Riksinternaten tappar sin särställning...

Riksinternaten Lundsberg, Grenna och Sigtunas särställning ska upphöra har regeringen beslutat. Det innebär att skolorna förlorar sina statsbidrag och särskilda villkor. Sveriges tre riksinternat Lundsberg, Grenna och Sigtuna har haft en särställning vilket innebär att de har kunnat få särskilda statsbidrag och tagit ut avgifter för undervisningen. Regeringens beslut innebär att det upphör och att de blir vanliga skolor med samma villkor som andra friskolor. 
http://www.dn.se/nyheter/sverige/riksinternaten-blir-vanliga-skolor/

Efter många upprepade skandaler, främst på Lundsberg under de senaste åren 2012-2013 så har nu regeringen fått nog av dessa och sätter ned foten. Detta drabbar alla tre riksinternaten lika och de tre riksinternaten tappar alltså sin särställning. Nu kommer de att likställas med övriga friskolor vad gäller deras särskilda statsbidrag och att de inte kan ta ut avgifter för undervisningen.

Naturligtvis löser skolorna det ändå genom att höja kostnaderna för boendet och därmed täcka upp för eventuella förluster. Så det här handlar inte alls om pengar i slutändan. Lundsberg uttrycker i en intervju att de inte är oroliga för sin framtid.

"Men det är sannolikt att det kommer innebära att det blir större konkurrens om utlandseleverna i och med att alla skolor får samma villkor. Vi måste se till att vi ligger i spets när det gäller kvalitet och trygghet för eleverna, men det känner jag mig trygg med"

Kommer skolorna att kunna upprätthålla sina anor och sin stolthet som varit det som fått generation efter generation av överklass att skicka sina söner och döttrar till skolorna? Bör de inte vara oroliga för om de kan leva upp till kvalitetskraven på utbildningen? Om de konkurrerar på lika villkor med andra friskolor.

Jag tänker själv att på sikt är detta ändå ett hårt slag mot skolornas stolthet. Genom sin särställning har de ändå varit "förmer" än andra skolor. Samhället har genom att förändra detta, visat att på grund av skolornas skam och vanära (när ni vad som sker i det tysta förts fram i ljuset). Så kan skolorna nu inte längre hyllas till skyarna. Detta gör att deras status ändå kommer att sjunka på sikt. Kanske är det här sista generationen av t.ex. "äkta Lundsbergare" för att i framtiden ersättas av kreti och pleti som i efterdyningarna vill försöka få en bit av den sista nobla äran, medan skolorna ropar ut sitt sista 'Hurra'.

Lagändringen ska träda i kraft den januari 2016, med övergångsregler för elever som har påbörjat en utbildning innan dess.

Funktionsnedsättningar i arbetslivet och inom utbildningsväsendet...

Närmare en miljon av Sveriges invånare i arbetsför ålder har någon funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om begränsad rörelseförmåga, läs- och skrivsvårigheter, astma och allergi, nedsatt syn eller hörsel eller psykisk ohälsa.

I SCB:s statistik för 2008 framgår att: 

- 16 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) uppger att de har någon form av funktionsnedsättning.
- Hälften av dem uppger att det inte påverkar deras arbetsförmåga.
- Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är nästan dubbelt så hög som bland befolkningen i stort.
- Bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga har 50 procent ett arbete.
- Bland personer med funktionsnedsättning, utan nedsatt arbetsförmåga, är det 77 procent som har ett arbete, precis som i övriga befolkningen.
- Andelen egenföretagare är högre inom gruppen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, än övriga befolkningen.
- Män får dyrare arbetstekniska hjälpmedel än kvinnor.
- Fler män än kvinnor har anpassade arbetsuppgifter och anpassad arbetstid, bland dem som anser sig behöva dessa hjälpmedel.

Hur är läget? Fakta i korthet (Handisam 2012) Arbetsmarknad

http://www.handisam.se/Uppfoljning-och-statistik/hur-ar-laget/Arbetsmarknadspolitiken/

* Av personer med nedsatt arbetsförmåga har 44 procent arbete. Detta kan jämföras med 75 procent i övrig befolkning.

* 26 procent av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning. De kan vara arbetslösa eller delta i arbetsmarknadsåtgärder. Det är oförändrat sedan 2011.

* För att underlätta arbetet har 14 800 personer tillgång till personligt biträde på sina arbetsplatser. Det är en ökning med över 3 300 personer sedan 2011.

* Det är 16 procent av personer med funktionsnedsättning som har mött negativa attityder hos arbetsgivare på grund av sin funktionsnedsättning.

* 42 procent av kommunerna hade personer som gick från insatsen daglig verksamhet till anställning under 2011. Daglig verksamhet är en sysselsättningsform för vissa personer med funktionsnedsättning.

Hur är läget? Fakta i korthet (Handisam 2012) Utbildning

http://www.handisam.se/Uppfoljning-och-statistik/hur-ar-laget/Utbildning/

* I yrkesverksam ålder har ungefär 30 procent av personer med funktionsnedsättning eftergymnasial utbildning, jämfört med 44 procent bland övriga. 

* 70 procent av granskade grundskolor och 81 procent av gymnasieskolorna har brister i sitt arbete med särskilt stöd. 

* Det är vanligare att rektorer och kommunala tjänstemän inom skolområdet anser att den fysiska miljön i skolan är mer tillgänglig än valet av pedagogik. 

* Bland unga med funktionsnedsättning, i åldern 16-25 år, är 21 procent ganska eller mycket missnöjda med sin skolsituation. Bland övriga är andelen 8 procent. 

* 16 procent av barn med funktionsnedsättning blir mobbade. Det är nästan tre gånger så vanligt som hos övriga barn, där andelen är knappt 6 procent.

Handisam skriver i sin statistik om många andra områden där möjligheterna för de med funktionsnedsättningar fortfarande inte är lika med de som saknar funktionsnedsättningar. Det finns mycket kvar att göra för att vårt samhälle skall bli mer rättvist och ge alla människor likartade förutsättningar.

http://www.handisam.se/Uppfoljning-och-statistik/hur-ar-laget/

De nya studenternas svagheter är ett samhällsproblem...

Idag vill jag återge en krönika, då jag tycker att den fångar något väsentligt, kring samhället och utbildningars värde. Kanske också om studenters inställning till studier och människors inställning till kunskap.

Ur DN: Ann Heberlein: De nya studenternas svagheter är ett samhällsproblem

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ann-heberlein-de-nya-studenternas-svagheter-ar-ett-samhallsproblem/

Vi är bekymrade. Larmen om förfallet inom den högre utbildningen blir allt fler. I vintras publicerade nio universitetslärare vid Uppsala universitet något av ett nödrop i Uppsala Nya Tidning, i en stor artikel i Universitetsläraren bekräftade Ebba Lisberg Jensen, lektor vid Malmö högskola, Uppsalahistorikernas bild, i somras skrev Dick Harrison, professor i Lund, en lika besk som bekymrad krönika i Magma i samma ämne, och i pentryt på min arbetsplats, Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet, är studenternas tilltagande oförmåga att hantera sina studier ett ständigt samtalsämne. Exemplen är flera, men intresset att diskutera problematiken är nästan obefintligt.

Jag – liksom majoriteten av mina kolleger – älskar att undervisa. Att få vara pedagog, att befrämja kunskap och vägleda studenten till egna insikter är något av det finaste jag vet. Paidagogos var i antikens Rom namnet på den slav som undervisade de fina familjernas barn. Läraren – pedagogen – är alltså en tjänare, i kunskapens och elevernas tjänst. Att tjäna studenterna har dock med åren blivit allt svårare. Jag är fortfarande lika förväntansfull inför mötet med en ny a-kurs. Min förväntan förbyts dessvärre allt oftare i förtvivlan. Jag förväntar mig en församling av nyfikna och ambitiösa kvinnor och män. Och visst finns de fortfarande, studenterna, som förstår att det är en förmån – ja en ynnest – att på heltid få lov att ägna sig åt studier. Det är tyvärr sällan den här gruppen studenter som märks. Nej, de som låter och tar plats är de som opponerar sig.

Man skulle ju kunna tänka sig att det är något positivt: ifrågasättande och fria tankar. Det är bara det att det inte är lärobokens redogörelse för feministisk etik eller det rimliga i existentialismen som ifrågasätts. Det som ifrågasätts är i stället den förväntade arbetsinsatsen: "Måste vi ha böcker på engelska?", "Måste man komma på föreläsningarna?" och så klassikern – "Kommer det på tentan?"

Synen på universitetsstudier har förskjutits under det dryga decennium jag har undervisat. Genomsnittsstudenten uppfattar inte längre studier som något som är värdefullt i sig självt: Studier tillmäts blott ett instrumentellt värde, i bästa fall till ett jobb, i allmänhet till försörjning genom studiemedel. Än värre är att förmågan att tillägna sig kunskap har försämrats radikalt. Många studenter har stora svårigheter med att sålla information och vet inte hur man gör när man läser en bok. Vad värre är: En del av dem förstår inte poängen med att erövra kunskap genom att läsa ("man kan ju googla"), och nästan alla har problem med att bedöma källors tillförlitlighet.

Den tilltagande oförmågan att analysera texter och kritiskt granska utsagor är inte bara ett problem i akademin, utan ett samhällsproblem. Vi är på väg att förvandlas till en nation av passiva och lättlurade konsumenter när världen behöver aktiva, tänkande och kritiska producenter av tankar och idéer. Ett samhälle utan reflektion och tankeproduktion dör.

Ann Heberlein
kulturdebatt@dn.se

Jag har markerat de stycken i texten som jag tycker fångar kärnan i det här problemet. Då kunskap inte längre meriteras, utan mer säljar-personligheten. Vid anställningsintervjuer lägger man inte längre samma tyngd vid de akademiska meriterna utan mer på själva intervjun och människan. Det som man kan ta in snabbt och ytligt under mötet. Detta är vad jag hör från mina kontakter med arbetsförmedlingen. Förut frågade arbetsgivarna mer om akademiska meriter och betyg. Idag frågar de efter referenser, gärna flera och de ringer samtliga.

Samtidigt har samhället förändrats när den här inställningen förändrats. Man byter även arbetsplats ofta, generellt sägs det att man ska byta arbete var tredje år för att ha en maximal löneutveckling. Men det innebär också att kunskapsbanken på de olika arbetsplatserna blir låg, då det bara är ett fåtal kvar som har långvarig erfarenhet av sitt arbetsområde och som är kunskapsbärare där.

Med ett allt större utbud och att "allt finns på internet" kommer också genvägar, där man inte ser värdet i att lära sig något på riktigt om man bara kan glida igenom kurserna genom att skumma på ytan av dem. Jag tror att de inom den akademiska världen har rätt i att det här inte bara kommer att vara ett akademiskt problem, utan att studenternas inställning till studier, även reflekterar vanliga människors inställning till samhället.

Lucky Loser? (Information kring slutbetyg)...

Jag har tidigare försökt att sammanfatta de förändrade reglerna i ett blogginlägg här:
http://rymdiz.blogspot.se/2013/03/samlade-betygsdokument-ogiltiga-efter.html

Jag tycker det är jättebra när man håller informationskvällar. Jag kan bara personligen tycka att man skulle ha varit tydligare med hur viktig den här informationen egentligen är. Att en del riskerar att i framtiden inte kunna komplettera sina betyg till en gymnasieexamen. 

Om jag såg den här postern skulle jag inte förstå hur viktig den var om jag inte hade hört mer information om det tidigare. Alla som känner någon som berörs: Uppmana dem att ta kontakt med sin lokala vuxenutbildning och studievägledare för att reda ut om detta berör dem och hur de isåfall kan göra för att komplettera sina betyg till en gymnasieexamen innan det är för sent så att de inte tappar sina möjligheter till högskolekompetens om de i framtiden kanske vill studera vidare.

Samlade betygsdokument ogiltiga, efter 2015...

En annan stundande katastrof väntar även runt hörnet för ungdomar och unga vuxna som inte läst klart gymnasiet och har ett så kallat "samlat betygsdokument".

I den nya skollagen, gjordes många förändringar i studiesystemet och nu under en övergångsperiod går det fortfarande bra att komplettera gamla studier och gamla betygsdokument. Men efter 2015 förfaller poäng gjorda enligt det gamla gymnasiesystemet. När det gäller de som ej har komplett gymnasieexamen.

I det nya blev Svenska A och Svenska B till Svenska 1 och Svenska 2. Men kursinnehållet och kursupplägg ser annorlunda ut i den nya läroplanen och kanske är det därför som man ser svårigheter att väga samman dessa två system. Oavsett vad orsaken egenligen är så blir denna förändring katastrofal för den enskilde. Det drabbar dem som är födda ca. 1978 och senare (och är yngre) och som gick ut gymnasieskolan före 2011. Har man ett samlat betygsdokument och alltså inte en komplett gymnasieexamen, så kommer dessa gymnasiepoäng alltså att bli värdelösa och ej gå att komplettera i framtiden.

Så om en person har fullgjort 2000 gymnasiepoäng och bara har 500 poäng kvar så kommer de alltså efter 2015 att behöva läsa om hela gymnasietiden för att kunna få ut en gymnasieexamen. Kurserna ifrån gymnasiet får heller inte får vara äldre än åtta år för då får man heller inte tillgodoräkna sig dem när man ska göra om, ett samlat betygsdokument till ett slutbetyg.

Man vill tro att detta är ett skämt, men tyvärr inte. Kommunala vuxenutbildningen i Luleå kallar ungdomar till informationsmöten kring detta. Bland annat 12/4 och 26/4. Kontakta gärna din lokala studieanordnare i din stad för att få mer information om detta. Det börjar alltså bli bråttom för de som vill komplettera sina studier.

Vad som händer med dem som exempelvis håller på att komplettera betyg när det blir 2015 men som ännu ej då är klara, och är inskrivna på exempelvis vuxenutbildningen är ej ännu fastställt.

Studieteknik...

Idag hade jag tentamen i arbetsrätt, det är alltid roligt att få känna sig som en student för en stund och universitetslokalerna ger mig en nostalgisk känsla av lärande. 

Jag tycker mycket om att studera och lära mig nya saker och därför läser jag distanskurser på fritiden vilket går mycket bra att kombinera med arbete, då distansstudier finns utan sammankomster och där man kan följa föreläsningarna och materialet till kursen via läroplattformar på nätet och därmed ta del av informationen när man har tid över, på helger, kvällar och lediga dagar. Jag hade fått tillstånd av min chef att skriva arbetsrättstentamen på arbetstid eftersom att ämnet arbetsrätt också är kompetenshöjande för mig som arbetar som arbetsmarknadskonsult. Så det var win-win både för arbetsgivaren och mig själv. Resterande del av materialet och inläsningen till kursen har jag dock gjort på min fritid.

När vi får ledigt senare i veckan kommer jag antagligen att sitta och skriva en uppsats till skolan i ett annat ämne, fritidsvetenskap, då jag vill göra klart kurs A i fritidsvetenskap.

Jag kan inte säga att jag haft en tydlig inriktning på mina studier, men därmed så har jag fått en större bredd på min utbildning och jag har haft otroligt roligt även om det inneburit en hel del arbete så här långt. Här är kurserna jag har läst under det senaste året:


Arbetsmiljö och stress 7.5 G

Statsvetenskap A, Svensk politik och förvaltning 7.5 G 

Statsvetenskap A, Politisk teori 7.5 G 

Vampyrberättelsen från Dracula till Twilight 7.5 G 

Att popularisera litterära klassiker. Från Elizabeth Bennet och Alice till Bridget Jones och Neo 7.5 G 

Miljöekonomi 7.5 G

Statsvetenskap A, Internationell politik 7.5 VG

Svensk och nordisk historia 7.5 VG 

Mellanösternkunskap 7.5 4

Internet webbdesign med CMS 7.5 G#

Statsvetenskap A, Jämförande politik 7.5 G

Politik och policy i den Europeiska Unionen 7.5 G 

Windows- och webbprogrammering i .NET-miljö 7.5 4

Procedurell programmering G1N   7.5  G

Programming Using Visual Basic .NET 7.5 G

Fritidsvetenskap 1 30.0 G 

Ej avslutade kurser:

Fritidsvetenskap 2 30.0

0001 Fritidens betydelse  7.5 VG

0002 Fritid och ekonomi 7.5 G

0003 Ledarskap och fritid 7.5G

Medicinsk vetenskap Psykiatri och missbruksvård 15.0

0002 Seminarium lagar 5.0G#

Någonstans ligger jag för närvarande med ca.170 hp som jag läste från januari förra året tills nu samtidigt som jag kombinerade detta med arbete, jag har även en socionomexamen på 217.5 hp så totalt motsvarar det kanske 6 års universitetsstudier? 30 hp är en termin. Förra året läste jag ca. 2,5 år av dessa poäng, så det var ett rätt högt tempo på studierna, jag studerade så klart samtidigt som jag även arbetade heltid. Förutom tentamen i Arbetsrätt 15 hp, där tentamen motsvarar 12 hp av denna kurs, så har jag även en tentamen i juridisk översiktskurs som jag hoppas på att kunna göra i juni. Önska mig lycka till!

För att ha tid till mina studier är det otroligt viktigt att ha en bra studieteknik. Det är det viktigaste om man skall hinna göra allt som man skall hinna med, under den tid som man har till uppgiften.

- Det viktigaste är att kunna sortera i allt material, och all information du kommer att få under kursen.

- Identifiera det viktigaste i det som lärarna säger, vilka delar trycker de på som viktiga? Skumma igenom deras föreläsningsmaterial och titta på alla bilder, identifiera vilka det är som egentligen är de viktiga. Spara ned allt på hårddisken där det går fortare att komma åt allt material när du behöver titta på det igen, istället för att hela tiden läsa det på webb-plattformen till skolan.

- Läs rubrikerna på föreläsningar och instuderingsmaterial, vilka delar tror du själv är mest viktiga av dessa. Fördjupa dig i det som är viktigt.

- När du läser en bok, se över rubrikerna, allt i en bok är inte lika viktigt, läs det grundläggande samt fördjupa dig i de väsentliga delarna. Hoppa över långdragna resonemang och fokusera på den slutliga sammanfattningen. Finns det något särskilt intressant som kommer fram i den avslutande diskussionen. Gå då tillbaka och läs bakgrunden till de resonemang som faktiskt var intressanta och viktiga.

- Slösa inte tid.

- Låna böckerna som hör till kursen, men alla böcker är inte lika viktiga. Vilka böcker är det som du tror är viktiga? Läs alla korta koncisa böcker de har nog en snabb poäng. Tjocka uppslagsverk i bokväg, dessa skall du läsa de kapitel som är viktiga i, för mycket i boken kommer att vara irrelevant.

- Om boken i ämnet som lärarna föreslår är otroligt tråkig, och du tycker den är svår att lära sig ifrån, låna en likande bok på samma ämne och hitta de delar som är de som är viktiga för just den här kursen du läser. I de flesta ämnen finns en möjlighet att använda en liknande bok för att lära sig. Om du behöver referensmaterial till en inlämningsuppgift måste du såklart använda den bok som lärarna har som krav till kursen.

- Läs inte saker i onödan. De flesta böcker har en massa förklarande "lull" kring de resonemang som är viktiga. Hitta det som är kärnpunkten i texten och stryk under eller lär dig just den delen. Läs rubrikerna till boken eller texten och lär dig vad boken handlar om, även om du inte vet exakta innehållet så lär du dig strukturen så har du något att hänga upp det du lär dig om, senare.

- Vilka övningsuppgifter skall du lägga mest energi på? Behöver du göra alla dessa eller skall du fokusera på de som du tycker är de svåraste?

- Vilka inlämningsuppgifter krävs för att du skall klara av kursen? Sätt igång med dessa så fort som möjligt.

Om du bara läste mina understrykningar, så ser du att resten i texten är oväsentligt, det är så du skall göra när du studerar. Hoppa över allt oviktigt.

Efter att ha varit distansstudent nu lite över ett år, så tycker jag detta är ett genialiskt sätt att studera. Äntligen slipper du slösa tid på att sitta i en skolbänk och vänta på att lärarna skall trycka i mig information. Som distansstudent kan du aktivt själv lägga upp dina studier genom att lyssna på en föreläsning medan du lagar mat eller gör någonting annat. Kanske hade jag kunnat få bättre betyg, men jag är ändå nöjd med att allmänt ha fått en större bredd på de ämnen jag har läst.

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/dags-att-studera.html Jag har skrivit tidigare att jag tycker de som har tid, absolut kan anmäla sig till en distanskurs till hösten. Det finns mängder av kurser att välja mellan, och även om du nu missat ansökningsdatumet till hösten så finns det alltid restplatser. Det finns även kurser där de får återbud och de tar in några dagar efter kursen startat. Det betyder att du fortfarande har möjlighet att hitta en spännande kurs som du tycker passar just dig.

Det är aldrig försent att börja studera igen!

Dags att studera?

15 april är sista ansökningsdag för höstterminen på högskola och 15 oktober för vårterminen.(http://allastudier.se/studiefakta/78-ans%C3%B6kan-till-h%C3%B6gskola/)

I en recession finns det en stor sannolikhet eller risk att man kan förlora jobbet. Genom att
studera distans/nätbaserade kurser på fritiden kan du bredda din kompetens och öka din anställningsbarhet. Det är även väldigt givande för egen del att lära sig om ämnen man kanske varit intresserad av men inte tidigare haft möjlighet eller tid att studera. Efter ett par år i arbetslivet får man nya perspektiv och kanske nya värderingar i livet och med det kan en önskan komma att omskola sig eller ändra inriktning. För hur många vet, när man är 18-19år vad man vill göra resten av livet?

På http://www.studera.nu/ kan man hitta alla utbildningar som finns tillgängliga, men man kan också gå in på respektive universitets hemsida och läsa om vilka kurser och program som finns, för att få lite olika idéer.

Jag har själv studerat på fritiden sedan januari 2011 och det har varit otroligt lärorikt. Jag har då distansstuderat  vid olika universitet, exempelvis Mittuniversitetet, Malmö högskola, LTU, Uppsala universitet m.fl. Men av dessa måste jag ändå slå ett slag för mitt hem-universitet; Luleå Tekniska Universitet (LTU) då de i mitt tycke har de bästa nätbaserade utbildningarna. De har bra lösningar för att i efterhand följa föreläsningar och en flexibilitet som gör att man inte behöver finnas på orten utan lätt kan sköta utbildningen från distans.

Varför inte bli student här i Luleå? Från distans? http://www.ltu.se/