En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

måndag 11 juni 2012

3 av 10 eller 31% måste ta lån när de blir arbetslösa...

SO, A-kassornas samorganisation, presenterade idag en stor undersökning om ersättningstagarnas åsikter om arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat visar den att hela 31 procent av de personer som går på a-kassa tvingas låna pengar för att klara sin livssituation. 

SO har tillsammans med CFI Group genomfört undersökningen. 5 028 telefonintervjuer har genomförts med ersättningstagare under mars-april 2012. Svarsfrekvensen var 76%. 
http://www.seko.se/Aktuellt/Nyheter/2012/Juni/3-av-10-maste-ta-lan-for-att-overleva-arbetsloshet--/


År 2012 är tionde året i rad som den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen inte höjs. Det är också sjätte året i rad som andelen av arbetskraften utan skydd av akassa ökar. Det är en utveckling som pågått sedan hösten 2006 när regeringen aviserade stora förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Under ett par år tappade a-kassorna nära en halv miljon medlemmar.

Ett allvarligt problem är alla år utan höjning av dagpenningen. Under de tio år som den legat still har lönerna ökat med över 30 procent. Inte ens yrkeskategorier med de lägsta medellönerna på arbetsmarknaden har numera så låga löner att försäkringens löfte om 80 procent vid arbetslöshet uppfylls. Sett till hela arbetsmarknaden täcker försäkringen drygt hälften av en heltidslön, inte mer, för genomsnittliga löntagare. Under de år som arbetslöshetsförsäkringens skydd eroderat har många löntagare fått kraftigt höjda avgifter samtidigt som det har blivit svårare att kvalificera sig för ersättning. Och för dem som kvalificerat sig har ersättningen beräknats på mindre fördelaktiga grunder.

Titta  gärna på mer om detta här:
http://www.samorg.org/so/filer.aspx?typ=dokument&id=-16347448452292 för rapport "Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012".

Det märkligaste med att 31% av de arbetslösa "tvingas" till att ta lån när de blir arbetslösa är att de överhuvudtaget får ta lån. Det hjälper inte problemet utan snarare förvärrar det problemet då de även bygger upp en skuld. Återigen funderar jag över regleringar i bankväsendet hur det kommer sig att man får låna ut till låntagare som redan är insolventa.

Dessutom som Swedish Prepper kommenterade då vi diskuterade detta, varför har inte folk en buffert, matförråd eller förråd av andra nödvändigheter hemma så att de kan sänka livsomkostnader dramatiskt vid ändrad livssituation. Man bör även ha alternativ i sin vardagsekonomi så att man inte alltid lever upp sista kronan. Har man utrymme i sin budget att spara 10% varje månad, kan man sänka sparandet för den period som man hamnar i arbetslöshet och utanförskap. Man bör inte leva på det sätt så att man lever lön till lön och lever upp sista kronan, då är man för känslig för förändringar i livssituationen. Det är inte bara arbetslöshet som kan inträffa utan även sjukdom, egen eller nära anhörig och även annat oförutsett. Då behöver man utrymme för att kunna vara ledig ifrån sitt arbete.

Man måste alltså försöka att redan nu, om man vet att man lever på gränsen, ställa om sitt liv så att man inte lever upp sista kronan. Då så bör man alltså minska sina fasta utgifter. Kanske har man ett för dyrt boende som man inte kommer att klara vid arbetslöshet? Då bör man se sig om efter ett boende man har råd med istället. Om man inte gör förändringar i tid och tvingas ta itu med allt när man redan blivit arbetslös då är man ute för sent.

Eller om man ställer in sig på att amortera högt nu medan man har arbete, så kan man sänka amorteringar i tider av arbetslöshet och därmed hitta ett visst utrymme som buffert mot sämre tider. Det finns många alternativ men det gäller att ta itu med dem i tid.

4 kommentarer:

  1. Hur ser det ut för dom som aldrig kommit in på arbetsmarknaden tro? Såna som aldrig "kvalat" in till a-kassa ens. Björklund & co tycker att föräldrarna ska kliva in, men det finns ju föräldrar som är arbetslösa. Finns föräldrar som är sjuka... kriminellt numera i det här landet, finns tillomed föräldrar som är pensionärer, som fått se sin pension urholkad flera gånger senaste åren.
    Kommunernas utgifter för försörjningsstöd är dryga och tenderar att öka, snart skär man i försörjningsstöden också. "Gå till kyrkan och fråga om pengar" är råd man ger i den kommun jag bor i, samma kyrka som numera är skiljd från staten och hänvisad till att greja sin egen ekonomi med "medlemsavgifter".
    Vad händer med en människa som gått 15 år i skola först, nästa utbildat sig till döds, för att sen få reda på att han/hon inte är behövd i samhället?
    Personligen tycker jag det är cyniskt att tycka att man tar ansvar för Sverige, men samtidigt förlamar en hel generation på det där sättet.

    Just my two ören for what its worth..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har man inte kvalat in till a-kassa eller fått en SGI (sjukpenninggrundande inkomst) till försäkringskassan så ligger man dåligt till när man vill vara föräldraledig, ha sjukpenning, aktivitetsstöd, arbetslöshetsförsäkring är ju samtliga näst intill noll om man inte arbetat tidigare osv. Så då ligger man dåligt till, och antingen bor man fortfarande hemma eller så får man söka stöd ifrån socialförvaltningen. Dock går man på försörjningsstöd under långa perioder så lever man under usla förhållanden eftersom försörjningsstöd alltid var tänkt att vara "tillfälligt" och att man sedan skall komma bort från det bidraget och ut i annat. Men många blir ju kvar hos socialtjänsten resten av livet då de antagligen tappar all livslust eller inte har förmåga då att ta sig bort ifrån bidragsberoendet på grund av bristande utbildning, eller på grund av att leva på en så låg levnadsnivå under så lång tid gör nog vem som helst uppgiven.

      Radera
    2. Det finns faktist bra statistik för vad olika utbildningar ger för typer av jobb. Nästan alla som gått estetiskt program jobbar inom affär, restaurang eller pluggar till nåt annat än vad man skulle kunna tänka sig att estetiskt program implicerar. Man kan faktiskt ta lite ansvar själv och se om en utbildning verkar rimlig. Hur många regissörer och tv-programledare utbildas t.ex varje år, och hur många sådana arbetstillfällen finns det?

      Radera
  2. Men visst är det lätt att ge ungdomarna själva skulden? Så otroligt korkat resonerat, först sätta ihop en skola som inte utbildar för det liv som väntar, och sen kritisera eleverna för deras linjeval. Det är dom som ska ta hand om oss när vi blir gamla, men vi tar av dom all självtillit, allt självförtroende och människovärde..plus gör dom livegna, o sen pekar vi finger åt dom för att dom valt estetiskt program..

    Det är i sanning en medvetslös värld vi lever i.

    SvaraRadera