Vad gör vi, när vi inte längre kan suga ut den tredje världen?

Jag började morgonen genom att läsa en krönika av en av mina favoritskribenter, Cervenka. Sällan några direkta överraskningar, men alltid välskrivet och en lugnande påminnelse att världen är precis lika skruvad som igår när jag gick och lade mig.
http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/06/too-big-to-be-snall/

I sin text hänvisar han i förbifarten till ett tal som hölls av Mervyn King, Governor of the Bank of England. To the South Wales Chamber of Commerce at The Millennium Centre, Cardiff på den 23:e Oktober 2012.
http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/speeches/2012/speech613.pdf

Här tänkte jag att jag nog har en kärna, eftersom att lyssna till hur centralbankerna resonerar är en del i hur vårt finansiella system ser ut just nu. Centralbankernas handlingssätt sätter nämligen sitt spår över hela vår planet.

På bilden, Europeiska centralbanken.

Den första punkten jag fastnade på i Bank of Englands tal, är när Mervyn King säger att de behöver återgå till att exportera mer och att det är i handelsbalansen man kommer att finna svaret på dagens kärva ekonomiska läge. Det här är viktigt. För det betyder att de tror att det här som centralbankerna gör just nu, bara är tänkt som just en tillfällig lösning.

Direkt citat från Mervyn's tal:

"In combating the downturn, monetary policy has played its part. Bank Rate has been cut to its lowest level ever and the Bank has purchased £375 billion of assets in order to inject money into the economy.  Although  this unprecedented degree of monetary loosening has prevented a depression, it has caused pain to those dependent on interest income. And we have not been able to avoid a sharp rise in youth unemployment.

In the long run, we will need to rebalance our economy away from domestic spending and towards exports, to reduce our trade deficit, to repay our debts, and to raise the rate of national saving and investment.  So you are probably puzzled by the fact that we seem to be doing exactly the opposite of that today.  Almost four years ago now, I called this the “paradox of policy” – policy measures that are desirable in the short term appear diametrically opposite to those needed in the long term.  Although we cannot avoid the long-term adjustment to our economy, we can try to slow the pace of the adjustment in order to limit the immediate damage to output and employment.  Loose monetary policy today will eventually give way to a tighter stance of policy as the economy recovers.  "

Problemet i detta är såklart att det som Mervyn tänker sig som en lösning är det kapitalistiska system vi har byggt, som bygger på att vi den rika västvärlden skall fortsätta suga ut den fattiga tredje världen. Enda sättet som vi kan ha en positiv handelsbalans och ett överskott i systemet är ifall något annat land dras med samma underskott. Ingen kan ha en vinst utan att ha någon förlust.

Vad Mervyn säger är alltså att även om det är dåliga tider nu därför att den rika västvärlden skickat alla arbeten till Asien, och nu möter konsekvenserna av att inget riktigt arbete utförs här. Så kommer vi snart att kunna återvända till den här tiden, och ordningen återställs när andra fortsätter att göra arbetet åt oss. Export (av vad?) skulle alltså ge dessa inkomster som landet tidigare haft. Eftersom jag inte tror att England plötsligt kommer att börja producera varor man anlitar Asien för att tillverka så är frågan alltså vad är denna export som plötsligt kommer dra upp BNP för landet?

Vad jag skulle se som en mer positiv grundtanke är om man accepterade att vi går emot en mer jämställd värld där den tidigare tredje världen kommit så långt i sin utveckling att det inte längre går att stoppa och de kräver högre löner, bättre villkor vilket gör att bytesbalansen har förskjutits. Vi gör inte längre sådana jättevinster som tidigare när vi kunde exportera något kunnande eller teknik dyrt för att sedan importera alla varor och tjänster vi behövde från dem, nästan gratis. Det kunnande som vi tidigare hade här i väst, har nu "tredje världen" nu börjat komma ikapp i och med att de har en mer välutbildad medelklass och skillnaden mellan vi - och dem - är nu minimal. Samt att detta borde leda till att vi istället måste sluta överkonsumera varorna vars pris nu har ökat. Säg förbrukningsvaror, allt från hushållsredskap, kläder, skor, teknikprylar, inredning mm som nästan samtliga tillverkats i Asien eller någonstans i tredje världen.

I en mer jämställd värld har vårt arbete och arbetskraften i tredje världen också ett mer jämställt värde och pris, och därmed kan vi inte ha ett överskott i vår handelsbalans i hur mycket vi exporterar och importerar. Vi går istället mot en balans som är nära Noll. Det har även konsekvensen att vi inte kan överutnyttja resurser och naturtillgångar heller som tidigare kanske kunde ses som "gratis". Vi är också fler på planeten som konkurrerar om samma tillgångar. Kostnaden på resurserna/råvarorna har därför även de ökat, inte bara kostnaderna för arbetskraften. Samt kostnaderna för energi som också är en ändlig resurs.

Problemet när man inte inser detta utan lever i förnekelse kring detta faktum är att man bygger dagens ekonomiska system på en tillfällig lösning, när man istället skulle behöva fundera på hur vi gör, om dagens situation istället faktiskt är den mer permanenta situationen. Vad gör vi om den här modellen de nu använder sig av, inte är en tillfällig lösning? Vad gör vi om den tidigare världsordningen aldrig kommer tillbaka? Då kan vi inte leva som vi gjort tidigare...

Jag tror varför det blir sådana här "snedtänk" är för att centralbankernas chefer i första hand är någon form av ekonomer, och inte samhällsvetare eller statsvetare. Jag tror att någonstans finns det kunskapsluckor, vilket blir förödande då de inte ser till hela bilden av vad för samhälle det ekonomiska systemet skapar. Detta har aldrig varit intressant för en ekonom, de är bara intresserade av att tjäna pengar inte till kanske att skapa en bättre värld. De har heller kanske inte insikten som naturvetare och forskare har börjat inse. Att resurserna inte kommer att räcka till alla.

Jag tror dock att om inte detta förändras snart, sättet som man ifrån styrande håll, tänker och resonerar till att man börjar tänka mer utifrån en helhetsbild, så kommer man störta hela systemet, och hela vårt globala samhälle ned i en slags medeltidens mörker.

De som styr bankväsende, ekonomin och politiker som sköter policyskapande på nationell nivå är i högsta grad även ansvariga för samhället som skapas. Därför behöver de ha mer kunskap att tillgå, ett större kunnande än vad de hittils kanske behövt. Men det är när svåra komplexa problem skall lösas, som det inte räcker att se bara sin egen del, utan även att se hur det man själv gör skall passa in i ett större perspektiv.

Om de som skall fatta beslut, däremot inte har all kunskap, saknar insikt och inte vet vart de skall styra då kan man räkna med att vi styr rakt in i isberget.