En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

Visar inlägg med etikett Bankväsende. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bankväsende. Visa alla inlägg

lördag 4 maj 2013

IDSAFIX, ränteswappningsfusk på en marknad värd $379 triljarder...

Här under våren händer det ändå en del spännande grejer. En av de större skandalerna i marknaden för ränteswappar. Nu gäller det utredningar av fusk i en skala som aldrig tidigare skådats på den här marknaden. Värdet på marknaden för ränteswappar är ca. 379 triljarder.

En ränteswap innebär en överenskommelse mellan två aktörer om att under en bestämd tidsperiod utbyta ränteflöden. Exempelvis kan en aktör välja att betala en fast ränta i utbyte mot att erhålla rörliga räntebetalningar. Ett swapinstrument fungerar i praktiken som en portfölj bestående av terminskontrakt. I praktisk användning kan en ränteswap fungera som följer. Ett företag har ett lån på totalt en miljon som löper med rörlig ränta. Företagets ledning skulle föredra att halva lånet istället löpte till fast ränta för att minska ränterisken. 


Ett alternativ till att lägga om själva lånet hos banken kan vara att ingå ett swapavtal där företaget betalar ett månatligt belopp som motsvarar en avtalad fast ränta på en halv miljon och istället erhåller rörlig ränta på samma underliggande belopp. Swapavtalet kan i många fall ingås med en annan part än banken som lämnat det ursprungliga lånet. Inga underliggande lånetransaktioner sker, utan endast ränteströmmar som om ett lån fanns.

På den svenska swap-marknaden kan man byta en fast ränta över en period från 1 till 10 år till/från en rörlig ränta som normalt är baserad på 3-månaders STIBOR-ränta. http://www.swedbank.se/foretag/finansiering/ranteswap/index.htm

Fakta om ränteswap hos Swedbank:

- Minsta nominella belopp 10 miljoner SEK eller motsvarande värde i utländsk valuta
- En ränteswap kan när som helst stängas och affären avslutas till rådande marknadspris
- Ett ramavtal avtal tecknas mellan dig och banken
- Varje ränteswap-avtal skräddarsys med avseende på nominellt belopp, start och slutdag, räntevillkor, etc

Värdet på ränteswappar, sätts varje dag baserat på att 10-20 banker rapporterar in siffror och om de ljuger i siffrorna så påverkar de världskursen. Den kursen påverkar i sin tur ränteswaps för stora företag, länder, landsting, kommuner. Det handlar alltså om gigantiska pengar. Hela maskineriet kring detta sköts av ett dussin personer. En avdelning på en av bankerna skall också ha kallats "treasure island" enligt rykte, utifrån vilka stora vinster som de gjorde.

För något år sedan upptäcktes att bankerna fuskade med andra delsystem och fick då betala några miljarder i böter (fickpengar i förhållande till vinsterna de gjorde), men IDSAFIX är en mycket stor härva. Locket verkar dock ligga på, för närvarande medan utredningen pågår. Kanske av oro att skapa instabilitet i det finansiella systemet då det onekligen undergräver förtroendet för hela bankväsendet.

Bland annat har de tydligen ibland fördröjt en inrapportering, bettat mot att värdet skulle sjunka eller öka, sedan rapporterat in siffrorna. Detta påminner lite om hur man hanterat hur guldpriset sätts, men där är det ju färre banker inblandade (är det fem stycken som sätter guldpriset?). Vilket också kantats av skandaler. Sedan hade vi ju LIBOR skandalen, alldeles nyligen. Där man manipulerade inter-bank räntor på en marknad värd 500 triljarder dollar. I den här skandalen är det även samma banker inblandade, nämligen bland annat Barclays, UBS, Bank of America, JP Morgan Chase och the Royal Bank of Scotland. 

London-baserade företaget ICAP, världens största mäklare av ränteswapar, utreds alltså av amerikanska myndigheter för uppförande som låter kusligt likt Libor skandalen. Tillsynsmyndigheterna undersöker huruvida en liten grupp av mäklare vid ICAP kan ha arbetat med upp till 15 av världens största banker att manipulera ISDAfix, ett riktmärke som används runt om i världen för att beräkna priser för ränteswappar.

Hur som helst blir det mycket spännande att se vad en utredning kommer fram till. Känner jag mänsklig girighet rätt så är det mycket troligt att den här marknaden varit riggad på olika sätt. Särskilt i de processer där det råder liten eller ingen insyn och det finns stora pengar att tjäna. 

tisdag 9 april 2013

Sloveniens tur att räddas?

Så var det alltså dags att rädda nästa land på kartan. Det verkar inte gå i bokstavsordning men nu har turen kommit till Slovenien. Tydligen har man även här fifflat med siffrorna och man kommer snart att tvingas be om ett nödlån enligt källor. Eller som en lustig kommentar till artikeln säger "Nästan alla dinosaurier som levde under krita, dog ut".
http://www.di.se/artiklar/2013/4/9/oecd-varnar-for-ny-bankkris/

Som i Cypern är bankerna det stora problemet. Enligt officiella uppskattningar har Sloveniens banker dåliga lån på omkring 7 miljarder euro, motsvarande knappt 60 miljarder kronor. Det är ungefär en femtedel av Sloveniens BNP. Men enligt OECD, en samarbetsorganisation för rika länder, kan kapitalbehoven vara större än så.


Bankernas totala balansomslutning är bara 140 procent av BNP, vilket är mindre än hälften av genomsnittet i EU. Men de är i huvudsak statskontrollerade och långivningen har präglats av politiska snarare än affärsmässiga hänsyn.

”Slovenien står inför en allvarlig bankkris, driven av överdrivet risktagande, svag styrning av statligt ägda banker och otillräckliga tillsynsverktyg”, hävdar OECD. OECD vill att regeringen i Ljubljana genomför nya stresstester. Organisationen stödjer en befintlig plan att skapa en så kallad bad bank där de dåliga tillgångarna samlas, men oroar sig enligt Reuters för att ”brist på transparens och politisk inblandning medför risker”.

Sloveniens ekonomi väntas i år krympa med 2,1 procent. Statsskulden är låga 47 procent av BNP men har fördubblats sedan 2008. Enligt OECD kommer den att nå 100 procent av BNP till 2025 om inga reformer genomförs. ”Den potentiella tillväxten har sjunkit rejält sedan krisen började”, varnar OECD.

Inte helt oväntat kommer man alltså inte heller i Slovenien att kunna förlita sig till att tillväxten skall ta fart och rädda ekonomi, politik och samhälle. Som ekonomisk kollaps går, så är det sakta men säkert som den ekonomiska instabiliteten sprider sig ifrån land till land. 

Det är bara att fortsätta betala av skulder alltså. Både privat som globalt.

onsdag 3 april 2013

Underhållande kreditmål...

Hittade denna av en händelse. Domar är i Sverige offentliga handlingar, varvid vi alla med glädje kan ta del av hur Norrköpings tingsrätt har resonerat kring ett ingånget kreditavtal där Svaranden i det här fallet framför att pengar som skapats av en bank inte är "riktiga pengar" och därmed inte skulle kunna krävas åter då det inte är av Riksbanken skapade pengar.

Tingsrätten valde dock att bortse ifrån Svarandes mycket intressanta lagtolkningar och valde istället att gå på den mer vanligt tillämpade Konsumentkreditlagen. Jag tycker det var intressant då detta är ett pilotmål som privatperson mot bankväsende, även om utgången nog var given redan ifrån start. Hade Tingsrätten inte följt Konsumentkreditlagen i det här fallet, så hade folk framledes inte betalat sina kreditskulder.



Här är tingsrättens dom i sin helhet (Dom 2379-12, Norrköpings Tingsrätt):

Hur hade ni själva dömt i frågan?

onsdag 21 november 2012

Vetenskapens värld 20121119

En del av er har säkert redan sett denna: http://www.svtplay.se/video/591940/del-12/?tab=undefined&sida=1

Del 14 av 18. Hur kunde världens ledande ekonomer missa att vi var på väg mot den största finansiella kollapsen sen 1930-talet? Vetenskapens värld granskar ekonomivetenskapen och den pågående skuldkrisen. Enligt en växande skara kritiker ledde häpnadsväckande brister i de ekonomiska modellerna fram till krisen. I centrum står vår tids enorma finanssektor. 



Går igenom bakgrunden återigen, upptakten till dagens skuldkris, hur pengar skapas. Mycket är sådant som man kanske hört förut men avsnittet är ändå underhållande och har en del nya vinklingar.

En del av dagens ekonomisystem är att man mäter mängden pengar M1, M2, M3 men inte mängden skulder på samma sätt. Man följer inte noga vart skulderna hamnar, som hos privatpersoner som skapar en bostadsbubbla, företagsskulder eller om skulderna blåser upp värdet på finansiella värdepapper.

Samtidigt konstaterar man kanske kärnan i ekonomikrisen, att åtstramningar leder till ekonomisk avmattning och då kan inte skulder återbetalas. Samtidigt låtsas man att skulderna en dag skall återbetalas genom att fortsätta skapa mer och större skulder hos centralbankerna.

Man tänker dock inte denna tanke till slutet genom att man säger aldrig att fortsätta på samma sätt leder också till systemkollaps så att man sitter fast i en rävsax hur man än gör. Man gör heller inte kopplingen till realekonomin, att vi inte kan ha evig tillväxt på grund av att vi slår i ekonomitaket när det hela tiden finns färre resurser att dela eller fördela. Energikrisen kommer också hela tiden att förvärras så de här processerna med ekonomi och skuldkris måste hela tiden också öka takten på hur det hela eskalerar.

Mot slutet av avsnittet kommer också en lösning på krisen, massiva skuldavskrivningar, både för banksektor och privata hushåll. Samtidigt som man krymper finanssektorn till hälften och behåller de funktioner som behövs till realekonomin, övrig del får gå bankrutt. Hur detta skulle kunna ske på en global nivå med en global konsensus är för mig dock ett mysterium. Aldrig förr har världen lyckats enas om något med en sådan stor omfattning som påverkar alla. Att de skulle lyckas nu, och undvika systemkollaps är för mig otroligt. För att inte tala om hur arga de som inte har lån skulle vara på de som isåfall skulle få sina skulder avskrivna och därav också värdet givet till sig. Enorma protester och nära upplopp i båda de här scenariona som jag ser mig.

Men ett favoritcitat från avsnittet för mig var "Om du har is på din trapp, så är du orolig för att någon kan komma att falla och göra sig illa där. Du vet förstås inte -när- detta kan komma att ske, men du vet att det finns en stor risk och därför är du orolig". 

I dagens ekonomisystem ser vi nu en stor oro för kollaps. Det finns en reell risk, ungefär som med isen på trappan. Men det är omöjligt att kunna säga "när" detta kommer att ske. Håll andan och gå försiktigt. Avsnittet är väl värt att se och finns på SVT play några veckor till.

tisdag 6 november 2012

Vad gör vi, när vi inte längre kan suga ut den tredje världen?

Jag började morgonen genom att läsa en krönika av en av mina favoritskribenter, Cervenka. Sällan några direkta överraskningar, men alltid välskrivet och en lugnande påminnelse att världen är precis lika skruvad som igår när jag gick och lade mig.
http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/06/too-big-to-be-snall/

I sin text hänvisar han i förbifarten till ett tal som hölls av Mervyn King, Governor of the Bank of England. To the South Wales Chamber of Commerce at The Millennium Centre, Cardiff på den 23:e Oktober 2012.
http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/speeches/2012/speech613.pdf

Här tänkte jag att jag nog har en kärna, eftersom att lyssna till hur centralbankerna resonerar är en del i hur vårt finansiella system ser ut just nu. Centralbankernas handlingssätt sätter nämligen sitt spår över hela vår planet.


På bilden, Europeiska centralbanken.

Den första punkten jag fastnade på i Bank of Englands tal, är när Mervyn King säger att de behöver återgå till att exportera mer och att det är i handelsbalansen man kommer att finna svaret på dagens kärva ekonomiska läge. Det här är viktigt. För det betyder att de tror att det här som centralbankerna gör just nu, bara är tänkt som just en tillfällig lösning.

Direkt citat från Mervyn's tal:

"In combating the downturn, monetary policy has played its part. Bank Rate has been cut to its lowest level ever and the Bank has purchased £375 billion of assets in order to inject money into the economy.  Although  this unprecedented degree of monetary loosening has prevented a depression, it has caused pain to those dependent on interest income. And we have not been able to avoid a sharp rise in youth unemployment.

In the long run, we will need to rebalance our economy away from domestic spending and towards exports, to reduce our trade deficit, to repay our debts, and to raise the rate of national saving and investment.  So you are probably puzzled by the fact that we seem to be doing exactly the opposite of that today.  Almost four years ago now, I called this the “paradox of policy” – policy measures that are desirable in the short term appear diametrically opposite to those needed in the long term.  Although we cannot avoid the long-term adjustment to our economy, we can try to slow the pace of the adjustment in order to limit the immediate damage to output and employment.  Loose monetary policy today will eventually give way to a tighter stance of policy as the economy recovers.  "

Problemet i detta är såklart att det som Mervyn tänker sig som en lösning är det kapitalistiska system vi har byggt, som bygger på att vi den rika västvärlden skall fortsätta suga ut den fattiga tredje världen. Enda sättet som vi kan ha en positiv handelsbalans och ett överskott i systemet är ifall något annat land dras med samma underskott. Ingen kan ha en vinst utan att ha någon förlust.

Vad Mervyn säger är alltså att även om det är dåliga tider nu därför att den rika västvärlden skickat alla arbeten till Asien, och nu möter konsekvenserna av att inget riktigt arbete utförs här. Så kommer vi snart att kunna återvända till den här tiden, och ordningen återställs när andra fortsätter att göra arbetet åt oss. Export (av vad?) skulle alltså ge dessa inkomster som landet tidigare haft. Eftersom jag inte tror att England plötsligt kommer att börja producera varor man anlitar Asien för att tillverka så är frågan alltså vad är denna export som plötsligt kommer dra upp BNP för landet?

Vad jag skulle se som en mer positiv grundtanke är om man accepterade att vi går emot en mer jämställd värld där den tidigare tredje världen kommit så långt i sin utveckling att det inte längre går att stoppa och de kräver högre löner, bättre villkor vilket gör att bytesbalansen har förskjutits. Vi gör inte längre sådana jättevinster som tidigare när vi kunde exportera något kunnande eller teknik dyrt för att sedan importera alla varor och tjänster vi behövde från dem, nästan gratis. Det kunnande som vi tidigare hade här i väst, har nu "tredje världen" nu börjat komma ikapp i och med att de har en mer välutbildad medelklass och skillnaden mellan vi - och dem - är nu minimal. Samt att detta borde leda till att vi istället måste sluta överkonsumera varorna vars pris nu har ökat. Säg förbrukningsvaror, allt från hushållsredskap, kläder, skor, teknikprylar, inredning mm som nästan samtliga tillverkats i Asien eller någonstans i tredje världen.

I en mer jämställd värld har vårt arbete och arbetskraften i tredje världen också ett mer jämställt värde och pris, och därmed kan vi inte ha ett överskott i vår handelsbalans i hur mycket vi exporterar och importerar. Vi går istället mot en balans som är nära Noll. Det har även konsekvensen att vi inte kan överutnyttja resurser och naturtillgångar heller som tidigare kanske kunde ses som "gratis". Vi är också fler på planeten som konkurrerar om samma tillgångar. Kostnaden på resurserna/råvarorna har därför även de ökat, inte bara kostnaderna för arbetskraften. Samt kostnaderna för energi som också är en ändlig resurs.

Problemet när man inte inser detta utan lever i förnekelse kring detta faktum är att man bygger dagens ekonomiska system på en tillfällig lösning, när man istället skulle behöva fundera på hur vi gör, om dagens situation istället faktiskt är den mer permanenta situationen. Vad gör vi om den här modellen de nu använder sig av, inte är en tillfällig lösning? Vad gör vi om den tidigare världsordningen aldrig kommer tillbaka? Då kan vi inte leva som vi gjort tidigare...

Jag tror varför det blir sådana här "snedtänk" är för att centralbankernas chefer i första hand är någon form av ekonomer, och inte samhällsvetare eller statsvetare. Jag tror att någonstans finns det kunskapsluckor, vilket blir förödande då de inte ser till hela bilden av vad för samhälle det ekonomiska systemet skapar. Detta har aldrig varit intressant för en ekonom, de är bara intresserade av att tjäna pengar inte till kanske att skapa en bättre värld. De har heller kanske inte insikten som naturvetare och forskare har börjat inse. Att resurserna inte kommer att räcka till alla.

Jag tror dock att om inte detta förändras snart, sättet som man ifrån styrande håll, tänker och resonerar till att man börjar tänka mer utifrån en helhetsbild, så kommer man störta hela systemet, och hela vårt globala samhälle ned i en slags medeltidens mörker.

De som styr bankväsende, ekonomin och politiker som sköter policyskapande på nationell nivå är i högsta grad även ansvariga för samhället som skapas. Därför behöver de ha mer kunskap att tillgå, ett större kunnande än vad de hittils kanske behövt. Men det är när svåra komplexa problem skall lösas, som det inte räcker att se bara sin egen del, utan även att se hur det man själv gör skall passa in i ett större perspektiv.

Om de som skall fatta beslut, däremot inte har all kunskap, saknar insikt och inte vet vart de skall styra då kan man räkna med att vi styr rakt in i isberget.

måndag 24 september 2012

Världens nollräntor signalerar bankväsendets långsamma död...

En av mina favoritkrönikörer, Andreas Cervenka, skrev om detta tidigare i september; och ibland fortsätter mina tankar snurra kring saker man läst så jag kommer tillbaka till det i tankarna märker jag. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/det-stora-dilemmat_7483172.svd

Men i princip, om räntan för pengarna du sätter in på banken går emot noll, varför ska du alls lämna dina pengar till banken. Detta innebär ju även att bankväsendet egentligen inte behövs, när pengarna i framtiden alltså hela tiden blir mindre värda än vad de är värda idag. Kanske skulle då pengarna i madrassen, eller pengarna i spargrisen vara ett lika gott alternativ till ett bankkonto. Då blir bankens enda uppgift som förmedlare av lönen som kommer in, samt räkningar som betalas och i övrigt inte en krona på det gamla välkända sparkontot.


Skulle banker kunna överleva i ett sådant ekonomiskt klimat? Är det som Cervenka skriver att vi ser finansvärlden ta sina sista andetag i en konstgjord andning inuti en plastpåse?

"Vem behöver banker och pensionsförvaltare? I en omvärld med negativa räntor undermineras bankernas hela affärsmodell. Varför låna ut om risken ökat och betalningen inte ens täcker kostnaden för kontor och personal?" skriver Cervenka.

När vi går emot en nolltillväxt måste den gamla skuldbaserade ekonomin falla, det är en naturlig konsekvens. Systemet är byggt på att hela tiden växa och byggas ut och nu i en deflationsekonomi pyser luften ur de uppblåsta jätteballongerna, tills vi får det avskalade resultatet som är kvar.

Kanske får vi då även en sundare användning av våra naturresurser, då dessa inte bara måste tömmas snabbast möjligt för att nå mål som ökad BNP och snabb avkastning. Kanske leder detta systemskifte till att vi kan värdera andra saker än våran kortsiktiga överkonsumtion.


Här finns även lite grafik ifrån BBC News som kan tålas att tänka på inför vad som kan komma att ske under den närmaste tiden i olika nivåer när krisen växer sig uppåt genom systemet. 
http://www.bbc.co.uk/news/business-18284747

torsdag 9 augusti 2012

Counting the cost: Money for nothing (Liberty Silver)



Ett mycket intressant inslag som sändes på Al Jazeera. Jag råkade på det här klippet på Liberty Silvers excellenta nyhetsflöde men repostar det här om inte alla har sett det.
http://www.libertysilver.se/kc/news?id=184 och http://www.libertysilver.se/kc/ som är direktlänken till deras Kunskapscentral.

Det är ju mycket nyheter som hela tiden swischar förbi våra mediekanaler men i bruset kan det vara svårt att uppfatta allt som sägs, samt att en del känns värt att ägna extra tid till. Det här klippet är visserligen ca. 26 minuter långt men väl värt tiden man lägger ned.

Jem Bendell förklarar här återigen konceptet att alla fiat-valutor skapas som skuld hos bankerna och varför detta är det grundläggande problem som måste lösas om vi skall kunna få kontroll över skuldkrisen.

tisdag 7 augusti 2012

Så vad hände egentligen hos Knight Capital Group?

Ett software relaterat problem den 1:a augusti, störde handeln och gjorde att Knight tappade 440 miljoner dollar och företaget har sedan letat efter kapital för att rädda företaget. Det här har lett till att man nu återigen ropar efter hårdare reglering inom handeln då detta var ett "testprogram" som löpte amok, men en del spekulerar i att det var ett medvetet försök för KCG att införa ett nytt system där de skulle kunna göra stora vinster men att algoritmen helt enkelt var fel.
http://www.bloomberg.com/news/2012-08-02/knight-losses-prompt-calls-for-stronger-sec-monitoring.html


KCG själva säger att det var ett omedvetet fel och att det var testprogramvara som av misstag laddades upp på en server som sedan låg och testhandlade aktien. Eftersom dess syfte var att testa höll den inte reda på sina eventuella vinster och förluster vilket då skulle ha gjort att förlusterna hann växa sig så stora innan problemet upptäcktes och programmet stängdes av. Ni kan läsa en utförligare berättelse kring hur testprogrammet fungerade här hos Zerohedge:
http://www.zerohedge.com/news/explaining-knightmare

KCG hittade till slut finansiering till att rädda sig undan total kollaps, men det betyder att de ger bort aktier i sitt företag och alltså förlorar en stor del av kontrollen över bolaget till en investerings grupp av olika andra bolag. http://www.usatoday.com/money/industries/brokerage/story/2012-08-06/Knight-Capital-financing/56819066/1

Röster börjar dock återigen höjas om att marknaderna är för känsliga för manipulation samt sådana här "fel" som kan uppstå vilket kan leda till enorma förluster i systemet. Man vill ha starkare insyn och "bevakning" ifrån SEC, medan de har för lite personal för att klara av att höja sin bevakande roll. http://www.sec.gov/


Eftersom SEC har för lite pengar att sköta bevakningen effektivt har de till exempel infört ett "Whistleblower" program där man ger angivaren mellan 10-30% av sanktionspengarna som man utmäter vid lagbrott som skulle ge mer än 1 000 000 dollar i sanktioner gentemot ett företag som brutit mot reglerna. http://www.sec.gov/whistleblower

Man kanske kan säga att det visar på en viss nivå av desperation ifrån de som skall reglera marknaden att man måste förlita sig på att muta till sig information. Tyvärr har väl alla de som jobbar i såna positioner att de skulle kunna vara whistleblowers, bra mycket mer förmåner, löner och bonusar i sina befintliga företag så att de inte räcker med den här summan för att någon skulle vilja kliva av.

En del politiker säger även att återigen så måste trading och investment banker skiljas ifrån banker för privat sparande, vilket upphörde i exempelvis USA efter Glass-Steagal act upphörde gälla.
http://en.wikipedia.org/wiki/Glass%E2%80%93Steagall_Act

Överhuvudtaget har ju avregleringen av bankväsendet gjort systemet mycket mer känsligt för påverkan, manipulation, kriser av olika slag, utnyttjande av för hög belåning gentemot eget kapital och allt det här kommer att behöva rensas ut innan systemet kan bli friskt igen.

måndag 30 juli 2012

LIBOR bevisligen manipulerad av minst tre stora aktörer...

Libor skandalen fortsätter att växa och det visar sig nu att Barclays inte är den enda av "storbankerna" som i stor utsträckning alltså manipulerat interbankräntorna. Tidigare har Barclays alltså försökt att slinka undan mer rättsliga påföljder genom att helt enkelt betala skadestånd.
http://www.expressen.se/nyheter/libor-skandal-kan-sta-banker-dyrt/

Men utredningen fortsätter växa och härvan kommer antagligen att ta evigheter att försöka reda ut. Det är frågan vad man egentligen kan göra åt saken eftersom detta handlar om att man via räntorna även alltså påverkat indirekt vår avkastning på fonder, eller bankkonton. Det handlar alltså om ofattbara summor som "stulits" av folket genom manipulationen av Libor.

Dessa andra två inblandade storbanker var bland annat Royal Bank of Scotland Group Plc och Schweiz UBS AG. Läs gärna den här otroligt långa artikeln hos Reuters: http://www.reuters.com/article/2012/07/28/us-banking-libor-traders-idUSBRE86R03220120728


I vanlig ordning kommer antagligen inget personligt ansvar sedan att utkrävas av de som faktiskt suttit i beslutsfattande positioner utan bankerna får betala skadestånd men de som egentligen fattat dessa beslut, som man tycker skulle behöva sättas i den mörkaste fängelsehålan, kan antagligen njuta av sina dagar i något söderhavsparadis även om de inte får fortsätta i sin ledande position.

Ja, det är upp och nedvända världen, stjäl man som "småskurk", ett lastbilslass tv-apparater från elgiganten (eller valfri butikskedja) kan man när man bli fast förvänta sig fängelse, men stjäl man miljarders miljarder genom att manipulera marknadsräntor får man som mest avgå ifrån sin chefsposition. Trots att dessa alltså är riktiga skurkar och fula fiskar i biljardklassen.

I övriga nyheter vill även EU att priserna heller inte längre skall manipuleras till exempel på råvaror såsom Olja. Frågan är väl som vanligt hur detta skall bevisas om detta sker? Men om det sker skulle det isåfall kunna leda till fängelse, se alltså även den här artikeln:
http://www.reuters.com/article/2012/07/26/eu-benchmarks-idUSL6E8IQEL720120726

Om detta kriminaliseras kanske även guldpriset kommer att sluta manipuleras? Eller är det för otroligt för att kunna ske?

Som jag ser det är det nog för mycket att hoppas på att vi skulle få ett rättvist system i världen, till allas gagn. Oavsett om det gäller rättssystem, pengasystem eller övrigt system som innehåller någon grad av makt. Vi är fortfarande långt ifrån det stadiet i mänsklig utveckling.

onsdag 20 juni 2012

Vad händer när bankerna tar en "bank-holiday"...

Tidigare responser till finansiella kriser har varit att bland annat sätta en uttagsgräns på hur mycket pengar man får ta ut ifrån banken vid ett tillfälle. Ett exempel från 1985 satte uttagsnivån till 1000 dollar per månad under finanskrisen i USA, och det är troligt att nivån skulle kunna hamna där i krokarna.
http://articles.orlandosentinel.com/1985-07-16/business/0310340009_1_savings-and-loans-loans-industry-maryland

Då banksystemet bygger på att människor inte skall kunna ta ut sina pengar samtidigt så kommer uttagsgränsen att vara satt mycket lågt. Den största delen av bankens pengar är trots allt de elektroniska pengarna som bara existerar inuti datasystemen.

När bankerna börjar vara nära att faila och de utlyser en s.k. bankhelg där de stänger, så kan de skapa mycket problem för de enskilda. Om bankerna vill kontrollera och rädda konton från okontrollerade uttag så kan de frysa konton för överföringar och därmed förhindra automatiserade betalningar från konton mm. De kan även välja att stänga ned internetbanken och ta bort privatpersoners egna tillgång till att hantera sina konton.

I följden efter en ökad finansiell osäkerhet kommer företagen att börja ta emot betalning via faktura i allt mindre utsträckning. Företagen kan börja vägra kortbetalning och vilja ha betalt kontant. Man litar inte på att bankerna kanske finns kvar imorgon.

Vi är enormt beroende av att banksystemet skall fungera, då våra löner sätts in direkt på kontot med elektroniska överföringar och pengarna är i systemets makt innan de är i våra egna händer. Det innebär att om banksystemet börjar sätta upp begränsningar så drabbas vår rörelseförmåga av vårt eget kapital. Eftersom att systemet även är uppbyggt på att vi inte i så stor utsträckning bär runt på fysiska sedlar skulle det även innebära att det plötsligt inte skulle finnas nog med fysiska sedlar om samhället plötsligt bestämmer sig för att det är kontanter som gäller och inte kortbetalningar.

Eftersom de flesta hushåll har mycket liten nivå av kontanter i hemmet skulle ett sådant här scenario orsaka otroligt mycket problem i vårt samhälle. De flesta har inte kontanter nog för att ens kunna betala sin hyra exempelvis, samt såklart inte heller alla andra utgifter man har under en månad.

En annan risk är att förutom att begränsa tillgången till kapital och rörelsefrihet över det egna bankkontot så kan banken även i vissa fall begränsa tillgången till bankfack i deras valv.

Detta är trots allt verkligheten nu i många av krisländerna där banksystemet havererar. Företag och butiker vill ha betalt i kontanter samtidigt som familjer har svårt att få tillgång till sina pengar. Förhoppningsvis sprider sig inte de här effekterna till Sverige, men vi kan aldrig vara helt säkra på att det inte händer här också. Det kan vara en idé att fundera igenom vad som är ens egna strategi om osäkerheten börjar att öka även här.

onsdag 13 juni 2012

Bankväsendet i sin dödsspiral...

Inom hela EU håller så kallade bank runs eller "uttagsanstormningar" på att accelerera. Som ett exempel så tar man ut mellan 100-500 miljoner euro varje dag som krisen fortgår i Grekland. 
http://www.zerohedge.com/news/greek-bank-run-update-%E2%82%AC100-%E2%82%AC500-million-day

I Italien löser man det istället med att en storbank tar och förklarar att de har en bank holiday och har nu semesterstängt fram till den 1:a juli. Detta är ett utmärkt sätt till att hindra folk från att nå sina pengar och därmed räddar man bankväsendet?

Inom hela EU funderar man på att införa villkor och restriktioner för människor att flytta sitt kapital ur banksystemet. Kanske dags att skrota papperspengarna helt så att inte människor kan ha dem hemma i madrassen? Kanske skulle detta kunna lösa ekonomins problem genom att helt enkelt hindra folk från att komma åt sina pengar? 

Andra kreativa förslag till att kontrollera kapitalet är exempelvis:

- Fast belopp för uttag, eller ta bort möjligheten till uttag helt.
- Tvinga medborgare eller banker att köpa in sig i statsskulden.
- Ta bort, inskränka eller upphäva internationella banköverföringar 
- Ta bort eller inskränka eller suspendera möjligheten till valutatransaktioner 
- Kriminalisera köp och ägandet av ädla metaller 
- Fastställande av en officiell växelkurs 
- Kriminalisering av marknadsbaserade transaktioner

Om detta inträffar lever vi snart i en total fascist-stat, steget skulle inte vara långt borta om sådana restriktioner börjar införas där staten kontrollerar allt.

I USA har man försökt att återställa förtroendet för bankväsendet genom insättningsgarantier ifrån Staten så att pengarna är garanterade även om banken går i konkurs. Problemen är att FDIC som sköter detta i USA är underfinansierad så att om banker verkligen börjar att gå omkull så finns ändå inte täckning för att återbetala till folket. Dessutom att betala till sig själv från staten till folket blir ju en rundgång och egentligen får de ju inte mer pengar utan pengar som staten har skall ju också tas någonstans ifrån.


"In addition to providing deposit insurance, the FDIC has also guaranteed $618 billion of debt issued by banks under the Debt Guarantee Program (DGP)  and an additional $834 billion of deposits under the Transaction Account Guarantee Program (TAGP).  (Both the DGP and the TAGP are part of the Temporary Liquidity Guarantee Program (TLGP) established in October 2008.)   The FDIC has also guaranteed a large portion of $600 billion in assets that it received from failed banks as receiver, under loss-share agreements with acquiring banks."

"Should extraordinary circumstances arise, the FDIC also has the authority to borrow up to $500 billion from the Treasury with the consent of both the Federal Reserve and the Treasury Department." Som sagt att låna från sig själv till sig själv eller garantera sina egna pengar med sina egna pengar (staten-folket är ju egentligen samma sak), det är ingen lösning.

Sedan håller ju rikedomarna i USA på att utraderas, vilket märks med att 40% av rikedomarna försvann mellan åren 2007 och 2011. Så vem skall ha kapital för att garantera insättarnas pengar? 
http://www.washingtonpost.com/business/economy/fed-americans-wealth-dropped-40-percent/2012/06/11/gJQAlIsCVV_story.html

Ett annat sätt för småbankerna att klara dessa bank runs är ju att låna kapital från centralbankerna vilket de redan gjort genom kapitalinjektionerna. Dessa har dock inte återställt förtroendet för bankväsendet, och med god rätt.

Man kan även vidare konstatera att det inte verkar bli någon LTRO3 här i Europa iallafall inte för närvarande och frågan är om FED har tänkt köra en QE3 men antagligen tänker de detsamma att det inte "hjälper" i nuläget.
http://www.theglobeandmail.com/report-on-business/top-business-stories/are-markets-counting-too-much-on-fed-qe3/article4235092/

"It would appear that the ability to turn worthless assets into useful liquidity via a raft of collateralized lending operations with the ECB is at an end. As Fitch's, MD of financial institutions Bridget Gandy just confirmed: "Some of the European banks are becoming short on collateral to pledge with the ECB, unless they can delever and sell some of their assets, which is difficult."

Man kan säga att alla tillgångar som inte går att sälja, egentligen redan har blivit värdelösa. Systemet måste rensa ut dessa värdelösa tillgångar och hiva dem rakt i sopkorgen. Det är inte vettigt att det finns så många gånger mer krediter och pengar i världen än det finns reala tillgångar att köpa för dem. Så länge de bara kan existera i finansvärlden så är det inget mer än "fantasiljoner".

Hur högt den här fantasibubblan av finansiella instrument egentligen har växt går att se i ett enkelt uttalande såsom att medan löner i USA fyrdubblades under de senaste 40 åren så har värdet på aktiemarknaden växt till 18 gånger storleken. Det finns alltså ett stort fall i finansvärlden här innan man åter kan se en koppling som känns rimlig mellan finansvärlden och den reala ekonomin.
http://www.zerohedge.com/news/biderman-central-banks-end-they-will-get-what-they-deserve

Ett problem med alla dessa "fantasiljoner" är till exempel världens alla utställda derivat som jag skrev om i tidigare post. Eftersom det finns mer än 1000 miljarder USD av derivat utställda hos världens banker, så kan de inte trassla ut dessa kopplingar som de byggt upp. Det går därför omöjligtvis att rädda systemet, utan när det väl imploderar, så kommer så kallade "papperstillgångar" att bli värdelösa över en natt. Dessa tillgångar är redan värdelösa men de finns fortfarande ett fiktivt värde på dem i bankernas bokföring. Men tillgångar som inte går att sälja är redan värdelösa frågan är när marknaden låter dem återta sitt verkliga värde?

Se min post: http://rymdiz.blogspot.se/2012/06/hur-mycket-ar-en-trillion-dollar-och.html för mer omkring derivaten.

Så bankväsendet fortsätter snurra i sin dödsspiral och alla ni som kan försök att kliva ur finansiella systemet med era pengar innan det hela kommer virvlandes ned. Först ut som vanligt, bättre att få panik nu som vi alla vet blir det trångt vid utgången senare.

måndag 11 juni 2012

3 av 10 eller 31% måste ta lån när de blir arbetslösa...

SO, A-kassornas samorganisation, presenterade idag en stor undersökning om ersättningstagarnas åsikter om arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat visar den att hela 31 procent av de personer som går på a-kassa tvingas låna pengar för att klara sin livssituation. 

SO har tillsammans med CFI Group genomfört undersökningen. 5 028 telefonintervjuer har genomförts med ersättningstagare under mars-april 2012. Svarsfrekvensen var 76%. 
http://www.seko.se/Aktuellt/Nyheter/2012/Juni/3-av-10-maste-ta-lan-for-att-overleva-arbetsloshet--/


År 2012 är tionde året i rad som den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen inte höjs. Det är också sjätte året i rad som andelen av arbetskraften utan skydd av akassa ökar. Det är en utveckling som pågått sedan hösten 2006 när regeringen aviserade stora förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Under ett par år tappade a-kassorna nära en halv miljon medlemmar.

Ett allvarligt problem är alla år utan höjning av dagpenningen. Under de tio år som den legat still har lönerna ökat med över 30 procent. Inte ens yrkeskategorier med de lägsta medellönerna på arbetsmarknaden har numera så låga löner att försäkringens löfte om 80 procent vid arbetslöshet uppfylls. Sett till hela arbetsmarknaden täcker försäkringen drygt hälften av en heltidslön, inte mer, för genomsnittliga löntagare. Under de år som arbetslöshetsförsäkringens skydd eroderat har många löntagare fått kraftigt höjda avgifter samtidigt som det har blivit svårare att kvalificera sig för ersättning. Och för dem som kvalificerat sig har ersättningen beräknats på mindre fördelaktiga grunder.

Titta  gärna på mer om detta här:
http://www.samorg.org/so/filer.aspx?typ=dokument&id=-16347448452292 för rapport "Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012".

Det märkligaste med att 31% av de arbetslösa "tvingas" till att ta lån när de blir arbetslösa är att de överhuvudtaget får ta lån. Det hjälper inte problemet utan snarare förvärrar det problemet då de även bygger upp en skuld. Återigen funderar jag över regleringar i bankväsendet hur det kommer sig att man får låna ut till låntagare som redan är insolventa.

Dessutom som Swedish Prepper kommenterade då vi diskuterade detta, varför har inte folk en buffert, matförråd eller förråd av andra nödvändigheter hemma så att de kan sänka livsomkostnader dramatiskt vid ändrad livssituation. Man bör även ha alternativ i sin vardagsekonomi så att man inte alltid lever upp sista kronan. Har man utrymme i sin budget att spara 10% varje månad, kan man sänka sparandet för den period som man hamnar i arbetslöshet och utanförskap. Man bör inte leva på det sätt så att man lever lön till lön och lever upp sista kronan, då är man för känslig för förändringar i livssituationen. Det är inte bara arbetslöshet som kan inträffa utan även sjukdom, egen eller nära anhörig och även annat oförutsett. Då behöver man utrymme för att kunna vara ledig ifrån sitt arbete.

Man måste alltså försöka att redan nu, om man vet att man lever på gränsen, ställa om sitt liv så att man inte lever upp sista kronan. Då så bör man alltså minska sina fasta utgifter. Kanske har man ett för dyrt boende som man inte kommer att klara vid arbetslöshet? Då bör man se sig om efter ett boende man har råd med istället. Om man inte gör förändringar i tid och tvingas ta itu med allt när man redan blivit arbetslös då är man ute för sent.

Eller om man ställer in sig på att amortera högt nu medan man har arbete, så kan man sänka amorteringar i tider av arbetslöshet och därmed hitta ett visst utrymme som buffert mot sämre tider. Det finns många alternativ men det gäller att ta itu med dem i tid.

Hur mycket är en trillion dollar, och hur många trillioner i derivat håller USA:s storbanker?


100 Million Dollars
$100,000,000 – Mycket att gå runt med i fickan. Passar dock fint på en standard pall av ISO standard. $ 1 Million dollar är kvadraten av kontanter på golvet på bilden nedan.

1 Billion Dollars
$1,000,000,000 – 10 lastpallar av 100-dollarsedlar nedan visar hur en miljard dollar ser ut. Transport-lastbilen visad nedan har en last på $ 2 miljarder.

1 Trillion Dollars
$1,000,000,000,000 – När makthavare kastar runt ordet "Trillion" som det är ingenting, så är detta i verkligheten alltså $ 1 triljon dollar. "Torget" av pallar i det nedre högra hörnet av bilden nedan motsvarar $ 10 miljarder dollar. 100x det och du har torn med $ 1000000000000 som är 465 feet (142 meter).



Här är en genomgång av hur mycket en del av USA: s banker investerat i den oreglerade derivatmarknaden som alltså skulle kunna förångas på ett ögonblick.

Morgan Stanley:      $1.7 Trillion
Wells Fargo:           $3.3 Trillion
HSBC:                    $4.321 Trillion
Goldman Sachs:      $44 Trillion
Bank of America:    $50 Trillion
Citibank:                $52 Trillion
JP Morgan Chase:   $70 Trillion

Det finns ingen regering i världen som har denna nivå av pengar. Detta är ungefär 3 gånger den hela samlade världsekonomin. Den oreglerade marknaden innebär alltså en gigantisk ekonomisk risk. Korruption i bankerna gör situationen värre. Vi kan alltså hålla utkik i nyheterna efter orden "derivat kris", eftersom att det är oundvikligt med fallande värde på de flesta reala tillgångar i dagens ekonomi.
http://www.munknee.com/2012/06/americas-derivative-market-is-unbelievably-huge-totally-unregulated-take-a-look-at-which-banks-own-how-much/

Se även: http://demonocracy.info/infographics/usa/derivatives/bank_exposure.html


Ett derivat är ett juridiskt avtal som härrör sitt värde från en annan tillgång, till exempel framtidens värde från nuvärdet av olja, statsobligationer mm. Med derivat köper du möjlighet (men inte skyldigheten) att köpa olja i 6 månader för dagens pris / något överenskommet pris, och på så sätt hoppas du att oljan kommer att kosta mer i framtiden.

Ett derivat kan också användas som en försäkring, satsar på att ett lån kommer eller inte kommer fallera före ett visst datum. Så det är som ett Casino, men istället för att satsa på kort och roulette, satsar du på framtida värden och prestanda för praktiskt taget allt som håller värdet. Systemet är inte reglerat och man kan köpa ett derivat på ett befintlig derivat.

De flesta stora banker försöker hindra mindre investerare från att få tillgång till derivatmarknaden på grund av att det finns alltför stor risk. Derivat marknaden är en galaktisk bubbla, precis som fastighets bubblan eller börsbubblan (som är på gång just nu). Eftersom det inte finns någon ekonom i världen som vet exakt hur pengar från derivat strömmar eller hur systemet fungerar, medan derivat handlas på mikrosekunder av datorer, så vet vi inte vad som kan komma att utlösa en krasch, eller när den kommer att ske.

Men med tanke på den globala finansiella krisen så kommer det även för detta system att vara tuffa tider, vilket kommer att vara katastrofalt för världens finansiella system sedan de 9 största bankerna innehar totalt $ 228720000000000 i derivat - cirka 3 gånger hela världsekonomin.

Hur skall de kommande massiva förlusterna bokföras? Kommer detta att vara det som tar ned hela världsekonomin när dessa tillgångar skall redas ut och förlusterna ifrån derivatmarknaden "trasslas" loss från den övriga, mer sunda ekonomin?

När de här bankerna börjar falla som käglor kommer de naturligtvis att även stjälpa över varandra och vi är nog ganska nära en tipping-point. Frågan är ju som vanligt, hur kunde det gå så här långt med den oreglerade finansmarknaden?


Jag ser det litegrann som att man har en bomb i bagageutrymmet på bilen medan man kör 180km/h nedför en smal klippväg. Men låt oss inte tänka på det så länge, låt oss istället njuta av resan medan den varar...

tisdag 5 juni 2012

Derivat och systemrisk på 2008 års nivåer...

Enligt Bank of International Settlements, nyligen släppta rapport så är den totala storleken av derivat, i slutet av Q4 2011, runt omkring 647 biljoner dollar. Kollapsen av euron samtidigt som börsmarknaderna redan är på väg att falla skulle kunna utlösa en flodvåg (apokalyptisk ekonomisk tsunami?) som skulle få Lehmans krasch att vara som en liten våg i ett vattenglas. 
http://www.bis.org/publ/qtrpdf/r_qt1206.htm

Eller 647,762,000,000,000 anledningar att oroa sig...

Man kan bland annat även se att Sverige fortsätter att öka sin exponering ifrån de svenska bankerna som lånar ut mer till både inhemska kunder samt utlåning utomlands.


Ökningen av kreditexponering har återvänt till nivåer som gällde just innan kraschen 2008. Det var dock en begränsad mindre krasch (Lehmans) och krascherna som förväntas komma efter att hela stater faller och drar med sig bankväsendet kan inte undvikas när exponeringen är så pass hög. Man kan tro att bankerna skulle försöka minska sin riskexponering när de ändå vet att en krasch är på väg, men tydligen finns det ingen väg ut ur systemet. Det roliga är att i % så sjönk ändå antalet utställda derivat med 8% som handlades över ländernas gränser, dock så gick priset på nämnda derivat upp med 40% i andra halvan av 2011, så räknat i pengar så ökade summan även om  det i % sett sjönk. Det ökade dock totalt sett bara marginellt gällande summan. Vilket är det jag menar när jag säger att det inte verkar finnas någon väg ut ur systemet...


Det finns ett problem i att det finns derivat utställda på kreditmarknaden som löser ut om exempelvis Euron kraschar och Euron har hållit på att sjunka i värde under en längre tid. Numera finns det även derivat som är utställda som motpart mot varje annan form av investering. Då vi kan förvänta oss att i en deflationsekonomi bör mängder av tillgångar falla i värde, så då kan det även komma krascher där dessa derivat då skall lösas ut. Ingen kan dock ta förlusten när derivaten väl skall lösas ut och systemet är tätt sammanflätat.

Man kan dock se att inom Europa så håller utlåningen till perifera banker på att sjunka, och den största nedgången gällde att utlåning till andra banker föll med $ 637bn, eller 3,1 procent. Även den gränsöverskridande utlåningen till bankerna i euroområdet periferin fortsatte att krympa kraftigt och här gällde att åtaganden till Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien sjönk kraftigt vilket inte var helt förvånande. Det är dock bara en droppe i havet, med dessa fem kollapsande länder, när man jämför det med alla de utställda derivaten.

De historiskt "starka" bankerna har heller inte mycket att sätta emot. Bank of England vill återigen öka utlåningen för att stimulera den sjunkande brittiska ekonomin. Den japanska centralbanken försöker att sanera en deflationistisk ekonomisk katastrof som utökats med tsunamin och Fukushima katastrofen, och USA:s Federal Reserve har heller ingen plan för hur de kan förhindra en kraftig recession. Kina har tappat intresset för oss i den gamla västvärlden och riktar in sig på sina nya samarbetspartners.

Problemen från 2008 kvarstår och blir värre, och politiker och styrande har fortfarande ingen aning om hur de skall lösa dessa problem i Europa och runt om i världen. Vi tar in vatten och håller på att sjunka, men vi sitter ju i det osänkbara skeppet? Med vår teknik och kunnande skulle vi aldrig kunna hamna i den här situationen.

Alle man till livbåtarna. På med flytvästarna. Skydda dina tillgångar, minska exponeringen mot marknaden och be till gud?

måndag 14 maj 2012

Riskbedömning kontra vinstmöjligheter...kvitt eller dubbelt?

Under de senaste 20 åren har Wall Street flyttat fokus från en investeringledd modell till en spel-ledd modell. Man gör nu stora satsningar för möjligheten till att plocka upp små vinster. Detta kan också förklaras som att de tar på sig mer och mer risk för att i praktiken plocka upp småpengar i farten framför en framrullande ångvält. http://www.surlytrader.com/picking-up-nickels-in-front-of-a-steamroller/

Detta leder ofta till många små vinster, men varnar också för att någon gång kan det komma att hända en katastrof. Risken finns där, att något skall gå fel. Men man väljer att inte ta hänsyn till det, för de små kortsiktiga vinsterna. Bakom varje prisberäkning inom finans, finns också ett förväntat värde.

Anta att någon skulle komma fram till dig och säga "Jag föreslår att vi spelar ett spel. Jag flippar detta mynt, och om det kommer upp som krona får du $100. Om det kommer upp klave får du ingenting. Hur mycket skulle du betala mig för rätten till att spela det här spelet? " Eller med andra ord: Vad är värdet av en 50 procents chans att vinna $100?


Om du spelat det här spelet hela dagen, skulle du förmodligen vinna ungefär hälften av tiden. De flesta människor, skulle då värdera singla-slant spelet till $50, som är sannolikheten för framgång (50 procent, eller 0,5) gånger värdet av ett lyckat resultat ($100). I allmänhet för att beräkna det förväntade värdet av ett spel måste du lägga upp värdena för alla möjliga utfall multiplicerat med deras respektive sannolikheter. Tänk till exempel mer riskfyllda spel där du vinner $100 om myntet landar med krona upp, men förlorar $100 på alla andra sätt. Var och en av dessa resultat sker 50 procent av tiden, så värdet på detta spel är:
(0,5) x ($ 100) + (0,5) x (- $ 100) = 0 $

Ekvationen registrerar bara det uppenbara faktum att detta spel gynnar varken dig eller din motståndare. http://www.slate.com/content/dam/slate/archive/media/2008/10/90_martingalesupplement.pdf

Vad är det förväntade värdet av Martingale spelsystemet? Gäller det spelet ovan är det inte mer än ett antal gånger som du flippar myntet, men vart och ett av dessa har ett värde på 0. Så hela spelet har även ett totalt värde av 0.

Å andra sidan, om du börjar med en stor summa pengar (eller generösa långivare), är det ganska osannolikt att du kommer att stöta på stället, där turen eller oturen slår dig ur spelet. Det är lite rörigt att beräkna exakt hur osannolikt, men vi behöver inte exakta siffror för att förklara teorin. För att förenkla, låt oss säga att det finns en 99 procents chans att du vinner $100 från spelandet. Då är det förväntade värdet av Martingale systemet: (0,99) x ($ 100) + (0,01) x (katastrofala resultatet) = 0

Men vi vet redan det förväntade värdet är 0! Enkla algebra räcker för att lösa den resulterande ekvationen, för att spelet ska ha ett värde på 0, måste "det katastrofala resultatet" vara - $ 9.900.

Med andra ord, Martingale strategin kan inte eliminera risker det tar bara din risk och pressar in allt i ett osannolikt, men katastrofalt scenario. Det förväntade värdet på beräkningen är oförlåtande. Oavsett vilken ultrasofistikerad vadslagnings strategi som du utgår ifrån, kan du inte förvänta dig att tjäna pengar på lång sikt genom att spela ett spel som har en rättvis fördelning av vinster och förluster. Det finns alltid en risk för förlust och ju mindre chansen att förlora blir, ju större blir den potentiella förlusten. Resultatet blir en typ av "upp och ned lotteri". Oftast vinst, men en stor förlust någonstans i systemet. http://harvardmagazine.com/2001/01/risk-without-reward.html


Merrill Lynch Equity Volatility Arbitrage Index syftar till att generera absolut avkastning genom arbitrage skillnad mellan S & P 500 implicit volatilitet och efterföljande realiserad volatilitet. Ett mycket bra exempel på när det här händer i verkligheten. Vem kunde ha anat? Många små vinster, följda av en jätteförlust.

Du kan också läsa mer om Martingale roulette spelsystemet här:

Men om du redan förstår detta med risk, kontra vinster inom andra spel, så kan du också förstå hur detta påverkar finansvärlden. Det finns många traders som hittat system där risken skall vara lika med noll, och där man skall kunna vinna stora pengar utan risk. Nu senaste exemplet med London Whale som hade sin vinstmodell klar för sig, det var ett så bra system så varken ledningen på J.P Morgan eller han själv kunde se  risken i framtiden att det osannolika skulle hända att de skulle förlora motsvarande 21 miljarder svenska kronor.

Det här beteendet har beskrivits förut och hänt förut, och kommer att hända igen. http://www.slate.com/articles/life/do_the_math/2008/10/were_down_700_billion_lets_go_double_or_nothing.single.html

I verkliga världen kan alltså teorin kring Martingale roulette förstås som att bankerna, nu med oändligt kapital skulle kunna fortsätta dubblera tills de så småningom vinner och tar igen sina förluster. Men det finns ett andra problem med den här modellen av Martingale roulette.

Du kan ha hela kapitalet i världen men om du inte har en motpart att ta dina insatser (och som med dina spel och mot-satsningar blir större och större blir det per definition svårare och svårare att hitta lämpliga motparter till så till slut sitter du ändå ensam kvar på toppen av en investering som ingen kan lösa ut dig ifrån. Detta hände Bruno Iksil och J.P Morgan. För att du skall kunna få en vinst måste någon annan ta en förlust till samma värde.

Den uppenbara exemplet från verkliga livet tar oss tillbaka till kasinotbordet - om du försöker att genomföra en Martingale roulette satsning, som börjar på $100, och du har förlorar 10 gånger i rad, så skulle din 11:e satsning i spelet måsta vara hela $204.800 för att vinna tillbaka din ursprungliga insats på $100. Det kan mycket väl komma att överstiga de gränser som casino bordet har - med andra ord så har du förlorat din motpart, och lämnas då med en förlust så många gånger större än din förväntade vinst hade varit.

Likaså som Jamie Dimon och Bruno Iksil på J.P Morgan nu har lärt sig, är att deras missbedömning av risken kontra vinstmöjligheterna, ledde till att man byggde upp en position på marknaden som var av en "val"-storlek med dominerande spel på CDX IG9 index (Men detta spel på någon annan sådan marknad hade gett samma resultat). När denna marknad sedan vände kraftigt negativ så kan man endast med stora svårigheter hitta en motpart att fortsätta öka sina insatser mot, och Martingale spelet kommer förmodligen att vara över, och man kommer att tvingas att ta sin (nu ytterst stora) förlust.

Tyvärr betyder det även att när andra hedge funds och banker rapporterar vinster ett kvartal, så står de bara  närmare den där stora katastrofen som kommer att komma. När de någon gång, kanske i en närmare framtid än de själva tror, kommer att få en stor förlust som möter värdet av alla deras tidigare vinster. Då kommer de att tvingas sälja för att möta upp sitt krav på kapital och snabbt kliva ur positioner trots att detta leder till massiva förluster för kanske hela marknaden då det kan sätta igång en domino effekt. 

FED och ECB har inte förstått att börsmarknaden inte bara behöver en lender-of-last-resort, men också en counterpart-of-last-resort. Problemet med att försöka lösa underskott i systemet med att bara trycka mer digital valuta är en strategi som på sikt förstör valutan. Vem skall ta förlusten?

Man kan ju också kortsiktigt skylla på enskilda handlare och inte på systemet i stort, J.P Morgan sparkade ytterligare tre chefer, och överväger även att stänga hela sitt Londonkontor. Men kommer det att lösa någonting? Spelet är fortfarande riggat. De kommer även att fortsätta satsa pengar som tidigare på liknande upplägg oavsett vem som är chef där. Totalt sitter de nu på kontrakt till ett värde av så mycket som 100 miljarder dollar, motsvarande 680 miljarder kronor. Men den nuvarande förlusten uppgår alltså till ca. 14-21 miljarder svenska kronor. http://di.se/Artiklar/2012/5/14/267335/Huvuden-rullar-efter-JP-Morgans-tradingskandal/

Frågan är vad som hände med bankerna som investerade till riktiga vinster för samhället istället för vinster i ett roulette spel? Minns du de där investmentbankerna som gjorde majoriteten av sina vinster på utlåning till människor som behöver pengar till att skapa produkter och göra idéer verklighet? Vad hände med dem?