Dags att avskaffa Fas 3?

Fas 3 handlar om den sista fasen i den statliga Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Detta blir dessvärre en slutstation för många, som sedan inte kommer vidare ut i studier eller arbetsliv.

JOB är indelad i tre faser:

- Fas 1: Pågår i de första 150 ersättningsdagarna där man får hjälp av en coach att skriva CV och hitta arbete.
- Fas 2: Nästkommande 300 ersättningsdagarna har man möjlighet till deltagande i olika aktiviteter som start av näringsverksamhet, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, arbetsträning, utbildningsinsatser mm.
- Fas 3: Om sökande fortfarande är arbetslös efter totalt 450 ersättningsdagar så erbjuds man att gå med i Jobb- och utvecklingsgarantin fas 3 där man ska erbjudas varaktig samhällsnyttig aktivitet som inte konkurrerar med ordinarie jobb. De företag som anordnar fas 3 aktiviteter får 225 SEK per dag i ersättning.

De flesta aktiviteter som man har möjlighet till i fas 1 och 2 försvinner, man har dock numera rätt till arbetsmarknadsutbildningar som anses leda till jobb även i fas 3.

Källa bild: http://www.jamlikhetsanden.se/2012/09/avskaffa-fas-3-nu-snackar-vi-arbetslinje.html

Man ser att 2,1% lämnar åtgärden varje månad för jobb eller studier, merparten hamnar i arbeten som fortsätt kräver någon typ av stöd från samhället. Totalt sett blir de flesta dock kvar i Fas 3 då Arbetsförmedlingen i sin återrapportering till regeringen konstaterat att utströmningen från Fas 3 är mycket låg, endast 15 procent totalt sett, har lämnat Fas 3 för arbete eller studier sedan åtgärden togs i bruk.

Den som uppfyller villkoren för a-kassa lämnas aktivitetsstöd med 65% av den dagsförtjänst som låg till grund för den senaste arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kr per dag. Den som inte uppfyller villkoren för att få a-kassa får ingen ersättning/aktivitetsstöd i fas 3. Aktivitetsstödet betalas ut för fem dagar i veckan för den som är sysselsatt på heltid.

Den 10 maj 2011 fanns ca 26 000 personer i fas 3. Antalet personer beräknas gradvis öka till 47 000 personer år 2013. Det är hela tiden ökande, trots att beslut tagits redan i juni 2011 i riksdagen, om att man inte skulle fortsätta hänvisa personer till fas 3. Detta beslut efterlevs dock tydligen inte.

Fas 3 är helt enkelt Sveriges största arbetsgivare för närvarande! Fler än som sysselsätts av andra stora arbetsgivare i Sverige har nu hamnat inom Fas 3.

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article15006796.ab

Socialdemokraterna har gått ut med, nu hösten 2012, om att de kommer att arbeta för att avskaffa Fas 3 i sin nya budgetplan. Man tänker sig att de omkring 30 000 som i dag finns i fas 3 ska antingen få jobb med avtalsenlig lön genom anställningsstöd på mellan 85 och 100 procent av lönekostnaden, eller reguljär utbildning med bibehållen ersättning från fas 3. 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/s-vill-avskaffa-fas-3_7530818.svd

Jag tror att man verkligen måste försöka ta bort det här systemet, därför att de som går in i långtidsarbetslöshet och hade rätt till arbetslöshetsersättning skulle annars kunna gå på den ersättningen livet ut. Jag har tyvärr även träffat på människor som gjort det aktiva valet att de inte vill ha anställning då lönen blir marginellt högre än det vad de får ut på sin ersättning när de är kvar i Fas 3. Dessa (som säkert utgör ett relativt fåtal) tycker att det räcker med ersättningen för att leva ett bekvämt liv, framför dator och internet med "fri" tillgång till nedladdning av underhållning och spel. 

Naturligtvis är det alltid ett fåtal som utnyttjar alla system, men jag anser ändå att det inte borde finnas ersättningar som man kan gå på livet ut om detta inte är på motsvarande försörjningsstödsnorm. Någon gång borde man kunna bli utförsäkrad även ifrån Fas 3. 

Som det ser ut idag med en ständig påfyllnad till de som hör till Fas 3 på grund av ökad arbetslöshet i landet kommer vi på sikt inte ha råd att försörja en allt större del av befolkningen på den här ersättningsnivån, så det  handlar för mig även om långsiktigt planerande. Varför skulle långtidsarbetslösa efter 10 år ha en högre ersättning än andra exempelvis pensionärer?

Men det finns som sagt andra anledningar också till att avskaffa fas 3, så förutom att det har vuxit lavinartat under de senaste åren så är kostnaderna för Fas 3 är i dag cirka 135 miljoner kronor per månad bara i ersättning till anordnarna. Dessa anordnare tar emot en fas 3:a och får en ersättning på ca. 5000kr/månad, incitamentet för att anställa den här personen som för närvarande genererar en inkomst blir alltså mycket lågt.

Arbetsförmedlingens egen internrevision har visat att så många som nästan hälften av deltagarna i Fas 3 troligen utför ordinarie arbetsuppgifter, trots att de inte får betalt för sin insats. Fas 3 har haft karaktären av ändstation på arbetsmarknaden, det har inte varit tillåtet att studera eller få stöd att starta eget, och väldigt få går vidare till arbete eller studier. Man har som sagt inte rätt till åtgärder som man hade rätt till när man ingick i Fas 1 eller Fas 2.

Arbetsförmedlingen har i sin återrapportering till regeringen konstaterat att utströmningen från Fas 3 är mycket låg, och att som sagt endast 15 procent har lämnat Fas 3 för arbete eller studier.

Det visar sig också att en diskussion nu förs i riksdagen om att man behöver "ta" i den här frågan. För som sagt, trots ett beslut som kom redan i juni 2011, om att inte några nya skulle anvisas till Fas 3 så fylls det nu på med ca. 2000 nya deltagare varje månad och Arbetsförmedlingen hinner inte erbjuda åtgärder eller sysselsättning. De flesta går sysslolösa.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/Fas-3_H01114/

Som jag ser det finns det många anledningar för att avskaffa Fas 3, men väldigt få orsaker till varför man skulle vilja behålla systemet som det ser ut idag. Det har helt enkelt inte den effekt som man ville uppnå, samt att samhällssituationen är annorlunda idag än 2007-2008 när det först infördes. Det är dags att tänka om utifrån att arbetslösheten kommer att öka allt mer inom de närmaste åren och Fas 3 är helt enkelt ett alldeles för kostsamt system att behålla när deltagar antalet med stor sannolikhet fördubblas inom några år.

Sverigekartan...

Kommentar överflödig...

Manipulerade marknader?

S&P/TSX Index, Canada gjorde en lustig marknadsrörelse 2012-10-29. Vad hände? :)

Källa: http://www.zerohedge.com/news/2012-10-29/meanwhile-canada

"The S&P/TSX Composite is the headline index for the Canadian equity market. It is the broadest in the S&P/TSX family and is the basis for multiple sub-indices including but not limited to equity indices, Income Trust Indices, Capped Indices, GICS Indices and market cap based indices. The Toronto Stock Exchange (TSX) serves as the distributor of both real-time and historical data for this index."

Visserligen har de kanske mindre volymer, men samtidigt undrar man ju vem som gick in och tog en sådan stor marknadsposition. Eller har man hittat tryckpressen även här?

Såna här plötsliga uppsvingar syns inte på charts med en längre tidslinje då ser det fortfarande normalt ut, men tydligen är det vanligt att sådana här stegringar kommer precis i slutet av dagen just innan marknaden stänger. Är det något som försöker artificiellt hålla uppe marknadens värde?

Stormen...

Så blev det ändå en storm som just i denna stund påverkar miljontals människor i stora amerikanska städer. Det värsta för de här städerna är såklart översvämning och strömavbrott. Stormen i sig verkar än så länge bara göra mindre skador på hus, byggnader och infrastruktur även om den rev bort en fasad på ett hus i New York.

Det krävs inte en Godzilla för att krossa en stad.

Så mina tankar är att översvämning är ett stort problem, samt blir det långvariga strömavbrott så har de en definitivt sämre situation. Särskilt om man bor i skyskrapor och sitter på 48:e våningen i ett hus som blir strömlöst. Bara att ta sig in och ut ur huset blir då en mardröm. Stora städer är helt beroende av energi för att  drivas, och om strömmen går finns det ingen anledning att stanna i staden. Nu är det dock försent att flytta på sig och kanske är det bättre att de rider ut stormen i någon lokal eller härbärge där människor kan samlas tillsammans. Det kommer att ta lång tid innan området, och städerna hämtar sig från det här. Att åtgärda alla skador som kommer att bli görs inte under överskådlig tid.

Andra tankar som kommer är hur det kommer sig att man lämnat sina bilar i ett underjordiskt garage, såg bilder på att detta översvämmades. Om man vet att det finns risk att staden ska översvämmas vill man inte ha  bilarna på en högre punkt istället för under markyta? Men det finns ju risker med allt och riskbedömningen är alltid svår att göra. Kanske tänkte man att man inte ville ha sin bil utomhus på grund av skador från flygande föremål som vinden för med sig mm?

Däremot kan man tänka att ju fler förberedelser man har gjort desto enklare och smidigare kan utrymning bli om man redan packat sin väska med det nödvändigaste. Mental förberedelse, men även att man packat väskan och samlat det man behöver. I en nödsituation är det antagligen inte en dator man behöver ha med sig utan mer basic saker för överlevnad som det då visar sig att man kanske inte har, eftersom att man aldrig varit tvungen att klara sig själv.

Valde man trots allt att stanna i staden så hoppas jag att man laddat med ficklampor, batterier, varma kläder,  vattentäta ytterlager, stövlar, första hjälpen utrustning, vatten och mat, "campingutrustning". Vattentäta väskor och behållare mm. I ett värsta scenario blir det ett kaos som gör att samhället får klara sig självt och att det tar lång tid innan vardagliga samhällsfunktioner fungerar igen.

Tunnelbanan riskerar på grund av saltvatten att komma att bli stående i månader i ett värsta falls, scenario och stormen är ännu inte över. Det innebär att New York borna kan tvingas leva med konsekvenserna av stormen under en lång tid framöver.

Nu kommer även stormen Sandy att förenas med ännu ett lågtryck och man förväntar sig en snöstorm av sällan skådat mått. De här stormarna kommer att bli mer frekventa än tidigare, och detta beror på klimatförändringarna att vi får se allt extremare väder. Det är alltså antagligen inte sista gången som även det här området kommer att drabbas.

Ett hårt slag även ekonomiskt mot en stor ekonomi som USA som redan börjar se det kärvare ekonomiskt. Att laga fönster och sådant som gått sönder, gör ingen rikare utan däremot fattigare. Även om det kortsiktigt kan se ut som att BNP höjs när aktiviteten ökar. Men verkligt rikare blir vi av att hushålla med resurser, inte att lägga enorma kostnader på att försöka bevara vår nuvarande levnadsstandard. Då är alla dessa kostnader bara att se som onödiga extrautgifter.

Vi behöver alla lära oss att vara mer förberedda på vad vi gör i situationer när vi blir stående utan ström, och samhällets skydd. Att en stad kan bli strömlöst under en kortare eller längre period är ingen chockerande nyhet i sig, utan egentligen något som vi måste räkna med i framtiden. Om vi är beredda och redan har gjort vissa förberedelser, så hjälper vi oss själva men även varandra. 

Här i Sverige har vi "Myndigheten för samhällsskydd och beredskap" samt "Civilförsvarsförbundet" som har en del information till allmänheten på sina hemsidor. http://www.civil.se/tips-rad/ eller https://www.msb.se/sv/Start1/Malgrupper/Privatpersoner/

Återblick: Åtta amerikanska presidenter, har haft målet att göra USA icke-olje-beroende...

Jag gillar the Daily Show, och Jon Stewart, för att han är samhällskritisk, satirisk och ofta har väl genomlysta och underbyggda resonemang.

Här hittade jag ett klipp från 2010 där han går igenom hur många presidenter som faktiskt har försökt att bryta USA:s oljeberoende. Det är underhållande att se hur målet ständigt flyttas fram. Kommer de att lyckas den här gången? (Följ länken:  http://www.thedailyshow.com/watch/wed-june-16-2010/an-energy-independent-future)

Klippet är ca. 8 minuter långt så det hinner du se på kafferasten! Ha en trevlig måndag!
http://www.thedailyshow.com/watch/wed-june-16-2010/an-energy-independent-future

Dagens bild: Socialt ansvar...

Klicka på den här bilden och läs vad han säger, fantastiskt när någon offentlig person visar socialt ansvar för andra. Det är så vi bygger vårt samhälle. Kostnaden för att ställa in en show kan vara hög, men alternativet om något skulle hända kunde göra värdet på denna insats, ovärdeligt.

Under tiden får pensionärerna det allt sämre...

Visar sig i dagens tidning att pensionärerna får det allt sämre, som tyvärr i min mening kommer vara en trend som fortsätter. Det ser inte ut som att rådande trend kommer att vända i första taget nämligen.
http://www.svd.se/naringsliv/investera/pension/sa-mycket-sanks-din-pension_7617098.svd

Pensionsmyndigheten konstaterar att pensionerna sjunker med cirka 100 kronor per månad under 2014. Sänkningen är större än den skattesänkning på cirka 50 kronor i månaden som utlovades i höstbudgeten. 

Myndighetens prognos är att inkomstpensionen sänks med 0,8 procent 2014, vilket motsvarar cirka 100 kronor i månaden för en genomsnittspensionär. Även 2015 blir ett dystert år, då spås en höjning på endast 0,5 procent vilket gör att pensionärerna släpar efter ännu mer jämfört med inkomsterna. Eftersom pensionerna sänktes även 2010 och 2011 betyder det sänkningar under tre år av fem vilket leder till en rejält försämrad standard för många av Sveriges knappt 2 miljoner pensionärer. Följden blir totalt sju förlorade år för pensionärerna som man alltså just nu kan överblicka. Från artikeln: 

http://www.svd.se/naringsliv/investera/pension/sa-mycket-sanks-din-pension_7617098.svd

Pensionsprognoserna visar att inkomstpensionen kommer att stå helt stilla mellan 2009 och 2015 samtidigt som inkomsterna under samma period väntas ha stigit med 18 procent. Justerar man för inflationen, har de tappat i köpkraft under hela perioden.

När det nya pensionssystemet skapades så sade man att pensionerna skulle följa inkomstutvecklingen. Bakgrunden till sänkningarna är den så kallade bromsen i pensionssystemet. Bromsen (även kallad balanseringen) sänker nivån på inkomstpensionen och sänker också värdet på de pensionsrätter vi alla tjänat ihop i vår inkomstpension. Läs även: 

http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/bromsen-balanserar-vara-framtida-icke.html och

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/sitt-still-i-pensionsbaten.html

Bromsen slår till när inflödet av avgifter till systemet bedöms bli för lågt för att möta pensionsåtagandena, det vill säga de pensioner som svenska folket har tjänat ihop till. Avgiftsflödet är i sin tur framför allt kopplat till sysselsättningen och det är just en svagare arbetsmarknad som till stor del ligger bakom de allt dystrare prognoserna för pensionerna.

Sammanfattningsvis så ser utvecklingen för våra pensioner att gå i precis den riktning som man kan förvänta sig nämligen att vi troligtvis kan glömma pensioner i framtiden då detta är ett system som visar sig inte vara hållbart i framtidens fallande globala tillväxt eller nolltillväxtsamhället.

Fredagsmys: Länktips...

Idag har jag inget eget längre inlägg utan istället tänkte jag tipsa om några länkar som jag sett nu på morgonen som väckte intresse. Det är ju trots allt fredag!

http://www.dn.se/ekonomi/allt-storre-lan-trots-bolanetak  läs även gärna kommentarer till artikeln de hade en del intressanta tankar. Bolånetaket slutar inte vara en "het" fråga både i medias bevakning och politiskt. Kommer man att våga sätta amorteringskrav eller slopa ränteavdrag eller är det bara politiskt självmord att ens försöka?

http://www.expressen.se/ledare/121026-riksbankens-egen-rantekivi/  eller varför inte denna ledare om Stefan Ingves vår egen "ränte-kivi"? Humoristiskt och klarsynt av skribenten.

I övrigt blev ju Emporia, Malmö klart till slut och invigdes, tyvärr slutade invigningen i brandlarm och utrymda lokaler vilket kanske kommer sätta ribban för hur det skall gå för det här köpcentret på sikt. "Entré" har ju tidigare haft problem med att dra besökare och man får nog räkna med att något köpcenter måste stryka på foten för hur mycket kan vi shoppa för egentligen? Så nu är frågan om Emporia kommer att löna sig på längre sikt när alla första "nyfikna" varit där. Så här såg det ut när det blev klart. http://www.sydsvenskan.se/webb-tv/webb-tv-malmo/tv-folj-med-in-pa-emporia/

...och låt oss för all del inte glömma prinsessförlovningen, här är det mest belysta genomtänkta som skrivits kring denna händelse. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/slipper-vara-svenskt-bonn-kunglig_7615942.svd

Kanske är det bra för Sverige att royalismen kan gå på export, vi hade inte behövt fler prinsar och prinsessor i Sverige utan det blir bra att använda dem för att skicka till andra länder där de kan sprida sin svenska glans och göra reklam för Sverige.

Ha en trevlig fredag och glöm inte att fredagsmysa!

Arbetsmarknadens förändring...

Vad som man kan se händer när en population har en stor grupp arbetslösa, är förutom att det håller ned löner och lönekostnader, så påverkar det även villkoren för de som faktiskt har anställningar.

Man ser exempelvis en trend i USA att villkor försämras och heltidsarbeten ersätts mer och mer med deltidsarbetande med timlönsersättning. http://www.zerohedge.com/news/2012-10-24/chart-day-55-and-under-no-job-you

För arbetgivaren friskriver detta denne från exempelvis rehabiliteringsansvar om någon blir långtidssjukskriven och liknande sociala åtgärder. En timvikarie är mycket enklare att "fasa ut" ifrån arbetsplatsen om personen inte länge verkar klara tempot. Man kan kringgå långa anställningsavtal.

Med timersättningar har man kanske heller inte personal som går utan något att göra utan man kan ha ett hårt tempo de timmar de arbetar och ingen tid på dagen behöver vara lugnare, då de sedan kan skickas hem för att vila medan man tar in nästa skift. Man har ingen övertalighet i organisationen och har inget självändamål i att "spara" på arbetskraften eftersom de inte behöver hålla en hel livstid, utan är fri att slita ut dem med stressiga arbetsmiljöer exempelvis.

Denna trend skulle jag kunna tänka mig går en liknande väg även här i Sverige. Man vill gärna luckra upp arbetsrättslagstiftning med minimilöner, och försämrade arbetsvillkor för ungdomar som är nya på arbetsmarknaden så att dessa skall bli mer attraktiva att anställa på arbetsmarknaden. Därför blir det ett glapp på arbetsmarknaden. Vad man kan se ifrån USA är att de som arbetar på arbetsmarknadendär är främst deltidsanställda 55+ och sedan nästa grupp är mellan 20-24 år, gruppen mellan 25 år och 55 år är de som till största delen går arbetslösa nu.

Som det har sett ut här i Sverige och Europa har vi haft en stor grupp långtidsarbetslösa ungdomar som inte kommit ut på arbetsmarknad. Jag kan tänka mig att får man igenom reglerna kring minimilöner för ungdomar så är det nästa generation ungdomar man kommer att anställa, de som kommer direkt ut från skolan. De som redan gått arbetslösa under lång tid och inte kunnat samla några arbetslivserfarenheter kommer att kasseras och bli en "överhoppningsbar" generation. Bättre ta de som är "fräscha" och pigga ur skolan.

Många arbetar ju även längre upp i åldrarna nu därför att de tycker sig inte ha råd att pensionera sig, så man jobbar gärna till 66-års ålder. Denna trend kommer säkert också att öka. På det sättet stoppar man också upp för inflödet av ny arbetskraft, eftersom den här möjligheten finns. 1 år kan heller inte låta som särskilt mycket men då det är potentiellt, 1 år för varje anställnin,g blir det ju sammanlagd många års heltidsarbete som det handlar om där vi istället skulle satsa på att få in nya anställningar och inte förbättra ekonomin för någon enskild som har en egennytta för att de sett sina pensionsportföljer sjunka i värde.

Dessutom kan man ju även kringgå detta med lagstiftning kring anställningsvillkor genom att helt enkelt hyra in sin personal genom bemanningsföretagen. Så kan arbetsvillkoren effektivt försämras utan att någon ändring i lagstiftningen egentligen behöver göras. Detta utnyttjas av både privat och kommunal sektor.

När det är kommunal sektor som ägnar sig åt att bortse ifrån etiska överväganden så är det ju än mer trist att även här så har utvecklingen gått åt det här hållet. Nu kommer dock en motion angående om kommun, landsting, stat skall behöva ta hänsyn till etiska överväganden vid upphandlingar för att även se över anställdas arbetsvillkor som alltså kan komma att påverka priset när man gör upphandlingar. Det ser jag som en positiv utveckling så att man inte ifrån statens håll tappar all etik om moral och människors rättigheter på arbetsmarknaden.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/_H002Fi261/?text=true

Ett annat intressant faktum är att exempelvis a-kassan är dyrare i branscher där arbetslösheten är som högst, vilket alltså har inneburit att allt fler av dem som behöver stödet mest lämnar a-kassan då man inte anser sig ha råd med den här extra utgiften på några hundralappar i månaden. Detta leder till en än större utsatthet för dem inom dessa branscher. Med stor risk att hamna i arbetslöshet kan man tycka att människor skulle prioritera sin a-kasse avgift, men det gör man alltså inte, man tar den kortsiktiga lösningen istället med en förhoppning om att man nog inte skall bli arbetslös.

Så NAIRU i all ära (http://josefsson.net/artikelarkiv/62-arbetsloes-din-uppgift-aer-att-ma-daligt.html) men jämnviktsarbetslösheten är nu ett minne blott. 

I framtiden handlar det istället om att vi kommer att ha så mycket arbetslöshet så att det inte bara blir en inflationsdämpare utan också att en stor del av våra arbetsrättsliga framsteg på arbetsmarknaden under 1900-talet kommer att urholkas i samma takt som arbetslösheten åter ökar. Med en stor arbetslös befolkning finns det inte incitament för att skydda anställningar för fåtalet som haft "turen" att få ett arbete. Därför kommer folket som helhet kräva att skydden avskaffas. Det är bara att vänta och se. Fackföreningar attackeras redan genom detta med outsourcing och osäkra anställningar. När man inte längre har ett skydd av att vara med i facken då reglerna ändå kan kringgås så avskaffas facken med tiden. Syftet med fackföreningarna blir då överflödigt. Det gör att villkoren försämras när ingen längre vill kämpa för dem.

Med stor hotande arbetslöshet kan man även göra som SAS och andra bolag och säga upp all personal för att låta dem söka tillbaka med försämrade löner och villor. 
http://www.di.se/artiklar/2012/10/24/uppgifter-sas-tvingar-anstallda-sanka-lonen/

Försämringarna som kommer, kommer att slå mot alla sektorer och följer alltså i arbetslöhetens spår. Det har bara börjat.

Peak Cotton...

Precis som med allt annat i det moderna samhället har ju även bomullen nått sin peak. Orsaken är såklart att bomullen är beroende av jordbruket som drivs av fossila drivmedel och med peak oil kommer naturligtvis även peak alla jordbruksprodukter. 

Det innebär att även inom vår klädindustri så kommer det en omställning då vi idag använder bomull i nästan alla kläder, men med stigande råvarupriser, missväxt och ökade kostnader för odlingarna på grund av oljepriserna så öppnar det alltså för nya lösningar som blir motiverade utifrån prisjusteringarna.

Odlingen av bomull kan inte öka mer, för bomullens krav på bevattning sänker också grundvatten nivåerna, vilket hotar livsmedelsproduktionen. Odlingen kräver också väldiga mängder bekämpningsmedel som förgiftar både miljön och produkterna.

En ny spännande produkt kan därför vara cellulosatråd. Med ny teknik kan man spinna tråd av cellulosafibrer av träd, och det sägs att av ett enda träd kan man exempelvis göra 200 par byxor.
http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2012_1/sv20.php

Bioetanol, mediciner och textiler är framtiden för skogen.

Vi sitter på en fantastisk råvarureserv. Den svenska skogen passar utmärkt för att göra bomullsliknande produkter. Bomullen kommer inte att räcka till jordens befolkning och här kan det svenska skogsbruket och skogsindustrin få en ny marknad. Modal, en textil är mjukt som bomull men med en yta som påminner lite om siden/rayon.

Man har också börjat utveckla idéer för att återvinna fibrer från tyg och spinna ny tråd. 

http://www.miljo-utveckling.se/nyheter/artikel.php?id=39101

På KTH här i Sverige har forskare nu hittat en ny teknik som går ut på att kemikalier löser upp och fäller ut cellulosan i tyget i en form som gör att den kan processas vidare. Den nya textilfibern blir lite svagare än den tråd och det tyg man återvinner. Därför ser man även över olika sätt att stärka upp fibrerna. Ett sätt är att följa pappersindustrins princip vid recycling och armera upp det återvunna materialet med nytt råmaterial från skogen. Genom att tillsätta en del jungfrufiber kan man till och med höja textilkvaliteten jämfört med ursprungstygets. Stora textilköpare i Sverige har visat intresse för tekniken för att kunna möta sina kunders efterfrågan om miljövänligare klädproduktion.

130 000 ton textilier förbrukas varje år i Sverige. Mindre än en fjärdedel hamnar i klädinsamlingar, resten slängs eller bränns upp. Samtidigt ökar behovet av textil i världen. Vi har alltså ett ansvar att även här försöka börja återvinna det som vi använt mycket resurser på att ta fram till att börja med. Bara ifrån år 2000 har vi exempelvis ökat vår textilkonsumtion med 40%.
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/hangoromdinastrumportillenskjorta.5.624551a313a0929443bc91.html

Peak Cotton är här för att stanna!

Rottweiler till attack i bostadsområde...

Några bekanta till mig här i Luleå råkade ut för en ack alltför klassisk händelse. De skulle ut och gå med sin hund och hade då oturen att möta en rottweiler som gick i koppel med en tjej som inte kunde hantera den. Hunden slet sig och gick till attack mot mina vänners mindre hund.

För att försöka skydda sin hund lyfte min bekant alltså upp hunden i famnen för att försöka hålla den utanför räckhåll, vilket gjorde att rottweilern hoppade mot henne istället och fick så tag i hästsvansen som håret hängde i och drog ned henne så hon tappade hunden.

Rottweilern försökte då köra en "processen kort" med den andra hunden och bet den väldigt illa. Efter det slutade den anfalla och försvann från platsen med tjejen som var på promenad med den.

Det visade sig snabbt att den bitna hunden hade fått många skador, och den sövdes ganska snabbt hos veterinär. Kostnaden har sedan tickat på och kan hamna någonstans upp emot 40 000 kr om de vill behålla sin hund. Har man en djurförsäkring så skall det alltså gå på den anfallande hundens ägares försäkring. Vad är oddsen att de har en försäkring?

Det visade sig sedan även att killen som egentligen äger hunden hör till det ökända Red and White Crew. Förhoppningsvis har dock polisen snart tagit beslut om att ta bort hunden. För tänk om något barn varit ute och gått med hunden och den gått till attack? En hund som visat aggressivitet mot människor har en stor sannolikhet till att göra det igen då de kanske inte har respekt för människor.

Min bekanta klarade sig som tur var med lite bitmärken vid axeln, sönderbitna kläder, och ont i nacke efter att rottweilern hoppade och drog henne i håret.

Kontentan av det här är ju att en rottweiler är en hund som kräver mycket av sin ägare, man bör kunna ge den mycket uppmärksamhet, motion och träning. En sådan här stor hund behöver flera timmars motion om dagen. Hunden behöver även börja uppfostras från tidig valp då de av naturen kan ha dominerande drag och behöver en ägare som håller kommandot över hunden. Väljer man en större hundras som behöver mycket motion bör man vara beredd att ge den det, annars kan man välja något mindre, kanske en chihuahua.

Dåliga ägare finns tyvärr överallt, här en annan nyhet som exempel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15579833.ab
Eller här: http://www.expressen.se/gt/tvaariga-olivia-attackerades-av-hund/ Det är alltså heller inte beroende på vilken hundras man har om hunden kommer att kunna vara farlig för andra människor, eller mindre djur, utan mycket beror på vilken kontroll man har över sitt djur.

I vissa fall handlar det om djur som springer lösa som inte hade hamnat i olika situationer om de hållits kopplade men ibland handlar det om att man helt struntat i att lydningsträna sin hund så att man heller inte kan få dem att avbryta en påbörjad attack eller när hunden visar aggressivt beteende. En tränad hund litar på sin ägare att den skyddar och därmed kan en hund sluta morra, skälla eller på annat sätt visa att den känner sig hotad.

Hur framgångsrikt man kan träna sin hund handlar även om att gärna börja tidigt redan som valp, man skall heller inte strunta i att uppfostra sina knähundar som annars tillåts hoppa upp mot folk, skälla, och springa runt. Det är inte heller okej. Ibland kan en knähunds ouppfostrade beteenden provocera större hundar till att anfalla. Man har även ett ansvar för att en liten hund skall uppföra sig, oftast struntar dock ägarna till de små hundarna i detta.

Kanske skulle vi behöva en starkare reglering på större hundar just för att de varit inblandade i många skadetillfällen mot människor och djur. Vad sägs om licenskrav? Att de anses som ett vapen? Kanske en licens med krav om medlemskap i brukshundsklubb, anmälan till valpskola, eller att man är registrerad uppfödare eller med annan god kunskap om djur för att hålla hundraser som kan klassas som "farliga" om de är otränade. 

Jag vet inte riktigt vad man skulle kunna hitta på för regleringar, men tydligt är att de här hundarna är farliga i fel händer. 

Upprop: Bevara kontanthanteringen!

Liberty Silver hade uppmärksammat denna sida i sin dagens ledare: http://kristofferhell.net/till-kontanternas-forsvar/

Det handlar om att allt fler butiker går mot en trend att sluta ta emot kontanter vid betalning. Vi som anser att kontanter som betalningsmedel skall respekteras och inte kunnas nekas som betalningsalternativ av näringsidkare kan skriva på protestlistan på nämnda sida här ovan.

Genom att stifta en lag till kontanternas skydd som lagligt betalmedel så kan vi garantera att vi tillåts betala även den dag då vårt kontokort inte har pengar på sig men vi kanske har samma summa i kontanter i handen.

Jag tycker vi alla skall skriva på det här uppropet: http://kristofferhell.net/till-kontanternas-forsvar/

http://www.vansterpartiet.se/banker-maste-ha-kontanter-till-kunder/ Vänsterpartiet verkar ha hakat på och kommer att hålla en riksdagsdebatt i ämnet.

Skriv på, och skydda rätten att själv kontrollera våra pengar!

Att vara långsint...

Många människor verkar tycka det är en dålig egenskap att vara långsint. En långsint människa ses som negativ och att den ältar saker för länge. Men vart kommer själva långsint-heten ifrån?

Själva ordet i sig betyder att en person som är långsint inte glömmer oförrätter eller orättvis behandling i första taget. Detta i sig är egentligen inte en dålig sak. Som jag ser det så skall man ju inte behöva acceptera att bli orättvist behandlad vilket nog många kan hålla med om. Men vad handlar det mer om?

Jag tror att vara långsint är också lite av en överlevnadsegenskap. De människor som håller reda på vilka handlingar olika personer gör, kommer också att hålla reda på vilka de själva är skyldiga pengar eller tjänster  exempelvis. Därför tror jag att människor som bor på mindre orter, byar, och små samhällen har en större benägenhet till att vara just "långsinta" för att man är tvungen att hålla reda på hur det står till med det sociala saldot.

Vilka har betett sig illa mot dig, vilka är goda människor som har ställt upp för dig, vem har lånat ut 10 kr till dig en gång, eller bjudit dig på kaffe? Om någon haft en kostnad för de hjälpt dig bärga din bil, eller skjutsa dig när din bil är sönder då håller man reda på det. Man ställer upp vid ett annat tillfälle både kanske med tid och omkostnader. Om någon å andra sidan har förstört för dig, på olika sätt, då håller man reda på det med, om man nu anser att handlingen varit med avsikt. Kanske någon sprider rykten, eller behandlar dig orättvist då kan detta istället ligga och "gnaga" som något som någon är långsint över. Det kan vara olösta konflikter som de skulle behövt prata ut omkring. Men också att vissa människor har en personlighet där de alltid "parasiterar" på andra utan att ge något åter. Då kan det finnas en "långsinthet" kring denna orättvisa att det alltid är bara en person som ställer upp och skjutsat, lånar ut pengar, bjuder på fika mm. och en annan som utnyttjar den andras välvilja.

På samma sätt tror jag att unga människor som levt i ett överflöd aldrig haft samma behov av att räkna gamla oförrätter och orättvisor. Det har alltid funnits kanske andra människor att umgås med, så att vara långsint har inte behövts. Om någon åt upp din lunchsmörgås ur kylen skulle du förmodligen kunna köpa en ny.

Men hur är det med andra orättvisor? Om en medarbetare tog åt sig äran för något arbete där du gjort merparten? Om din kompis raggade upp tjejen som du sagt att du varit intresserad av länge? Skulle det vara något att vara långsint över? Jag tror nog att vi alla bär på de här instinkterna i oss, att vi har ett behov av en slags instinktiv rättvisa.

På samma sätt tror jag det finns en känsla av långsint-het även globalt sett. Vi kan minnas hur våra relationer till andra länder har sett ut. Vem drar inte fortfarande upp Tysklands agerande under andra världskriget eller andra historiska internationella relationer som påverkat historien. Vi minns också andra länder som ställt upp för oss och hjälpt oss. Någonstans vill vi instinktivt kvitta ut dessa saker vi upplevt eller råkat ut för.

Naturligtvis finns det alltid lägen där det går för långt med långsint-heten. Man kan inte hålla en exakt räknebok över vem som har gjort eller ställt till med vad. Alla människor och även länder, gör misstag. Man måste kunna bli förlåten för de misstag man gjort och kunna acceptera att alla inte tänker på samma sätt och därmed kan göra "övertramp" som de inte ens är medvetna om att de gör. Globalt sett ser vi länder och ledare som aldrig skulle kunna förlåta historiska synder som de blivit utsatta för av andra länder, eller andra folkslag. 

Kan man inte gå vidare, utan bittert ältar bara oförrätter utan att se att livet även innehåller mycket positiva saker man kan uppskatta, och förlika sig med att tiden utjämnar många av livets plågor då blir man kanske "surgubben" som sitter på sitt torp och bara klagar på allt han blivit utsatt för, isolerad ifrån andra människor, och då håller jag absolut med dem som ser att förmågan att vara "långsint" endast leder till elände för en själv. Då kan en större lycka komma från att vara den som är mer generös än sin omgivning, om man bara kan förlika sig med den tanken.

Hushålla med resurser vs. Begränsa mänskligheten...

Det här är även något som jag funderat över på sistonde, men idag läste jag den här krönikan: 
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jordens-befolkning-maste-begransas_7600824.svd
och insåg att det kanske är fler som tänker som mig.

Hushållning av resurser, miljövänligt, försöka minska sina ekologiska fotavtryck genom att äta mindre kött, köra mindre bil, cykla, spara på vattnet. Idéerna kring hur vi skall kunna fördela jordens resurser är många, men samtidigt så löser det inte det grundläggande problemet. Nämligen att vi hela tiden blir fler.

Kina har ju varit lite av ett föregångsland när det gäller att driva en hård enbarnspolitik. En politik som dessvärre varit nödvändig om de inte skulle ha en befolkningsexplosion av den magnitud som gjort att de inte funnits resurser att leva på inom deras egna lands gränser. Om de inte gjort så här hade de snart ätit sig själva ur huset så att säga.

I västvärlden har det inte behövts en aktiv politik men med förvärvsarbetande kvinnor och kvinnor som vill göra karriär på lika villkor som männen så har detta gjort att tid och energi för att driva projektet familjen har fått stryka på foten och västerländska familjer föder automatiskt färre barn av sig själva. Livsstilen har löst detta åt oss.

"Men tyvärr exploderar befolkningen i många andra länder. Niger, Somalia, Uganda, Tchad och många fler tillhör de värst drabbade. Även USA har en snabb befolkningstillväxt." från artikeln: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jordens-befolkning-maste-begransas_7600824.svd

Befolkningsexplosion i den muslimska världen har lett till en migration till andra länder.

Så hur är det med alla de länder där det fortfarande pågår en näst intill okontrollerad befolkningsexplosion, redan nu är många av länderna djupt i fattigdom och en snabb befolkningsökning kan öka på problemet. Jag tror även att lidandet i världen kommer att bli enormt om befolkningsexplosionen fortsätter samtidigt som vi har en" peak" av naturresurserna. Naturtillgångarna som vi redan tidigare haft svårt att fördela så att alla kan äta sig mätta. Jag tror inte att vi kommer att bli bättre på att fördela denna, men samtidigt har maktbalansen i världen börjat förskjutas så att kanske löser det en del av problemet åt oss. BRIC länderna har kommit så långt att de kan ta en större del av världens tillgångar än vad de gjort tidigare så fördelningen är något bättre nu.

Dock så tror jag att många folk och många länder fortfarande kommer att gå hungriga, och leva i misär. Det kommer att saknas både mat, rent dricksvatten, samt andra bekvämligheter och resurser som vi haft men som kommer minska möjligheterna nu när resurserna sinar. Vi kommer redan nu se att vi måste dra ned rejält på vår slit-och-släng-livsstil. Men även i fattigare länder kan bristen av resurser komma att märkas.

Vi kan inte höja levnadsstandarden i de länder som föder många barn, inte med sinande naturresurser, det betyder att barnafödandet kommer att fortsätta vara högt där. De kommer inte att följa i västvärldens fotspår i det utvecklingen som vi kanske hoppats skulle få befolkningsexplosionen att bromsa upp av sig själv.

Därför behöver vi mer aktivt lägga resurser på detta. Vi behöver erbjuda länder möjligheten till en familjeplanering, tillgång till preventivmedel, och rådgivning och stöd i dessa frågor. En bättre hälso och sjukvård. Ökningen av befolkningen går dessutom så pass snabbt att vi skulle behöva lägga in en maximal broms nu, eftersom det inte är någon förändring som kommer gå snabbt, att förändra andra människor, kulturer och länders inställning till barnafödande och familjeplanerande.

Av jordens alla arter (djur, växter, svampar och lavar) har på grund av människans verksamhet 600000 försvunnit sedan 1950. Under den senaste femtioårsperioden har jordens befolkning ökat från cirka 2 miljarder till dagens 6 miljarder. 2050 lär vi ha förökat oss så att vi blivit 9 eller 10 miljarder. Detta förstås under förutsättning att jordens livsuppehållande system inte kollapsat innan dess och slutgiltigt undanröjt problemen med överbefolkningen.

Enligt Världsnaturfonden lever vi över våra tillgångar. Vi konsumerar 25 procent mer än vad jorden klarar av att producera. Om mindre än 50 år kommer det att krävas två jordklot för att försörja mänskligheten.http://www.kristianstadsbladet.se/opinion/article1096546/Hotfull-befolkningsexplosion.html

Ett växande antal människor ger helt enkelt, alla ett torftigare liv men kan vi minska jordens befolkning så finns en större chans till att alla kan få leva ett värdigt liv. Men om vi inte gör detta, så kanske det inte spelar någon roll hur duktiga vi blir på att hushålla med resurser. Varje människa kräver ändå mer resurser än tidigare. 

En radikal idé är att den globala frihandeln och därmed de globala transporterna kan begränsas vad gäller varor – exempelvis jordbruksprodukter – som det tänkta mottagarlandet själv kan producera. Detta skulle dock leda till att många länder skulle svälta då de skulle behöva framställa sina jordbruksprodukter själva och detta skulle minska befolkningen i de länderna. Även Sverige är ett sådant land som idag använder mer jordbruksprodukter än vi framställer. Det tål att tänkas på. Vi bör själva framställa det vi själva skall äta, endast det är ett hållbart samhälle.

Så för en hållbar utveckling på den här planeten så är det avgörande att vi lyckas bromsa befolkningsutvecklingen globalt. Om vi inte gör det så har vi dödsdömt oss själva, samt alla andra arter på jorden allt från fiskar, till fåglar, till däggdjur, till mångfald i skog och natur. Om vi inte lyckas bromsa befolkningsutvecklingen så kommer vi att kollektivt krascha världen som ett ekosystem. Då kommer många människor att dö ut i sjukdomar, svält, tills naturen når en ny balans. Men vi kommer att ta en enorm bit av jordens biologiska mångfald med oss så det är en mycket dålig idé att vänta på att naturen löser det här åt oss.

Hur gör vi detta med respekt för människorna som lever i världen idag, mänskliga rättigheter, och med ett etiskt förfarande samtidigt som det brådskar och är något vi behöver göra något åt nu. Tiden är snart ute.

Skycity i Kina, kommer att bli världens högsta byggnad...

Med prefabricerade byggblock, kommer världens nästa högsta byggnad att gå på rekordfart att bygga enligt vad byggföretaget rapporterar. http://inhabitat.com/sky-city-chinas-bsb-to-break-ground-on-worlds-tallest-skyscraper-in-november/

Från början rapporterades om att det skulle ta 90 dagar men nu har man fått revidera det. Vi får se hur lång tid det tar i slutändan. http://inhabitat.com/sky-city-chinese-company-bsb-to-build-the-worlds-tallest-building-in-just-90-days/

Att ha världens hösta byggnad är alltid lite av en marknadsföringsplan. Det visar onekligen att man har ekonomiska resurser till att bygga och kunskap kring ingenjörskonsten. Det ger publicitet och världens ögon vänds mot Kina. Det innebär en enorm prestige för landet.

Nu tycker jag själv att den här byggnaden trots att den kommer att bli 10m högre än Burj Khalifa inte har samma snygga design och i mina ögon tar den inte över platsen. Om jag fick välja skulle jag hellre se byggnaden i Dubai. Designen är inte lika vacker utan ser mer ut att handla om funktionalitet än ett vackert landmärke.

Men i det här fallet verkar halva utmaningen vara just att lyckas inom den utsatta tiden som ett snabb-byggnads-projekt, och designen verkar ha fått stryka på foten. Samtidigt är praktiska former kanske knappast det snyggaste, men men effektiviteten i fokus. Själv vill jag ju gärna att det skall finnas en balans mellan de två så att vi inte endast bygger kakformshus likt vårt egna 60-tal då vårt egna stil-ideal sa samma sak att miljonprogram, stor skala och effektivitet i byggandet var i fokus. Inte själva skönheten i design och att skapa unika byggnader utan i det fallet massbyggde man ju liknande husmodeller över hela vårt avlånga land. Effektivt, men ganska oinspirerande får man väl säga.

Den här byggnaden är dock planerad till att börja byggas i november, och nuvarande beräkningar säger att det kommer att ta mindre än sex månader att resa den 220 våningar höga byggnaden. Vi får se hur det går samt hur det ser ut i verkligheten när byggnaden står klar. 838m hög kommer den alltså att bli.

Här är ett exempel på hur det ser ut när man snabb-bygger ett hus i Kina. Det är en teknik kineserna jobbar på att utveckla, detta att det skall gå så snabbt som möjligt. Så här kan det se ut att bygga 30 våningar.

Lite underhållande är det dock att man väljer att genomföra sådana här jätteprojekt, trots vändningen i ekonomin, och trots att byggsektorn i Kina redan befinner sig i en fas av minskade investeringar och misslyckade projekt där lönsamheten visat sig missberäknad när projekt har stått klart. Det finns en byggbubbla även i Kina då sektorn växt explosionsartat under en för kort tid.

Men kanske är det för mycket prestige i ett sådant här projekt att det inte går att vända när det äntligen är klart för att börja bygget.

Protester i London...

Källa: http://www.rawstory.com/rs/2012/10/20/tens-of-thousands-rally-in-london-against-austerity/

10 000-tals människor protesterar nu mot nedskärningar, förlorade arbetstillfällen och den långa recession som västvärlden befinner sig i.

“Austerity isn’t working. It is hitting our jobs, our services, our living standards,” Mr Brendan Barber, general secretary of the Trades Union Congress (TUC) umbrella body, was to tell a rally at the end of the march in Hyde Park. “Ministers told us that if we only accept the pain, recovery would come. Instead we have been mired in a double dip recession.”

Verkar som att den arabiska vårens motsvarighet, här i västvärlden, inte är långt borta, och kanske kommer människor i allt större utsträckning att protestera mot den nuvarande politiska styrningen, bristen på åtgärder och lösningar som ger effekt även här. Som vi ser så sprider sig situationen norrut och grekland som drabbades först kan vara ett varnande exempel på hur det kommer att bli även här.

När fattigdom och elände sprider sig, arbetslöshet, depression och hopplöshet kommer folk först att protestera men ju värre situationen blir desto mer desperata blir även människornas protester och det leder till upploppsliknande sitationer som på Syntagma-torget i grekland där 20 000 människor samlades i veckan, och 4000 poliser försökte hålla ställningarna och barrikader har rests man har även fått använda tårgas för att försöka skingra folket och kväsa "upproret".

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/targas-pa-syntagmatorget_7592228.svd

Som sagt är det bara en försmak till vad som kommer att ske även här, men det kommer att ske i etapper i ungefär samma hastighet som saker och ting kommer att förvärras. Jag hoppas ni är beredda på den ökade sociala oron som kommer. 

Eller som "Hyper Report" brukar säga "Please prepare now for the escalating economic and social unrest! Good Day" :)

Bränsle från luft?

Framtiden gör sig återigen påmind genom att man hittar på innovativa eventuella lösningar på den kommande energikrisen. Eller kommande och kommande, krisen är redan här, men den kommer att förvärras när tiden går.

Den här gången har man en första prototyp på att framställa bränsle genom att ta koldioxid ur luften. En helig graal för grön ekonomi och framväxt.
http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/exclusive-pioneering-scientists-turn-fresh-air-into-petrol-in-massive-boost-in-fight-against-energy-crisis-8217382.html

"We've taken carbon dioxide from air and hydrogen from water and turned these elements into petrol"

"We don't have any of the additives and nasty bits found in conventional petrol, and yet our fuel can be used in existing engines. It means that the existing infrastructure for transport can be used."

Som vanligt är ju denna lösning bara en prototyp och för närvarande naturligtvis inte kommersiellt gångbar eller ens särskilt kostnadseffektiv. Samtidigt är forskarna positiva och tänker sig att priset skulle kunna sjunka med tiden, med mer kostnadseffektiv framställning genom att använda förnyelsebar energi för den här omvandlingsprocessen. Fördelen är kanske att man kan spara elektricitet som ett bränsle som går att flytta eller lagra, men samtidigt är processen alldeles för energislukande i sig själv.

För närvarande kostar det ca. £400 för att fånga ett ton av koldioxid och utvinna det ur luften vilket knappt räcker någonstans samt att även en fullskalig industri som hela tiden försökte sig på den här omvandligsprocessen som mest skulle kanske framställa 1 ton bränsle/dag som även det i det stora hela är en droppe i havet.

Fördelen med en sådan här lösning skulle vara att det även motarbetar den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgaser och skulle göra ett mer ekologiskt kretslopp då man hela tiden kan utvinna koldioxid ur det som förbränns vid transporter.

Naturligtvis är det en lång väg att gå tills en sådan här lösning skulle bli kostnadseffektiv nog för att tas i bruk, som vanligt handlar det nog mer om en process där man kanske skulle ta reda på industriell avfallsprodukt som redan skapas i form av koldioxid, men att tänka sig att fånga koldioxiden ur luften det tror jag inte på. Hur som helst så är alla framtidens idéer alltid välkomna och vi måste noggrant överväga alla ideér som dyker upp då vi kommer behöva mängder av lösningar för att nå framåt med vårt mångfacetterade energiproblem.
http://rymdiz.blogspot.se/2012/09/framtidens-ideer.html

Tips: Dokument inifrån: Med pensionen som insats

Vad hände sedan staten beslutade att placera 500 miljarder av våra pensionspengar på aktiemarknaden. 57 minuter lång dokumentär, ses här: 

http://www.svtplay.se/video/361415/med-pensionen-som-insats

Jag har tidigare skrivit en del om pensionsbluffen här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/pensionsbluffen.html
samt här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/bromsen-balanserar-vara-framtida-icke.html

Se kanske särskilt även den här länken: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/sitt-still-i-pensionsbaten.html

Överhuvudtaget kan vi väl sammanfattningsvis inte förvänta oss någon nämnvärd pension i framtiden utan förhoppningsvis kommer vi då att ha tagit så väl hand om våra egna barn att de känner sig manade till att ta ansvar och ta hand om oss när vi själva blir gamla. I annat fall kan vi nog förvänta oss ättestupan.

Vad får liv kosta?

Cancersjuka i Sverige nekas medicin. På vissa sjukhus kan bara rika förlänga sina liv. Politiker och makthavare har inte berättat för medborgarna att de inte längre har rätt till de nya bra cancermedicinerna som kan förlänga liv, menar han. Medicinerna kostar mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden. 

http://www.dn.se/debatt/fattiga-cancerpatienter-nekas-viktiga-mediciner

Mycket händer inom cancerområdet. Ska vi fortsätta ge gamla och svårt sjuka medicinerna, eller ska vi avstå? Detta är en av de svårare etiska diskussionerna. All vård har ett pris, och i livets slutskeende avbryter man ofta vården och den mest kostsamma vården avbryts. Man ägnar sig då inte längre åt extraordinära livsuppehållande insatser utan mer pallativ vård, minska smärtan och vänta på slutet. Någonstans tror jag alla kan förstå detta för de äldre, där kroppen naturligt är slut och döden är en naturlig följd på livet.

Det kommer ständigt nya mediciner men de nyaste medicinerna är alltid de dyraste. Den senaste utvecklingen  som har kommit till följd av dyr forskning kräver läkemedelbolagen därför betalt för. Allmännyttan skall genom skatter finansiera samhällets alla funktioner, så hur avancerad vård har man då rätt till? Vad kan vården få kosta, eller vad får ett liv kosta?

En del sjukhus erbjuder därför inte de här dyra medicinerna, utan man låter privatpersonerna betala själva vilket leder till att enbart de rika kan förlänga sina liv, eller få ett behagligare slutskede i sitt liv. Klasskillnaderna är tydliga även här. 

Att bedöma ett läkemedels ändamålsenlighet och medicinska effekt är en uppgift som ligger på experterna inom EMA. Sedan 2005 godkänns alla cancermediciner för hela EU genom en gemensam ansökan till EMA, dock utan så kallade hälsoekonomiska överväganden.

Medicinen ipilimumab (Yervoy) används för hudcancersjukdomen malignt melanom. I den studie som utgjorde grunden för den europeiska läkemedelsmyndighetens godkännande 2011, visades att ungefär 10 procent fler av patienterna i ipilimumab-gruppen levde efter 2–3 år jämfört med dem som fick standardbehandling.

En annan medicin abiraterone (Zytiga), där en studie visade att män med spridd prostatacancer som fick denna medicin hade en överlevnadsförbättring på 3,9 månader. 4 månaders längre överlevnadstid. Sjukvården tycker inte alltid det är värt pengarna. Det kostar 30.000 kronor i månaden för att behandla och här är det oklart hur många månaders behandling man behöver för att få dessa 4 månaders extra överlevnadstid. Men även vid återfall i cancer har olika cancermediciner numera en betydelsefull roll, de minskar sjukdomssymtom och personen har alltså en möjlighet att må bättre, under den sista tiden i sitt liv.

I vissa delar av Sverige har man beslutat att abiraterone är en viktig medicin som utöver överlevnadsvinsten ger en tydligt förbättrad livskvalitet för män med prostatacancer. I andra delar av landet får läkemedlet inte användas. Vissa sjukhus erbjuder patienterna att själv betala för behandlingen. Är det rättvist? Och är ett sådant förfaringssätt förenligt med läkaretiken?

http://www.dn.se/debatt/fattiga-cancerpatienter-nekas-viktiga-mediciner

Betyder det här att vi alla, för att vara på den säkra sidan, borde skaffa privata sjukvårdsförsäkringar redan nu, innan vi blir sjuka om vi inte är säkra på att sjukvården erbjuder oss den bästa vården som finns att tillgå?

Själv om jag enbart skulle tänka på den ekonomiska sidan så låter det ju som att 10% fler överlevande för de som fått hudcancersjukdom Malignt Melanom låter väl som en fantastisk siffra efter 2-3 år, samtidigt som kanske 4 månader förlängt liv kanske inte är tillräckligt för att motivera kostnaden i det andra exemplet. Man väger kanske kostnaden mot hur lång tid det egentligen förlänger det oundvikliga. Men samtidigt handlar det kanske om kvalitén på vården som erbjuds och livskvalitén under den tid som är kvar. Om man mår bättre och får en högre livskvalité på den dyrare medicinen skall vi då fortfarande ta den billigare medicinen om man skulle leva lika länge på dem?

Etiska diskussioner kring sjukvård är alltid svåra. På ett sätt kan man prata om livets okränkbarhet, om att ett liv är ovärderligt och att etiskt sätt borde allt liv ha rätt till den mest avancerade vård vi kan ge dem, oavsett pris.

Jag kan också förstå varför man inte tar till extraordinära livsuppehållande insatser på en gammal människa som redan levt sitt liv, som kanske har alzheimer, eller annan demens, komplicerad sjukdomsbild och där även där, insatt vård kanske skulle förlänga livet men till en låg livskvalité där kanske personen ändå skulle tillbringa sin tid och sin sista livstid i en sjukhussäng kopplad till maskiner.

Men när det gäller människor med cancer så handlar det kanske även om unga människor, även barn, och de som själva är föräldrar och har barn som vill behålla dem i livet då de har behov av sina föräldrar. Skall nyttan för samtliga sammanvägas eller har alla samma rätt till vård oavsett om man har väntade och sörjande anhöriga eller om man lever ensam och ingen skulle sakna en?

När det gäller de som drabbas av prostatacancer drabbar detta oftast män i högre ålder, är det därför deras ålder som man anser att dessa har ett mindre värde? 

http://na.se/asikt/debatt/1.1815372-sjuka-forvagras-behandling

Idag gör man också skillnad på människor som befinner sig i Sverige men som ännu inte har permanent uppehållstillstånd. I vissa fall väntar man på att ett beslut skall komma innan dyrbarare behandlingar kan inledas. I vissa fall är det då för sent för den individen som dör till följd av att ett beslut inte kom tillräckligt snabbt och att sjukdomen hunnit framskrida för långt. Där handlar det inte om människor som kommit hit för att "utnyttja" vården utan som kanske levt i Sverige i många år innan cancersjukdomen upptäckts. Hur är det med vår solidaritet då?

Alla människor har inte ett lika värde, inte här i Sverige om man ser till hur vård avsätts och ges. Att det skiljer mellan olika sjukvårdsdistrikt tycker jag iallafall är oacceptabelt. Vi borde ha ett krav att vården skulle vara likartad och riktlinjerna samma oavsett vilken del av landet man befinner sig i.

Fredagsmys: Övervakningssamhället...

Hur pålitlig är den nya övervakningstekniken som växer fram i världen? Kan man lita på automatspanade datorprogram och smarta övervakningskameror? Vad säger vetenskapen och historien? Och vad händer med vår personliga integritet och vårt rättssamhälle när vi byter ut mänskligt omdöme mot ”intelligent” teknik?

Frågorna ställs av journalisten Kristoffer Gunnartz, i en bok från 2007 som är väl värd att läsa och fortfarande känns aktuell trots att det gått några år sedan den först trycktes.

"Välkommen till övervakningssamhället", utgiven av Bokförlaget DN. Boken finns att ladda hem i PDF format gratis från hans hemsida här: http://www.kristoffergunnartz.com/category/bocker/

Genom gedigen research, mängder av artiklar och underlag går författaren igenom många olika vinklingar vad gäller kriget mot terrorismen, och hur världens politiker svarat på skedda attentat. Han diskuterar även kring nyttan för allmänheten, farorna med angivarsamhället och bristen i rättshanteringen för dem som misstänks för terrorism. Att inte ha rätt till rättegång eller advokat, att kunna hållas på obestämd tid.

Denna utveckling är heller inte enbart en utveckling för USA och England utan många av våra grannländer inklusive Sverige har på olika sätt börjat en anpassning i lagstiftning mot ett hårdare samhällsklimat.

"Morgonen den 7 juli 2005 detonerar fyra bomber i centrala London – mitt i morgonrusningen i världens mest välövervakade huvudstad. Precis som efter terrordåden i New York och Madrid några år tidigare drabbas omvärlden av handlingspanik. Inom några månader har nästan varje land i västvärlden sagt ja till nya övervakningsmetoder och givit polisen nya befogenheter. Hur orolig ska en ”vanlig” medborgare vara över det framväxande övervakningssamhället?

Välkommen till övervakningssamhället är en bok om verkligheten och om det samhällsklimat som redan råder när du läser de här raderna. Det handlar om verkliga människor – de som drabbats av de nya övervakningsmetoderna, de som designar tekniken och de som ägnar sig åt att bekämpa den. Det handlar om försäkringsbolag som kringgår patientsekretess och om den växande tilltron till DNA-bevis, automatspanade datorprogram och intelligenta kameror som påstår sig kunna räkna ut vilka vi är och vad vi håller på med."

Kristoffer Gunnartz har även gjort ett radioinslag som är spännande på samma tema för den som inte orkar läsa boken, vilket handlar om den allt ökande kameraövervakningen.
http://www.kristoffergunnartz.com/sveriges-radio-p-vetandets-varld-26-feb-2008-kameraovervakning-brottsbekampare-eller-inte/

"Antalet övervakningskameror har ökat dramatiskt de senaste decennierna. De har gradvis erövrat nya miljöer – gator, torg, tunnelbanor, skolor, simhallar och akut-mottagningar. Det uttalade syftet har ofta varit att tekniken ska förebygga brott, men har kamerorna verkligen den effekten? Är det fakta eller förutfattade meningar som styr politikers, polisens, och allmänhetens syn på hur effektiv tekniken är som brottsbekämpare?"

Under de senaste åren har det gjorts flera utvärderingar som visar att de enorma satsningar som gjorts på kamerövervakning inte alltid har gett önskad effekt – t ex när det gäller förhoppningarna om att motverka och lösa våldsbrott. Man har konstaterat att kameraövervakning verkar vara ett väldigt ineffektivt och dyrt sätt att lösa den här typen av brott.

Man kan konstatera att många av åtgärderna som gör i brottsbekämpningens namn och i kriget mot terrorismen inte gör oss säkrare. Ungefär som att ett staket inte alltid håller andra ute, men det kan fängsla oss själva inne.

Dagens bild: 25 år sedan börskraschen 1987...

Så här snabbt kan det gå ibland. Bilden här ovan visar Veckans Affärer från 8 oktober 1987. Till höger numret som kom ut 3 veckor senare. 

Di skriver om börsraset 1987 i en artikel här: http://www.di.se/artiklar/2012/10/18/robotar-syndabockar-aven-for-25-ar-sedan/

Idag är det nämligen 25 år sedan den stora börskraschen 1987. Orsaken till kollapsen är fortfarande ett ämne för livlig debatt. Precis som vid börsras nuförtiden trodde man redan då att det var automatiserad datorhandel som boven i dramat. Är det snart dags igen eller vad tror ni?

Dagens Bild: Antal arbetstillfällen i USA på väg utför klippkanten...

 Källa: http://www.zerohedge.com/news/2012-10-17/chart-day-glance-january-2013-bls-report

Morgan Stanleys har ett index för anställningsplaner (en realtids tracker för utsikterna i ekonomin) och det man kan se är att indexet har rasat här månaden vilket gör att företagen inte tappar lika mycket av sina vinster då de skär ned på sina kostnader. Det kan alltså ses som positivt i ett kort perspektiv men här är det framtidsutsikterna för att anställa som alltså är oroande.

Trots att rapporten om sysselsättningen för oktober månad var relativt god, så sjönk båda de här index för anställningar till bottenrekord som man sett senast för några år sedan.

Anställningar sjönk 10 punkter till 44%, den lägsta siffran sedan december 2009, och Anställningsplanernas index har sjunkit 13 punkter till 44%, också den, det lägsta sedan augusti 2009. På grund av att detta ses som en ledande indikator innebär detta att man tror att om några korta månader kommer man att kunna se samma resultat som när finanskrisen började.

Arbetslösheten kommer att komma till ett snabbt fall utför kanten, med massiva varsel som kommer inom en kortare tidsperiod när företagen snabbt behöver skära ned på sin personal.

Tips: Är ekonomi en vetenskap?

Ekonomernas teorier som baseras på matematiska modeller av den rationella människan har hittills haft svårt att beskriva och förutse verklighetens ekonomiska kriser. Går det överhuvudtaget att vetenskapligt förutse vår ekonomi? Och hur gör nationalekonomerna, ekonomins meteorologer, för att göra sina prognoser?

I det här andra programmet i Vetandets värld serien om ekonomi tittar de närmare på nationalekonomin som vetenskap: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/105021?programid=412

Se även tidigare program såsom "Vad är pengar?" http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/104736?programid=412&date=2012-10-12 "Detta första program i serien om ekonomi handlar om grundstenen i all ekonomi: Pengarna. "

Programmen är ca. 19 minuter långa, och väl värda att lyssna på. De ger en grundläggande kunskap kring vår ekonomi och hur ekonomin fungerar i vårt samhälle.

Samhällets värderingar...

Hur kommer det sig att vi benämner det som "gammaldags värderingar" när vi benämner en del värderingar som jag kan se som universella och som sådana vi fortfarande som samhälle borde hålla fast vid. När vi inte längre håller fast vid några slags "ideal" leder det till ett samhällets förfall. Om makthavare fortsätter att ljuga, hur skall vi då kunna lita på vad någon av dem säger? Men detta sker på alla nivåer och är långt ifrån endast våra makthavare, jag skulle säga istället att det här är ett problem för var en, och gemene man.

Vad är det egentligen som händer med vår etik och moral och är det något som vi behöver oroa oss över? Om vi förlorar en del medkänsla, såsom solidaritet med andra, som jag tycker det ser ut som att vi håller på att tappa i vårt samhälle. Både på en regional nivå såsom i -Sverige- men även på en global nivå såsom i -Världen-. Kan vi bromsa denna utveckling? Kommer moral eller etik återigen bli något som är viktigt?

Visserligen har vi under vår samhälles utveckling gått ifrån att vara ett religiöst styrt samhälle till att bli ett sekulariserat samhälle. Vi har gått ifrån att enbart följa tradition till att nå en nivå av modernitet. Man är fri att skapa sina egna värderingar, och förkasta gamla traditioner. Samhället har inte längre ett enhetligt rättesnöre vad gäller etik och moral, eller vad som är "bra" eller gott att göra. Då vi inte längre är bundna till kyrkan har vi tappat en typ av diskussion som kanske handlar om att vara en "god" människa, eller hur vi bör leva för att vara en sådan. Vi har också tappat en slags strävan efter att jag inte hör någon uttrycka att de "vill vara en god människa".

Vad som är rätt eller fel i alla vardagliga situationer verkar därför vara upp till den enskilde att avgöra. På ett sätt kanske det gör oss friare, på ett annat sätt gör det oss mer förvirrade då vi har mycket eget ansvar för att tänka ut hur vi eventuellt ska då vara för att vara till samhällets bästa om vi nu som enskild ens har något ansvar. Det är kanske för att vi har gått emot ett väldigt individualiserat samhälle och de tidigare normerna var mer ett kollektivets normer för att samhället var beroende av dessa för att kunna överleva tillsammans. Nu är det "varje-man-för-sig-själv". Därför tror jag att solidariteten med varandra också har tagit stryk.

De traditionella värderingarna är religionens och landsbygdens värderingar. Moderniteten var sedan 1700-talet identifierad med förnuftstron, men med 1900-talet blev moderniteten också liktydig med driftsutlevelse och självförverkligande. Modernitetens portalfigurer är Descartes och Voltaire (förnuftstron), Freud (driftsutlevelsen och hedonismen) och Nietzsche (kreativa självförverkligandet). Moderniteten har alltid varit och är ett projekt utan slutpunkt. Vi vet helt enkelt inte var vi är på väg.

Vi rör oss även mellan en form av idealism och pragmatism vilket är som en annan dimension på vår utveckling. Det som man kallar idealism handlar om samvetsfrågor som lojalitet mot den egna familjen, solidaritet med de svaga, barmhärtighet mot de sjuka. En del av detta kan ni nog hålla med om har fått stryka på foten under det senaste århundradet, nittonhundratalet. Vi tar inte längre hand om vår egna familj och släkt, vi hjälper inte varann, helst skall samhället skänka hjälp och inte det egna nätverket. Vi har ingen eller mycket dålig solidaritet med de svaga och de sjuka kan vi lika gärna sätta ut på gatan.

Pragmatismen handlar om de värderingar kring vilka vi kan kompromissa och experimentera för att nå bästa resultat: det gäller t ex praktiska överväganden och kalkyler i affärer eller politik och val av tekniska lösningar, och ekonomiska kalkyler. Distinktionen mellan dessa två punkter gjordes i början av 1900-talet av Max Weber. Han kallade de båda polerna "värderationalitet" och "målrationalitet".

Jag tänker mig att vi med förnuftet nu skall styra, inte med känslan, och kanske är det varför vi inte känner nog med sympati för sjuka och svaga i vårt samhälle. Arbetslinjen skall råda. Samt att vi har ett mål som vi styr emot, och att vi någonstans tror såsom att om man bara försämrar sjukförsäkringarna så går folk naturligtvis automatiskt ut och arbetar. Vår medkänsla är låg med de som faktiskt inte klarar detta, utan de har utmålats som "simulanter" och blivit misstrodda i vårt rättssystem.

Jag tror att detta kommer ifrån allas vårt glidande medelvärde av hur mycket sympati vi har med varann, medkänsla och detta ställs som mot vilken etik och moral vi har. Att i dagens läge förväntar vi oss inte att behöva engagera oss i hur främlingar har det. Vi har ett ansvar för oss själva, kanske vår familj, möjligtvis för vår släkt, men där slutar ansvaret. Få människor känner ansvaret för sitt närsamhälle (om det inte är en liten ort man bor på) eller än färre känner något större ansvar för sin stad, sin region eller på den stora skalan, sitt land.

På den än mer universella skalan, att känna sympatier med människor från andra länder, försvinner än mer sympati. Södra Europa är mest till besvär, kanske behöver vi dem inte ens, vi, de rikare nord-länderna och lite det ljudet är det i skällan. Inom EU finns alltså bristande solidaritet. Få har engagerat sig kring krigen i spåren av den arabiska våren och vid all världens naturkatastrofer och deras lidande.

Jag tror att den här bristen på enighet, bristen på solidaritet, den dåliga förmåga vi har att dela med oss, trots att detta skall "övas" med lekar på dagis, så verkar vi inte ha lärt oss att vi måste dela med oss. Kanske för att samhällets normer lär oss detta när vi växer upp. Ingen bryr sig egentligen om något för samhället har lärt oss att vi bara behöver bry oss om sig själva. Det finns inget egenvärde, har vi lärt oss, i att vara en "god" människa. En egoistisk människa får ut mycket mer för sig själv vilket är mycket bättre och det enda vi egentligen bryr oss om. Materiella ting och egen njutning. Vi har svårt att tänka att det som är bra för min granne också är bra för mig, att vi bygger samhället tillsammans och lever i det tillsammans. När situationen försämras för människor omkring mig, blir de egentligen sämre för mig med. Men så tänker man inte idag, man tänker som sagt enbart på sig själv i första hand.

Jag kan tycka att vi har ett långtgående ansvar mot samhället som har fostrat oss. Ansvar till vårt land, ansvar och plikt att betala skatt, för att vi skall ge tillbaka till de som har det sämre än oss som inte hade samma möjligheter i livet som vi hade. För att deras barn skall få en bättre start för att inte klyftorna i samhället ständigt ska växa då varje generation får en sämre startpunkt än den tidigare och klyftorna ökar. Vi har en plikt för att hjälpa de som har det sämre, precis som vi har ett ansvar för att ta hand om våra egna föräldrar som gjort så mycket för oss. Om vi inte ger till dem som har det sämre, och till samhället så blir skolan än mer segregerad, kriminalitet kanske ökar, och då behöver vi fler poliser och fängelser på sikt, istället för att satsa på förebyggande arbete som att de som inget har skall få det lite bättre och inte behöva bli så desperata att de måste begå brott för att överleva.

Andra ord också: Att vara hederlig, ärlig, rättrogen, plikttrogen, dygdig, ansvarsfull, ja många av de här orden talar man helt enkelt inte så mycket om idag. Det enda man behöver vara i arbetslivet är "flexibel" och "kan hålla många bollar i luften". Göra saker halvdant kanske är ok, bara det är många saker, istället för att lägga sin energi på att göra en uppgift riktigt bra istället. En sak i taget. 

Ett exempel av många: Det kommer till exempel böcker som "Otrohetsbibeln" som skulle ge tips till de som vill ha utomäktenskapliga affärer för att deras respektive inte skall misstänka något är på gång. Ingen höjer ens på ögonbrynen över en sådan bok. Anything goes, allt är upp till de egna individerna och inga röster höjs nämnvärt för just detta vad som är rätt eller fel, oavsett vilken nivå det är vi pratar om. Det kunde lika gärna ha varit "Boken om hur du ljuger bäst som politiker" och ingen skulle bry sig om det. "Fuska mest med skatten" hade också varit en ok titel. Vi är ett dekadent samhälle som har svårt att reagera på orättvisor och moraliskt förfall. Vi varken ser, eller kanske inte bryr oss vad det kanske skulle leda till i framtiden om vi inte håller några värderingar som "heliga" eller bättre än andra.

Så vad är egentligen rätt för oss själva, rätt för vår familj, rätt för vårt samhälle, rätt för hela mänskligheten. Vart slutar vårt egna ansvar egentligen? Det verkar som att det slutar precis där vi själva vill. Det innebär också att vi har alla en möjlighet att göra den här världen och vårt samhälle till en bättre plats. Vi kunde ha en värld där ingen behövde svälta, men vi vill inte.

Frågan är varför vi inte vill, och varför vi inte ser något samband mellan våra värderingar, vad vi tycker, hur vi lever, vad vi gör eller inte gör, och hur slutresultatet i den här världen blir när vi inte upprätthåller "grundläggande" "gammaldags" värderingar. Ärlighet, att stå vid sitt ord, hederlig, trovärdig, pålitlig, ja som sagt orden är många, men en dag kanske vi inte ens kommer att komma ihåg vad de betyder...

Den moderna världen är i mångt och mycket en dekadent värld. Men kanske kommer vi att återgå till gammaldags värderingar när vi inte längre har oändliga resurser. Kanske leder detta till att vi "tvingas" dela med oss, och att vi blir bättre på att vara sparsamma, inte slösa i onödan för slösandets skull, att produkter, tjänster, relationer, känslor, solidaritet med andra blir saker som skall vara länge, och inte vara slit och släng varor som man köper och sedan slänger. Såsom att köpa ett "rosa band" eller en "vattennål" eller ge en engångssumma i form av några kronor till en insamlingsbössa på stan. Att skapa en riktig förändring handlar om att förändra sig själv och människorna omkring sig. Inte att göra en meningslös engångsinsats.

Jag hoppas iallafall att världen återigen skall gå emot dessa grundläggande principer för mänskligheten som betyder något. Men än så länge verkar det vara en lång uppförsbacke. Kanske är vi fortfarande bara i medeltidens mörker vad gäller detta att bli "goda" människor, goda samariter, dela med sig med dem som har det sämre än oss, hjälpa de fattiga och svaga, hjälpa en främling på gatan, att ha solidaritet, medmänsklighet och även upprätthålla goda principer som att vara en god människa och medmänniska till andra? 

Visst låter det omodernt och löjligt?

Dagens bild: Mitt Romney Fake Tan

Vinterförberedelser: Vinterdäck och vinterfixa bilen...

Här i Luleå snöar det idag, visserligen bara några enstaka flingor och ingenting som lägger sig på marken kanske då det genast smälter bort, men då vet man att om inte förr så är det dags att göra iordning inför vintern.

Själv har jag ringt och bokat tid för att byta hjul på bilen, detta är kanske det slöaste alternativet då det innebär att man rullar in på däckhuset, som förvarar däcken och byter och man kan ta en kopp kaffe under tiden. Byta hjulen är egentligen inte svårt men jag har alltid avskytt det så det är något jag gladeligen betalar andra för att göra även om det innebär mindre arbete för dem som har en billyft och wroom wroom mutterdragare än vad det skulle göra för mig med en domkraft en ett fälgkors. Vinterdäck får i Sverige användas från den 1:a oktober, så det kan vara läge byta innan snön kommer.

Så även kan man ta fram kupévärmare till bilen, se till att det ligger en snöskyffel i bilen, det kan även vara bra att ha varma filtar om bilen skulle gå sönder någon gång på ett olämpligt ställe, eller ha rejäla vinterskor, och kanske handskar i bilen. Kanske även sand eller grus i en påse, om man tänker sig att man kommer köra fast på något ställe där bilen bara kommer stå och slira på mjukt halkigt underlag. Allt beror ju på vad man skall förbereda sig för. Man kan även sätta fårskinn på sitsen och tänk särskilt i baksätet för där finns det ju sällan elektrisk värme att slå på när man fryser på morgonen, då kan det vara ganska skönt sitta på ett underlag som värms upp snabbare.

Har du själv bra vinterkläder förresten? vinterskor? Har barnen alla vinterkläder de behöver? Att klä sig i lager gör att man kan anpassa sig bättre till olika temperaturer nu då vädret kan vara ostadigt med höstväder ena dagen och vinterväder andra dagen. Dessa tar man gärna med sig i bilen, särskilt om du skall köra långt. Du vill inte bli stående efter en väg när bilen gått sönder och inte ha varma kläder med dig.

Fylla på kylarvätska kan också vara en idé det ska klara ned till -30 om man även skall klara sig kallare dagar, se till att det finns spolarvätska även det med frostskydd, även kolla lufttryck på hjulen, mönsterdjup om man nu tänker byta hjulen själv. På vintern kan man ha ett högre lufttryck med 0,1-0,2 bar då det även det sänker bränsleförbrukningen.

Använd gärna timer till motor och kupévärmare så att bilen är varm på morgonen, detta gör att bilen mår bättre än att kallstartas och det ger en lägre bränsleförbrukning.

Gör man klart sådant här nu så slipper man bli överraskad av halka och dåligt väglag för att man byter hjul alldeles för sent. En del säger även att det är bra att byta vindrutetorkare på bilen ofta då de är en del av bilen som kan slitas mycket av väder och vind och man vill gummit ska vara fräscht för att få bra grepp mot rutan så att det inte lämnar fläckvis med smuts kvar så att det hindrar sikten. De som är riktigt noga med detta byter vindrutetorkare 2 ggr / år och ungefär i samband med att man skiftar hjulen.

Man kan även ladda batterierna, eller se över sitt bilbatteri. När det blir kallare fungerar ett batteri sämre och det kan göra att din bil vägrar starta om det blir riktigt kallt. Så är det dags byta batteri bör man göra det innan vintern.

Man kan passa på att byta olja i motorn då tex. helsyntetisk olja smörjer bättre vid låga temperaturer och ger en lägre bränsleförbrukning. Man kan även smörja lås i bilen så att de inte fastnar i kylan. Finns även smörjning för dörrlister så inte dörren fastnar av frost.

Du bör förstås även ha gjort klart utomhus, till exempel plocka bort eller täcka över utegrill som du kanske inte behöver på vintern som ändå kommer att snöa över, att ha ställt bort alla utemöbler eller blomlådor, vad det nu kan vara. Sedan kan du börja med dina ytterligare förberedelser såsom inför jul. Det är alldeles lysande att jaga julklappar nu då affärerna kan ha lite reor nu men när det kommer närmare jul slutar de rea ut saker så vill man få bästa pris på sina gåvor till nära och kära gäller det hålla utkik redan nu. Det har jag skrivit om här:
http://rymdiz.blogspot.se/2012/10/nedrakning-till-jul.html

Kom ihåg att redan vid +5 grader finns risk för isbildning på vägarna, och kör därför försiktigt, någon väntar på dig! Mjuka inbromsningar och lugna kurvtagningar är det som gäller, även om det inte är snö ute.