Hushålla med resurser vs. Begränsa mänskligheten...

Det här är även något som jag funderat över på sistonde, men idag läste jag den här krönikan: 
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jordens-befolkning-maste-begransas_7600824.svd
och insåg att det kanske är fler som tänker som mig.

Hushållning av resurser, miljövänligt, försöka minska sina ekologiska fotavtryck genom att äta mindre kött, köra mindre bil, cykla, spara på vattnet. Idéerna kring hur vi skall kunna fördela jordens resurser är många, men samtidigt så löser det inte det grundläggande problemet. Nämligen att vi hela tiden blir fler.

Kina har ju varit lite av ett föregångsland när det gäller att driva en hård enbarnspolitik. En politik som dessvärre varit nödvändig om de inte skulle ha en befolkningsexplosion av den magnitud som gjort att de inte funnits resurser att leva på inom deras egna lands gränser. Om de inte gjort så här hade de snart ätit sig själva ur huset så att säga.

I västvärlden har det inte behövts en aktiv politik men med förvärvsarbetande kvinnor och kvinnor som vill göra karriär på lika villkor som männen så har detta gjort att tid och energi för att driva projektet familjen har fått stryka på foten och västerländska familjer föder automatiskt färre barn av sig själva. Livsstilen har löst detta åt oss.

"Men tyvärr exploderar befolkningen i många andra länder. Niger, Somalia, Uganda, Tchad och många fler tillhör de värst drabbade. Även USA har en snabb befolkningstillväxt." från artikeln: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jordens-befolkning-maste-begransas_7600824.svd

Befolkningsexplosion i den muslimska världen har lett till en migration till andra länder.

Så hur är det med alla de länder där det fortfarande pågår en näst intill okontrollerad befolkningsexplosion, redan nu är många av länderna djupt i fattigdom och en snabb befolkningsökning kan öka på problemet. Jag tror även att lidandet i världen kommer att bli enormt om befolkningsexplosionen fortsätter samtidigt som vi har en" peak" av naturresurserna. Naturtillgångarna som vi redan tidigare haft svårt att fördela så att alla kan äta sig mätta. Jag tror inte att vi kommer att bli bättre på att fördela denna, men samtidigt har maktbalansen i världen börjat förskjutas så att kanske löser det en del av problemet åt oss. BRIC länderna har kommit så långt att de kan ta en större del av världens tillgångar än vad de gjort tidigare så fördelningen är något bättre nu.

Dock så tror jag att många folk och många länder fortfarande kommer att gå hungriga, och leva i misär. Det kommer att saknas både mat, rent dricksvatten, samt andra bekvämligheter och resurser som vi haft men som kommer minska möjligheterna nu när resurserna sinar. Vi kommer redan nu se att vi måste dra ned rejält på vår slit-och-släng-livsstil. Men även i fattigare länder kan bristen av resurser komma att märkas.

Vi kan inte höja levnadsstandarden i de länder som föder många barn, inte med sinande naturresurser, det betyder att barnafödandet kommer att fortsätta vara högt där. De kommer inte att följa i västvärldens fotspår i det utvecklingen som vi kanske hoppats skulle få befolkningsexplosionen att bromsa upp av sig själv.

Därför behöver vi mer aktivt lägga resurser på detta. Vi behöver erbjuda länder möjligheten till en familjeplanering, tillgång till preventivmedel, och rådgivning och stöd i dessa frågor. En bättre hälso och sjukvård. Ökningen av befolkningen går dessutom så pass snabbt att vi skulle behöva lägga in en maximal broms nu, eftersom det inte är någon förändring som kommer gå snabbt, att förändra andra människor, kulturer och länders inställning till barnafödande och familjeplanerande.

Av jordens alla arter (djur, växter, svampar och lavar) har på grund av människans verksamhet 600000 försvunnit sedan 1950. Under den senaste femtioårsperioden har jordens befolkning ökat från cirka 2 miljarder till dagens 6 miljarder. 2050 lär vi ha förökat oss så att vi blivit 9 eller 10 miljarder. Detta förstås under förutsättning att jordens livsuppehållande system inte kollapsat innan dess och slutgiltigt undanröjt problemen med överbefolkningen.

Enligt Världsnaturfonden lever vi över våra tillgångar. Vi konsumerar 25 procent mer än vad jorden klarar av att producera. Om mindre än 50 år kommer det att krävas två jordklot för att försörja mänskligheten.http://www.kristianstadsbladet.se/opinion/article1096546/Hotfull-befolkningsexplosion.html

Ett växande antal människor ger helt enkelt, alla ett torftigare liv men kan vi minska jordens befolkning så finns en större chans till att alla kan få leva ett värdigt liv. Men om vi inte gör detta, så kanske det inte spelar någon roll hur duktiga vi blir på att hushålla med resurser. Varje människa kräver ändå mer resurser än tidigare. 

En radikal idé är att den globala frihandeln och därmed de globala transporterna kan begränsas vad gäller varor – exempelvis jordbruksprodukter – som det tänkta mottagarlandet själv kan producera. Detta skulle dock leda till att många länder skulle svälta då de skulle behöva framställa sina jordbruksprodukter själva och detta skulle minska befolkningen i de länderna. Även Sverige är ett sådant land som idag använder mer jordbruksprodukter än vi framställer. Det tål att tänkas på. Vi bör själva framställa det vi själva skall äta, endast det är ett hållbart samhälle.

Så för en hållbar utveckling på den här planeten så är det avgörande att vi lyckas bromsa befolkningsutvecklingen globalt. Om vi inte gör det så har vi dödsdömt oss själva, samt alla andra arter på jorden allt från fiskar, till fåglar, till däggdjur, till mångfald i skog och natur. Om vi inte lyckas bromsa befolkningsutvecklingen så kommer vi att kollektivt krascha världen som ett ekosystem. Då kommer många människor att dö ut i sjukdomar, svält, tills naturen når en ny balans. Men vi kommer att ta en enorm bit av jordens biologiska mångfald med oss så det är en mycket dålig idé att vänta på att naturen löser det här åt oss.

Hur gör vi detta med respekt för människorna som lever i världen idag, mänskliga rättigheter, och med ett etiskt förfarande samtidigt som det brådskar och är något vi behöver göra något åt nu. Tiden är snart ute.