En slutsats man kommer till när man varit förkyld och snuvig en vecka. Visserligen är förkylningens vedermödor heller inget mot de som verkligen är sjuka. Men just sjukdomskänslan får en att återigen reflektera över vad som är viktigt i livet.
Min förkylning gör att jag blir trött och matt, inte orkar något, och på nätterna sover jag dåligt då jag inte kan andas genom näsan. Man längtar till att bli frisk, dock med vetskapen att när man väl är frisk så uppskattar man det inte utan tar det för givet.
Jag vill därför återupprepa behovstrappan som är en klassisk bild av vad vi människor egentligen behöver för att uppnå "Lycka".
Ingenstans i denna trappa finns "pengar", utom möjligtvis som en grund för att tillfredsställa fysiska behov, kunna köpa mat och kläder, ha någonstans att bo. Möjligen kan vissa tro att de kan köpa sig uppskattning, och självförverkligande om de kan resa vart de vill, göra vad de vill, uppleva vad de vill, utan att behöva arbeta för det. Om de hade oändliga mängder pengar.
Förmodligen är det bara för att vi glömmer bort vad våra verkliga behov är, som vi jagar runt i ekorrhjulets arbetsliv, med hets och stress och en ständig jakt efter pengar, fast det är kanske tiden som det egentligen är brist på. Tid till riktig gemenskap i familjen, tid till att visa uppskattning till nära och kära.
Vad är självförverkligandet? Vilka drömmar har du?
Samtidigt kan man inte hoppa över något steg i behovstrappan, för att gå vidare till nästa, utan varje steg bygger på det föregående. Därför hoppas jag bara att jag skall bli frisk igen så att jag återigen kan fundera över om det egentligen spelar någon roll om Obama vann valet, eller hur världsekonomin kommer gå åt skogen oavsett om han vann. Samt vad som i övrigt händer med våra värderingar.
I eftermiddag är jag på en utbildning kring "Bemötande". Behöver vi verkligen en sådan tankeväckande eftermiddag? Kan vi redan verkligen allt om hur vi på bästa sätt möter och bemöter andra? Jag ser fram emot spännande funderingar och reflektioner. Ha en fortsatt trevlig onsdag!
Stackare, jag avskyr bemötandekurser och värdegrundarbete. Det är bara ett vackert alibi för att de sen ska kunna skicka dig på en Leankurs.
SvaraRaderaHaha, vad du är negativ. Det är sant att det mesta värdegrundsarbetet blir en pappersprodukt och till och från tycker jag själv det känns "meningslöst" för vad produceras? Ägnar vi inte bara oändliga timmar till detta, som vi inte kan påvisa leder någon vart?
RaderaEller är det trots allt viktigt, att påminna oss ibland om de grundläggande saker, som vi annars tar för givna? Skulle vi annars driva allt för långt ifrån "vanlig hyfs" eller "folkvett"? Eller är resultatet helt lika med noll.
Eftersom det inte går att påvisa om detta har effekt eller inte, antar jag att de tar det säkra före det osäkra. ;)
Kurser hit och kurser dit, ger nada!!/En som vet
SvaraRaderaJag tror mer på rättssäkerhet än på ett schysst bemötande:-)
SvaraRaderaKan man inte få ha båda alternativen? :)
Radera