Leva utan pengar?

Irländaren Mark Boyle försökte leva ett år utan inkomst av lön. Dessutom utan att använda banktjänster och inte ha några utgifter. Hur gick det då?
http://worldobserveronline.com/2013/10/04/man-lives-without-money/

För sju år sedan, berättar Mark. Så jobbade han sitt sista år på ett företag. Planen då var fortfarande att få ett "bra" jobb , tjäna så mycket pengar som möjligt  och köpa grejer som skulle visa samhället att han lyckats. Han var fast som alla andra i ekorrhjulet. För ett tag så fungerade det. Han hade ett fantastiskt jobb, var nationalekonom i grunden och hanterade ett stort ekologiskt mat-bolag. Själv hade han en god inkomst, ett gott hem, en egen yacht i hamnen. Jämför han med idag så har han de senaste femton månaderna inte haft ett enda öre i inkomst.

Förändringen i livsväg kom en kväll på båten samtidigt som han filosoferade med en vän över ett glas merlot . Han hade själv påverkats av förebilder som Gandhi och Mahatma citat såsom "var själv den förändring du vill se i världen". Men de båda vännerna hade ingen aning om vad denna förändring skulle vara. Mark och hans vän pratade om alla världens frågor såsom miljöförstöring, krig om naturresurser, lantgårdar som drevs som fabriker, slavarbete inom andra fabrik- och industriverksamheter mm.

De undrade båda vilken av dessa frågor som det skulle vara bäst att ägna tiden till. Inte för att de kände att de kunde göra någon skillnad. De båda vännerna skulle tillsammans, oavsett vad de gjorde. Så skulle de bara vara som två små droppar i ett mycket förorenat hav..

Men den kvällen säger Mark, så nådde han en insikt. Att dessa frågor var inte oberoende - de hade en gemensam grundorsak. Mark sa att han för sitt inre, såg de direkta återverkningar våra inköp har på människor, miljö och djur. Att de samverkar och att det finns en faktor som förenar dessa problem. De grader av separation som finns i världen, mellan konsumenten och det konsumerade. Har ökat så mycket att det nu innebär att vi är helt omedvetna om de nivåer av förstöring och lidande som kommer från "saker" vi köper. Mycket få människor vill faktiskt orsaka lidande för andra. De har bara inte någon aning om att de är direkt sammanlänkade. Det som har möjliggjort denna separation är pengar, särskilt i dess globaliserade format.

- Om vi odlade vår egen mat , skulle vi inte slösa bort en tredjedel av det som vi gör idag .

- Om vi gjorde våra egna bord och stolar , skulle vi inte kasta ut dem det ögonblick vi tröttnade på dem.

- Om vi var tvungna att rengöra och själv hämta in vårt eget dricksvatten , skulle vi förmodligen inte smutsa ned det och förstöra det.

Så för att vara den förändring Mark berättar att han ville se i världen, så var han tvungen att ge upp pengar. Mark tog beslutet att prova leva ett år utan pengar. Han ville odla sin egen mat, använda byteshandel och använda avfallet som skulle bli av hans leverne. Mark ville leva i sitt eget kretslopp med naturen och världen omkring honom.

Större delen av året åt  han sina egna grödor. Han  lagade mat utanför sitt hem i ur och skur på en spis han ställde utanför. Han komposterade allt avfall och höll sig utanför elnätet. Han fick använda ved i en braskamin. Han badade i floden. Vart han skulle så cyklade han och hade en släpvagn för att kunna ta med sig varor.

Mark berättar att många människor säger att han är anti-kapitalistisk. Men Mark säger att även om han tror att kapitalismen kräver en oändlig tillväxt på en ändlig planet , så vill han inte kalla sig anti någonting . Han vill kalla det pro - natur, pro - gemenskap och pro - lycka . Och att det är det han inte får - om han följer det vanliga mönstret av konsumtion och miljöförstöring.. Trots att vi har det så bra materiellt så ökar t.ex. psykisk ohälsa såsom nedstämdhet - depression , kriminalitet, psykisk sjukdom, fetma, självmord och så vidare. De är alla på uppgång. Mer pengar ger inte mer lycka.

Ironiskt nog berättar Mark så anser han själv att det här året har varit det lyckligaste i hans liv . Med fler vänner i sitt samhälle än någonsin , han har inte varit sjuk sedan det började. Mark berättar att han upptäckte att för honom var vänskap, inte pengar, en verklig säkerhet. Fattigdomen i den västliga delen av världen är den andliga. Självständighet är egentligen ett verkligt beroende. Beroende av det kapitalistiska systemet.

Kan vi alla leva så här i morgon? frågar sig Mark. Nej, det skulle vara en katastrof säger han vidare, vi är alltför beroende av både det nuvarande systemet och den billiga energin som vi har lyckats bygga en hel global infrastruktur kring detta .

Människor brukar fråga Mark vad han saknar jämfört med hans gamla värld av vinster och affärer. Han brukar svara: Stress , Trafikstockningar , Kontoutdrag och Elräkningar...
http://worldobserveronline.com/2013/10/04/man-lives-without-money/

Självhushållningens faror och regler kring matförvaring och tillagning...

Eftersom jag ser att trenden ökar bland befolkningen i allmänhet att återigen odla sina egna grönsaker och rotfrukter, plocka svamp och bär i skogen och till exempel kanske lägga in sin egen sill och röka fisk för senare konsumtion. Så tänkte jag skriva lite om hygien vid hantering av mat och en del regler som finns för att skydda mot exempelvis matförgiftning som man kan råka ut för, på grund av hur man hanterat maten. En del av dessa kan ni säkert redan men det kan vara bra med en repetition.

Läs gärna på Livsmedelsverket om bakterier som kan växa till i maten: http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/

Orsakerna till reglerna om hur man skall hantera livsmedel kommer just ifrån hur dessa farliga bakterier växer till i maten och hur vi kan undvika att få i oss dem. När man till exempel lägger in sin egna sill, om man då inte följer recepten utan minskar på mängden salt och använder mindre ättika eller mer fisk än vad som står i receptet så kommer inte inläggningen att fungera som tänkt och då kan alltså bakterier börja växa till i ens hemkonserver som man kanske fixat och donat med.

Allmänt förebyggande åtgärder vid "hemkonservering" är alltså:

- Adekvat konserveringsmetodik för den mat man tillreder vid rökning, inläggning mm följ de beprövade råden för hur man tillreder den mat du håller på med.
- Kokning av hemkonserverade grönsaker i mer än tre minuter. När du väl alltså öppnar din konserv så måste du veta att man bör ha något lägre tilltro till de konserver man tillrett själv än de som förpackats på fabriken.
- Låg förvaringstemperatur och inte för lång "bäst före tid" för rökt lax och liknande produkter.

Vid hantering av rökt fisk bör den färdigrökta fisken kylas snabbt till +4°C. Förvaring av vacuumförpackad fisk bör ske vid högst +4°C, och hållbarhetstiden bör ej överstiga tre veckor.Vid inläggning av sill och gravning av fisk är det viktigt att recepten följs exakt. Salt får t.ex. alltså inte bytas mot mineralsalt (typ Seltin). Styrkan på ättikslag får inte minskas. Mer fisk får alltså inte läggas in än vad som angetts i receptet.

Utdrag ur matförgiftningar i Sverige(rapport från SLV 2009):

”En stor del av matförgiftningarna berodde på att livsmedel hanterats felaktigt på restauranger och andra storhushåll. Bristande kunskaper i livsmedelshygien var den faktor som oftast rapporterades ha bidragit till matförgiftningarna, vilket visar hur viktigt det är att livsmedelsföretag ser till att personalen får de grundläggande kunskaper som behövs. Tillsammans med åtgärder för att förhindra smittspridning i lantbruksproduktionen kan enkla åtgärder som att de som hanterar mat har en bra handhygien, att smittbärare inte vistas i köket och att maten håller rätt temperatur räcka för att förhindra de flesta matförgiftningar.”

Matförgiftning drabbar uppskattningsvis ca en halv miljon människor i Sverige varje år. Ungefär hälften är orsakade i hemmen och den andra hälften av mat från offentliga livsmedelsanläggningar. Särskilt känsliga för matförgiftningar är små barn, gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar.

Symtomen består oftast av diarréer, magont eller kräkningar. Från det att man ätit tills man får symtomen kan det ta allt från en halvtimme till över ett dygn, beroende på vad som orsakat matförgiftningen. De flesta matförgiftningar uppträder inom 12-24 timmar. Efter en matförgiftning blir man ofta helt frisk men vissa typer kan ge följdsjukdomar, t ex ledbesvär.

Dödsfall förekommer också, speciellt hos försvagade personer.

Vanliga orsaker till matförgiftning är:
- Dålig handhygien
- Förorenade redskap, såsom knivar och skärbrädor
- För hög förvaringstemperatur i kyl eller frys
- Upphettningstemperaturen är för låg
- Nedkylningen av mat som ska sparas tar för lång tid
- Dålig kvalitet hos råvarorna
- Orena disktrasor som använts på arbetsbänken

Bakterier varken syns eller märks på något sätt. Det enda sättet att hålla sjukdomsalstrande bakterier borta från maten är att hålla god hygien vid hanteringen av livsmedlen.

- Hygien
- Håll isär olika livsmedel
- Avsvalning, kyl- frysförvaring
- Värmebehandling och varmhållning

HYGIEN

Bland det allra viktigaste i hanteringen av livsmedel är att undvika spridning av bakterier från ett livsmedel till ett annat via redskap och arbetsytor. Håll knivar och skärbrädor rena och använd gärna olika skärbrädor och redskap till kött ochgrönsaker. Se till att regelbundet rengöra förvaringsutrymmen. Det är också viktigt att förpacka livsmedel väl och skilda från varandra. 

Diska skärbrädor, knivar och andra verktyg mellan varje moment t.ex. efter att du gjort salladen och innan du skär upp köttet. Använd gärna plastskärbrädor eller andra skärbrädor som inte är av poröst material. När du använt skärbrädan klart är det bäst att köra den i diskmaskinen eller diska den i varmt vatten. Använd gärna hushållspapper när du gör rent i köket. Om du använder trasor så tänk på att byta dem ofta och tvätta dem på hög temperatur i tvättmaskin. Bakterier trivs och växer snabbt i disktrasor. Använd därför inte disktrasan för att torka av skärbrädan eller redskap. 

 

Börja alltid matlagningen med att tvätta händerna noggrant med tvål och vatten. Du kan också ta av dig ringar som en ytterligare försiktighetsåtgärd. Tänk också på att tvätta händerna om du växlar mellan olika livsmedel, till exempel kött och sallad eller om du varit utomhus, på toaletten eller klappat något husdjur.


HÅLL ISÄR OLIKA LIVSMEDEL

Korskontaminering kallas det när bakterier sprids från ett livsmedel till ett annat. Det är främst aktuellt när det gäller rått kött, kyckling och skaldjur. Separera dessa livsmedel och deras köttsaft från rätter som är färdiga att äta.

- Förvara rått kött, kyckling och skaldjur under övriga produkter i kylen så att de inte kommer i kontakt med andra livsmedel och så att köttsaft och liknande inte droppar ner på annan mat.
- Använd helst en skärbräda för rått kött och en annan för sallad och annan mat som är färdig att ätas.
- Rengör alltid verktyg, skärbrädor och arbetsbänkar efter att de kommit i kontakt med rått kött, kyckling eller skaldjur.

Lägg aldrig upp färdig mat på tallrik, fat eller skärbräda där det nyligen legat rått kött eller liknande.

Hantera rått kött, rå fisk och rå kyckling skilt från andra livsmedel. Undvik att smaka på rå köttfärs utan tillred smakbiten i mikrovågsugn eller stekpanna innan du smakar. Marinering av kött bör ske i kylen och tänk på att inte pensla det färdiggrillade köttet med marinad som varit i kontakt med det råa köttet. Har du hanterat rotfrukter skall du exempelvis också tvätta händerna innan du börjar med salladen.

Skölj grönsaker och rotfrukter väl i rinnande vatten före tillredning. Sallad skall helst sköljas blad för blad. Ta alltid bort dåliga eller skämda delar och släng gröna potatisar. Undvik att jorden kommer i kontakt med livsmedel som inte ska värmebehandlas. Redan när du har rotfrukter som potatis och morötter skall dessa förvaras skilt ifrån sallad och grönsaker. Orsaken är att jordbakterier som finns naturligt på rotfrukterna inte skall hamna på salladen.

Vid smärre ytliga mögelangrepp på frukter ska de angripna partierna skäras bort med marginal. Vid mer utbredda angrepp, då frukten fått djupa rötskador, bör den kasseras.

En kyl skall hålla en temperatur på max +8 grader. Dock så behöver en del livsmedel andra temperaturer. Köttfärs som exempel är väldigt känsligt för bakterietillväxt skall förvaras vid max +4 grader.


AVSVALNING, KYL- FRYSFÖRVARING

Avsvalning, kyl- och frysförvaring

- Se till att maten snabbt hamnar i kyla. Kylan gör att de flesta skadliga bakterier växer och förökar sig mycket mera långsamt än i rumstemperatur.
- Ställ därför kylen på ca + 4 °C. En del livsmedel klarar sig bra under + 8 °C medan andra helst bör förvaras under + 2 °C. Temperaturen i frysen ska inte vara över - 18 °C.
- Glöm inte bort att kolla temperaturen någon gång då och då.
- Kyl eller frys lättfördärvliga livsmedel och rester så fort som möjligt, definitivt inom två timmar.
- Tina aldrig (eller marinera) mat på arbetsbänken. Använd kylskåpet, sänk ner i kallt vatten eller tina i mikron.
- Om du får mycket mat över så dela upp resterna i mindre behållare så kyls de snabbare.
- Kyl helst inte varm mat i kylskåpet. Det leder till att temperaturen i kylskåpet stiger och främst de livsmedel som ligger närmast värms upp. Kyl i vattenbad, avsvalningsskåp eller på annat kallt ställe.
- Fyll inte kylen för full. Då kan inte luften cirkulera ordentligt vilket behövs för att hålla maten kyld.

Infrysning:

Vid infrysning av livsmedel ska nedkylningen gå snabbt bland annat för att inte så många iskristaller ska bildas. En fryst vara ska förvaras i -18ºC eller lägre. Om man förvarar frysta varor i för hög temperatur blir resultatet att maten blir uttorkad och det kan bli missfärgning, så kallad frysbränna.
- Fisk håller sig bättre om man fryser in den i lite vatten.
- Grönsaker bör förvällas något innan frysning för att inte näringsämnen, smak- och färgämnen ska förstöras.
- Frukt och bär håller sig längre om man sockrar eller använder sockerlag.

Här kommer råd på förvaringstider av frysta varor.

Livsmedel                Max förvaringstid
Feta fiskar                  2-3 månader
Magra fiskar               6-12 månader
Magert kött                8-12 månader
Fläskkött                     4-6 månader
Bär och frukt med socker  1 år
Förvällda grönsaker           1 år
Bröd                                 1 år

VÄRMEBEHANDLING OCH VARMHÅLLNING

- Maten är ordentligt tillagad när den varit uppvärmd i tillräckligt hög temperatur under tillräckligt lång tid för att ta död på de skadliga bakterier som orsakar matförgiftning.
- Använd en stektermometer som mäter kärntemperaturen i kött och kyckling som tillagas i ugn.
- Värm stekar till minst 70 °C och hela kycklingar till minst 85 °C.
- Se till att malet kött upphettas ordentligt eftersom bakterier kan tillföras under malningen. Ät inte det som fortfarande är rosa.
- Var säker på att det inte finns några kalla delar av maten (där bakterier kunnat överleva) när maten värms i mikron. Bäst blir det om man täcker över maten och rör om någon gång eller om ugnen är försedd med roterande tallrik.
- Koka upp soppor och såser om du återuppvärmer dem. Rester bör uppvärmas till minst 70 °C.
- Varm mat skall hållas verkligt varm, 60 grader vid varmhållning. En lägre temperatur kan göra att en del bakterier klarar sig och växer till i värmen.

Mera om detta finns att läsa på Livsmedelsverkets hemsida om säker mat.

VID ELAVBROTT ELLER TRASIG KYL/FRYS

De råd man kan använda sig av beror naturligtvis på hur länge maten varit upptinad och vid vilken temperatur som maten har utsatts för. Kylskåpstemperatur är +8ºC. Frystemperatur är -18ºC vid avfrostning kan temperaturen gå ner till -15ºC under kortare stunder. Frysboxar brukar klara sig bättre än frysskåp.

När glass och juice men inga andra varor tinat:

- Alla varor, förutom glass och juice kan djupfrysas på nytt

När större delen av varorna inte är helt upptinade:

- Tinade varor tillagas för att ätas omedelbart eller frysas in i nytillagat skick. Övriga varor åter infryses. Tänk på att omsätta varorna snabbt.

När större delen av varorna är upptinade efter ett längre driftstopp:

- Hygieniska risker kan inte uteslutas. Skämda varor slängs! Återinfrys inte råvaror utan att tillaga dom först.
- Större köttstycken som ser bra ut och luktar friskt kan återinfrysas direkt. Tänk på att omsätta varorna snabbt.
- Vilt- och nötkött kan man frysa om med vissa kvalitetsförändringar, däremot inte svinkött.
- Tänk på att fet mat har kortare hållbarhet.

Källa: Matverket, Fakta om maten och hälsan, Livsmedelsverket

http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Halsa/Saker-mat/Hantering-av-livsmedel-i-hemmet/Rad-om-maten-i-frysen-har-tinat/