Äntligen måndag?

Fick möjligheten att lyssna till en fantastisk föreläsare förra veckan. Författaren till boken "Äntligen måndag" av Torild Carlsson som berättar om myter i arbetslivet. Eftersom jag arbetar inom arbetsmarknadsförvaltningen var det högst relevant för mig. 

Vi arbetar mycket med vägledning och möjligheter att åter finna vägen till arbetsliv eller studier. Vi arbetar även med rehabilitering, praktik och subventionerade anställningar inom Luleå Kommun.

Föreläsningen tog upp många saker som var inspirerande. Bland annat började han sin föreläsning med att säga "Vad vill du bli när du bli stor". Yrken dyker upp i olika takt för barnen som upptäcker världen. Det är få fem-åringar som säger jag vill bli studie-och-yrkesvägledare. Sedan i 15-års åldern är det dags att börja välja. Men studier visar att även 15-åringar bara kan nämna fem olika yrken och beskriva vad det yrket egentligen innebär. Om man inte kan beskriva kartan, om vad som finns. Hur kan man då göra ett genomtänkt val? Kanske är det därför vi hela livet lever med frågan, vad ska jag göra härnäst?

Vägledning handlar därför mycket om att rita upp kartan, vad finns där ute egentligen?

Torild framhåller även att alla människor kan ha sin egen privata arbetsmarknad. Att genom att kombinera erfarenheter så kan man hitta en kombination som efterfrågas och där man är unik. Han berättar exemplet kring "biologdesignern". En biolog som inte längre önskade arbeta kvar i sitt gamla yrke, som utbildade sig till designer, men upptäckte att i konkurrens med alla yngre förmågor var det svårt att komma in och få arbeslivserfarenhet i sitt nya yrke.

Men genom att kombinera sina erfarenheter och istället vända sig till intressenter som kanske skulle söka båda dessa kombinationer. Genom att börja illustrera och designa till den medicinska industrin, eller facklitteratur. Där det var önskvärt att illustratören hade kännedom om "vad är en cell" eller vad det nu kan vara. Så underlättade det arbetet mellan författaren och hur denne ville att det skulle illustreras. Genom "Biologdesignern" ser vi hur det kan verkligen finnas en unik arbetsmarknad.

Att hitta ett jobb kan handla mer om att hitta vem jag vill vara tillsammans med. Att det handlar om att bygga relationer. Att hitta sin plats var man passar in. Ett jobb som vägledare handlar inte om att omforma människor. Det handlar om att hitta den plats där den här personen kommer att få ett jobb, utan att behöva förändra sig.

Man kan vara halvbra på flera saker men ändå ha den bästa kombinationen av talanger för ett specifikt jobb.

Det finns en myt om att utbildning alltid är en bra investering, men vi kan utbilda oss hela livet utan att det kanske leder till ett arbete. Vi måste istället bli bättre på att lära känna oss själva. Det finns ingen på arbetsmarknaden som har för lite kvalifikationer för att inte kunna få ett jobb. Alla kan någonting och kan vara bra på någonting. 

Vi kan heller inte bara titta på vilka yrken som behövs i framtiden, vi behöver bara veta vad jag verkligen själv brinner för och vad vill jag själv göra. Vet jag det så kan jag leta mig fram till det. Det kommer aldrig hjälpa att stirra sig blind på vilket yrke är det som efterfrågas just nu, eller vilket yrke är det som potentiellt sett kan ge högst lön?

Jag rekommenderar att läsa hans bok då Torild verkligen kommer med insiktsfulla tankar och idéer hur vi kan tänka kring arbetslivets snåriga vägar...