En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

söndag 10 mars 2013

Sociala orättvisor, ger ökad ohälsa och sämre sociala relationer...

Sveriges goda välfärdssystem medför att Svenskar litar ovanligt mycket på varandra. Vi deltar även i större utsträckning i föreningsliv och har bättre sociala relationer. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan då vi mår bättre och lever längre. I europeiska länder med svaga sociala skyddsnät är människors sociala relationer desto sämre och de befinner sig i botten när det gäller hälsa och livslängd. Det finns dock farhågor då det sociala livet minskat i omfattning i Sverige sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet. Detta visar ny forskning i boken ”Social capital and health inequality in European welfare states” (Palgrave MacMillan). 
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/battre-sociala-relationer-i-socialdemokratiska-samhallen_7979482.svd

De som lever i ett samhälle med stora orättvisor och bristande stöd från de statliga institutionerna utvecklar lätt en mörk människosyn. Men de som känner förtroende för staten och välfärdssystemen tenderar att utveckla goda sociala relationer som präglas av tillit och ömsesidighet. Detta förbättrar vår hälsa och minskar hälsoskillnaderna mellan fattiga och rika i samhället.


De bästa sociala relationerna finner man i länder där socialdemokrater under lång tid har haft makten och utvecklat ett välfärdssamhälle som bygger på begrepp som rättvisa, jämlikhet och solidaritet – alltså den sortens samhälle som vi har haft och delvis har kvar i Sverige.

Marknadsliberala länder som Storbritannien och Irland intar en mellanställning i Europa när det gäller tillit och sociala relationer mellan invånarna. Där är alltså invånarna i allmänhet mer misstänksamma mot varandra än i Sverige och övriga Norden. Det hänger samman med att inkomstklyftorna är större och att staten i mindre grad har lagt sig i vad som sker på marknaden. I dessa avseenden finns det likheter mellan Storbritannien och USA. Och där har både umgänget och tilliten mellan invånarna minskat stadigt under efterkrigstiden, det har bland andra den världsberömde statsvetaren Robert Putnam vid Harvarduniversitetet skrivit om i boken ”Bowling Alone”. Den moderne amerikanen träffar sällan sina vänner och deltar i samhällslivet genom teven, telefonen eller datorn, han till och med bowlar ensam.


Det finns även en avhandling "Healthy bridges – Studies of social capital, welfare, and health" på samma ämne. Skriven av Rostila, Mikael (Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS)) http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:198385


Avhandlingen skriver bland annat att trots välutvecklade sjukvårdssystem och god materiell levnadsstandard finns fortfarande stora sociala hälsoskillnader i västerländska samhällen, däribland Sverige. Avhandlingen av Mikael Rostila visar att det finns stora skillnader mellan invandrares och svenskföddas sociala umgänge. Invandrare umgås i mindre utsträckning med vänner och släktingar och deltar i mindre omfattning i föreningsliv jämfört med svenskfödda. Liknande skillnader finns även mellan sociala klasser.

Det är dock viktigt att även uppmärksamma de negativa sidorna av sociala relationer enligt Mikael Rostila. Sociala nätverk i Sverige är segregerade då svenskar och invandrare umgås med varandra i liten utsträckning. Avhandlingen visar att invandrare som till övervägande del umgås med andra invandrare i slutna nätverk har en sämre hälsa än andra invandrare.

En förklaring är att invandrare i sådana nätverk har sämre möjligheter på arbetsmarknaden. En annan förklaring är att skadliga hälsobeteenden och sociala förhållanden sprids och upprätthålls i sådana nätverk. Hälsa är därmed inte enbart ett individuellt fenomen utan även ett socialt – som kan spridas i sociala nätverk.

Vad vi alltså kan fundera över är hur den kommande ekonomiska krisen, och åtstramningar kommer slå mot vårt samhälle. När välfärdsnätet glesas ut och klyftorna i samhället ökar, kommer alltså även ohälsan att öka och engagemang i tex. ideella föreningar och föreningsliv kommer att minska. Med sämre sociala relationer och tillit minskar stödet mellan exempelvis släktingar, vänner, grannar. Man kanske blir mindre benägen att hjälpa sina medmänniskor.

Kanske går vi ett hårdare samhällsklimat till mötes på många sätt.

8 kommentarer:

  1. Kanske? Samhällsutvecklingen kan bara gå upp eller ner. Vi ser ökade olikheter, som genom globaliseringen inte går att rätta till ens om man vill, samtidigt som den livsviktiga social tilliten slås i spillror. Just nu går det neråt, allt snabbare.

    Rekommenderar den här boken, på ämnet:
    http://www.schneier.com/book-lo.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte läst nämnda bok, kanske får ge mig i kast med den. :)

      Radera
  2. Jag kan tänka mig att orsakerna till mer omfattande föreningsliv kan spåras längre bak än just socialdemokrati. En stor skillnad med de flesta andra europeiska länderna är att vi inte har haft en så stor adel under 1800-talet utan de flesta byar organiserade sig utan en diktator närmast över. Det här gjorde att samhällelig nytta som delad odling med små bitar på olika ställen och gemensamma vägar behövde organiseras. De små odlingsbitarna var ett försäkringssystem mot naturens nycker men behövde då hanteras gemensamt dvs så samma utsäde på samma åker samtidigt och skörda vid samma tid. Den svaga "staten" redan på vikingatiden stadgade hårdare straff för brott på bro och väg än samma brott utanför. Detta lagstöd ansågs göra vägarna lite säkrare. När senare böndernas gemensamma byar bröts upp och små bitar av god, mindre god och ganska dålig jord lades samman till större bitar behövdes nya vägar till de nya gårdarna och detta organiserades då gemensamt i byarna. Samfälligheter var alltså tidigt mycket påtagligt här i Sverige. Betydligt fler var ju också bönder än de hantverkare som fanns i skråsystem och senare fackföreningar.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp vill med hävda att den svenska solidariteten är äldre än socialdemokratin. Läs äldre böcker.

      Dessutom vill jag hävda att detta är ett mycket bra exempel på socialistisk historieskrivning om hur det som fanns innan förträngs och förtalas. Till slut tror gemene man på berättelsen, även de politiska motståndarna. Vi har bortåt sextio år med socialdemokratiskt refomerad skola och det har satt sina spår, både i lägre kunskaper och sjunkande välstånd.

      Radera
    2. Absolut fördelar och nackdelar med alla system. Intressant studie ändå som de hänvisar till. Både hur det blivit i tex. USA med en trend att man till och med går och bowlar ensam, eller utför mycket av sina tidigare sociala aktiviteter ensamma.

      ..samt en koppling mot ett samhälles hälsa eller ohälsa.

      Internet kommer nog ha både fördelar och nackdelar exempelvis så umgås vi ju allt mer via nätet. Nackdelen kan ju vara att när vi sitter vid en dator rör vi oss mindre.

      Radera
    3. och jo visst kan man spåra vårt sociala samhälle långt längre bakåt än den socialistiska andan.

      Intressant ändå just kopplingen mellan hur ett samhälle utjämnar inkomstskillnader och högre nivå av gemensamma välfärdssystem och ett samhälles hälsotal.

      Radera
  3. Ibland fastnar man i fel uppfattningar. Speciellt blir lätt allt fel som en annan grupp utfört. Rymdis du har helt rätt i att det finns fördelar och nackdelar i alla system. Ibland är de inte så tydliga tidigt. Ny teknologi har alltid för och nackdelar. Jag är mycket positiv till Internet, men tex problemet att vi sitter mer vid datorer är äldre för datorer fanns före Internet. TV, personbil mm är större orsaker till stillasittande. än datorer. Ok - ett stort problem med Internet är att skolan inte lärt ut mer kritiskt tänkande. En del tror för mycket på tex små filmsekvenser där någon fastslår sanningen. Jag brukar låta bli att se de flesta och läser istället för då är det enklare att snabbt komma framåt men även kort stanna upp, repetera och tänka efter. Uppskattar dina stillbilder som ger mer känsla åt texten.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller att även om vi är allt duktigare på teknologi som att hantera datorer så går fortfarande barn ut ur skolan utan att klara att tex. räkna ordentligt. Svenskarna blir allt sämre på matematik. Men också att vi har så många fortfarande som inte går ut skolan med fullständiga betyg. Så någonstans i skolsystemen brister det fortfarande med stora brister. Kritiskt tänkande är ju jättebra att lära ut, men om man saknar baskunskaper kring ämnet man skall vara kritisk emot så blir det aldrig särskilt bra faktabaserade diskussioner. Åsikter kan alla ha, frågan är hur underbyggda de åsikterna är.

      Radera