Tillväxttakten på hushållens lån från banker, bolåneinstitut och finansbolag har minskat månad för månad sedan september 2010. I mars planade kurvan ut, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). http://di.se/Artiklar/2012/4/30/266011/Lanefesten-mattas-av---men-kurvan-planar-ut/ Det finns i den här artikeln även en lista på hur förändringen har sett ut sedan 1997 och framåt, källa SCB.
Tillväxttakten på hushållens lån: (procentenheter)
1997
Mar 4,4
Jun 5,2
Sep 5,1
Dec 6,1
Jun 5,2
Sep 5,1
Dec 6,1
1998
Mar 6,2
Jun 6,8
Sep 7,6
Dec 7,1
Mar 6,2
Jun 6,8
Sep 7,6
Dec 7,1
1999
Mar 7,6
Jun 8,3
Sep 8,1
Dec 9,1
2000
Mar 9,3
Jun 8,4
Sep 8,7
Dec 7,6
2001
Mar 7,4
Jun 8,5
Sep 8,1
Dec 8,5
2002
Mar 8,5
Jun 8,0
Sep 8,4
Dec 8,9
2003
Mar 9,2
Jun 9,4
Sep 9,6
Dec 10,1
2004
Mar 10,0
Jun 10,9
Sep 11,0
Dec 11,5
2005
Mar 11,4
Jun 11,6
Sep 12,4
Dec 12,8
2006
Mar 13,2
Jun 12,9
Sep 12,4
Dec 12,2
2007
Mar 11,8
Jun 11,8
Sep 11,6
Dec 10,8
2008
Mar 11,2
Jun 10,9
Sep 10,0
Dec 8,8
2009
Mar 8,2
Jun 7,8
Sep 8,2
Dec 9,3
2010
Mar 9,3
Jun 8,9
Sep 8,9
Dec 7,9
2011
Mar 7,3
Jun 6,6
Sep 5,7
Dec 5,2
2012
Mars 5,0
Fotnot: Bankers, bostadsinstituts och finansbolags utlåning till hushåll. Årlig tillväxttakt procent. Källa: SCB
Det här är ju ett enormt problem att tillväxttakten på lånen hela tiden varit så hög. Även om den nu börjar sjunka är den fortfarande för hög för att det skall vara på en nivå som är långsiktigt hållbar. Hushållens skulder har hela tiden ökat i en takt som varit högre än tillväxten i BNP för landet som helhet vilket jag även skrivit om här:
http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/hushallens-skuldsattning-i-sverige.html
Siffrorna i det inlägget var dock en jämförelse i hur det sett ut på årsbasis.
I övrigt så var ökningen i februari 2012 och mars 2012 de lägsta sedan första kvartalet 1997, visar SCB:s statistik. Då växte hushållens lån med 4,4 procent i årstakt.
Skuldberget växte som mest från mitten av 2004 till 2010, då den årliga tillväxttakten låg på 11-13 procent. samt därefter på 8-10 procent, innan kurvan vände nedåt hösten 2010, då Finansinspektionen införde ett bolånetak på 85 procent av marknadsvärdet. Så en viss effekt har bolånetaket ändå haft som dämpande på lånens tillväxttakt även om jag kan tycka att det fortfarande finns en för hög ökande skuldsättningstakt som känns oroväckande för ett land som Sverige där hushållen redan är djupt skuldsatta.
Hushållens samlade lån uppgick vid utgången av mars till 2.672 miljarder kronor, vilket är en ökning med 127 miljarder kronor jämfört med motsvarande period i fjol. Större delen utgörs av bolån, som hade en årlig tillväxttakt på 5,2 procent i mars. Resterande del av hushållens lån utgörs bland annat av konsumtionslån, som i mars uppgick till 165 miljarder kronor. Även detta enligt siffror från:di.se.
Jag har även skrivit lite om hushållens bostadslån och skuldsättning här: http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/bostadslanen-motsvarar-75-av-hushallens.html
Rådet kvarstår, undvik korta lån och krediter, gå ur skuldpositioner. Avbetala och upplåna ej nya krediter. När recessionen tar fart på allvar även i Sverige kommer det vara en fördel att under den här perioden försökt att minska skuldbördan det kommer att belöna dig längre fram. Öka amorteringstakten nu medan räntorna är låga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar