En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

Visar inlägg med etikett Sparande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sparande. Visa alla inlägg

onsdag 6 juni 2012

Vad är det med de onödiga lånen?

Enligt en undersökning med drygt 1 000 respondenter som Forex Bank låtit Yougov göra har de svenska hushållens lån ökat stadigt sedan mitten av 90-talet. Idag har 76 procent av svenskarna något slags lån. Nästan varannan har bostadslån, drygt en av fyra har studielån och två av tio har lånat för att köpa bil.

- 47 procent har bostadslån

- 28 procent har studielån

- 19 procent lån för att köpa bil

- 14 procent har köpt på avbetalning

- 4 procent har lån för båt/fritidshus

(Källa: Yougov/Forex Bank)

Enligt undersökningen håller svenskarna långsamt på att förstå att de måste amortera mer på sina bolån. 11 procent anger att de kommer amortera mer under 2012 än vad de gjorde 2011. 61 procent anger dock att man kommer att amortera i samma takt som tidigare. Stockholmare är mindre benägna att amortera gentemot övriga riket.

En vanlig förklaring till den lägre amorteringsviljan hos just stockholmare är att många stockholmare har så stora lån att man inte tycker att det är värt att amortera. På mindre orter finns däremot fler familjer som tror att de kommer kunna betala av huslånen under sin livstid.
http://www.svd.se/naringsliv/investera/bostadsaffar/onsdag-stockholmarna-vagrar-amortera-mera_7255777.svd


Egentligen inte så uppseendeväckande information, med även ett mindre amorterande kommer man att minska bostadsskulden över tid, så de största problemen är ju om man nästan inte amorterar alls, eller då om man har så stora skulder att även med amorteringar så minskar skulden nämnvärt. De här skulderna som är så stora att man inte hinner betala tillbaka dem under sin livstid.

Mer anmärkningsvärt tycker jag att det finns de som köper båt, bil och/eller fritidshus med lån, särskilt om man har mycket lån i övrigt.

Istället för att köpa en splitterny bil kanske man skall spara ihop 30 000kr-50 000kr och köpa en bättre begagnad bil bara för att slippa ha ett billån också ovanpå de andra lånen? Är det rimligt att alla måste ha en bil för 100-200 000? Om man tycker det är för svårt att spara ihop till en bil, så kanske man inte borde låna till en, då det handlar om samma mängd pengar som skall ut, förutom att med lånen betalar man ju även ränta så då har man en ytterligare (onödig) kostnad bara för att man så gärna vill ge bort sina pengar till kreditbolagen.

Eller varför lånar man till en båt man bara kan använda en mycket begränsad tid under varje sommar? De flesta kan jag inte tänka mig använder båten i den utsträckning som motiverar den faktiska kostnaden och arbetet med att ha en båt. Dessutom kanske man skall prioritera behöver man t.ex. både en båt och sommarstuga? Räcker det inte med ett fritidsintresse i taget?

Samma sak med fritidshus, om man har ett ordinarie boende där man redan har lån, varför skaffar man då mer lån till ännu en bostad som man även den bara skall använda under väldigt begränsad tid under året men som innebär mycket kostnader i underhåll och fasta avgifter? Varför inte spara sina pengar och istället vara mer flexibel till var man åker, det finns hotell nästan överallt så man kan variera sitt semesterfirande istället.


Sen har vi de vanliga konsumtionslånen, 14% säger att de lånar till konsumtion och köper på avbetalning. Detta absolut är ett fall för att det finns för snabbt tillgängliga krediter, utan leder till att man köper saker man egentligen inte behöver. Om man kan ha utrymme i ekonomin för dessa avbetalningar så borde man ha samma utrymme att spara och kan därför egentligen spara först och köpa sedan.

Vår kära Stefan Ingves från Riksbanken har också börjat mumla ur sitt skägg om att myndigheterna borde införa tvångsmässiga regler för att öka amorterandet. Antagligen skulle en del av de här andra lånen då falla bort för då skulle hushållen kanske inte ha resurserna och utrymmet till att de här extra lånen. Men oftast tycker jag att det borde vi i samhället kunna förstå själva utan att överhögheten säger åt oss.

torsdag 31 maj 2012

Prisa gud, nu kommer skatteåterbäringen...

Som de sa i den tecknade Robin Hood. http://www.youtube.com/watch?v=-08tQxlrYiI


Nästa vecka dimper skatteåterbäringen ner på svenskarnass konto. Det handlar om sammantaget cirka 20 miljarder kronor i återbäring.

20 miljarder är lika mycket som betalades i fjol, vid motsvarande tidpunkt. Många kommer att få pengarna på fredagen nästa vecka. Det gäller de de som deklarerat via internet, telefon eller sms och anmält bankkonto senast den 3 maj i år som skall få sin eventuella återbäring.

Det var rekordmånga, fler än 4,8 miljoner personer, som deklarerade elektroniskt i år. En tydlig trend är att allt fler använder sin smartphone, drygt 185 000 i år jämfört med 120 000 personer förra året. I mitten av nästa vecka ska det gå att se det slutliga deklarationsbeskedet om man loggar in på sitt skattekonto.

En annan nyhet är att inga utbetalningskort skickas till dem som ska få en summa under 2.000 kronor och som inte anmälde sitt bankkonto till Skatteverket före början av maj. De personerna kommer att få pengarna sparade på sina skattekonton.
http://di.se/Artiklar/2012/5/30/268816/20-miljarder-kronor-kommer-nasta-fredag/

Vad tänker ni själva göra för er skatteåterbäring? Konsumerar ni? Använder ni dem på semestern, eller till amorterande och sparande? 

Själv planerar jag att lägga min skatteåterbäring till mitt buffertkonto. När man har min björnaktiga framtidssyn om kommande sämre tider så behöver man all buffert man kan få. För övrigt så tror jag att har man inte behövt pengarna under året i övrigt, så klarar man sig säkert undan dem nu också.

Därför finns det många skäl anser jag till att använda dem till något viktigt och inte bara slänga bort pengarna på kortsiktiga nöjen även om det kan vara nog så trevligt. Detta lämnar dock bara ett hål i plånboken. Att lägga pengarna på sin trygghet tycker jag ger mig det bästa långsiktiga välbefinnandet.

Så om man känner att man behöver använda pengarna så tycker jag man skall lägga pengarna på någonting man verkligen behöver och inte bara spendera pengarna för att de bränner i fickan.

onsdag 2 maj 2012

Det kan komma sämre tider..eller?

Min mamma brukade alltid tala om framtiden i termer av att "det kan komma sämre tider". Detta innebar för henne, som var uppväxt under krigsåren, åren under andra världskriget. Att fattigdomen skulle kunna återvända till Sverige. Min mamma var från en fattig jordbrukarfamilj. De hade inget överflöd och hon hade lärt sig att spara allt för att det kunde komma till användning senare. När hon var en liten flicka hade de inte alltid skor till barnen utan barnen fick låna mellan varandra om de skulle gå ut. De fick gå långa sträckor för att komma till byaskolan. De hade inte alltid all mat som de behövde, det var brist på olika matvaror i Sverige och man fick ransonera det som man hade och inte ens köpa om man hade pengar för att ransoneringskraven gjorde att man bara fick köpa en viss mängd av en viss vara. Hon mindes att man fick mörklägga gårdarna på kvällarna genom att sätta skivor för fönstren. Hon mindes rädslan för att Hitler skulle komma att anfalla Sverige och morfar som låg stationerad gentemot gränsen mot Norge. Om kriget kommer.. var en realitet att leva med.

Till och med gårdfarihandlaren sade "Köp inte för mycket nu, det skall räcka till de andra gårdarna också.." för att man hade en känsla av solidaritet gentemot varandra i de dåliga tiderna.

Detta gjorde att min mamma aldrig kunde kasta något. Hon sparade alla skor och kläder vi någonsin haft. Små plastklämmor till plastpåsar som sitter där när man köper bröd. Hon sparade plastbestick från hämtmaten på restaurangerna, pappmuggar, den tomma pappersgodispåsen. Det här tror jag fick min bror och mig själv att bli tvärtom. Istället för att vara sparsamma som vår mamma, blev vi istället väldigt slösaktiga. Vi var vana vid att det alltid skulle finnas ett överflöd. För mycket av allt, istället för som vår mamma hade det, med för lite av allt.


Där hon var noggrann ekonomiskt, tittade på kvitton, jämförde priser och sparade pengar. Så köpte vi barn allt vi ville, utan eftertanke, och kastade och slängde det som vi inte längre ville ha. Tänk vad mycket pengar vi bara kastat i sjön. Vi ville såklart ha all ny teknik som kom, datorer, tv-spel, dyra leksaker. Vi var ju uppväxta under 80-talet och 90-talet så det kom mycket ny teknik.

Där vår mamma aldrig hade brukat ha någonting för egen del, gav hon oss allt.

Jag tror hon glömde lära oss vikten av sparsamhet. Hon glömde lära oss att man måste ha en buffert. Att vissa saker har ett högre värde som man bör investera i före man lägger pengarna på kortsiktiga nöjen. Det är först i vuxen ålder och alltså relativt nyligen som jag själv börjat se över kostnader och sparande. Att fundera på att man bör ha ett litet lager av saker.

Sen måste man ju också uppnå en balans i livet. Man kan inte försaka allt i nuet, för framtiden. Eller lägga all sin tid och resurser på att förbereda sig för de sämre tiderna.

Ann Wibble sade: Alla svenskar bör ha en årslön på banken! och det blev ett ramaskri, för de allra flesta tyckte att detta var ett omöjligt mål att uppnå. Men man bör ha ett sparande, och varje månad lägga undan minst 10% av sin nettoinkomst för framtiden. Innan man börjar spendera månadens lön. Om man lyckas spara 10% varje månad så kommer man till slut att komma till sitt mål. Om det är att ha en månadslön i buffert, så kommer det att ta 10 månader. Det borde vara det första målet. Att komma bort ifrån att man lever ifrån lön till lön. Att man skulle kunna betala sina räkningar med sin buffert, om löneutbetalningen blev försenad av någon anledning.

Man kan också spara till att ha en buffert på tre månader. Då har man en buffert till att kunna vänta på a-kassa eller att ha utifall sjukdom eller annat inträffar som innebär en längre tids inkomstbortfall. Det innebär en ökad säkerhet för dig och din familj.

Det finns ju också andra sätt att spara. Man kan se till att ha mat och hushållsvaror hemma, så har man täckt upp en buffert för  utgifter i form av matkostnader. Stapelvaror håller länge, och är lätta att förvara bara det är torrt i skafferiet. Mjöl, Socker, Knäckebröd, Mjölkpulver, Ris, Pasta, Konservburkar. Schampo, Tvål, Tvättmedel. Toalettpapper. Allt sådant som håller kan man enkelt ha ett litet lager av hemma. Min mamma hade alltid ett ganska stort lager av mat hemma. Men är man uppväxt i tider av svält, när mat varit en bristvara så är detta levande hos en på ett helt annat sätt än för oss som är vana vid det här överflödet.

Det betyder att när man är på snabbköpet och ändå plockar upp sina vanliga matvaror, så kan man varje gång köpa något extra. Det som går till ens buffert i form av skafferivaror. Det man kan ha hemma vid till exempel sjukdom som skulle göra det svårt att ta sig till affären. Eller om ens bil plötsligt skulle gå sönder och man skulle få svårt att handla. Om det blir snöstorm eller dåligt väder. Det finns egentligen många tillfällen då det kan vara bra att ha mat hemma.

Många svenskar har dock inte mat hemma som skulle räcka längre än några dagar framåt!

Men genom att handla när det till exempel är ett erbjudande på en viss vara. Även om du inte behöver den just nu, så har du sparat pengar från framtiden.

Min mamma brukade säga: Du måste ha pengar, för att kunna bygga ett lager av varor. Att kunna handla i storpack och när det är billigt. De som inte har pengar, blir tvungen att köpa allt i små förpackningar till en mycket högre kostnad. Därför kommer de aldrig ikapp med sina kostnader. När man kan få ned sina kostnader, det är då man kan lägga undan pengar, spara och bli rik.

Att leva på marginalen, är att leva med risken om fattigdom, svält och bristsituationer.

Jag tror att hur man ser på livet, påverkar också hur man väljer att lägga upp sina strategier för det livet.

Lever man själv, ensam i singelhushåll, med hög lön och ingen att ta hänsyn till så kommer man att kunna lägga sina pengar på märkeskläder, upplevelser, resor, slösande, prylar och teknik. Lever man i en familj med andra att ta hänsyn till och som man har ansvar för, bör man nog iallafall tänkt till, så man har även den långsiktiga bufferten, innan man tar pengarna till de kortsiktiga utgifterna.

Hur tänker du själv? Kan det komma sämre tider på din livshorisont? Eller är livet en enda lång vacker solnedgång över en oändlig värld där du aldrig kommer att behöva sakna något?

Läs även: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/forbered-dig-for-samre-tider_7000267.svd samt http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/global-jobbkris-biter-sig-fast_7124273.svd, sen så spår ju även KI sämre tider:
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3464637.ece

fredag 20 april 2012

Hur du tar kontroll över din hushållsekonomi..

Som min sextionde blogpost vill jag göra en svensk / engelsk special som får finnas tillgänglig på båda språken. Även om merparten av besökarna till min blogg är från mitt kära hemland Sverige har jag även en del övriga besökare som kommer in på min sida från alla hörn av världen.

Jag vill även tacka de över 300 unika besökare som hittils har lyckats hitta till min sida, för mer än 2500 sidvisningar sedan söndagen den 15:e april.

Idag vill jag skriva om privatekonomi. Jag tycker att det viktigaste som man kan göra för att ta ett grepp om sin ekonomi är att verkligen gå igenom alla sina inkomster och utgifter. För en kassabok. Hur du väljer att lägga upp denna är upp till dig själv. Du kan skriva i ett vanligt anteckningsblock, eller göra excel-ark på datorn. Det spelar ingen roll hur du för din kassabok, bara det är på ett sätt som passar dig själv. Hur du än väljer att lägga upp den är det alltså innehållet som är det viktiga.

Samtidigt, om du saknar ett system för dina räkningar idag bör du skaffa en pärm där du kan sortera in dina viktiga papper under olika flikar, så att du får något slags system över viktiga papper som måste sparas. Kvitton, garantier, på inköpta produkter. Samt kvitton och fakturor på till exempel utförda renoveringar i hemmet.




Inkomster:

Första steget till att ta kontroll över din ekonomi är att veta hur mycket inkomster du har.
Lista alla dina inkomster som du har under en månad. Du bör veta hur mycket är egentligen din årsinkomst före skatt, samt efter skatt. Även om din budget bygger på det du har kvar när skatten är betalad.
Har du andra inkomster kan du försöka uppskatta vad dessa blir per månad.

Inkomster som du ej har månatligen eller inte är förutsägbara kan du ej ta med i din beräkning. Detta för att du kan inte bygga din budget på inkomster som du kanske, eller kanske inte får. Dessa inkomster om du verkligen får dem, får du se som en bonus.

Den enkla delen är kanske att lista dina inkomster. Detta bör alla kunna uppskatta. Det svåra kan vara att få en bild över vart pengarna sedan tar vägen.

Utgifter:

Det är när det kommer till dina utgifter det kan bli svårt. Gör därför en lista över olika kategorier. Vad har du för fasta kostnader och hur betalas dessa. Månatligen? Kvartalsvis?

Bostaden:

- Hyra eller omkostnad avseende ditt hus eller bostadsrätt.
- Elkostnad
- Hemförsäkring
- Telefon
- Fackavgift
- Akasseavgift
- Övriga viktiga försäkringar och medlemskap.

Transporter

Busskort eller liknande
Bil, skatt och försäkring, bilprovning, bensinkostnader/månad, reperationer bör även de budgeteras för till viss del. (Om du inte har råd med detta har du inte råd att ha en bil)

Matkostnad och förbrukningsvaror till hushållet:

Här kan det vara svårt att uppskatta hur mycket kostnaden är. Ett sätt att veta, är att spara kvitton i en månad för att se hur mycket som egentligen hamnar i denna kategori. Den här kategorin kan innehålla, schampo, tvättmedel, tvål, städmaterial, övriga små inköp, tidningar mm.

Övriga större kostnader du har under året:

Äger du något annat som du betalar mycket pengar för, sommarstuga, båt, häst, hund, eller andra husdjur?
Här försöker du uppskatta dina kostnader för även alla sådana kategorier och uppskatta hur mycket det kostar dig per månad. Betalar du för något som du egentligen inte har råd med?

Lån:

Många har räntekostnader och avbetalningar på lån, och krediter till antingen olika företag eller på sin bostad. Lista lånen eller krediterna, samt den räntenivå i % som du betalar på det lånet, samt totalkostnaden. Skriv även hur mycket du avbetalar per månad. Du skall börja betala tillbaka dina dyra krediter i den ordning som de kostar dig mest, de dyraste krediterna först som du har den högsta räntan på, och sedan i fallande ordning.

Sparande:

Har du något sparande idag? Annars är det hög tid att påbörja ett. Sparandet är de pengar du skall lägga undan till dig själv innan månaden börjar och du börjar spendera dina pengar. Minst 10% av din inkomst bör du kunna spara till framtiden. Du kommer snart att märka att lägger du undan de pengar du vill spara först så kommer du ändå att få pengarna att räcka till det övriga. Man lär sig att anpassa sig till sin nya nivå av tillgängliga pengar. Istället växer dina pengar på ditt sparkonto eller i dina investeringar, som en säkerhet till din framtid. Men även för att du skall kunna uppfylla allt det som du drömmer om.

Tillgångar:

För egen del kan du även försöka sammanställa en lista på vilka tillgångar du egentligen äger. Äger du något? Hur mycket tror du att dina tillgångar kan vara värda? Uppskatta.

Förmögenhet:

Hur mycket äger du när du tar dina tillgångar minus skulder och lån? Detta kan också vara intressant att veta för framtiden. Hur ligger du till egentligen?

Nu kan du försöka räkna ihop dina löpande utgifter och se hur det matchar mot dina inkomster. Har du pengar över när månaden är slut eller är det alltid noll kronor kvar på kontot? Om det alltid är slut på pengar och du inte har något sparande, så måste du göra något åt din ekonomiska situation. Du ligger precis på gränsen att klara dig. Många svenskar har inte pengar på kontot för att klara en oförutsedd utgift på motsvarande 5000 svenska kronor.

Planen framåt:

Nu när du har full insyn i hur din ekonomiska situation ser ut kan du göra en plan för din framtid. Har du skulder måste målet vara att försöka betala av på skulderna. Ta bort alla dyra små krediter och lova dig själv att sluta låna till konsumtion. Det är det vanligaste fel som många gör, att de drar på sig extra kostnader för att de vill köpa något nu, istället för att spara och köpa det i framtiden. Det gör dem inte lyckligare!

Det mesta som folk köper är saker som de egentligen inte behöver. 


Tips till din framtidsplan:


- Bygg upp ett buffertsparande, på minst en månadslön, gärna tre eller fler.
- Betala bort alla eventuella skulder, och dyra krediter, samt amortera på dina bostadslån.
- Ta bort onödiga utgifter som jag är säker på att du har i din privatekonomi.
- Minska din överkonsumtion.
- Ta bort onödiga kreditkort.
- Jämför priser när du handlar och var prismedveten.
- Sälj bort saker du inte behöver.
- Se över dina elavtal, telefonabbonemang, kan du minska på kostnaderna på dina löpande utgifter?
- Även små ändringar i ditt leverne kan skapa en stor förändring ekonomiskt. Äter du mycket ute? Ta en lunchlåda med dig till jobbet.
- Ta cykeln istället för bilen när du ska korta sträckor, sparar din hälsa, samt kostnaden för bensin.
- Börja veckohandla och planera dina inköp, stoppa impulsshoppandet!

Du kan även ställa upp egna mål, vad är dina drömmar, vad vill du spara till i framtiden. Drömmer du om en resa? Är det något du alltid har önskat dig som du vill köpa. Då skall du börja spara till din dröm. Varje dag kommer du att vara lite närmare vad du vill ha.

Har du redan ett sparande och din ekonomi i ordning. Grattis! Då kan du börja fundera på hur du skall bevara värdet på det du äger, investera klokt för framtiden. Det kommer vi att prata om i ett annat inlägg!


Uppföljning på den ekonomiska utvecklingen:

För att du skall börja ta första steget för att nå dina mål är det viktigt att du i din kassabok skriver ned vilka mål du skall ha, följ sedan upp varje månad hur mycket du lyckats åstadkomma. Har du minskat dina kostnader? Påbörjat ett sparande, avbetalat skulder så skall detta bokföras. Detta för att det är något som kommer att uppmuntra dig att se varje månad att även om du inte kan spara utan bara återbetala skulder så ser du hela tiden att skulderna minskar. Det betyder ändå att du är så mycket + den månaden för att dina skulder minskar.

Månadsvis bör du innan månaden börjar, även föra en preliminär prognos för hur den månaden är tänkt att utveckla sig ekonomiskt, och hur mycket du kan lägga på olika kostnader. Det kommer hjälpa dig att följa din budgetplan och att hela tiden se hur du ligger till gentemot din preliminära beräkning.

Det är bara du själv som kan ta kontroll över din ekonomi. Så gör det nu så fort som möjligt, så når du snabbare dina mål! Håll dig bara till din egna plan.

tisdag 17 april 2012

IMF (Internationella valutafonden) säger: SLUTA SPARA

Internationella valutafonden IMF har tidigare gått ut starkt med att kräva nedskärningar och besparingar i krisdrabbade länder.  Men i sin vårprognos så efterlyser de snarats mindre abrupta åtstramningar och mer efterfrågestimulans, åtminstone på kort sikt. http://di.se/Artiklar/2012/4/17/264560/IMF-Det-racker-med-sparande-i-EMU/

"Byggandet av de så kallade brandväggarna, kommer, när de är klara att representera ett stort framsteg", skriver IMF i ett förord ​​till rapporten. Men varnar även för att brandväggarna inte i sig, löser de svåra, skatte-, konkurrens och tillväxt frågorna som ekonomin kämpar med.  http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2012/RES041712A.htm

Rapporten säger att regeringarna bör stärka politiken för att stödja den svaga återhämtningen, då det annars finns potentiella risker som kan väga på konsumenternas och investerarnas förtroende. Utvecklade ekonomier bör därför genomföra de medelfristiga budgetmålens besparingar, men inte på ett sätt som kan undergräva återhämtningen. I utvecklingsländer och tillväxtmarknader, bör politiken inriktas mot att säkerställa en mjuklandning för ekonomier som har lidit, genom att nu få en mycket stark kredittillväxt.

Jag är lite orolig för vad de menar här, men att försöka stimulera marknaden med meningslösa tillväxtprojekt brukar visa sig lönlöst. Det brukar leda till stora felsatsningar av kapital, såsom byggandet av stora "hallandsåsar" ute i Europa. Men det verkar som att de vill att inte konsumenter och investerarna skall börja spara eller återbetala skulder utan det är fortfarande spenderande och slösande som skall visa vägen framåt.

I BNP prognoserna ifrån IMF kan man se att globalt är tillväxttakten fortfarande hög, hela 3,5% iår och 4,1% nästa år (2013). På sikt är inte detta en hållbar tillväxttakt, och det räcker alltså ändå inte för IMF.

I övrigt väntas alltså EMU-ekonomin väntas i år krympa med 0,3 procent och nästa år växa med 0,9 procent. För Sverige är motsvarande siffror plus 0,9 respektive 2,3 procent.

lördag 14 april 2012

Sitt still i pensionsbåten?

"Enligt Pensionsmyndighetens årliga rapport fick pensionssparare som bytte premiepensionsfonder fler än 15 gånger under 2011 en värdeutveckling på minus 13,7 procent, medan de som inte bytte alls landade på minus 8,0 procent. Den passiva metoden slog även det totala snittet på minus 8,6 procent. Andelen sparare som bytte fonder 2011 var liten, bara cirka 18 procent." Utifrån detta menar då dagens industri att det skulle vara bättre att sitta still i pensionsbåten (Titanic).
http://di.se/Artiklar/2012/4/14/264300/Battre-sitta-still-i-pensionsbaten/

Detta fick mig att titta in på vår kära pensionsmyndighet för att se hur det även sett ut tidigare år.. Dessa siffror finns att beskåda på den här adressen:
http://www.pensionsmyndigheten.se/FondArsstatistik.html.

2008:
"Den 31 december 2008 hade cirka 1,7 miljoner, eller 28 procent, av pensionsspararna en positiv genomsnittlig årlig värdeförändring på sina konton." Här kunde man naturligtvis ha vänt på det hela och sagt att hela 72 procent av pensionsspararna tappade värde på sitt innehav. Som vanligt är det Lögn, Förbannad Lögn och Statistik som är uttrycket.
http://www.pensionsmyndigheten.se/FondArsstatistik2008.html

2004:

"Den 31 december 2004 hade 30 procent, en positiv värdeförändring på sina konton. Motsvarande siffra för ett år sedan var 13 procent." Även detta år låg hela 70 procent av spararna back på innehavet. 2 miljoner sparare låg back 0 till -10 %, ca 1 miljon sparare låg back mellan -10% till -20%, 500 000 sparare låg back mellan -20% till -30%. Ouch. som man säger.
http://www.pensionsmyndigheten.se/FondArsstatistik2004.html

2003:
"Den 31 december 2003 hade ca 633 000 pensionssparare, 12,7 procent, en positiv värdeförändring på sina konton. Motsvarande siffra för ett år sedan var 0,6 procent." Även detta var ett riktigt räv-år, då hela 87.3 procent av spararna backade på sina pensions-fondspar. Hur mycket tappade de då? Jo, 818 000 glada sparare tappade mellan 0 till -10% av värdet. 2 miljoner sparare tappade mellan -10% till -20% av värdet, 1 miljon 300 000 sparare tappade mellan -20% till -30% av värdet på sitt sparande. Slutligen en liten andel, bara 300 000 sparare låg -30% till -40% av innehavet.
http://www.pensionsmyndigheten.se/FondArsstatistik2003.html

2002:

"Under 2002 har pengarna i premiepensionssystemet minskat i värde med 32 procent. Motsvarande siffra för 2001 var -11 procent. Sedan systemstarten hösten 2000 är värdeförändringen -37 procent." Detta härliga år var det ca. 30 000 sparare som överhuvudtaget fick någon värdeökning, och statistiken anger att de kom över nollan. Lyckliga dem. Övriga kunde glädja sig åt 144 000 sparare låg mellan 0 och -20%, runt 1 miljon sparare kom på -20% till -30%, 2 miljoner 300 000 sparare fick -30% till -40% på utvecklingen, 1 miljon 322 000 sparare hade hisnande -40% till -50% på sin värdeutveckling. Ytterligare 175 000 sparare försökte sig tydligen på bottenrekordet och fick -50% till -60% utveckling men högvinsten togs hem av de 28000 sparare som lyckades komma under -60% i värdeförändring. Grattis!!
http://www.pensionsmyndigheten.se/FondArsstatistik2002.html

Den negativa värdeökningen  av premiepensionsmedlen under 2011 har i betydande grad påverkat den årliga värdeutvecklingen sedan starten 1995 och fram till slutet av 2011. Den årliga värdeökningen för perioden uppgick till 2,6 procent.  http://secure.pensionsmyndigheten.se/download/18.4d9316841361c390b2d80002339/Pensionsspararna+och+pensionarerna+2011+120413.pdf

Detta är tyvärr inte helt oväntat, eftersom vi har nått tillväxtens gränser, och idén om att pensionssparandet skulle växa så att vi skulle kunna leva på denna tillväxt när vi själva uppnår pensionsålder är en idé som tyvärr börjar visa sig inte ha någon relation till verkligheten. Vi kommer att få vänja oss vid ett samhälle med nolltillväxt i spåren av Peak Oil när samhällets tillväxt avtar.

Vad kan vi säga om dessa fantastiska rekordår, som bara i sig själva bör ha utraderat större delen av pensionerna inom det svenska pensionssystemet? Så högt talas det inte om det, men att ligga stilla i pensionsbåten verkar inte vara någon givande affär..