hushållens bostadslån och skuldsättning här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/bostadslanen-motsvarar-75-av-hushallens.html

Rådet kvarstår, undvik korta lån och krediter, gå ur skuldpositioner. Avbetala och upplåna ej nya krediter. När recessionen tar fart på allvar även i Sverige kommer det vara en fördel att under den här perioden försökt att minska skuldbördan det kommer att belöna dig längre fram. Öka amorteringstakten nu medan räntorna är låga.

Hushållens skuldsättning i Sverige jämfört med BNP..

De svenska hushållens skuldnivå ligger bland de fem högsta i EU, motsvarande 237 procent av bruttonationalprodukten. Detta har kritiserats ifrån EU-håll.  http://www.dn.se/ekonomi/sverige-far-eu-kritik-for-hushallens-skulder

År BNP-ökn (%), Ökn hushållens skulder (%)

2004   4.2%                   11%
2005   3.2%                   12%
2006   4.3%                   13%
2007   3.3%                   12%
2008  -0.6%                   11%
2009  -5.0%                    8.5%
2010   6.1%                    9%
2011   3.9%                    7%

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/

Mot slutet av 2011 vände BNP-tillväxten ner, sista kvartalet minskade BNP till och med.
Bostadspriserna sjönk och antalet affärer var få. Ändå ökade skuldsättningen om man jämför mot disponibel inkomst. Jämförde man mot "totala tillgångar" ser dock nivån ut att vara densamma ca. 25% av hushållets totala tillgångar är skuldsättningsnivån. Detta är dock ett fiktivt värde och beroende på vad bostäderna värderas till. Sedan mitten på 1990-talet har trenden varit denna, att hushållens skulder ökar mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger nu på en rekordhög nivå. Däremot har skulderna inte ökat nämnvärt mer än värdet på hushållens totala tillgångar. Anledningar är stigande värden på fastigheter och mark samt ett ökat sparande bland hushållen. 

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/

Vi får hoppas att denna trend vänder nu och att bostadspriserna stagnerar så att hushållen får en chans att minska sin skuldsättning, och deras höga riskexponering gentemot marknaden. Hushållen har även en risk gentemot börsmarknaden eftersom de har en stor del av sitt sparande i aktier och fonder. När dessa sjunker i värde när börsen faller, som Stockholm OMX, i skrivande stund ner med -3,0% så tappar även många svenskar tillgångar motsvarande samma värde.

Dock har sparandet sjunkit nära till noll även i Sverige, men jämfört med andra europeiska länder där de ligger minus på sparandet så är vi ju ialla fall över nollan. Enda landet i vårt närområde europa som fortfarande sparar kraftigt, är Norge. Se denna rapport, "En global lyxfälla" sid 15.  http://www.globalutmaning.se/?p=1219

För vad händer om värdet på tillgångarna (bostädernas värde) plötsligt faller, aktiemarknaden faller? Men skulderna finns kvar..

Skuldklockan tickar..

The Economist har en interaktiv skuldklocka som visar hur världens skulder utvecklat och utvecklar sig sett över tid. http://www.economist.com/content/global_debt_clock

Siffror för Sverige:

Public debt: $158,123,835,616
Public debt per person: $16,987.62
Population: 9,300,300
Public debt as % of GDP: 38.8%
Total annual debt change: -1,6%

Så även om vi ligger i lite av en farozon med nivån för skuldsättning, så försöker vi åtminstonde att minska vår skuld. USA exempelvis, är väl det värsta exemplet, då de ökar sin skuldsättning med runt 20% /år.

Man kan även se vilka delar av världen som ligger mest i riskzonen, och det är västvärlden, den s.k. "rika världen" som är mest skuldsatt och därmed också kanske snart, fattigast?

Tick tack, tick tack!

Exponentiell tillväxt av våra pengar och krediter..

Zerohedge publicerade idag en artikel av Chris Martenson, samma föreläsare som jag rekommenderar här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/peak-oil-forelasning-om-ekonomi-och.html.

Pengar som sådant, är en värdemarkör, den representerar ett värde och går att byta mot riktiga varor och tjänster men har inget inneboende värde i sig. Dock har vi haft pengar omkring oss så länge att de flesta ser det som att pengar har ett inneboende värde trots att det är fiktivt.

Pengar är inte samma sak som ekonomin i sitt helhet. I den verkliga ekonomin har vi verkliga behov som skydd, värme, mat, kläder, vatten och andra nödvändigheter.

När man översätter ekonomin till sin enklaste form består den egentligen av ett växande antal människor som försöker att tillgodose sina behov och önskemål. Fler människor (~ 80 miljoner fler varje år) översätter helt enkelt en allt större efterfrågan på jordens begränsade och ständigt begränsar resurser. Eftersom vår mänskliga önskan att konsumera är praktiskt taget obegränsad, är en viktig roll för pengar för att ge den brist som krävs för att dela upp en begränsad mängd varor och tjänster bland befolkningen. Det måste finnas en balans mellan pengar och saker som människor kan producera och distribuera, eller också måste priserna höjas radikalt.

Så låt oss nu föreställa oss en värld där verkliga saker finns i en begränsad mängd med begränsade leveransmöjligheter och sedan jämföra vår idé kring den nuvarande penningmängden för att få en känsla av var saker och ting är på väg.

Den här artikeln diskuterar även vad den exponentiella tillväxten av pengar och krediter i vårt finanssystem orsakar för bekymmer när vi inte kan hålla uppe samma exponentiella tillväxt i övrigt avseende ökningen av vår BNP med en egentlig tillväxt. Hittils har vi löst "glappet" som uppstår genom att istället fortsatt att höja krediterna i systemet genom mera skuldsättning istället, för att hålla balansen och takten i finanssystemet. Eftersom det hela tiden bygger på en ständig tillväxt.

Tillväxten har sedan skapandet av konceptet pengar, växt exponentiellt. Som alla exponentiella kurvor växer det långsamt i början, men dubbleringarna går allt snabbare och snabbare. Som det ser ut nu måste vi fördubbla  världens skuldsättning lite över en gång per tioårsperiod för att hålla jämna steg med den nuvarande utvecklingen.

Om vi misslyckas med att hålla den här takten slutar världens finansiella system att fungera som vi har brukat förvänta oss att de ska göra. Då kraschar finansmarknaden med allt vad det innebär. För närvarande så skjuts det in fantastiska summor av kvantitativa lättnader i systemet som då sedan bara försvinner in i systemet för att överhuvudtaget hålla det flytande. Men det kan inte längre växa längre i sig självt. Vi har nått världens gränser. Grundproblemet är förstås energi-krisen då vi inte längre har tillgång till billig olja.

Chris påpekar även att mängden övriga sedlar verkar ackumuleras så att nu sparas mer än tidigare. Trots högre arbetslöshet, och fattigdom så spenderas sedlarna hela tiden i långsammare takt. Folk sparar dem för framtiden. Det innebär att nu finns det stora mängder lagrade pengar i form av sedlar, och även en risk att dessa skulle kunna komma ut på marknaden samtidigt. Till exempel om medborgarna trodde att värdet på pengarna var på väg att falla, så skulle de försöka handla upp dem, och därmed orsaka hög inflation, eller hyperinflation.

Och problemet är att pengar inte är rikedom. Det är bara en markör för rikedom. Riktig rikedom är något helt annat. Det är problemet med pengar.
http://www.zerohedge.com/news/chris-martenson-trouble-money
Artikeln finns även att tillgå sedan tidigare, på Chris Martenson's hemsida http://www.chrismartenson.com/.

Att kartlägga svenskarnas skulder..

Konsumentminister Birgitta Ohlsson tillsätter en utredning som skall vara klar hösten 2013 angående svenskarnas skuldsättning. http://www.svd.se/naringsliv/svenskarnas-skulder-kartlaggs_7056389.svd

Fler än 400 000 svenskar har redan skulder hos Kronofogdemyndigheten. Men naturligtvis är det lite av toppen på isberget. En utredning kan kartlägga detta och komma med förslag åtgärder, särskilt gällande åtgärder som förbättrar situationen för barn i skuldsatta familjer. Lätt tillgängliga krediter, där det fuskats med kreditprövningen vid s.k. snabblån, sms-lån, har bidragit till en situation där främst unga riskerar att bli överskuldsatta. Men också oförutsedda händelser såsom sjukdom, en livskris, arbetslöshet eller skilsmässa kan också vara orsaker.

Hon anser också att utbildning i privatekonomi även det skulle förebygga problemen..
http://di.se/Artiklar/2012/4/16/264323/Svenskarnas-skulder-kartlaggs/

Det känns viktigt att kartlägga detta område med svenskarnas skuldsättningsnivå då det finns frågetecken kring många delar i detta. Hur ser skuldfördelningen ut? Vilka är det som har skulderna? Hur stora skulder talar vi om? Hur många hushåll ligger i riskzonen för att inte klara sina betalningar? ..samt en riskanalys kring vad som händer om räntorna stiger..

Jag ser fram emot att läsa denna utredning som också kan komma att behövas för att sätta räntorna till en rimlig nivå som hushållen klarar. Särskilt om inflationen tar fart och man blir tvungen att höja räntorna för att stävja inflationstendenserna. Då är det viktigt att veta vilka marginaler svenska folket har för att klara den ytterligare stressen av höjda räntekostnader.

Hushållens skuldsättning ökar i Sverge

"Under de senaste 15 åren har kredittillväxten i Sverige vida överträffat ökningen i hushållens disponibla inkomst. Det innebär alltså att de svenska hushållens skuldsättning ökat väsentligt. efter den kraftiga minskningen av hushållens skuldsättning efter bankkrisen 1992–1993 har hushållens skuldsättning ökat från 90% av den disponibla inkomsten i mitten av 1990-talet till 170% år 2010"

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/2011/pv_2011_1_Finocchiaro_Nilsson_Nyberg_Soultanaeva.pdf

Skulderna växer snabbare än BNP tillväxten, och binds till stor del upp i bostäder och fastigheter när priserna skjutit i höjden på grund av billiga krediter. En del vill därför säga att det inte skulle vara någon fara då skulder och det nuvarande värdet på tillgångarna ligger i en viss balans. Risken är dock överhängande att värdet på fastigheter nu går ned.

Nytillskottet till bostadspyramidspelet upphör i och med att ungdomar ej kommer ut i arbete. Vi har störst ungdomsarbetslöshet i relation till övriga befolkningens arbetslöshet. Arbetslösa ungdomar köper då ej bostad. När värdet på tillgångarna går ned på grund av detta så kanske en eventuell försäljning inte täcker skulderna och då finns skulderna kvar. Vi står därför vid ruinens brant, då vår export och produktion faller ytterligare. När arbetslösheten tar fart i spåren på recessionen så försvinner en stor del av det fiktiva värdet, men skulderna försvinner aldrig. Så situationen i Grekland, Spanien, Italien, Irland, är bara en försmak till vad som komma skall. När hela världen går in i en djup recession eller depression så drabbas vi lika hårt då ingen längre köper våra produkter. Vi är ingen isolerad ö i oss själva.

Det bästa rådet man kan ge därför i dagens osäkra ekonomi är att amortera, amortera, amortera och att se till att bli skuldfri. Argumenterar man för att man inte tror att man kommer kunna återbetala sin skuld till banken bör man fundera på att sälja sin bostad innan prisfallet kommer igång, än har man lite tid kvar. Men på hemnet och booli är utbudet på bostäder dubbelt så stort som vid den här tiden ifjol så tiden är nog snart ute då alla inte kan kliva ur sina positioner samtidigt i pyramidspelet.

Många har börjat upptäcka vad det är som håller på att hända. Är du en av dem? Vidtar du själv några åtgärder eller finns det inga moln på din himmel?