Danmark i ledningen, följt av Norge och på tredjeplats och alltså bronspriset går till ingen mindre än Sverige! http://di.se/Artiklar/2012/5/31/268976/De-lanar-mest-i-Norden/
Låneratio i förhållande till BNP: Danmark: 275% av BNP, Norge 200%, Sverige 175% av BNP.
Bostadspriserna i Sverige uppvisade till skillnad från i många andra länder inga stora korrigeringar under finanskrisen. Huspriserna föll i och för sig något men har därefter fortsatt att stiga och flera bedömare anser att svenska bostäder generellt sett är övervärderade.
Hushållens skulder har även fortsatt att öka i en takt som överstiger inkomsttillväxten, vilket har gett upphov till en debatt om situationens hållbarhet. Hushållens skuldsättningsgrad har ökat från cirka 90 procent av disponibel inkomst i mitten av 1990-talet upp till 175% 2012. Situationen i Sverige idag har därför vissa likheter med den som rådde i USA innan den finansiella krisen. Eftersom det omfattande fall i huspriserna som inträffade i USA har gett upphov till stora ekonomiska problem finns det farhågor att Sverige skulle kunna stå inför en liknande utveckling. En viktig skillnad mellan Sverige och USA är dock att hushållens sparande är mycket högre i Sverige än vad det var i USA före krisen. Dock är detta bara en svagt skyddande faktor, även om den kan dämpa "katastrofen" något.
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_no4_11sv.pdf
Den amerikanska utvecklingen karaktäriserades av en överdriven kreditgivning till hushållen och en överdriven framtidsoptimism och sådant tenderar att leda till övervärderade huspriser samtidigt som sparandet blir lågt. En låg sparkvot kan alltså i sig vara en indikation på att en obalans håller på att byggas upp i ekonomin.
Varför är både skuldsättningen och sparandet högt?
Enligt livscykelhypotesen sparar hushåll i huvudsak för att kunna jämna ut konsumtionen över tiden. Om hushållen börjar ta mera lån skulle det därför kunna tyda på att de förväntar sig stigande inkomster i framtiden. Då vill de ”konsumera av” dessa framtida inkomster redan idag för att jämna ut konsumtionen över tiden. Detta förklarar dock inte varför ett hushåll både skulle vilja spara och utöka sin belåning samtidigt.
Bostadsköp kan spela en viktig roll för hushållen när det gäller att överföra resurser till ett senare skede i livet. Om ett hushåll amorterar på sina bostadsskulder innebär detta exempelvis effekter på välfärden vid pensionen: en framtida försäljning av bostaden och byte till en mindre och billigare bostad innebär att en betydande mängd pengar lösgörs vid en tidpunkt då de normala arbetsinkomsterna har fallit bort. Amorteringar kan i detta exempel alltså betraktas som en form av pensionssparande. Detta sätt att spara inför ålderdomen bygger dock i hög grad på en framtida och osäker husförsäljning.
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2011/ek_kom_no4_11sv.pdf
Därför är det inte orimligt att många hushåll i stället för att amortera utnyttjar det numera rika utbudet av andra sparformer. Detta skulle kunna vara en viktig förklaring till att vi ser en ökad skuldsättning parallellt med ett högt finansiellt sparande.
IMF (2009) undersökte data för 21 länder mellan 1985 och 2008 och kom fram till att ett typiskt mönster under perioder som föregår stora fall i bostadspriser är att tillväxten i total kredit relativt BNP är ovanligt hög och att bostadsinvesteringarna relativt BNP är ovanligt höga samtidigt som bytesbalansen försämras kraftigt. När alla dessa tre faktorer uppvisat stora avvikelser från normala mönster samtidigt inträffade ett stort husprisfall i 56 procent av fallen. Som jämförelse kan nämnas att den obetingade sannolikheten för ett stort husprisfall 1-3 år fram i tiden var 14 procent.
En ovanlig låg sparkvot ökar risken för framtida huspriskrascher medan en ovanligt hög sparkvot inte nämnvärt minskar denna risk.Effekterna av stora husprisfall på BNP mildras bara något av en hög sparkvot.
Utifrån detta synsätt borde vi alltså hålla ett visst öga på hushållens sparande, som man i vissa undersökningar nu påstår att de ökat under första kvartalet det här året. Detta kan inte förhindra en huspriskrasch men det kan alltså mildra fallet för de enskilda, och därför är det en mycket god idé att börja med sitt sparande om man inte redan har ett sparande. Detta då vi inte vet exakt när som bytesbalansen kan börja försämras och vår export kan börja falla. Det är då, när arbetslösheten tar fart som bostadsbubblan med största sannolikhet spricker...
Belåniing är naturligtvis "inget problem i sig" så länge man har råd att betala räntorna på lånen. Den här graden av skuldsättning innebär dock en enorm systemrisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar