Under tiden får pensionärerna det allt sämre...

Visar sig i dagens tidning att pensionärerna får det allt sämre, som tyvärr i min mening kommer vara en trend som fortsätter. Det ser inte ut som att rådande trend kommer att vända i första taget nämligen.
http://www.svd.se/naringsliv/investera/pension/sa-mycket-sanks-din-pension_7617098.svd

Pensionsmyndigheten konstaterar att pensionerna sjunker med cirka 100 kronor per månad under 2014. Sänkningen är större än den skattesänkning på cirka 50 kronor i månaden som utlovades i höstbudgeten. 

Myndighetens prognos är att inkomstpensionen sänks med 0,8 procent 2014, vilket motsvarar cirka 100 kronor i månaden för en genomsnittspensionär. Även 2015 blir ett dystert år, då spås en höjning på endast 0,5 procent vilket gör att pensionärerna släpar efter ännu mer jämfört med inkomsterna. Eftersom pensionerna sänktes även 2010 och 2011 betyder det sänkningar under tre år av fem vilket leder till en rejält försämrad standard för många av Sveriges knappt 2 miljoner pensionärer. Följden blir totalt sju förlorade år för pensionärerna som man alltså just nu kan överblicka. Från artikeln: 

http://www.svd.se/naringsliv/investera/pension/sa-mycket-sanks-din-pension_7617098.svd

Pensionsprognoserna visar att inkomstpensionen kommer att stå helt stilla mellan 2009 och 2015 samtidigt som inkomsterna under samma period väntas ha stigit med 18 procent. Justerar man för inflationen, har de tappat i köpkraft under hela perioden.

När det nya pensionssystemet skapades så sade man att pensionerna skulle följa inkomstutvecklingen. Bakgrunden till sänkningarna är den så kallade bromsen i pensionssystemet. Bromsen (även kallad balanseringen) sänker nivån på inkomstpensionen och sänker också värdet på de pensionsrätter vi alla tjänat ihop i vår inkomstpension. Läs även: 

http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/bromsen-balanserar-vara-framtida-icke.html och

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/sitt-still-i-pensionsbaten.html

Bromsen slår till när inflödet av avgifter till systemet bedöms bli för lågt för att möta pensionsåtagandena, det vill säga de pensioner som svenska folket har tjänat ihop till. Avgiftsflödet är i sin tur framför allt kopplat till sysselsättningen och det är just en svagare arbetsmarknad som till stor del ligger bakom de allt dystrare prognoserna för pensionerna.

Sammanfattningsvis så ser utvecklingen för våra pensioner att gå i precis den riktning som man kan förvänta sig nämligen att vi troligtvis kan glömma pensioner i framtiden då detta är ett system som visar sig inte vara hållbart i framtidens fallande globala tillväxt eller nolltillväxtsamhället.

Varning för Obligationer...

Som konstaterats många gånger tidigare kommer vi inte att få någon pension att tala om, eftersom att världsekonomin ligger på fallrepet och tidigare pensionslöften visat sig vara bluff och båg. När även obligationer blir en osäker hamn för att trygga sina pensionspengar så blir detta ytterligare ett moln på pensionshimmeln.

Jag har skrivit lite om pensionsbluffen tidigare här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/bromsen-balanserar-vara-framtida-icke.html och här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/sitt-still-i-pensionsbaten.html.

Den här gången är det SvD som skriver om obligationsfonderna som ligger illa till. Eftersom vår börsmarknad varit skakig de senaste åren har många valt att söka sig till räntefonder för att dessa utgjort ett s.k. "säkert" alternativ jämfört med börsen.
http://www.svd.se/naringsliv/investera/luften-ur-obligationsfonderna_7407442.svd

Kanske särskilt populära har s.k. obligationsfonder (långa räntefonder) varit och de har de senaste fem åren slagit den svenska börsen med råge.  Men nu har luften alltså "gått ur obligationsrallyt".

Sveriges största obligationsfond, Swedbanks Absolutavkastning Ränta (med en årsavgift på 0,95 procent), har stigit med 1,4 procent under årets sju första månader. Många andra populära obligationsfonder noterar uppgångar på omkring 2 procent och de får då svårt att mäta sig med flera av de vanliga sparkontona.

Den avgörande faktorn är ränteutvecklingen. Räntorna har haft en sjunkande trend i många år och det gynnar utvecklingen för obligationer; fallande räntor gör nämligen att priset på en obligation stiger. I mitten på 2008 låg den 5-åriga räntan i 4,6 procent och den har nu fallit till 0,9 procent. Räntan kan inte bli så mycket lägre och har därmed spelat ut sin roll som draglok för obligationsfonderna. Nu finns istället risk för det omvända - att fonderna faller i värde.

Det finns därför en kursfallsrisk på 10-15 procent om räntan ska tillbaka till normala nivåer på 3-3,5 procent. Många bedömare räknar visserligen med fortsatt låga räntor en tid, men på sikt kommer räntorna att stiga. I Nordeas senaste prognos spås exempelvis en 5-årig statsobligationsränta på 2 procent i slutet av nästa år. Hanteringen av eurokrisen blir därför avgörande för utvecklingen även för dessa obligationsfonder.

Problemet är alltså var man skall sätta sitt obligatoriska pensionssparande som man ej helt får ta ut ifrån fondmarknaderna då vi måste "sitta still i pensionsbåten" tills den helt har kapsejsat.

Bromsen balanserar våra framtida icke-pensioner...

Som alla vet kan vi inte bara höja skatterna för att fortsätta finansiera en allt större börda av kostnader som staten har åtagit sig. Vi njuter redan av något av världens högsta skatter. Men oavsett om vi höjde skatterna till 100% skulle staten ändå göra av med mer än sina intäkter. Detta kunde vi se i dagens graf: http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/budgetbalans-ar-nara-pa-ett-okant-ord-i.html

Ett av våra växande problem är ju pensionskostnader för de äldre som bara blir fler och fler. Men här kommer den så kallade "bromsen" in och räddar oss. Eller den ser till att det finns pensioner till så många som möjligt men i framtiden kommer vi antagligen inte att få en pension även om vi idag får bidra till att betala pensionerna för de födda på 40-talet.

Bromsen, även kallad balanseringen, sänker nivån på inkomstpensionen och sänker också värdet på de pensionsrätter vi alla tjänat ihop i vår inkomstpension. Bromsen slår till när inflödet av avgifter till systemet bedöms bli för lågt för att möta pensionsåtagandena, det vill säga de pensioner som svenska folket har tjänat ihop till (systemets ekonomiska balans beräknas varje år av Pensionsmyndigheten, enligt en komplicerad modell). När ekonomin i systemet återhämtar sig, återgår pensionerna och värdet på pensionsrätterna till den nivå de hade varit på om bromsen aldrig hade slagit till. (Tyvärr kommer ju aldrig ekonomin riktigt att återhämta sig mer, inte enligt den tillväxtmodell som tidigare varit gällande).

Se även "Pensionsbluffen - tryggheten som gick upp i rök." 

http://svtplay.se/v/2750473/pensionsbluffen 

SVT har ett spännande inslag med författaren till boken. Han konstaterar att systemet ger låga pensioner, oavsett långt arbetsliv och att man inte kan vara säker på att man kommer att kunna leva på den pension man får.

De som är pensionärer idag har redan fått sin pension sänkt (under 2010 och 2011) med sammanlagt cirka 6 procent på grund av bromsen. I år och nästa år sker en viss återhämtning men år 2014 kommer pensionerna sänkas igen, enligt Pensionsmyndighetens prognoser. Vad som händer därefter är mycket osäkert men utvecklingen för svensk ekonomi och sysselsättning spelar stor roll. 

Det ser alltså mörkt ut kan man konstatera.

Även blivande pensionärer får lägre inkomstpension på grund av bromsen och som det ser ut nu gäller detta i synnerhet personer födda på 1950-talet. Värdet på deras pensionsrätter har sänkts med cirka 6 procent och kommer enligt prognoserna att sjunka ytterligare. För många 50-talister kan det handla om mellan 100 000 och 200 000 kronor som försvunnit. Även 60-talisterna kan drabbas men sannolikt inte i samma utsträckning.
http://www.svd.se/naringsliv/investera/pensionsfragor-svdse_7186271.svd

Vad kan man göra?

Det viktigaste är att ta reda på hur ditt pensionssparande ser ut. Många svenskar kan vid sidan av inkomstpensionen räkna med en hög tjänstepension och för dem kommer bromsen spela en mindre roll. (En förhoppning eller tröst att klamra sig fast vid?)

Svd skriver även "Många har kanske också ett privat sparande i form av aktier/fonder eller bostad som kan dryga ut pensionen. Men för en normal löntagare utan större förmögenhet och med en normal tjänstepension kan bromsen mycket väl ta bort merparten av det tillskott som tjänstepensionen skulle ha gett. Då bör man överväga om man är beredd att förlänga sitt yrkesliv för att dryga ut pensionen. Ett par års extra arbete ger stor effekt på pensionsnivån."

Huvudsaken är förstås att man är beredd på detta så det inte kommer som en obehaglig överraskning och att det är viktigt att vara medveten om att pensionssystemet inte kommer att fungera. Prognosen som du hittils fått, är just en prognos och din framtida pension kan (och förmodligen kommer) att bli betydligt lägre än vad som prognosen hittils har sagt.

Bli alltså skuldfri, så att du har ett billigt boende vid din pension. Se till att ha någon form av eget sparande för dåliga tider som kanske, eller förmodligen kommer. Allt som är säkert är death and taxes som man brukar säga.

Se även: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/kronofogden-jagar-pensionarerna.html eller http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/pensionsbluffen.html.

Kronofogden jagar pensionärerna..

Mellan 2003 och 2011 ökade antalet skuldsatta personer över 66 år med 4 procent efter att hänsyn tagits till befolkningsökningen i gruppen. Det skriver pensionärsorganisationen SPF:s tidning Veteranen.

Ökningen låter kanske inte så alarmerande men under samma period har antalet skuldsatta hos Kronofogden sett till befolkningen i stort minskat med 3,5 procent. I Kronofogdemyndighetens årsrapport skriver myndigheten att de får signaler från kommunerna om att de allt oftare får ta emot pensionärer med skuldproblem.

I Kronofogdemyndighetens årsrapport förklaras en del av pensionärernas problem med att många av dem som skulle behöva minska sina fasta utgifter kan ha svårt att göra det. Bland annat konstateras det att många pensionärer har både hus och lån, och med dagens hyresnivåer kan de ha svårt att hitta alternativa boenden som är billigare.

Enligt Kronofogdemyndigeheten har man det senaste året börjat titta närmare på gruppen. Orsaken är att varningssignaler kommit från flera håll, bland annat från kommunerna, men även bankerna har märkt av att de nyblivna pensionärerna har det tufft ekonomiskt.

På Swedbank uppger man att nyblivna pensionärer förekommer allt oftare bland bankens skuldsaneringsärenden och man märker att andelen som inte kan betala sina bostadslån ökar.http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/pensionarernas-skulder-okar_7078427.svd

Rapporten för 2011 finns att läsa i sin helhet här:
http://www.kronofogden.se/download/18.4531e9b8136989b0f5e80006081/Arsredovisning_2011_omslag.pdf


Handlagda allmänna och enskilda mål 

Tabell 8. Inkomna och avslutande mål
                                              2011                    2010           2009 
Totalt antal inkomna mål      2 190 358            2 299 724     2 244 932
- varav allmänna mål            1 610 425            1 703 835     1 630 637
- varav enskilda mål                579 933               595 889        614 295
- varav avhysningsmål*               9 224                   9 866           9 714
Totalt antal avslutade mål     2 318 515           2 394 527      2 333 800
- varav allmänna mål            1 746 996           1 821 639      1 845 285
- varav enskilda mål                571 519              572 888         488 515
- varav verkställda avhysningar*  2 802                 3 116             3 040

- varav barn berörda av
verkställd avhysning
                                                     663                     632               618

* Inkomna avhysningsmål ingår i antal inkomna enskilda mål. Verkställda avhysningsmål ingår i antal avslutade enskilda mål.

Här kan man se till exempel att antalet barn som blir berörda av verkställd avhysning ökar varje år.

Kronofogden har under flera år arbetat för att förhindra att omyndiga skuldsätts och till följd av det hamnar i myndighetens register. Bland annat har myndigheten under de senaste åren varit pådrivande för att få till stånd olika lag-ändringar. Antalet omyndiga som restförs har successivt minskat och 2011 fanns 1 504 omyndiga i myndighetens register jämfört med 1 793 omyndiga 2010.
Detta är ju dock positivt att man försöker få föräldrar att ha vanligt sunt förnuft och inte teckna t.ex. bilen i barnens namn bara för att då får barnen betala parkeringsböterna när de blir 18 år, som var en het potatis för några år sedan. Naturligtvis borde antalet barn hos kronofogden som alltså är upp till 17 år gamla, borde vara exakt noll. Men Kronofogden får fortsätta detta arbete då det är en bit kvar.

Vad hände då med pensionärerna?

Att antalet skuldsatta över 66 år hos Kronofogden har ökat med 4 procent sedan 2003 kanske inte låter så farligt. Det innebär cirka 5 500 personer, när befolkningsökningen i gruppen är borträknad. Men bland befolkningen i övrigt har antalet skuldsatta totalt hos Kronofogdemyndigheten minskat med 3,5 procent under samma tid. Och i Kronofogdens årsrapport för 2011 kallas gruppen för ”en tickande bomb”. Där står bland annat:

”Enligt uppgift från budget- och skuldrådgivarna ökar ålderspensionärerna i deras besöksfrekvens. Gruppen beskrivs som en ”tickande bomb” eftersom många saknat kunskap om hur ekonomin blir efter pensioneringen. Många pensionärer har både hus och lån och kan med dagens hyresnivåer ha svårigheter att finna ett alternativt boende som är billigare.”

Dels förekommer det allt oftare nyblivna pensionärer bland bankens skuldsaneringsärenden. Bankens kravhandläggare upplever också att andelen 40-talister som inte kan betala sina bostadslån ökar.

Bolåneskydden gäller bara till 65 år, och de flesta har inte skaffat sig kompletterande försäkringar. En trögare fastighetsmarknad gör också att det är svårare att sälja bostaden, om maken dör, eller någon av dem behöver flytta in på någon slags äldreboende.

Även hos Ikano Bank utmärker sig pensionärer som grupp, även om antalet nyblivna pensionärer som får problem att betala skulder inte har ökat de senaste tre åren hos banken. Men antalet ligger på en konstant hög nivå.

Pensionärer har jämfört med alla andra kunder högre risk att hamna på Inkasso. Det kan bero på att de inte har minskat mängden lånade pengar så att de får en lägre kostnad som bättre passar till den lägre inkomst personen har som pensionär, säger Jonas Löwegren, kreditchef på Ikano Bank.
http://www.veteranen.se/nyheter/nya-pensionarer-ar-%E2%80%9Den-tickande-bomb%E2%80%9D/

Här finns alltså incitament till varför man skall amortera på sina bostadslån så att man får de gyllene pensionsåren som många efterfrågar..

Pensionsbluffen..

Den kritiserade premiepensionen i pensionssystemet ska ses över. Moderaterna, de tre övriga borgerliga regeringspartierna och Socialdemokraterna var de som drev igenom det nya systemet och premiepensionen på 1990-talet. De är nu överens om att premiepensionen måste ses över. En utredare, ännu inte utsedd, ska till i mars nästa år syna premiepensionen utifrån sådant som risker, utfall och rättvisa och den oöverskådliga mängden fonder.

Ett problem att fundera över är att premiepensionspengarna har växt så olika mycket beroende på hur människor valt att placera dem. De som varit aktiva och bytt fonder regelbundet har sett sina pensionspengar växa mycket mer än andra som inte valt alls eller bara valde en första gång, när premiepensionen infördes.

"Hur stora variationer ska man acceptera?" frågar sig socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.http://di.se/Artiklar/2012/4/17/264578/Premiepensionen-ses-over/

Som jag tidigare skrev i detta blogginlägg, http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/sitt-still-i-pensionsbaten.html visar jag på hur stor andel av de pensionssparande som gång på gång sett enorma förluster i sitt pensionsspar.

Det är alltså inte bra att lämna pengarna till sitt öde, eftersom fondförvaltarna gör mycket misstag och leker bort spararnas pengar. Detta är naturligtvis inte deras fel, utan en olycklig följd av att politikerna satt våra sparmedel i händerna på andra än de som äger dem. De flesta bryr sig mer om sina egna pengar än om andras pengar, följdaktligen är vi bättre på att ta hand om våra egna medel. Det finns även stora avgifter som fondförvaltarna tar ut som under årens lopp blir en stor slant som man kunde sparat själv om man själv fått vara ansvarig för att förvalta sina pengar.

Man borde kunna välja att själv investera pengarna direkt i aktier, eller spara dem på ett vanligt konto om man så ville. Eller varför inte få använda pengarna till att betala bort bostadslån som många hushåll får dras med en stor del av livet. Genom att minska på dem lånen, hade de sluppit dessa räntekostnader genom alla år, och sedan kunnat öka pensionssparandet senare i livet när de även varit skuldfria. Det så kallade "pensionsvalet" idag, inom PPM handlar ju mest bara om att välja vem du ska låta leka med dina pengar, för oavsett vem du väljer, så är det inte du själv.

Sedan 1995 har utvecklingen för PPM i snitt / år alltså varit ca. 2,6%, att jämställa med räntan på en del bankkonton alltså.

Hur stora variationer skall man acceptera? frågade de sig i artikeln ovan. Jag tror att vi kunde acceptera stora variationer, om vi åtminstone visste att vi själva kunde påverka situationen i en högre grad, genom att få ta ansvaret för våra pengar själva.