En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

Visar inlägg med etikett Skolväsende. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skolväsende. Visa alla inlägg

söndag 23 november 2014

Roland S Person om särbegåvade elever...

En viktig föreläsning att ta del av för att få fokus på de särbegåvade eleverna i skolan.
http://www.pedagogstockholm.se/skolforskning/roland-s-persson-om-sarbegavade-elever/


Här kan man också läsa mer om ämnet: http://www.begavadebarn.nu/begaringvad-i-skolan.html


Den här bilden summerar och sätter fingret på problemet för de särbegåvade i skolan. 65% som svarade på en enkät hur de uppfattat sin särbegåvning i skolan tyckte inte heller att studier på universitetsnivå gav dem någon utmaning. Universitetsstudier idag är ett skämt. 

Det måste finnas högre toppar så att även de som har möjlighet att ta sig vidare måste få ta sig vidare. Genom att alla måste hålla samma snigelfart är det inte konstigt att vi inte får fram någon som kan bryta igenom nya fält och kunskapsområden. De som skulle ha möjligheten tappar lusten långt innan de ens tagit sig igenom grundskolan.

Steg ett är att fler behöver lära sig vad särbegåvning är. För att kunna bemöta något måste samhället veta om att det finns!

torsdag 31 juli 2014

Riksinternaten tappar sin särställning...

Riksinternaten Lundsberg, Grenna och Sigtunas särställning ska upphöra har regeringen beslutat. Det innebär att skolorna förlorar sina statsbidrag och särskilda villkor. Sveriges tre riksinternat Lundsberg, Grenna och Sigtuna har haft en särställning vilket innebär att de har kunnat få särskilda statsbidrag och tagit ut avgifter för undervisningen. Regeringens beslut innebär att det upphör och att de blir vanliga skolor med samma villkor som andra friskolor. 
http://www.dn.se/nyheter/sverige/riksinternaten-blir-vanliga-skolor/


Efter många upprepade skandaler, främst på Lundsberg under de senaste åren 2012-2013 så har nu regeringen fått nog av dessa och sätter ned foten. Detta drabbar alla tre riksinternaten lika och de tre riksinternaten tappar alltså sin särställning. Nu kommer de att likställas med övriga friskolor vad gäller deras särskilda statsbidrag och att de inte kan ta ut avgifter för undervisningen.

Naturligtvis löser skolorna det ändå genom att höja kostnaderna för boendet och därmed täcka upp för eventuella förluster. Så det här handlar inte alls om pengar i slutändan. Lundsberg uttrycker i en intervju att de inte är oroliga för sin framtid.

"Men det är sannolikt att det kommer innebära att det blir större konkurrens om utlandseleverna i och med att alla skolor får samma villkor. Vi måste se till att vi ligger i spets när det gäller kvalitet och trygghet för eleverna, men det känner jag mig trygg med"

Kommer skolorna att kunna upprätthålla sina anor och sin stolthet som varit det som fått generation efter generation av överklass att skicka sina söner och döttrar till skolorna? Bör de inte vara oroliga för om de kan leva upp till kvalitetskraven på utbildningen? Om de konkurrerar på lika villkor med andra friskolor.

Jag tänker själv att på sikt är detta ändå ett hårt slag mot skolornas stolthet. Genom sin särställning har de ändå varit "förmer" än andra skolor. Samhället har genom att förändra detta, visat att på grund av skolornas skam och vanära (när ni vad som sker i det tysta förts fram i ljuset). Så kan skolorna nu inte längre hyllas till skyarna. Detta gör att deras status ändå kommer att sjunka på sikt. Kanske är det här sista generationen av t.ex. "äkta Lundsbergare" för att i framtiden ersättas av kreti och pleti som i efterdyningarna vill försöka få en bit av den sista nobla äran, medan skolorna ropar ut sitt sista 'Hurra'.

Lagändringen ska träda i kraft den januari 2016, med övergångsregler för elever som har påbörjat en utbildning innan dess.

onsdag 16 april 2014

Handlingsplan för särbegåvade barn...

Samarbete mellan Borås, Karlstad, Landskrona, Luleå, Sollentuna, Uppsala, Umeå och SKL. 
Hur ska skolan klara att möta särbegåvade elever? Ett förslag till handlingsplan har tagits fram av en arbetsgrupp inom pilotomgångens nätverk i SKL Matematik PISA 2015.
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/matematiksatsning/nyheter/handlingsplan-for-att-mota-sarbegavade-elever

Under sitt gemensamma arbete med att kartlägga hur kommunerna klarar att möta alla elevers behov uppmärksammades år 2012 de särbegåvade elevernas situation, med fokus på särskild fallenhet för matematik. Stora brister i medvetenhet och kunskap konstaterades och de sju kommunerna i nätverket, som var just Luleå, Umeå, Uppsala, Karlstad, Sollentuna, Borås och Landskrona. 

Jag rekommenderar alla att läsa delar av den här handlingsplanen ovan, då den faktiskt innehåller en hel del relevant information om just vad det innebär att vara särbegåvad.

Om jag själv tänker tillbaka när jag själv gick i skolan 1986-1998 så har skolan alltid varit fyrkantig. Det är den fortfarande, men med större klasser borde det idag finnas än mindre möjligheter än  tidigare att ge varje enskild elev vad de egentligen skulle behöva. Det är ju också en resursfråga. Men inte desto mindre har alltså skolan den ambitionen att de vill verka för att de här eleverna också ska kunna få rätt stöd, i allafall är det ambitionsnivån på papperet. Hur det blir i verkligheten skulle då ändå återstå att se.

En elev i min klass fick särskild undervisning i matematik och själv fick jag hoppa över en årskurs. Men i båda de fallen som jag känner till i min närmaste klass som jag gick åk 1-9 med så var det alltså när vi elever själva frågade efter något (och tjatade) som det kom till handling och alltså ingenting som initierades ifrån skolans sida. Nu är det alltså positivt att man äntligen ser att även en grupp som kan behöva få mer än vad skolan normalt har att erbjuda, även kan få den anpassning som de behöver.

Vad innebär då särbegåvningen?



Särbegåvade elever är alltså mer benägna att kunna "tänka utanför boxen" och därmed bidra till samhället med helt nya tankar och idéer. Det är inte bara att de har lätt att lära och t.ex. ha sinne för matematik utan just detta att man skulle kunna vara mer av en uppfinnare, innovatör, än någon som bara är intellektuell och akademiskt välbeläst.

På ett sätt skulle man kunna se det som att tankarna om att hitta dessa särbegåvningar grundar sig mer i samhällets önskan att prestera väl på PISA testerna och att man där skulle kunna ta tillvara på dessa kreativa barn och ungdomar. Den nuvarande skolformen med fyrkantigt tänkande har en tendens att tråka ut och mentalt knäcka de särbegåvade barnen som vill utforska nya områden och få utvecklas och gå snabbare fram i sin utbildning och skolgång.

För mig hade jag önskat att jag fått mer anpassning i skolan, ett läsår, åk 5 fick vi i årskursen lägga upp vår egen undervisning helt själv med lärarstöd. Vi bestämde själva när vi skulle ha matematik, svenska, engelska, bild. Med tydliga anvisningar om vilka kapitel som skulle läsas i vilka ämnen och när på schemat. Blev man klar med den veckans uppgifter kunde man ge sig på nästa veckas uppgifter. 

Jag var den enda elev i vår klass som på detta sätt blomstrade och på egen hand kunde följa skolplanen. Systemet kollapsade i övrigt och de flesta barnen i min klass hade inte gjort något av det som det stod på läroplanen att vi skulle göra. De hade lekt och busat och istället för att läsa ämnena de skulle läsa kanske de hade valt att ha bild-pass endast, istället för matematik. Läraren för vår klass valde då att de skulle repetera en termin som jag redan hade klarat av. Det året låg jag därför över skolbänken och önskade att jag var död. För att jag hade redan gjort alla skolämnen som de nu repeterade. Varför skulle jag straffas på detta sätt? Jag frågade min lärare om inte jag kunde få fortsätta enligt systemet som fungerade så bra för mig, men hon nekade och att det inte var möjligt att göra så för bara en elev. Det var en av de saker som verkligen knäckte min lust att ha ambition för min skolgång. Efter det presterade jag aldrig mer än väl godkänd, eftersom det var det betyg jag alltid fick utan att öppna skolböcker, göra läxa eller ens lyssna på lektionerna.

Det är ett tydligt exempel på detta som alltså varit problemet i skolgången hittills och min förhoppning är att med den här skolreformen så ska andra barn i framtiden få de utmaningar som de behöver för att utvecklas i skolan och tycka det är roligt att vara där. 

Jag kan ärligt säga att skolgången för mig innebar minst nio år där jag bara satt av tiden. Tid som jag kunde använt till något bättre.

måndag 13 januari 2014

Välj etisk kost till ditt barn...


Genom att fylla i en sådan här blankett om kost för ditt barn kan du specificera etiska skäl och barnet kan ges möjlighet till specialkost med svenskproducerad mat som du vet vad den innehåller. Man fyller i detta varje kalenderår och det kan därför vara dags att du förnyar, eller ansöker om detta för första gången för ditt barn.

Om man inte specificerar detta kan barnet ges mat producerad under sämre livsförhållanden för djuren. Djurhållningen i resten av Europa är ju mycket sämre än i Sverige. Sedan känns det ju tryggt att veta vad barnet får i sig.

onsdag 8 januari 2014

Kunskapens förfall...

Den amerikanska författaren Chris Hedges, Pulitzerprisbelönad journalist och tidigare korrespondent på New York Times, menar att det finns ett direkt samband mellan expansionen av kulturindustrin och minskningen av läskunnighet.
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/skolresultaten-sanks-av-spektakelkulturen/

När politiska system förfaller, vilket genom historien går tillbaka till Colosseum och republikens upplösning i Rom, så uppmuntras folk att investera sitt känslomässiga och intellektuella liv i skådespel, antingen sport eller någon annan form av underhållning. I USA finns idag massiva arenor för över 100 000 åskådare. Städer som vittrar sönder av massarbetslöshet, förfallande infrastruktur och kraftigt minskad offentlig välfärd bygger gigantiska fotbollsarenor för skattepengar. Det handlar om bröd och skådespel.


I boken ”Empire of illusion. The end of literacy and the triumph of spectacle” av Chris Hedges. Så framförs idén att skolelevers kunskapsnivå sjunker beroende på en större samhällsutveckling där även dagstidningar och böcker knuffas ut i kulturlivets marginaler, som fornlämningar från det tryckta ordets svunna tidsålder, och där allt som inte erbjuder ögonblicklig förströelse avfärdas som otillgängligt och elitistiskt.

Lässvårigheterna i USA beskrivs även de i boken såsom epidemiska. Enligt statistik i boken (som utkom 2011) är sju miljoner amerikaner analfabeter och ytterligare 27 miljoner är oförmögna att läsa tillräckligt bra för att skriva en jobbansökan. 30 miljoner kan inte läsa en enkel mening och 50 miljoner läser på en fjärde- eller femteklassares nivå. Nära en tredjedel av landets befolkning är antingen analfabeter eller knappt läskunniga – en siffra som ökar med 2 miljoner om året. Inte oväntat avspeglas den sjunkande funktionella läsfärdigheten också i medievanorna. År 2007 läste 80 procent av amerikanska familjer inte en enda bok. Samtidigt ser genomsnittsamerikanen på tv mer än fyra timmar om dagen.

Chris Hedges menar på att det är delvis beroende på hur splittrade människor blir av samhället vi idag lever på där de istället jagar tillfälliga förströelser istället för att man skulle värdesätta verkligt kunnande och faktiska kunskaper istället för människors underhållningsvärde som i Hollywood och andra jättelika underhållningsindustrier.

Även här i Sverige sjunker skolresultaten ständigt. Både inom läs och skrivkunskaper men även inom viktiga kunskapsområden såsom matematik, naturvetenskap och samhällskunskap, historia som även de kan vara viktiga för att förstå politiska sammanhang. Utan grundläggande kunskaper i matematik är det inte konstigt att många människor hamnar i skuldfällan då de inte förstått de avtal i vilka de ingått när de tagit stora konsumtionslån.

Ett bekymmer är samtidigt också att vi lever i den här världens samhälle som vi byggt tillsammans och gärna vill man delta i samhället på samma sätt som sina medmänniskor. Vi människor är i grunden flockdjur och flockar gärna åt samma håll dit trenden går. Ingen vill kanske stå utanför samhället och gå emot strömmen?

För Chris Hedges själv så ser han bara ett fungerande sätt att försvara sig mot kulturindustrins framryckningar: "Själv äger jag ingen tv, jag har ingen Facebooksida, ingen webbsida, jag twittrar inte. Jag läser varje kväll, men jag måste bygga murar för att klara av det. Jag vill inte att utarmad masskultur ska ge mig språket med vilket jag beskriver min verklighet".

Det låter inte heller som en lösning att helt isolera sig själv anser jag. Men som mycket annat handlar det om att hitta en balans där man fortsätter att förkovra sig själv och mellan det "hjärndöda slösurfandet" där man bara söker underhållning djupt inne i Internets djupa skogar.

fredag 28 juni 2013

Anmälningsskyldighet till Socialtjänsten...

Eftersom jag tycker det är så pass viktigt vill jag repetera vad anmälningsskyldighet innebär. Som privatperson kan man vara anonym, men anställda inom skola, förskola och fritids har en anmälningsskyldighet i sitt yrke. Alla yrkesroller som kommer i kontakt med barn och unga, det kan även vara exempelvis hälso- och sjukvården, som också har en anmälningsskyldighet. Men vad innebär den då?

Se även Socialstyrelsen; 
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/anmalanarbarnfarilla


Enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen 

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

1.Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar.
2.Andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården.
3.Anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2.

Vad innebär anmälningsskyldighet?

Oron behöver inte vara av den grad att socialtjänsten behöver gå in med tvångsåtgärder.

Viktigt att du inte dröjer med anmälan för att försöka utreda misstankarna på egen hand.

Det är socialtjänstens sak att utreda om misstankarna är berättigade.

Anställda inom kommunernas verksamheter, skola, förskola, fritids kan inte vara anonym utan är skyldiga att uppge sin identitet. Högre krav ställs alltså på anställda som i sitt yrke kommer i kontakt med barn och unga än på andra medborgare.

Man bör också informera föräldrarna om anmälan när man lämnar över uppgifter till socialtjänsten. Ett undantag är när misstankar gäller misshandel eller sexuella övergrepp. Då bör socialtjänsten informeras omgående utan förälders vetskap. 

1 a § Socialnämnden bör också erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt.

1 b § Socialnämnden får informera om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta.

Lag (2012:776).

Vad ska stå i en anmälan till socialtjänsten?

-Vem anmälan gäller
-Vad är det som gör att Ni ringer/anmäler just nu?
-Hur länge har oro funnits?
-Vad skulle hända om inget görs nu?
-Var befinner sig barnet/den unge just nu?
-Tror ni att det är akut fara för barnet/den unge? Vilken fara i så fall?
-Är det något särskilt som ska beakta när kontakt tas med barnet den unge och förälder.
-Känner vårdnadshavaren till att anmälan görs?
-Känner barnet/den unge till att anmälan görs?
-Skulle ni kunna tänka er att medverka i en träff för att diskutera anmälan med de berörda.
-Finns det något som fungerar bra när det gäller barnet/den unges situation?
-Övrigt?


Det är viktigt att man gör en orosanmälan när man har en oro, man behöver inte ha bevis eller veta så mycket om situationen. Det är socialtjänstens uppgift att träffa familjen och utreda om det finns missförhållanden i barnets hem. Anmäl hellre en gång för mycket än en gång för lite. För varenda liten unge som skall bli stor en gång.

tisdag 30 april 2013

Fakta om klassamhället...

En del tänkvärda fakta: https://www.facebook.com/FaktaOmKlassamhallet





En gång i tiden fanns ett politiskt ideal om att försöka utjämna skillnader mellan olika klasser i vårt svenska samhälle. Utifrån att ett mer jämlikt samhälle är mer välmående än ett med stora klasskillnader.
Se även: http://rymdiz.blogspot.se/2012/05/ojamlikhet-skapar-stora-halsorelaterade.html  och
http://rymdiz.blogspot.se/2013/03/sociala-orattvisor-ger-okad-ohalsa-och.html

I framtiden ser det ut som att trenden kommer att fortsätta och skillnaderna öka mellan fattig och rik. Jag upplever att skolväsende tidigare haft en utjämnande funktion i att barn som växer upp i familjer med föräldrar som inte själva har hög utbildning. Hade en möjlighet att ändå ha stora möjligheter att lyckas i skolan och läsa vidare på universitet och högskola. Men med en allt mer urholkad välfärd där vi inte längre satsar lika mycket pengar på skolan så fortsätter dessa skillnader att öka.

Vilken utbildning vi får, påverkar sedan vilka arbeten vi kan söka på arbetsmarknaden. Utvecklingen har även lett till en otrygg anställningsform som anställning via bemanningsföretag. Detta är något som gagnar ägare av stora företag som inte längre behöver ta ansvar för sina anställda. I samband med detta urholkades även tryggheten på arbetsmarknaden för de svagare grupperna. Med bemanningsföretagen minskade även säkerhetstänkande och nu är det högre risk än tidigare att man skall dö eller skadas på sin arbetsplats, än det var tidigare då man var direkt anställd på det företag man arbetade åt.

Tänkvärt...

torsdag 25 april 2013

Strejkinformation...

Kommunal har lagt ett varsel om konflikt till 100 kommuner och ett antal landsting. Stridsåtgärderna träder i kraft 2013-04-29 kl 00:00. Luleå kommun är en av de varslade kommunerna.
http://www.lulea.se/kommun--politik/konfliktinformation.html


Om det blir strejk;

Fackförbundet Kommunal har lagt ett varsel om konflikt till 100 kommuner och ett antal landsting. Stridsåtgärderna träder i kraft måndag 2013-04-29 kl 00:00. Om det blir strejk påverkas Luleå kommun bland annat när det gäller tillagning av mat till skolor, förskolor, leverans av mat till äldreomsorgen samt lokalvård.

Vänd dig direkt till den kommunala verksamhet som du är berörd av (skola, äldreboende osv) så besvarar de dina frågor så långt det är möjligt.
Information finns också på kommunens webbplats www.lulea.se
Under dagtid besvarar vi frågor via kommunens växel telefon 0920 - 45 30 00.

Varslet i Luleå kommun omfattar;

Blockad mot nyanställning inom Kommunals avtalsområde.
Strejk för maskinister och fastighetsskötare för kommunens fastigheter.
Strejk för arbetstagare på Uddebo reningsverk/Gäddviks vattenverk och alla pumpstationer.
Strejk för arbetstagare i kundtjänst, tekniska förvaltningen.
Strejk för samtliga lokalvårdare.
Strejk för arbetstagare på verkstaden, tekniska förvaltningen.
Strejk för ingenjör för projektering på tekniska förvaltningen.
Strejk för arbetstagare inom bemanningsverksamheten och vikariesamordningen och personalhandläggare, systemadministratör på socialförvaltningen.
Strejk för arbetstagare som utför transporter inom socialförvaltningens område.
Strejk för arbetstagare inom park och natur på tekniska förvaltningen.
Strejk för arbetstagare inom samtliga tillagningskök.

Allting berör som vanligt inte alla, i det här landet. Men de som har barn i förskola eller skolålder drabbas när Kommunal tar ut måltidspersonal. Här är råden till de som har barn i Luleå Kommun:
http://www.lulea.se/kommun--politik/konfliktinformation/skolor-forskolor.html

Kommunen uppmanar därför föräldrar att;

- Skicka med mat och dryck som kan ätas kall
- Förvara maten i en kylväska eller väska med en kylklamp
- Skicka med tallrik, bestick och en mugg
- Skicka med en påse för disk och eventuella matrester.

För att förskolan och skolan ska vara en säker miljö för alla barn är det mycket viktigt att inga livsmedel som innehåller nötter, jordnötter, mandel eller sesamfrön skickas med era barn. Detta på grund av risken för svåra allergiska reaktioner.

Det kan förekomma andra allvarliga livsmedelsallergier, i sådana fall får ni information direkt från er förskola eller skola via rektor/förskolechef.

Verksamhetsspecifik information;

Förskolan - skicka med ditt barn frukost, lunch och mellanmål med dryck.
Fritidsverksamhet - skicka med frukost och mellanmål med dryck.
Grundskolorna och grundsärskolan – skicka med lunch med dryck
Gymnasieskola och gymnasiesärskolan – skicka med lunch med dryck

måndag 15 april 2013

Kontrollsamhället som gick för långt?

Den här gången är det stämpelur för barn som skall testas. Genom att föräldrarna checkar in barnet när det kommer och går så antar man att då kan förskolan hålla koll på hur många timmar barnen egentligen är på förskolan. I Luleå testas detta nu på två olika förskolor i kommunen.

Se artikel: http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7606830

För mig låter det mer som en onödig kostnad. Tre miljoner skulle det kosta att installera ett sådant system på alla förskolor. Samtidigt undrar jag man tänker sig att spara när man väl har systemet på plats. Orsaken är att man när man har barn på förskolan så har man ju angett redan om man arbetar tex. heltid, halvtid eller om man är föräldraledig. Jag får anta att barn som har heltidsplats kommer att även vara på förskolan väldigt nära heltid. Likväl som barn som har halvtid kommer att vara på förskolan nära halvtid. Med reservation för lite extra res-tid för föräldrarna.


Man vet alltså redan med relativt stor säkerhet, hur många timmar varje enskilt barn i snitt skall vara på förskolan. De föräldrar som eventuellt skulle ha barnen längre tid än beräknad restid, skall de då bli jagade med stämpeluret? "Det har tagit en extra 10-15 minuter för dig att hämta barnet idag, varför är du sen?".

Anta sedan att de flesta föräldrar, verkligen vill hämta barnen så fort de bara kan. De övriga som möjligtvis av olika anledningar inte hämtar barnen innan de åker och handlar en liter mjölk. Kommer antagligen inte att ändra sitt beteende bara för att man infört ett stämpelur.

Som jag ser det är det alltså en onödig kostnad som inte i tillräckligt hög utsträckning kan "rädda barnen", utan att de vanliga observationerna som fröknar på en förskola kan göra, såsom att ett visst barn hämtas sent varje dag. Ändå kommer att komma fram, utan jakt med stämpelur. 

Mer teknik och kontroll är inte alltid vägen framåt. Tre miljoner kunde satsas på barn genom mer resurser på andra sätt till förskolor. Kanske till att göra fler utflykter med barnen, eller några fler pedagoger som kan arbeta på förskolorna och därmed öka personaltätheten.

Många lärare saknar utbildning för ämnet de undervisar i...

Ämneslärare på svenska grund- och gymnasieskolor saknar i stor omfattning utbildning i de ämnen de undervisar i. Det visar en unik granskning av Skolverket av drygt 100 000 lärares utbildningsnivå. I teknik hade bara 7 procent av lärarna på grundskolan tillräcklig utbildning, och i fysik 13 procent.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolan

I en av de största registerstudier som Skolverket någonsin gjort har man kartlagt inom vilka årskurser och i vilka ämnen lärare undervisar i kopplat till deras ämnesutbildning.


Resultatet är slående: många lärare saknar utbildning i de ämnen de undervisar i.

I grundskolan har till exempel 50 procent av de lärare som undervisar i fysik ingen utbildning i ämnet alls, och bara 13 procent har tillräcklig utbildning enligt de krav som lärarlegitimationen kräver. Övriga har utbildning men inte tillräcklig.

I kemi är motsvarande siffror 48 respektive 16 procent och i teknik 70 respektive 7 procent.

Mest anmärkningsvärda är granskningens resultat när det gäller naturorienterande ämnen i grundskolan. Men situationen är liknande inom grundskolan även när det gäller samhällskunskap, vissa moderna språk samt hem- och konsumentkunskap på grundskolan.

På gymnasiet är klyftan mellan högskoleutbildning och de ämnen lärarna undervisar i störst inom naturkunskap och teknik.

Att det ser ut så här riskerar att ställa till stora problem när kraven på lärarlegitimation börjar gälla i december i år. Risken finns att eleverna står utan behöriga lärare.

Läs hela skolverkets lista över lärare här: http://www.dn.se/Images/Skolverkets_lista.xlsx

Själv trodde jag inte att situationen hade blivit så här illa. Men det säger sig självt om kvalitén på svenska skolan sjunker genom att vi inte kan förse skolorna med behöriga lärare så är det inte konstigt att utbildningsnivån på svenska barn och ungdomar börjar sjunka när man jämför internationellt. Kanske sänker det även barnens intresse för vissa ämnen, särskilt naturkunskap ämnen där behöriga lärare saknas i störst utsträckning.

Det skulle isåfall göra att vi nästa generation saknar dem med samhällets grundläggande kunskapsämnen. Matematik, fysik, kemi, teknik är ämnen som jag räknar som "riktiga". Läran om samhället och mjukare ämnen om hur vi ser på vår historia eller humaniora, är i ständig förändring men matematiken har inte ändrats.