http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/content.nsf/aget?open&key=nu_avkriminaliseras_arbetsmiljolagen_1372328810906
Riksdagens beslut innebär alltså en avkriminalisering av hela arbetsmiljölagen, utom i ett fåtal undantag, och stora delar av arbetstidslagstiftningen. Därmed gäller en helt ny rättsordning vid brott mot arbetsmiljölagen från den 1 juli 2014.
När förslaget behandlades i riksdagen tidigare i juni röstades Socialdemokraternas och Vänsterpartiets motförslag ned med stöd från Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.
Förutom att straff genom åtal och prövning i domstol tas bort, innebär förändringen också att ett så kallat ”strikt ansvar” ska gälla vid brott mot arbetsmiljölagen. Det innebär att avgift ska tas ut även om brottet inte begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor.
Den nya ordningen innebär bland annat att anställda inom privat sektor som anmäler brister i arbetsmiljön riskerar att förlora jobbet. Företag kan i dag inte avskeda en anställd som anmäler, så länge de påtalade bristerna innebär ett brott. När arbetsmiljölagen nu avkriminaliseras så försvinner det skyddet.
Dock ska det även fortsättningsvis vara straffbart att arbetsgivare anlitar minderårig i strid mot reglerna, lämnar oriktiga uppgifter, tar bort eller sätter skydd ur bruk, eller struntar i att anmäla olycksfall.
Sanktionsavgifter är ett bra sätt att utdöma skadestånd, men vid allvarligare arbetsmiljöbrott hade man velat behålla möjligheten till straff. Den här förändringen sänder dessutom signaler om att samhället uppfattar brott mot arbetsmiljölagen som mindre allvarligt.
Riksdagens beslut innebär alltså en avkriminalisering av hela arbetsmiljölagen, utom i ett fåtal undantag, och stora delar av arbetstidslagstiftningen. Därmed gäller en helt ny rättsordning vid brott mot arbetsmiljölagen från den 1 juli 2014.
När förslaget behandlades i riksdagen tidigare i juni röstades Socialdemokraternas och Vänsterpartiets motförslag ned med stöd från Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.
Förutom att straff genom åtal och prövning i domstol tas bort, innebär förändringen också att ett så kallat ”strikt ansvar” ska gälla vid brott mot arbetsmiljölagen. Det innebär att avgift ska tas ut även om brottet inte begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor.
Den nya ordningen innebär bland annat att anställda inom privat sektor som anmäler brister i arbetsmiljön riskerar att förlora jobbet. Företag kan i dag inte avskeda en anställd som anmäler, så länge de påtalade bristerna innebär ett brott. När arbetsmiljölagen nu avkriminaliseras så försvinner det skyddet.
Dock ska det även fortsättningsvis vara straffbart att arbetsgivare anlitar minderårig i strid mot reglerna, lämnar oriktiga uppgifter, tar bort eller sätter skydd ur bruk, eller struntar i att anmäla olycksfall.
Jag skulle också tro att det leder till en farligare arbetsmiljö för alla. När det inte finns några verkliga straff att oroa sig för kommer företagen inte att behöva bry sig lika mycket om arbetsmiljön för sina anställda. Jag tror inte att allmänheten kommer att förstå att det här på sikt är en katastrof för svenska arbetare. Under 1900-talet kämpade man för att få en mängd rättigheter på den svenska arbetsmarknaden. Rättigheter som nu en efter en kommer att försvinna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar