Förra veckan var det dags för den årliga konferensen i Uppsala där SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ordnar Arbetsmarknadsdagarna. Syftet med dessa konferenser är att kommunerna ges ett axplock av inspiration och information. För att kommunerna skall fortsätta sitt viktiga arbete med arbetsmarknadspolitik som bedrivs på kommunal nivå.
Arbetsförmedlingen har idag ca. 12.000 anställda och kommunerna har ca. 4000 anställda som även de arbetar mot den kommunala arbetsmarknadspolitiken och står med åtgärder, praktikplatser och andra insatser ifrån kommunens sida. Kommunerna tar alltså ett mycket stort ansvar för vilket stöd som finns att få för de som står utanför arbetsmarknaden. Särskilt inriktade är kommunen på att ge unga en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.
Bakgrunden till dagens läge med hög arbetslöshet, är olika kriser i ekonomin, vilket gett dagens utmaning för politiken att stå med sysselsättning. Bostads bubbla som vi minns ifrån 90 tal. Samt sedan IT bubblan som drog ned ekonomin. Sedan dess har vi haft något man kallar "Jobless growth". Kom inga nya arbeten. Tillväxt utan tillväxt vad gäller jobben.
Man ser vad gäller kommunens arbeten att i framtiden så kommer man att behöva:
- 30000 förskollärare
- 65000 sjuksköterskor, vilka alla kommer att behövas inom de närmaste åren.
Konkurrens om rekrytering. Stor grupp som står utanför på arbetsmarknaden är ett annat problem. De har inte rätt kompetens för de här jobben.
Man ser att behovet även kommer att öka i framtiden, för att rekrytera till äldrevård, omsorg och skola.
- 250.000 äldre har äldrevårdsinsatser idag.
- 308.500 är över 80 har ej hemtjänst eller äldrevårdsinsatser.
Demografisk utvecklingen är oroväckande utifrån att vi saknar de som ska ta de här arbetena i framtiden. Bara för att upprätthålla dagens servicenivå behöver vi alltså totalt sett att behöva närmare 270 000 anställda ytterligare bara för att fortsätta ha dagens servicenivå. Vi kan alltså räkna i framtiden med att servicenivåerna kommer att sjunka betydligt. Detta gäller alltså totala antalet anställda som man ser behov av inom offentlig sektor såsom vård, skola och omsorg.
Vad man också ser även vad gäller teknisk utveckling är bland annat Moores lag, vilket säger att hastigheten på tekniken som har haft 18 mån för dubbleringstid, under 40 års tid. Datatekniken har alltså ökar snabbt och i en allt snabbare takt. Detta ser man nu att det påverkar tjänstesektorn, fast det tidigare i första hand har påverkat industrisektorn. Nu måste vi fundera över hur vi kan skydda människors jobb, och att vi i framtiden behöver mer kreativa, innovativa arbeten, som behöver utvecklas. Sådana jobb som inte kan utföras av maskiner.
Industrisamhällets teorier för tillväxt håller inte längre. Man talar om "The second robotic age". Vad ska vi arbeta med i framtiden?
The great unbundling, som man kallar det, har vi redan gått igenom. Inom industrin, detta innebar att produktionen styckades upp i olika underleverantörer, produktionskedjor. Nu ökar fortfarande produktionen, men ger inte mer jobbtillfällen. Man kallar det Jobless recovery. Jobben återhamtar sig inte efter ekonomiska kriserna, 2001 och 2008. Efter Lehman kraschen återhämtade sig ändå ekonomin, men jobben kom inte tillbaka. Som jämförelse ser vi att 600.000 jobb försvann under 90‐talskrisen. De som tappade jobben, kom inte in till arbetsmarknaden igen.
Andra spännande siffror är att 70% av de som uppbär försörjningsstöd har inte klarat gymnasiet. Permanent utslagning ifrån arbetsmarknaden. Att ungdomarna inte klarar skolan är alltså en stor katastrof, både för individerna men också för samhället i stort. Som det är nu är det 25% av alla ungdomar i gymnasieålder som inte klarar gymnasiet på 4 år.
http://pluginnovation.se/
En positiv sak som tillkommit under 2013, vad gäller kommunens upphandlingar är att man nu kommer kunna ställa sociala hänsyn som ett krav i upphandlingen.
http://www.regeringen.se/sb/d/16941/a/210399
Krav, uppföljningsfrågor är något man behöver jobba mera på. Att man kan följa upp hur arbetet egentligen sköts som man har upphandlat. Idag görs nästan inga uppföljningar. Samarbete kunde ske i dessa frågor med exempelvis övriga nordiska länder som har en stor samsyn i dessa frågor. Viktigt hur kraven är ställda. Ett exempel kan vara att det finns numera även fängelser i USA som drivs på entreprenad. De intagna där får ingen vård och företagen lobbar för längre strafftider då de drivs i privat regi. Ett skrämmande exempel på nästa steg efter Carema care som nästan borde vara ett skällsord i vår svenska äldrevård.
Som sagt finns det mycket som kommunerna måste fortsätta arbeta för att driva olika typer av frågor. Vi lever som vanligt i spännande tider.
Frågan lyftes också av SKL i inledningen till dagarna i Uppsala, att hur kommer vi att påverkas av en orolig omvärld. Samt i vårt samarbete mot EU, USA och Ryssland, efter händelser i Ukraina?
