Det kan komma sämre tider..eller?

Min mamma brukade alltid tala om framtiden i termer av att "det kan komma sämre tider". Detta innebar för henne, som var uppväxt under krigsåren, åren under andra världskriget. Att fattigdomen skulle kunna återvända till Sverige. Min mamma var från en fattig jordbrukarfamilj. De hade inget överflöd och hon hade lärt sig att spara allt för att det kunde komma till användning senare. När hon var en liten flicka hade de inte alltid skor till barnen utan barnen fick låna mellan varandra om de skulle gå ut. De fick gå långa sträckor för att komma till byaskolan. De hade inte alltid all mat som de behövde, det var brist på olika matvaror i Sverige och man fick ransonera det som man hade och inte ens köpa om man hade pengar för att ransoneringskraven gjorde att man bara fick köpa en viss mängd av en viss vara. Hon mindes att man fick mörklägga gårdarna på kvällarna genom att sätta skivor för fönstren. Hon mindes rädslan för att Hitler skulle komma att anfalla Sverige och morfar som låg stationerad gentemot gränsen mot Norge. Om kriget kommer.. var en realitet att leva med.

Till och med gårdfarihandlaren sade "Köp inte för mycket nu, det skall räcka till de andra gårdarna också.." för att man hade en känsla av solidaritet gentemot varandra i de dåliga tiderna.

Detta gjorde att min mamma aldrig kunde kasta något. Hon sparade alla skor och kläder vi någonsin haft. Små plastklämmor till plastpåsar som sitter där när man köper bröd. Hon sparade plastbestick från hämtmaten på restaurangerna, pappmuggar, den tomma pappersgodispåsen. Det här tror jag fick min bror och mig själv att bli tvärtom. Istället för att vara sparsamma som vår mamma, blev vi istället väldigt slösaktiga. Vi var vana vid att det alltid skulle finnas ett överflöd. För mycket av allt, istället för som vår mamma hade det, med för lite av allt.

Där hon var noggrann ekonomiskt, tittade på kvitton, jämförde priser och sparade pengar. Så köpte vi barn allt vi ville, utan eftertanke, och kastade och slängde det som vi inte längre ville ha. Tänk vad mycket pengar vi bara kastat i sjön. Vi ville såklart ha all ny teknik som kom, datorer, tv-spel, dyra leksaker. Vi var ju uppväxta under 80-talet och 90-talet så det kom mycket ny teknik.

Där vår mamma aldrig hade brukat ha någonting för egen del, gav hon oss allt.

Jag tror hon glömde lära oss vikten av sparsamhet. Hon glömde lära oss att man måste ha en buffert. Att vissa saker har ett högre värde som man bör investera i före man lägger pengarna på kortsiktiga nöjen. Det är först i vuxen ålder och alltså relativt nyligen som jag själv börjat se över kostnader och sparande. Att fundera på att man bör ha ett litet lager av saker.

Sen måste man ju också uppnå en balans i livet. Man kan inte försaka allt i nuet, för framtiden. Eller lägga all sin tid och resurser på att förbereda sig för de sämre tiderna.

Ann Wibble sade: Alla svenskar bör ha en årslön på banken! och det blev ett ramaskri, för de allra flesta tyckte att detta var ett omöjligt mål att uppnå. Men man bör ha ett sparande, och varje månad lägga undan minst 10% av sin nettoinkomst för framtiden. Innan man börjar spendera månadens lön. Om man lyckas spara 10% varje månad så kommer man till slut att komma till sitt mål. Om det är att ha en månadslön i buffert, så kommer det att ta 10 månader. Det borde vara det första målet. Att komma bort ifrån att man lever ifrån lön till lön. Att man skulle kunna betala sina räkningar med sin buffert, om löneutbetalningen blev försenad av någon anledning.

Man kan också spara till att ha en buffert på tre månader. Då har man en buffert till att kunna vänta på a-kassa eller att ha utifall sjukdom eller annat inträffar som innebär en längre tids inkomstbortfall. Det innebär en ökad säkerhet för dig och din familj.

Det finns ju också andra sätt att spara. Man kan se till att ha mat och hushållsvaror hemma, så har man täckt upp en buffert för  utgifter i form av matkostnader. Stapelvaror håller länge, och är lätta att förvara bara det är torrt i skafferiet. Mjöl, Socker, Knäckebröd, Mjölkpulver, Ris, Pasta, Konservburkar. Schampo, Tvål, Tvättmedel. Toalettpapper. Allt sådant som håller kan man enkelt ha ett litet lager av hemma. Min mamma hade alltid ett ganska stort lager av mat hemma. Men är man uppväxt i tider av svält, när mat varit en bristvara så är detta levande hos en på ett helt annat sätt än för oss som är vana vid det här överflödet.

Det betyder att när man är på snabbköpet och ändå plockar upp sina vanliga matvaror, så kan man varje gång köpa något extra. Det som går till ens buffert i form av skafferivaror. Det man kan ha hemma vid till exempel sjukdom som skulle göra det svårt att ta sig till affären. Eller om ens bil plötsligt skulle gå sönder och man skulle få svårt att handla. Om det blir snöstorm eller dåligt väder. Det finns egentligen många tillfällen då det kan vara bra att ha mat hemma.

Många svenskar har dock inte mat hemma som skulle räcka längre än några dagar framåt!

Men genom att handla när det till exempel är ett erbjudande på en viss vara. Även om du inte behöver den just nu, så har du sparat pengar från framtiden.

Min mamma brukade säga: Du måste ha pengar, för att kunna bygga ett lager av varor. Att kunna handla i storpack och när det är billigt. De som inte har pengar, blir tvungen att köpa allt i små förpackningar till en mycket högre kostnad. Därför kommer de aldrig ikapp med sina kostnader. När man kan få ned sina kostnader, det är då man kan lägga undan pengar, spara och bli rik.

Att leva på marginalen, är att leva med risken om fattigdom, svält och bristsituationer.

Jag tror att hur man ser på livet, påverkar också hur man väljer att lägga upp sina strategier för det livet.

Lever man själv, ensam i singelhushåll, med hög lön och ingen att ta hänsyn till så kommer man att kunna lägga sina pengar på märkeskläder, upplevelser, resor, slösande, prylar och teknik. Lever man i en familj med andra att ta hänsyn till och som man har ansvar för, bör man nog iallafall tänkt till, så man har även den långsiktiga bufferten, innan man tar pengarna till de kortsiktiga utgifterna.

Hur tänker du själv? Kan det komma sämre tider på din livshorisont? Eller är livet en enda lång vacker solnedgång över en oändlig värld där du aldrig kommer att behöva sakna något?

Läs även: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/forbered-dig-for-samre-tider_7000267.svd samt http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/global-jobbkris-biter-sig-fast_7124273.svd, sen så spår ju även KI sämre tider:
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3464637.ece