En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

tisdag 1 oktober 2013

Demografi och kommunernas kostnader...

Med drygt 1,1 miljoner anställda står kommunerna och landstingen tillsammans för en stor del av Sveriges ekonomi. Lagen säger att kom­muners och landstings kostnader och intäkter ska vara i balans.

Vi vet exempelvis att den allt äldre befolkningen ändrar förutsättningarna för folkhälsan och hälso- och sjukvården. Andelen äldre kommer att öka kraftigt fram till år 2020, med behov av service, omsorg och vård. Samtidigt minskar den pro­duktiva delen av befolkningen, vilket gör utmaningen att finan­siera vården än större. De sedan 1990-talets början kraftigt ökade vårdbehoven har hanterats genom gränsöverskridande strukturför­ändringar som resulterat i bättre resursutnyttjande.

Antalet personer i olika grupper av befolkningen har betydelse både för kommunsektorns kostnader för vård, skola, omsorg liksom för sektorns intäkter.

För intäkterna är särskilt storleken på gruppen mellan 20 och 64 år viktig. Och för att ha en balans mellan kostnader och intäkter är det viktigt att gruppen mellan 20 och 64 år är betydligt större än de andra grupperna sammantaget, grupper som för det mesta inte arbetar.


Anställda i kommunerna per personalgrupp 2011



A. Skola och barnomsorg 261 000 (38%)
B. Vård och omsorg 211 900 (31%)
C. Administration 76 200 (11%)
D. Teknik 78 700 (11%)
E. Socialt och kurativt arbete 32 300 (5%)
F. Kultur, turism och fritid 19 000 (3%)
G. Rehabilitering och förebyggande 7 200 (1%)

Det är inte förvånande att man tittar på kostnader inom skola/barnomsorg och vård/omsorg när kommuner skall spara eftersom att detta är de två största sektorerna, personalkostnader står också för kommunernas största del sammantaget i deras budget. För att kommuner skall kunna erbjuda medborgarna den stöd och service som de behöver. 

Framtidens utmaning är att se hur vi kan lösa de här frågorna samtidigt som resurserna krymper, att kunna bygga ett hållbart samhälle. Både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

3 kommentarer:

  1. Alla resurser krymper kanske inte. Kunskaper ökar åtminstone inom en del områden. Om vi använder dessa kunskaper något så när klokt får vi mer resurser.

    Ett område som utvecklas snabbt just nu är robotar. De har funnits länge inom större industrier men nu har några genombrott i funktion kommit. Att bättre känna igen mönster är viktigast. Att elektronik fortsatt krymper i storlek och samtidigt ökar i kapacitet samverkar.

    Energibehovet i stort är tillsammans med sin klimatpåverkan fortfarande i min uppfattning värsta problemområdet.

    Enkel dellösning på att pensionärerna ökar i antal är att minska vilka som är pensionärer dvs inte ättestupa utan höjd pensionsålder. En annan säker åtgärd som är på väg är just robothjälp. Att lyfta handikappade ur sängar kräver mycket av personal idag som enkelt underlättas med robothjälp. Hämtning av mat och medicin får personal att slita medan själva överlämnandet oftast bör ske av personal eftersom många ännu helst vill ha mänsklig kontakt. Mycket av städning kan ske av robotar och då menar jag lite mer avancerade än de vanligaste städrobotarna idag.

    Hemtjänst, som oftast saknar körkort, borde utrustas med elmopeder eller elcyklar nu innan de autonoma bilarna fått sitt tidiga genombrott och det är nära.

    Socialt skulle samhället säkert utvecklas om en kort vårdplikt infördes där alla får grundläggande 14 dagars utbildning i övre tonåren och sedan någon kort repövning då och då. Kan finansieras med dyrt friköp av repövning för de som föredrar det.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  2. Bra sammanställning. Hur får vi mer för samma peng? Det är nog frågan, för pengen kan inte ökas. Den enda egentliga förskjutningen inom ramen jag skulle vilja se är minskad administrationsandel och ökad sektor G. Det skulle sannolikt minska behoven inom sektor B en hel del samtidigt som vi fick kvalitetsförbättringar för berörda. Och de är många samt blir fler.

    Teknikutveckling kan definitivt vara en hjälp, men måste implementeras klokt. Annars blir det bara dyrare och det får absolut inte användas som självändamål med kvalitetsförsämring som följd för de behövande.

    SvaraRadera
  3. Expressen har en artikel "Snart finns en robot nära dig idag" har jag just erfarit. Den ger en del ytterligare för den som är intresserad.

    Visst kan pengen öka om ekonomin växer eller samhället vill omprioritera. Samtidigt kan ekonomin försämras speciellt om omställningen från fossilt till flödande inte skyndas på.

    Vissa kommuner satsar stort på skolan men låter samtidigt kommunens fastighetsbolag höja hyran från skolorna. Ofta får sedan fastighetsbolaget beröm och kanske extra belöning till ledning och styrelse för det goda ekonomiska resultatet.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera